“Jag är aldrig förkyld!”, säger du stolt. Men sekunden efter inser du att det kanske var lite kaxigt sagt. Tänk om du vaknar upp i morgon bitti och är just förkyld? Bäst att säga “peppar, peppar, ta i trä” och knacka på närmaste material av trä. (Finns inget sådant i närheten, kanske ditt eget – eller din väns – huvud duger bra?) Kryddor på lyckan Uttrycket “peppar, peppar, ta i trä” betyder att man strör avskräckande kryddor på sin lycka, så att den inte ska locka till sig onda makter.

Sedan urminnes tider har ju människan föreställt sig att det finns illvilliga makter, som vill sätta stopp för lycka och framgång. Genom att utföra olika riter vill man gardera sig och förhindra detta. Obehagligt klimat Men varför just peppar? “Dra dit pepparn växer” var ett uttryck redan på 1700-talet.

Troligen syftade man på Guyana, pepparns hemland, som var känt för sitt obehagliga klimat. Trä från korset Så var det träbiten man ska knacka på – varför det? Enligt språkvetarna Pelle Holm och Birger Stolpe är uttrycket förknippat med en kristen tradition, där träet symboliserar Kristi kors.

1. I Bibelns grundtext fanns nämligen inte ordet “kors”, utan det grekiska ordet staurós, som betyder “träpåle”.
2. På medeltiden förekom till och med handel med små träbitar, som påstods komma från korset Jesus bar.
3. Att “ta i trä” skulle ha med detta att göra, känns därmed ganska troligt.
4. Söka eller skrämma andar Men givetvis finns också andra förklaringar.

Söka skydd hos (trä-)andar var ju något människor gjorde långt före kristendomen. Man försökte också skrämma bort onda andar genom att bullra – bland annat genom knackningar på trä. I brittisk engelska säger man “touch wood” medan amerikanerna säger “knock on wood”.
Visa hela svaret

Varför tar man i trä?

Ta i trä innebär att man önskar sig lycka/framgång. Det finns liknande uttryck i många språk. Knock on wood, säger en del engelsmän än idag. Att vidröra trä ansågs allmänt gynnsamt, förmodligen går detta tillbaka till hednisk tid när det var mycket vanligt med heliga träd och trädandar.
Visa hela svaret

Varför ska man knacka i trä?

Lär dig mer om vardagens vidskepelse

• Om någon är stöddig och påstår att han eller hon aldrig brukar vara sjuk är det vanligt att knack­a tre gånger i närmaste träbord och utbrista “peppar, peppar, ta i trä”.
• Tanken att man slipper att bestraffas för sitt högmod genom att ta i trä har sina rötter långt tillbaka i tiden.
• Många forntida folkslag, främst kelterna, trodde att andar levde i träden och ­genom att knacka på trä bad man dem om hjälp.
• Den tanken finns i olika varianter i större delen av såväl Europa som USA.

I forntiden trodde folk att goda andar fanns i träden – t.ex. alver och dryader. © Bridgeman/Shutterstock

1. Tandfen är ett modernt påfund som bygger på gammal övertro.
2. Ingen vet när idén kom, men om ett barns mjölktand offrades till en mus skulle den nya tanden bli lika stark som gnagarens.
3. Utifrån den myten växte det fram en berättelse i början av 1900-talet där musen hade blivit till en tandfe som kom på natten och hämtade tanden under barnets huvudkudde eller ur ett glas vatten.

Visa hela svaret

Vad betyder Trån?

1. trå, längta, tråna, särsk. i sammansättning åtrå; som enkelt verb vanligt i dialekt, men i riksspråk oftast ersatt av tråna (se nedan), fornsvenska þrā = fornisländska o.
Visa hela svaret

Vad ska man göra när man ser en svart katt?

Exempel på modernt skrock – Krossad spegel och talet 13 är sådant som ger otur.

• Att gå på A-brunnar ger otur.
• Att lägga nycklar på bord ger otur.
• Om man ser en svart katt gå över vägen, så betyder det otur. Det är särskilt illa, om katten kommer från vänster. Man kan avvärja oturen genom att spotta tre gånger (ofta över axeln) direkt efter att katten passerat, alternativt säga: tvi, tvi, tvi,
• Att gå under en stege ger tre veckors otur.
• Att ta in ljung betyder död.
• Man ska knacka med knogen i trä och komplettera med ramsan peppar, peppar ta i trä för att förhindra att något otrevligt man sagt ska drabba en, när man sagt att det gått bra, detta för att inte utmana ödet.

Exempel: “Prognoserna säger att det blir fint väder, och mina föräldrar hade bara sol när de var där. Peppar, peppar.”

• Fredagen den trettonde oktober är enligt sägen en otursdag av många anledningar. Långfredag var den dag då Jesus korsfästes.
• Att fälla upp ett paraply inomhus betyder otur.
• Talet 13 är ett oturstal i västerländsk, liksom 4 är det i japansk, kinesisk och koreansk folktro. Men fyrklöver betyder tur i västerlandet.
• 9 är ett lyckotal i några asiatiska länder. Att vara född 1999–09–09 anses ge en enorm lycka i livet för dem då födda. Särskilt bra sägs det gå för den som dessutom är född exakt kl 0909, 0919, 1909 eller kl 1919.
• Att nysa betyder bland annat att ens fiende nämner ens namn. Att säga prosit ( latin väl bekomme / må det gagna avvärjer oturen. Denna förklaring till prosit är en variation av en annan tro, nämligen att en nysning skulle hjälpa vid till exempel spanska sjukan, Man nyste ut det onda.
• Att råka nysa när man ska gå/åka någonstans betyder otur. Om man stannar några sekunder avvärjs oturen.
• Att krossa en spegel betyder sju års olycka. Slänga salt över axeln skrämmer bort oturen.
• Att spilla salt ger otur. Man bör genast kasta lite salt över vänster axel.
• Att kliva på en spricka i gatan ger otur.
• Om en ogift plockar sju eller nio sorters blomster under tystnad på midsommarafton och lägger under huvudkudden kommer personen att drömma om sin tillkommande. Ibland krävs det även att man ska hoppa över 7 eller 9 gärdsgårdar och plocka en blomma på varje fält.
• Att av någon anledning oavsiktligt/avsiktligt ha ihjäl en spindel innebär att det blir regn dagen efter.
• Att se en enstaka soldyrkare (kvalster) betyder tur.
• Att önska skådespelare “lycka till” inför en föreställning sägs ge motsatt effekt. En spark i baken är mer tursamt. En variant på engelska är “Break a leg!”
• Att på julaftonen ställa ut en tallrik risgrynsgröt runt husknuten åt hustomten, gör denne glad. Man ville hålla sig väl med “de små under jorden”.
• Skåla i vatten ger otur

Visa hela svaret

Vad händer om man går under en stege?

Att gå under en stege betyder otur.
Visa hela svaret

Vad finns det för skrock?

Grekland är fortfarande i stor utsträckning ett bondesamhälle. Det innebär en massa saker. En av de viktigaste är att “skolmedicin” och “beprövad vetenskap” fortfarande får hård konkurrens från huskurer, folktro och vidskepelse, De flesta av mina grekiska vänner är inte religiösa, många är rätt välutbildade och en hel del av dem har bott några år utomlands.

Trots det får de något nervöst i blicken om jag lyfter kaffekoppen och säger “skål!” Mycket skrock handlar om saker som är väldigt vanliga och centrala i grekernas liv. Salt, bröd, vatten och ägg är några av de råvaror som det finns vidskepelse kring. Det man kan få och mista är barn, kärlek, tur, hälsa och liv.

Och inte minst vänskap. Mycket skrock handlar om risken för att förlora vänner, Det är rätt viktigt att komma ihåg för oss, som gärna vill ha många vänner i Grekland. Om din vän i Svergie säger att det du just gjorde betyder otur så skojar hen förmodligen. Amulett till skydd mot det onda ögat. Foto: John Göransson
Visa hela svaret

Är Divan korsord?

Divan, = nyhögtyska, från franska =, (ligg)soffa, divan, även om turkiska statsrådet; egentligen persiskt med betydelse: bok, samling skrifter, i överflyttad betydelse: rådsförsamling och dylikt, o. slutl.: praktrum med låga soffor (divaner).
Visa hela svaret

Vad är tåga?

Betydelse: Gå i högtidlig ordning; äfven liktydigt med Marschera, tåga i takt och i viss bestämd ordning (om trupper).
Visa hela svaret

Vad kallas mönster i trä?

Varianter –

Infälld intarsia utförs genom att hugga och skära ut mönster i det underliggande materialet, varefter man fyller i med dekorationen som kan bestå av trä, sten eller metall. Sågad intarsia består av grövre ämnen av trä som formas till ett mönster. Att med en fanerkniv skära ut mönster blev vanligt först vid den mer industriella tillverkningen av, Faneret kan då ha en tjocklek på cirka 1–3 millimeter.

Visa hela svaret

Vad heter virket från gran?

Granens kärnved och splintved har samma färg hos det torkade virket, varför man inte kan urskilja kärnan hos torkat virke. Gran har ofta små pärlkvistar mellan grenvarven, vilket furu inte har. Furu har oftast ovala kvistar. Hos hyvlat virke har gran ofta små urslag kring kvistarna.
Visa hela svaret

Vad består av ved?

ved, veddel, xylem Written by admin On the fre, 2017-03-17 17:57 cellulosahaltig och ligninhaltig cellvävnad som utgör ett slags ledningsvävnad och huvuddel av stam och gren hos rot, träd, buske, ris o.d. Veden består framför allt av sekundärt xylem bildat av kambiet. Xylemet transporterar vatten och oorganiska ämnen (och även en del organiska) mellan olika delar av växten och bidrar väsentligt till stadgan.Vedcellerna är av olika slag.

Grundtypen är trakeiderna (av vilka de smalaste kallas fibertrakeider hos barrträden) och därtill finns i all ved parenkymceller. Barrved består av endast dessa båda celltyper. Ved av gömfröiga växter (bl.a. lövträd) innehåller dessutom vedfibrer och kärlelement, vilka är utvecklade former av de föregående.

Vedfibrerna är specialiserade för att ge hållfasthet och många kärlelement i rad bildar ett kärl – ett öppet rör som utgör en mycket effektiv ledningsbana för vatten och däri lösta ämnen. Vedcellerna är förbundna med varandra genom porer och gårdporer som släpper igenom vatten men inte gas.

1. I trädet förekommer en mängd olika varianter av ved, såsom kärnved, splintved, sommarved och ungdomsved (se juvenilved ).Ved – eller det vi kallar trä – är kemiskt uppbyggt av cellulosa, hemicellulosa, lignin samt små mängder av s.k.
2. Extraktivämnen samt mineralämnen.
3. De fysikaliska egenskaperna hos veden karakteriseras av densitet (täthet), fuktighet, vikt, krympning och hur benäget virket är att “arbeta”, dvs.

hur snabbt virket sväller och krymper beroende på fuktighetsförändringar i omgivningen. Sammansättningen av grundämnen i veden är ungefär följande, oberoende av trädslag: kol 50 %, väte 6 %, syre 43 %, kväve m.m. c:a 1%. Ved används i många olika tekniska tillämpningar inom byggnation, snickeri, slöjd och liknande (då vanligen benämnt virke) samt som industriråvara vid tillverkning av pappersmassa, cellulosaprodukter (t.ex.

• Viskos) och som bränsle (då benämnt ved).
• Ved är vidare råvara vid tillverkning av bl.a.
• Terpentin, metanol och hartser, träkol och trätjära.
• Älla: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000.
• Redaktör: Michael Håkansson.
• På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma.

: ved, veddel, xylem
Visa hela svaret

Vilket trä material?

Träets naturliga beständighet – Olika träslag har olika naturlig motståndskraft mot angrepp av träförstörande organismer som rötsvampar och träförstörande insekter. Splintveden i alla träslag är generellt sett inte motståndskraftig mot biologiska angrepp, medan kärnvedens naturliga motståndskraft varierar från ringa till mycket motståndskraftig, en egenskap som först visar sig då träet blir naturligt exponerat för i första hand fukt.

• Ärnved består av inaktiva träceller.
• De öppningar mellan fibrerna som finns i splintveden och som möjliggör vattentransporten är här stängda och fungerar inte längre som transportväg.
• Ärnved är vanligtvis ganska resistent mot vattentransport förutom i ändträ.
• Splintveden suger vanligtvis upp betydligt mer vatten än kärnveden i alla riktningar.

I virke som beställs som kärnvirke får inte splintved förekomma då den naturliga beständigheten inte uppfyller kraven i tabellerna 12 och 13, Klassificering av naturlig beständighet baseras vanligtvis på kärnvedens resistens mot rötsvampar i markkontakt, se även standarden SS-EN 350 och tabell 13,

• Utöver träets naturliga beständighet är olika träslags hygroskopicitet (förmåga att ta upp och avge fukt) en karakteristisk naturlig egenskap som också varierar kraftigt med hänsyn till träslag och som spelar roll för användningen av olika träslag till olika ändamål.
• När man talar om träslag med hög naturlig motståndskraft i markkontakt avses vanligtvis kärnved av importerade träslag som till exempel teak, iroko, cumaru, falsk akacia (robinia) och jättetuja (Western Red Cedar).

Av våra inhemska träslag har kärnved av ek bäst naturlig beständighet, medan beständigheten hos kärnved av furu och lärk är relativt måttlig i markkontakt och sinsemellan i stort sett lika. När det gäller gran, som är vårt viktigaste träslag för byggvirke, klassificeras det i den lägsta beständigheten i markkontakt.

1. Men tack vare att gran, vars kärna inte visuellt kan skiljas från splint i torrt tillstånd, är mindre hygroskopiskt och därför tar upp fukt långsammare än furusplint, kan granens naturliga beständighet anses som något bättre än den vedertagna klassificeringen, speciellt ovan mark.
2. Gran har därför visat sig vara väl lämpat för vissa användningsområden, som till exempel i utvändiga panelbrädor och fasaddetaljer.

Tabell 12 Naturlig beständighet mot rötsvamp hos kärnved i markkontakt Hoppa över tabell

Träslag	Beständighetsklass
Al	5
Ask	5
Björk	5
Bok	5
Lönn	5
Gran	4
Douglasgran (europeisk)	3-4
Furu	3-4
Lärk	3-4
Ek	2-4
Jättetuja (Western Red Cedar)	2
Teak	1-3
Cumaru	1-2
Iroko	1-2
Robinia (falsk akacia)	1-2

Klassificering av naturlig beständighet hos kärnved av träslag enligt SS-EN 350. Beständigheten indelas i fem klasser: 1 = Mycket beständig 2 = Beständig 3 = Måttligt beständig 4 = Ringa beständig 5 = Icke beständig
Visa hela svaret

Kan träslag vara?

2. Håll dig till samma “underton” –

1. Olika träslag har – precis som färger – en underton.
2. Undertonen är färgens temperatur och kan vara av det varmare eller kallare slaget.
3. När det gäller trä kan man tjäna “stilpoäng” om man håller sig till antingen den varma eller kalla gruppen.

Det behöver inte betyda att allt ska vara i samma träslag. Tvärtom är det bra med lite variation men inom samma temperaturfamilj. Det innebär inte heller att alla dina trädetaljer ska vara ljusa eller mörka, Det är en helt annan sak. Se punkt 3. Vi tar ett exempel.

Kolla in det här köket så ser du att alla träslag har en varmare ton. Bild: Remodelaholic.com Bjälkarna, matbordet och sidobordet är i en gyllenbrun ton. Golvet har en lite mörkare men fortfarande gulbrun färg och själva köksinredningen har en mörkare varm kulör, nästan som choklad. I det är fallet “kyler” den vita färgen av det varma och ger en snygg kontrast så det ser fräscht och luftigt ut trots många stora ytor med trä.

Hade köksinredningen varit i samma guldbruna färg som de övriga trädetaljerna så hade det blivit för mycket av det i det här rummet. En känsla av “rea-på-snickeributiken” hade nog infunnit sig och den vita färgen hade inte varit en tillräckligt effektiv kontrastskapare.

• Stolarna har en rätt neutral ton medan golv, bord och det vägghängda skåpet har en lättare och ljusare kulör.
• Ni ska vi kika på vilka träslag som tillhör respektive temperatur-grupp.
• Tänk på att de här träslagen kan ändra skepnad och gå från det ena till den ena till den andra gruppen med en viss behandling (bets, lack etc).
• Varmare
• Träslag som har rött, gult och orange i sig har en varm underton/färgtemperatur.
• Till dem hör bl a: Mahogny, mangoträ, körsbär, ek, valnöt, teak och alm.
• Kallare

Träslag som har en mer vitaktig eller grå ton i sig har en kallare underton/färgtemperatur. Det kan också handla om trä som egentligen har en röd-gul ton men som pigmenterats för att bli vitare.

1. Till dem hör bl a: Ask, lönn, vitpigmenterad ek och asp.
2. Neutrala
3. En mer ljust beige kulör på ditt trä ger ett mer neutralt intryck – varken speciellt varmt eller kallt.
4. Till dem hör bl a: Björk och bok.
5. Det är förstås användbart och lättare att kombinera med såväl kallt som varmt.

Bild: Michellesolobay.com Det här rummet har till exempel ett neutralt trägolv vilket passar fint med de varmare träslagen i möblerna.
Visa hela svaret