Introduktion – Vad som är en rimlig kostnad för en ny reaktor är en komplex fråga och denna rapport avser inte att utreda detta. Det antas att ca 47 miljarder kronor med byggtid på ca 5 år och produktionsförmåga om ca 1100 MW är en rimlig kostnad för en anläggning med 60 års livslängd:

• Satsningen på en fossilfri elproduktion kan inte förväntas medföra lägre energipriser än vad som var fallet vid byggandet av Oskarshamn 3 (O3). Många av de alternativ som står till buds för en fossilfri produktion ger inte som kärnkraften en garanterad produktion när elanvändningen är hög.
• De låga elpriser vi ser i Sverige idag kan inte (utan statliga subventioner) finansiera någon ny produktionskapacitet och utgör således inte ett rimligt motargument. Beslutet om på vilket sätt Sverige skall förses med elektricitet är ett politiskt beslut. Detsamma gäller i slutändan vilken kostnad för en ny reaktor som kan anses rimlig.

Argumenten för att nya reaktorer skulle vara dyra och långsamma att bygga är ofta:

• De pågående projekten i Europa (Olkiluoto 3 i Finland och Flamanville 3 i Frankrike) visar på kostnader över 10 miljarder euro och byggnadstider på 12 år. Det antas sedan i argumentationen att detta skulle vara en representativ kostnad för byggande av en ny reaktor i Europa eller Sverige.
• De existerande kärnkraftsreaktorerna byggdes med lägre säkerhetskrav än de som tillämpas för en ny reaktor och var därför billiga. Det antas sedan i argumentationen att moderna säkerhetskrav är en huvudorsak till kraftigt eskalerande kostnader.

Den senare frågan berörs i rapporten ” Vad menas med gamla reaktorer ” som visar på att existerande reaktorer i Sverige inte kännetecknas av låga säkerhetskrav. Frågan om utformningen av nya reaktorer finns beskriven i Analysgruppens Bakgrund ” Moderna reaktorer “,

Det kan konstateras att skillnaden i utformning mellan Oskarshamn 3 och ABWR (som beskrivs i “Moderna reaktorer”) inte är så stor att den i sig motiverar en avsevärt högre kostnad. Slutsatsen är alltså att det som orsakar den förhöjda kostnaden och de förlängda projekttiderna inte ligger i säkerhetskraven som sådana.

Bakgrunden om “Moderna reaktorer” beskriver att det finns flera olika möjliga leverantörer av en ny reaktor till Sverige och syftet med denna rapport är inte att kostnadsberäkna dessa olika alternativ för byggnad i Sverige. Det kan mot bakgrund av erfarenheterna från Olkiluoto 3 (med utgångspunkt i ett fast pris för ett turn-key-åtagande från leverantören som var lägre än 47 miljarder samt med högre produktionsförmåga än 1100 MW) konstateras att en sådan kostnadsberäkning har så stora osäkerheter att den saknar mening.
Visa hela svaret

Vad kostar att bygga ett kärnkraftverk?

De få reaktorer som byggs i Europa och USA dras samtliga med förseningar och fördyringar. Det finns också exempel på långt gångna projekt som har avbrutits. Det här har lett till frågor om kostnaden för nya reaktorer. I Europa och USA har det etablerats en bild av att ny kärnkraft inte skulle vara ekonomiskt konkurrenskraftig i förhållande till andra kraftslag.

Men samtidigt byggs kärnkraft till konkurrenskraftiga kostnader på andra håll i världen. Vad kostar egentligen ny kärnkraft? Den som intresserar sig för kärnkraftsbyggena i Asien får en helt annan bild än den som tittar på de europeiska och de amerikanska. I Sydkorea och Kina bygger man regelmässigt reaktorer på tidplan och inom budget.

De totala kostnaderna för projekten blir också väsenskilt lägre än för de västerländska; Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Olkiluto, Flamanville och Vogtle ser alla ut att komma att kosta mellan 10 000 och 12 000 dollar per installerad kW elektrisk effekt att bygga.

Som jämförelse har de senaste reaktorerna i Japan, Sydkorea, Kina och Ryssland kostat runt 4000 dollar per kW, i vissa fall har man kunnat bygga för ända ner till 2000 dollar per kW. Det går inte att enkelt svara på vad ny kärnkraft kostar idag eller vad den kommer att kosta framgent. Däremot går det att förklara vad som driver kostnaderna och vad som kan göras för att förhindra att kommande projekt ska bli lika dyra som de västerländska exemplen.

I grunden är det precisionen i planeringen och därmed precisionen i projektbudgeten som styr hur kostnaden utvecklas oavsett vilken typ av projekt det gäller. Med god planering och kontroll blir avvikelserna från tidplan och budget små. Nybyggnation av reaktorer utmärks av att projekten ekonomiskt blir mycket stora.

Därigenom riskerar också den ekonomiska risken att bli stor. Det är inte bara beställaren som gynnas av god precision i tidplan och budget. Beställaren får kontroll över sina kostnader, men entreprenörerna får också överblick över vilka risker de tar och vilken vinst de kan förvänta sig för sina insatser.

Kostnaden för att uppföra en ny reaktor består av dels direkta kostnader för att bygga anläggningen; kostnader för material, komponenter och arbetskraft. Dels finns indirekta kostnader till exempel för projektledning och för anpassningar av reaktorns utformning till lokala förhållanden.

Till det kommer kostnaderna för finansieringen av projektet. Finansiärerna behöver få avkastning på sin investering för att ställa upp. Avkastningskravet styrs till stor del av vilken risk man upplever finns för att man inte ska få tillbaka sina pengar eller tvingas skjuta till mer pengar. Ett nybyggnadsprojekt börjar kosta pengar långt innan reaktorn börjar leverera el och därmed en intäkt.

Byggtidens längd får därmed stor påverkan på den totala kostnaden. Både de direkta och de indirekta kostnaderna styrs till en inte oansenlig del av kostnaden för arbetskraft där reaktorn byggs. Timkostnaden och arbetskraftens produktivitet kan i viss mån förklara skillnaden i kostnader mellan olika länder, men det räcker inte som förklaring då reaktorer byggs för ungefär samma kostnad i Sydkorea, Japan och Kina trots skillnader i kostnaden för arbetskraft.

1. I en brittisk kostnadsstudie som publicerades i april i år – “The ETI Nuclear Cost Drivers Project” – jämförs kostnaderna för 33 reaktorer som har byggts runt om i världen de senaste årtiondena.
2. Man har identifierat vad som är typiskt för de projekt som blivit billiga respektive för de som blivit dyra.

En avgörande faktor för att hålla kostnaderna nere är att innan projektstart vara helt klar över vad man ska bygga och hur det ska gå till. De reaktorprojekt som har blivit dyra har ofta det gemensamt att man börjat bygga en reaktor som senare visat sig inte varit färdigutvecklad.

1. Det kan dels handla om att reaktorleverantören inte varit färdig med sitt arbete, dels kan det handla om att tillsynsmyndigheten inte godkänt valda lösningar eller att beställaren kommit med sena ändringar eller tilläggskrav.
2. Att utformningen är färdig är vid sidan av att alla inblandade samlar på sig erfarenhet de två viktigaste anledningarna till att kostnaden regelmässigt sjunker när man bygger flera likadana reaktorer i följd.

Då utbygganden av kärnkraft genomförts som ett fokuserat program med ett större antal reaktorer har man lyckats få de inblandade aktörerna att samverka över tid. En poäng med programmen är också att de haft ett starkt stöd politiskt, inom myndigheterna och i det övriga samhället.

På så sätt har man kunnat undvika fördyringar genom extern påverkan eller politisk osäkerhet. Klassiska exempel är den svenska och den franska kärnkraftsutbyggnaden och på senare tid den sydkoreanska och kinesiska. I de här länderna har kärnkraften byggts effektivt och till konkurrenskraftiga kostnader.

Den brittiska studien listar ett begränsat antal parametrar som förklarar de skillnader som finns mellan de kostnadseffektiva och de dyra projekten: Lågkostnadsprojekt

Reaktorutformningen färdig eller nästan färdig vid byggstart Erfaren projektledning Högproduktiv låglönepersonal Erfaret byggkonsortium Erfaren underleverantörskedja Detaljerad planering av genomförandet innan byggstart Välplanerat nybyggnationsprogram med fokus på förbättringar och minskade kostnader Flera reaktorer byggs på varje plats Reaktormodellen har byggts flera gånger tidigare

Högkostnadsprojekt

Reaktorn inte färdigutformad vid byggstart Större ingripanden från tillsynsmyndigheten under byggtiden Ny reaktormodell Legala tvister mellan deltagare i projektet Problem i leverantörskedjan som orsakar ändringar i utformningen och förseningar Lång byggtid Högavlönad lågproduktiv personal Otillräcklig ägartillsyn

För att kunna nå de låga kostnader som reaktorbyggena i Asien visar upp behöver de direkta och indirekta byggkostnaderna såväl som finansieringskostnaderna hållas låga. En del komponenter i byggkostnaderna, till exempel kostnaden för arbete, kommer inte att kunna nå lika lågt i Europa och USA som i Asien, men det finns trots det mycket att göra för att begränsa kostnaderna och projektriskerna.

När projektriskerna minskar ökar förtroendet för projekten. Då minskar kraven på avkastning från projektets finansiärer och finansieringskostnaderna sjunker. Den brittiska studien konstaterar att det viktigaste för att sänka kostnaderna för reaktorer som byggs i USA och i Europa är att säkerställa en effektiv leverantörskedja, att ta kontroll över kostnaderna för arbete och att projektledningen är erfaren.

Studien visar att de europeiska och amerikanska projekten har potential att åstadkomma kostnadsminskningar om minst 35 %, i förhållande till de högkostnadsprojekt man studerat – Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Vid sju procent årlig avkastning till finansiärerna – vilket är en vanlig nivå – kommer elen från de här reaktorerna att kosta kring 115 öre per kWh.

1. Den kostnaden bedömer rapportförfattarna i ett första steg skulle kunna minska till 75 öre per kWh för nya projekt i väst.
2. Det som krävs är att man tar kontroll över de kostnadsdrivande faktorerna.
3. De asiatiska reaktorerna byggs med samma antagande om kalkylräntan (7 % per år) för mellan 45 och 55 öre/kWh.

När man jämför kostnadsuppgifter för olika reaktorer är det viktigt att hålla reda på vad som är byggkostnader och vad som ingår i dem. Vägar, kylvattenkanaler, simulatoranläggningar, kontorsbyggnader, kraftnätsanslutningar och liknande kan utgöra en betydande del av den totala budgeten, men det är inte alltid de räknas in de siffror som anges.

1. Det är inte heller alltid man kan bedöma kostnaden för avfall och rivning med någon precision i den siffra man anger för elkostnaden, vilket ökar osäkerheten i siffran.
2. Det är mycket viktigt att veta vilken kalkylränta för projektet man räknar med då ränta-på-ränta-effekten under byggtiden får stor effekt vid höga kalkylräntor.

När projektriskerna minskar och investeringar i nya reaktorer börjar upplevas som mer säkra sjunker finansiärernas avkastningskrav, kalkylräntan. På samma gång leder minskade risker till en kortare faktisk byggtid. När man slipper överraskningar kan man bygga enligt sin plan och slipper förseningar.

1. Båda de här faktorerna sänker finansieringskostnaderna och därmed totalkostnaden.
2. Exemplen från Asien visar att väl hanterade projektrisker och kontroll över byggkostnaderna gör ny kärnkraft konkurrenskraftig.
3. Men trots det är tveksamheten på många håll stor inför att satsa på nya reaktorer.
4. Beloppen som sätts på spel är för stora för många finansiärer.

För att minska investeringen och därmed den absoluta ekonomiska risken föreslås framförallt i USA och Storbritannien att man ska bygga ut kärnkraftverk i steg med flera mindre reaktorer, så kallade small modular reactors, SMR. (Se artikel Små modulära reaktorer – Nära ett genombrott i Storbritannien?) Tanken är att dela upp den ekonomiska risken genom att successivt bygga ut en anläggning med en reaktor i taget.

• Möjligheten att det kommer att byggas modulära reaktorer ökade ordentligt då det i slutet av maj blev klart att det amerikanska kraftbolaget Dominion går in med pengar för att möjliggöra för GE Hitachi Nuclear Energy att kommersialisera BWRX-300.
• BWRX-300 är en kokvattenreaktor med en elektrisk effekt om 300 MW.

Modellen bygger på den större kokvattenreaktorn ESBWR som karaktäriseras av sina passiva säkerhetssystem. Dominion har tidigare haft långtgående planer på att bygga en ESBWR vid North Anna i Virginia. Man säger sig dock inte ha några konkreta planer på att bygga BWRX-300 utan säger istället att man ser att reaktorn har stor potential.
Visa hela svaret

Är kärnkraften olönsam?

Bild: Björn Larsson Rosvall/TT Effektskatten gjorde kärnkraften olönsam – och trots varningar om skatten höjdes den vid tre tillfällen. Second Opinion skriver om effektskattens tillkomst och hur den bidrog till dagens energikris. Publicerad: 23 aug 2022, 14:00 Uppdaterad: 23 aug 2022, 14:12 Effektskatten, en punktskatt på reaktorernas termiska effekt, infördes först i juli 2000 av Persson-regeringen.

Då låg den på cirka 3 öre per Kwh. OKG (Oskarshamns kärnkraft) var tidigt ute med att varna för att en sådan politiskt betingad pålaga utesluter att kärnkraftsaktörer kan konkurrera med andra kraftslag på lika villkor. Trots varningarna höjdes effektskatten både av den nästkommande Socialdemokratiska regering och den borgerliga regeringen till 5 respektive 6 öre.

Efter valet 2014 försämrades förutsättningarna ytterligare efter nya påtryckningar från regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Då höjdes effektskatten till drygt 7 öre. I debatten varnade man för att kärnkraftsmotståndet skulle göra Sverige mer beroende av fossila bränslen och för framtida effektbrist med högre elpriser som följd.

• Ärnkraften blev alltmer olönsamt.
• Som mest utgjorde effektskatten cirka en tredjedel av driftkostnaden.
• Till slut blev trycket så stort att Ringhals och Oskarshamn fick stänga sina respektive reaktorer 1 och 2 i förtid.
• När blocköverskridande Energikommission tillsattes 2016, sattes målen om 100 procent förnybar elproduktion 2040 och noll nettoutsläpp 2045.

Då beslutade man även att slopa avvecklingslagen om kärnkraft och att effektskatten skulle avvecklas under en tvåårsperiod. Men skadan var redan skedd. Vid det laget hade kärnkraften utarmats rejält och förutsättningarna för att återstarta befintlig verksamhet omöjliggjordes.
Visa hela svaret

Hur mycket skatt på kärnkraft?

Fastighetsskatt – Alla kraftslag – Denna skatt gäller alla kraftslag men storleken varierar mellan kraftslagen. Skatten är en procentuell del av taxeringsvärdet och ser ut som följande:

Vattenkraft – 2,8% Kärnkraft – 0,5% Vindkraft – 0,2%

Totalt beräknas fastighetskatten uppgå till ca 4 miljarder kr enligt Svensk Energi, Fram till år 2007/2008 hade alla kraftslag 0,5% i fastighetsskatt men efter det har skatten på vattenkraft höjts samt skatten på vindkraft och sänkts. Svensk Energi beräknar att skatten ger följande kostnad per producerad kWh för respektive kraftslag:

Vattenkraft – 5,5 öre/kWh Kärnkraft – 0,3 öre/kWh Vindkraft – 0,4 öre/kWh

Visa hela svaret

Hur lång tid att bygga kärnkraftverk?

Ett kärnkraftverk är en enorm investering, och det tar många år innan man får ut full effekt från en ny reaktor. Men hur lång tid tar det att starta ny kärnkraft? – I debatten förekommer många olika uppgifter om hur lång tid det tar att bygga ett kärnkraftverk.

• Genomsnittet i världen från byggstart till att en ny reaktor börjar producera el är sju år.
• Vad som inte räknas in i den tiden är processen fram till byggstart.
• Det är många hänsyn som ska tas innan ny kärnkraftsreaktor kan byggas, vilket gör att den faktiska tiden från beslut till el snarare är 13 till 15 år.

I den siffran räknar man inte in att många satsningar på nya reaktorer blivit rejält försenade.
Visa hela svaret

Hur mycket el får man från ett kärnkraftverk?

Forsmarks produktionshistorik Under 2021 producerade Forsmarks kärnkraftverk 25,5 terawattimmar, TWh till det svenska elnätet. Forsmark 1 producerade 7,9 TWh, Forsmark 2 8,6 TWh och Forsmark 3 9,0 TWh. Energitillgängligheten under den så kallade höglastperioden, som infaller från den 16 november till 15 mars, var under 2021-2022 99,7 procent.
Visa hela svaret

Var köper Sverige sitt uran?

Importerar Sverige ryskt uran? Vad säger statistiken? – Sverige ingår i Euratom och svenska kärnkraftverk köper in uran genom ESA. Därmed har svenska reaktorer historiskt försetts med bränsle av det ursprung som ESA:s koordinering resulterat i. Statistik från Statistiska centralbyrån visar ursprunget för uran och kärnbränsle som importeras till Sverige.

Statistiken ger vid handen att import av färdigt kärnbränsle (SITC-kod 71877) från Ryssland är i det närmaste obefintlig sedan 2015. Däremot kom runt hälften av det importerade anrikade uranet under 2021 (i form av råvara för bränsletillverkning, SITC-kod 52513) från Ryssland. Detta material levereras dock inte till de svenska kärnkraftverken utan används vid tillverkning av kärnbränsleelement vid Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås.

Dessa kärnbränsleelement säljs sedan på världsmarknaden. Detta uran ägs aldrig av Westinghouse utan ägs av den aktör som beställt tjänsten av Westinghouse. Uranet dyker likväl upp i den svenska statistiken i form av importerat uran och exporterade kärnbränsleelement.
Visa hela svaret

Vad kostade det att bygga Forsmark?

Forsmak kostade 15 miljarder kronor. Skulle kosta 50 miljarder i år o ingen vill investera i det eftersom det inte är lönsamt längre med vindkraft för halva priset. Kärnkraft är inte klimatsmart.
Visa hela svaret