Hur mycket ett vindkraftverk kostar beror på många faktorer, exempelvis storlek, fabrikat och antal verk som köps in. De vindkraftverk som byggs idag kostar cirka 30 miljoner kronor. Anläggningsarbeten, vägar och elnät beräknas kosta ytterligare omkring 10 miljoner per vindkraftverk.
Visa hela svaret

Hur mycket vindkraft äger Kina i Sverige?

Elproduktionen i Sverige domineras av “de fem stora” – Vattenfall, Fortum (Finskt), Uniper (Finskt/Tyskt), Statkraft (Norskt) och Skellefteå Kraft. Trots utbyggnad av vindkraft och nedläggning av kärnkraft står dessa bolag tillsammans för cirka 65 procent av elproduktionen i Sverige.2016 var deras samlade marknadsandel 80 procent.

När de idag kända vindkraftsprojekten är i drift 2024 kommer utländska bolag att äga drygt 66 procent av den installerade vindkraftseffekten. Mindre ägare, upp till 25 megawatt (MW), kommer att äga nästan 12 procent. Det kinesiska bolaget CGN Europe kommer att äga knappt 7 procent av den installerade vindkraftseffekten.

Sammanställning över ny vindkraft mellan 2017 och 2024 (Exceldokument)
Visa hela svaret

Vilken energi är billigast?

Elpriset påverkas av många saker – men inte av energislaget El är billigt i Sverige – cirka 100-150 öre per kWh för konsumenten. Att ladda sin smartphone varje natt under ett år kostar inte mer än 20 kronor, till exempel. Men ett lågt elpris driver inte på en omvandling mot en större andel förnybara energikällor.

Idag kostar en kWh lika mycket oavsett var elen i vägguttaget kommer ifrån – kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, solenergi eller fossila bränslen. – Vilken el som egentligen är billigast beror på hur man räknar. Det intressanta är vad som kostar minst över tid; vilka energikällor som ger den billigaste elen och, ur samhällets synvinkel, hur hållbart systemet blir, säger Thomas B Johansson, professor emeritus i energisystem vid Lunds universitet och en av huvudförfattarna till rapporten, som belyser behovet av en,

På elräkningen: skatt, nätavgift – och själva elen Elpriset påverkas av en rad faktorer och varierar från dag till dag, till och med från timme till timme. Eftersom el är en färskvara som inte kan lagras, blir den dyrare när elbehovet ökar. I regel är elen som billigast i juni och som dyrast i januari. En kWh kostar idag runt 1-1,50 kronor för konsumenten. Men själva elen utgör bara 34 procent av elpriset. Övrig kostnad utgörs av elnätsavgift och skatter. Den fasta avgiften för att använda elnätet utgör 24 procent. Den allra största delen, 42 procent, är statliga pålagor i form av energiskatt, moms och andra avgifter.

• När elmarknaden avreglerades 1996 och alla elkunder fritt kunde välja energibolag, blev priset ett konkurrensmedel.
• Idag finns omkring 130 elbolag i Sverige.
• Priserna sätts genom elbörsen Nord Pool som samordnar all elhandel i Skandinavien.
• Sverige ligger på fjärdeplats i världen när det gäller elanvändning per capita, på grund av vårt kalla klimat och en elintensiv basindustri.

Vi använder omkring 16 000 kWh el per person och år. En kWh räcker till att basta i 12 minuter, använda hårtorken i 40 minuter eller ha två 60 Watts glödlampor tända under åtta timmar. Kräver investeringar Att ställa om energisystemet från fossila bränslen och kärnkraft till förnybara energikällor, enligt EU:s klimatmål, kräver investeringar i hela samhället, allt från klimatsmarta hus och energisnåla apparater till effektivare infrastrukturer.

• Här spelar politikerna en viktig roll, med lagar, skatter och subventioner för att reglera energimarknaden.
• Vad människor tycker beror på hur kostnaderna och riskerna värderas, men också hur man ser på olika alternativa energikällor.
• I Tyskland har energiomställningen, “Energiewende”, från fossila bränslen och kärnkraft till större andel förnybar energi, pågått i cirka 15 år.

Åtta kärnkraftverk har stängts, men samtidigt har elproduktionen ökat tack vare sol- och vindkraft. Visserligen har landet kritiserats för att kolkraften ökat tillfälligt, men det är en följd av att EU:s utsläppsrätter varit så billiga att kolkraft under en period varit billigare än naturgas.

Energiewende har ett starkt folkligt stöd, trots att projektet är dyrt – 200 miljarder kronor per år i subventioner. – Jag tror att vi även i Sverige har en informerad och kunnig befolkning som inser att energiomställning är vägen framåt, säger Lars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

– Ur ett brett ekonomiskt perspektiv kostar vår klimatpåverkan i längden mer, med utsläppen av växthusgaser och dessutom kärnkraftens olösta problem. Det är också Internationella valutafonden (IMF) inne på i sin rapport How large are global energy subsidies? Där räknas man även in kostnaden för miljöförstöring när man konstaterar att fossila bränslen subventioneras med 5 300 miljarder dollar om året i världen.

1. Ett annat sätt att påskynda omställningen till förnybara energikällor är systemet med så kallade elcertifikat.
2. Det är ett system där producenterna av förnybar el får certifikat som de kan sälja till andra elleverantörer.
3. Så funkar elcertifikaten Elcertifikat infördes 2003 för att öka andelen förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt.

Konsumenterna har en kvotplikt och måste köpa en viss mängd certifikat. För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el får producenterna ett elcertifikat som de kan sälja. På så vis får de extra intäkter och möjlighet att konkurrerar med icke förnybara energikällor.

De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.) Kostnaden för elcertifikat är en del av det totala elpriset. Därmed är det lätt att jämföra olika elhandelsföretags priser. Källa: Inte samma personer som tjänar pengar på de olika energikällorna I Sverige har produktion av förnybar energi längre varit skattebefriad, men nu föreslår regeringen en energiskatt även på solel från och med 1 juli 2016, bland annat för att elcertifikatsystemet ska fungera i den gemensamma marknaden med Norge.

– Vi vill ha en utveckling av solceller, men inget energislag kan i längden räkna med subventioner, meddelade energiministern Ibrahim Baylan förra våren. Så vilka tekniker för förnybar energi bör man satsa på i framtiden? Enligt Energiforsks rapport “” har el från vattenkraftanläggningar lägst produktionskostnad av de förnybara energislagen, tätt följt av vindkraft.

1. Lägger man till dagens ekonomiska styrmedel som skatter och elcertifikat blir istället vindkraften billigast per kWh.
2. El från kärnkraft ligger någonstans i mitten medan el från solkraften är i särklass dyrast, även om teknikutvecklingen gör både vind- och solkraft allt billigare.
3. Ett problem är att det inte är samma personer som tjänar pengar på de olika energislagen, till exempel kärnkraft och vindenergi, konstaterar Thomas B Johansson.

Det viktiga är en god, billig och stabil elförsörjning. Det menar även Marika Edoff, solcellsforskare och professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet. – Billig el är en bra konkurrensfördel för Sverige. Jag tror inte industrin bryr sig om vilken energikälla som används, säger hon.

Kärnkraft: 41 % Vattenkraft: 43 % Kraftvärme (från värmeverken): 9 % Vindkraft: 8 % Solenergi: 0,06 %

Källa: Elbehovet kommer att öka Ännu står vindkraften bara för 8 procent och solenergin för så lite som 0,06 procent av elproduktionen i Sverige, även om en klar majoritet av svenska folket vill satsa mer på solenergi än på övriga energikällor, enligt SOM-institutet. I nuläget är det billigare för elbolagen att producera el med vattenkraft eller kärnkraft.

– De ser ingen lönsamhet i solel eftersom de redan har el att sälja, säger solcellsforskaren Marika Edoff.Klart är att behovet av el kommer att öka i hela världen. Text: Eva Barkeman, forskning.se

: Elpriset påverkas av många saker – men inte av energislaget
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det att bygga ett vindkraftverk?

Frågor och svar om vindkraft Här hittar du svaren på vanliga frågor om landbaserad vindkraft. Q: A: För att rotorbladen på ett vindkraftverk ska börja snurra måste det blåsa minst tre till fyra sekundmeter. Rotorbladen driver en generator där rörelseenergin omvandlas till el.

• Innan elen kan matas ut på elnätet måste den passera en transformator som transformerar upp spänningen till nivåer på 10-40 kilovolt.
• Generatorn och annan känslig utrustning sitter skyddat i maskinhuset, i den så kallade nacellen, högst uppe på vindkraftverkets torn.
• Q: A: Det står klart att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen.

På nationella, regionala och globala nivåer tas därför beslut om åtaganden för att minska koldioxidutsläpp. Stora satsningar görs för att öka andelen förnybar elproduktion. Den svenska riksdagen har slagit fast ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.

• Vindkraft är en förnybar energikälla då den utnyttjar den energi som kommer från luftens naturliga rörelser, vilka i sin tur drivs av solen.
• På de höjder där vindkraftverkets rotorblad rör sig blåser det mest under årets kallare delar.
• Förhållandena för vindkraft är därför bäst under höst och vinter – det vill säga under den del av året då energibehovet är som störst.

Vindkraften släpper inte ut växthusgaser under drift och marken är lätt att återställa efter vindparkens livstid. Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det gäller nybyggnation av elproduktion i Europa.

Vindkraft är därmed ett av de viktigaste energislagen för att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen och nå våra gemensamma klimatmål, samtidigt som vi behåller konkurrenskraftiga elpriser. Q: Hur mycket vindkraft kommer att byggas? A: För att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem behöver den svenska vindkraften bli ungefär lika stor som vattenkraften, vilket motsvarar en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar.

Beroende på teknikutvecklingen räknar man med att det kommer att finnas cirka 4 000–6 000 vindkraftverk år 2040. Q: Hur påverkas klimat och miljö av vindkraft? A: All el har en klimatpåverkan, sett ur ett livscykelperspektiv – från vagga till grav. Sedan 20 år tillbaka har vi arbetat med livscykelanalyser för att se hur vår produktion påverkar naturen och hur vi kan arbeta för att minska påverkan.

1. Vattenfalls livscykelanalys för vindkraftsparken Blakliden Fäbodberget visar bland annat att klimatavtrycket för hela parken på 84 verk är 6–7 gram koldioxid per producerad kilowattimme.
2. När vi planerar nya vindkraftsparker är påverkan på naturmiljön ofta en central fråga och ibland avgörande för om vi får tillstånd att bygga vindkraft.

För landbaserad vindkraft är det framför allt risken för påverkan på fåglar, fladdermöss och rennäringen som kan vara avgörande. Vi jobbar kontinuerligt med att anpassa våra projekt för att minska vår påverkan på den biologiska mångfalden så mycket som möjligt.

• Q: Vid vilka vindhastigheter producerar vindkraftverken el? A: När det är svag vind eller vindstilla står vindkraftverken i vänteläge.
• När det blåser tillräckligt mycket, ungefär tre till fyra sekundmeter, startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet.
• Vid cirka 12–14 sekundmeter ger verken full effekt.

Vid kraftig blåst då vindhastigheten överstiger ungefär 25 sekundmeter är de mekaniska lasterna så stora att vindkraftverken minskar effekten och till sist stannas för att inte orsaka onödigt slitage. Vid goda vindar med en normal årsfördelning producerar våra vindkraftverk el under cirka 95 procent av årets timmar.

Q: Vilka vindhastigheter kan ett vindkraftverk klara? A: Vindkraftverken med fundament dimensioneras för att klara även kraftiga stormoväder och så kallade 50-årsstormar med vindhastigheter över 40 sekundmeter. Ett sådant exempel är stormen Gudrun, 2005. Vindkraftverken stängs dock av vid ungefär 25 sekundmeter.

What does a wind turbine cost?

Q: När har ett vindkraftverk “betalat sig” energimässigt? A: Ett modernt vindkraftverk som är i drift idag kan årligen producera el till cirka 2 000 hushåll. Generellt kan sägas att ett vindkraftverk producerar cirka 80 gånger mer energi än vad som förbrukas vid tillverkning, uppförande, underhåll och rivning.

För ett vindkraftverk med en livslängd på ungefär 25 år innebär detta att det tar omkring tre till fyra månader för vindkraftverket att producera den energi som den totalt förbrukar under sin livstid. Här spelar dock teknikutvecklingen stor roll och framtidens vindkraftverk kommer att vara ännu effektivare.

Q: A: Att investera i ny elproduktion är mycket kostsamt, oavsett energikälla. För att vindkraften ska kunna vara konkurrenskraftig och lönsam krävs att den etableras där det blåser riktigt bra. I Sverige har vi mycket goda förutsättningar för vindkraft med starka vindar och stora landytor.

• De senaste åren har vindkraften genomgått en mycket snabb utveckling.
• Landbaserad vindkraft är i stora delar av Europa nu den billigaste formen av ny elproduktion och kan byggas utan subventioner.
• Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det kommer till nybyggnation av elproduktion i Europa.

Vindkraften är därför central för att göra en kostnadseffektiv omställning till ett fossilfritt Europa möjlig. Vattenfalls egna interna krav i pågående och kommande svenska landbaserade vindkraftsprojekt är att våra vindkraftsparker ska vara lönsamma utan något stöd som exempelvis elcertifikat.

• Q: Hur väljer Vattenfall ut områden för nya vindkraftsparker? A: Energimyndigheten har, på uppdrag av regeringen, pekat ut riksintressen för vindbruk, och många av Sveriges kommuner har en vindbruksplan som fungerar vägledande för vindkraftsetableringar.
• Men den viktigaste förutsättningen för vindkraft är att vindförhållandena är goda.

Det ska blåsa starkt och med jämn hastighet. I våra förstudier försäkrar vi oss också om att områdena har goda förutsättningar för att uppfylla andra viktiga kriterier som berör elnätanslutning, närboende, infrastruktur samt natur- och kulturmiljö. Vindkraft bidrar till stor klimatnytta oavsett var i landet den byggs.

1. I dagsläget är Västra Götaland det län som har flest vindkraftverk i Sverige.
2. Q: Hur gör ni när ni väljer vindkraftverk till era parker? A: Vid vindkraftsprojektering är det lokala vindläget och valet av vindkraftverk det viktigaste.
3. Designen på verket ska passa för vindläget och klimatet som råder på platsen för att få så stor elproduktion som möjligt.

Medelvinden är betydelsefull, men också på vilket sätt vinden skiftar över tiden. Det är viktigt att studera platsens lokala förhållanden. Det görs via vindmätningar som visar hur vinden beter sig. Just vindmätningen är grunden till vilken typ av vindkraftverk som är lämpligast på just den specifika platsen.

• Den turbin som är dominerande idag (snabblöpande horisontalaxlad) har störst möjlighet att producera el ekonomiskt och säkert.
• Många andra varianter har testats under årens lopp och nya lösningar testas hela tiden, men inga alternativ har ännu visat sig kommersiellt gångbara.
• Vi följer kontinuerligt teknikutvecklingen för nya typer av vindkraftverk.

Q: Hur mäts vinden i området? A: Vi mäter oftast initialt vinden med en så kallad Sodar (som mäter vinden med hjälp av ljud) för att se om det blåser tillräckligt bra i området. För att få än mer tillförlitliga vindmätningar sätter vi sedan upp en vindmätmast i området.

En vindmätmast är normalt cirka 120–140 meter hög. I senare skeden kompletterar vi också vanligtvis mätningen med Lidar, vilket är en liknande teknik som Sodar men som istället mäter vinden med hjälp av ljus eller laser. Q: Hur fungerar tillståndsprocessen för en vindkraftspark på land? A: Från att vi hittar en lämplig plats för en vindkraftspark och skriver avtal med markägarna, till att vi har ett lagakraftvunnet miljötillstånd och påbörjar byggnationen av vindkraftsparken tar det lång tid, i de flesta fall ungefär sju till tio år.

Grundliga undersökningar av både natur- och kulturmiljöer, liksom geotekniska förutsättningar görs av området där vindkraftverken ska stå och där vägar och internt elnät behöver anläggas. Eventuell påverkan på människor, djur och växter i området bedöms.

1. Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende och andra berörda för att samla in synpunkter.
2. Vindkraftsparker kräver så gott som alltid tillstånd enligt miljöbalken.
3. Resultatet av undersökningarna och synpunkterna från samråden sammanställs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som lämnas in till en av de miljöprövningsdelegationer som finns i landet tillsammans med en ansökan om miljötillstånd.

Miljöprövningsdelegationen lämnar därefter sina krav på kompletteringar. När svaren inkommit kungörs handlingarna och berörda har möjlighet att komma med synpunkter innan miljöprövningsdelegationen tar beslut om tillstånd. Miljötillståndet kan bara ges om kommunen tillstyrkt ansökan.

1. Utredningar (1-4 år)Varje projekt inleds med undersökningar av det potentiella projektområdet. Vilka förutsättningar och begränsningar finns på den här platsen? Särskild hänsyn tas till människor, djur, växter och landskap. Vi kontaktar nyckelintressenter i området för tidig dialog. De tidiga utredningarna tar 1-4 år och kompletterande utredningar görs sedan under hela projektets livstid.
2. Samråd Tidigt i processen bjuder vi in till samråd med myndigheter, närboende och andra berörda av vindkraftsprojektet. Samråd är den del av tillståndsprocessen där de som berörs av projektet kan ställa frågor och bidra med viktig information och synpunkter. All information vi får in från samrådsprocessen sammanställs i en samrådsredogörelse som ingår i ansökan.
3. Ansökan och MKB (1,5-3 år)En ansökan om miljötillstånd för vindkraftsparken lämnas till miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen för prövning. Till ansökan bifogas också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver vilka effekter vindkraftsparken kan få för människors hälsa och miljö. Miljötillstånd kan endast ges om kommunen tillstyrkt ansökan.
4. Prövning (2-5 år)Miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd för vindkraftsparken kan överklagas till nästa instans, mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens dom i målet kan i sin tur överklagas till sista juridiska instans, Mark- och miljööverdomstolen, som då beslutar om målet får prövningstillstånd eller inte. Nekas målet prövningstillstånd vinner domen laga kraft och kan inte överklagas.
5. Detaljprojektering (1 år) Om projektet får ett lagakraftvunnet tillstånd går vi vidare med förberedelser inför upphandling och byggnation. Projektet anpassas efter tillståndets förutsättningar och villkor. Vindturbinernas placeringar och design för vägar och hårdgjorda ytor fastställs inför nästa fas.
6. Upphandling (1 år)När projektet upphandlas inför byggnation delas det in i ett antal olika huvudkontrakt. Vattenfall upphandlar alltid på affärsmässiga grunder och följer FN:s Global Compacts principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och kampen mot korruption.
7. Investeringsbeslut Om projektet får tillstånd och Vattenfalls styrelse bedömer att projektet är tillräckligt lönsamt tas ett investeringsbeslut och byggnation påbörjas kort därefter. Finansieringen kan ske tillsammans med externa investerare.
8. Byggnation Att bygga en vindkraftspark tar 1-3 år, beroende på vindkraftsparkens komplexitet och storlek. I grova drag sker följande steg: avverkning, markberedning, väg- och kabelarbeten, fibernät och jordlinor, fundament. Sista steget är monteringen av vindkraftverken, som installeras, testas och slutligen sätts i drift.
9. Drift Vattenfalls vindkraftsparker producerar förnybar el under cirka 95 procent av årets alla timmar, i ungefär 25 år. Löpande service och underhåll av anläggningarna utförs på plats. Dessutom fjärrövervakas vindkraftsparkerna dygnet runt.
10. Återställning När verken har tjänat ut monteras de ner. Platsen återställs och det mesta av materialet kan återvinnas. För att säkerställa att avvecklingen kan genomföras garanteras pengar för avveckling redan innan vindkraftsparken byggs.

Q: Hur bestäms antal vindkraftverk och placering av dem? A: Det maximala antalet vindkraftverk vi anger i tillståndsansökan beror mycket på vad vi kommer fram till i de inventeringar, analyser och utredningar som görs. Vi ansöker i de flesta fall om tillstånd där det inte anges exakt på vilka platser vindkraftverken kommer att byggas.

I dagsläget går teknikutvecklingen inom vindkraft snabbare än tillståndsprocessen. Vi måste se till att använda bästa möjliga teknik som finns på marknaden den dag vindkraftsparken ska byggas. Detta innebär att vi redan i tillståndsansökan måste planera för framtidens vindkraftverk. Tekniken går mot högre, effektivare vindkraftverk som kan få ut mer elproduktion från vinden än sina föregångare.

Tanken med att inte låsa fast vindkraftverkens placering i ansökan är att möjliggöra för oss på Vattenfall att använda bästa möjliga teknik och optimera områdena den dag vi får lov att börja bygga. Detta arbetssätt innebär både att vi kan producera mer energi men också att vi miljömässigt kan anpassa anläggningen på ett bättre sätt och minimera den påverkan som vindkraftsparken ger.

• Q: Hur informerar ni om era projekt? A: På Vattenfall ser vi kommunikationen och dialogen med alla intressenter som mycket viktig för att kunna förverkliga våra vindkraftsprojekt.
• Vi arbetar aktivt med att skapa dialog och mötesplatser för att få in synpunkter och lokal kunskap om området vi verkar i.

Till exempel arrangerar vi informationsmöten, utställningar av informationsmaterial och studiebesök vid befintliga vindkraftsparker, utöver de formella samrådsmöten som ingår i tillståndsprocessen. Vi deltar dessutom gärna i föreningsmöten och liknande arrangemang på orten.

1. Vi anpassar ofta våra projekt utifrån den information och de synpunkter som kommer oss till del.
2. Aktuell information om varje vindkraftsprojekt finns att läsa på,
3. Q: Hur byggs en vindkraftspark? A: Byggfasen brukar pågå i cirka 1–3 år, beroende på vindkraftsparkens storlek, komplexitet och eventuellt vilka byggperioder tillståndet tillåter.

Under byggnationen är delar av området en byggarbetsplats och kommer att vara avstängda. Vid byggnationen är vi noga med att informera närboende och andra intressenter om vad som händer i processen.

• Avverkning Träd inom arbetsområdet avverkas och omhändertas i regel som vid normalt skogsbruk.
• Markberedning Vegetation, jordtäcke och morän schaktas. Eventuella berghällar knackas eller sprängs vid behov bort. Det schaktas även för kabeldiken och för fundamenten till vindkraftverken.
• Vägar och transport Nya vägar bryts och gamla vägar förbättras, förstärks och breddas vid behov. För att kunna frakta de stora delarna till vindkraftverken från fabrik till parken kan det behövas tillfälliga extraordinära åtgärder som till exempel ombyggnader eller omledning av trafik.
• Kablar, fibernät och jordlinor Förläggning av kablar, fibernät och jordlinor utförs och kopplingsskåp uppförs. Anslutningsledningen och nätstationer anläggs normalt av elnätsägaren.
• Fundament Det finns olika typer av fundament: bergsförankrade och gravitationsfundament. Bergsförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar medan gravitationsfundament används där jorddjupet är större och fundamentet i sig blir en motvikt till vindkrafterna. Fundamenten gjuts minst en månad innan vindkraftverken monteras.
• Montering Vindkraftverken transporteras i delar och sätts ihop på plats. Delarna kommer på specialbyggda lastbilar och monteras ihop med hjälp av stora lyftkranar.
• Inkoppling och driftsättning Vindkraftsparken ansluts till elnätet med nedgrävd kabel eller med luftledning.
• Städning och återställning Schaktade ytor planeras och efter något år etablerar sig vegetationen igen.
• Drift och underhåll Regelbunden service utförs av turbintillverkarens personal eller av Vattenfalls egen servicepersonal.

Q: Hur ansluts vindkraftsparken till elnätet? A: Vindkraftsparken ansluts till elnätet via markförlagd kabel eller luftledningar på olika spänningsnivå. Ett elnätsföretag ansvarar för anslutningen från vindkraftsparken till närliggande existerande elnät.

1. Elnätsanslutningen är en separat process som drivs av elnätsföretaget.
2. Elnätsföretaget upprättar även markavtal, genomför samråd och tar fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för att få igenom sitt tillstånd.
3. Energimarknadsinspektionen prövar och beslutar om anslutning till existerande elnät.

Q: Vem är ansvarig för underhållet av vägarna i området? A: Byggnationen av en vindkraftspark genererar en ökad mängd trafik och transporter på vägarna kring anläggningen. Transporterna avser bland annat material till byggnation av vägar och fundament samt frakt och montering av vindkraftverken.

• Vem som är ansvarig för att underhålla vägarna i området regleras i avtalen, men det vanliga är att den verksamhetsutövare som använder vägen underhåller och återställer den.
• Q: Kan vindkraftsparker skapa nya jobb till orten? A: Vattenfalls förhoppning är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar.

Vi arbetar aktivt för att sammanlänka lokala och regionala företag med de huvudentreprenörer som kommer att utföra arbeten i och kring vindkraftsparken. Vi kan inte garantera jobb till orten, men av erfarenhet vet vi att det vid en vindkraftsetablering behövs en stor mängd olika yrken, bland annat inom projektering, markarbeten, elnät, transporter, fundament samt service till arbetare och företag såsom frisörer, mat och träningsmöjligheter.

Som företagare gäller det att vara på tårna och ta tillvara möjligheterna en vindkraftsetablering ger! Exempel från Fredrika, Åsele kommun:På vår vindkraftspark i Stor-Rotliden strax norr om Fredrika i Åsele kommun arbetar totalt sju personer med service och underhåll av 40 vindkraftturbiner. Ett flertal av dem har valt att bosätta sig i Fredrika.

Utöver det skapas det också indirekta jobb i form av entreprenad- och servicetjänster för plogning och underhåll av vägar, städning av lokaler, med mera. Vattenfall kan naturligtvis inte styra var de anställda bor, men vi kan skapa förutsättningar för fler jobb i bygden genom våra satsningar på vindkraft.

Q: Utgår det någon ersättning till orter där Vattenfall bygger vindkraftparker? A: Lokalsamhället, långsiktigt engagemang och ansvarstagande är viktigt för oss. Vår förhoppning och ambition är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar. “Stöd till lokal utveckling” är ett av Vattenfalls sätt att ge tillbaka till bygden omkring en vindkraftspark.

Stödet är ett frivilligt åtagande från Vattenfalls sida och utformningen av stödet sker utifrån varje projekts unika förutsättningar. Pengarna ska komma lokala intressen till nytta. Syftet är att främja bygdens kultur, näringsliv, service och livsmiljö.

• belysning
• lokala idrottsklubbar
• upprustning av by- och jaktstugor
• förstärkning av vägar
• stöd till näringslivsutveckling.

Hör gärna av dig till oss om du har funderingar eller synpunkter kring hur stödet kommer bäst till användning i området. Q: Hur arbetar ni med säkerheten gällande vindkraftverk? A: Att främja, åstadkomma och upprätthålla hög säkerhetsstandard för att skydda alla som arbetar med oss, för oss och de som kan påverkas av vår verksamhet är grundläggande i vårt arbete.

Vi är angelägna om att de vindkraftverk som kommer att upphandlas håller en hög säkerhetsstandard och att de är anpassade för vindbruk i aktuellt klimat. Vattenfall lägger stor vikt på försiktighetsåtgärder i tillståndsansökan för våra projekt. Q: Kan vindkraftverk börja brinna? A: Brand i vindkraftverk har förekommit men är mycket ovanligt.

Oftast har den uppstått på grund av tekniska fel i den elektriska utrustningen. I våra vindkraftsparker har vi, innan uppförandet och under driften, kontakt med räddningstjänsten för att gå igenom rutiner och öva för eventuell olycka. Alla nya turbiner är utrustade med branddetektorer som är direktkopplade till övervakningscentralen (vår eller turbinleverantörens) som bevakar turbinerna dygnet runt.

1. Övervakningscentralen kan i sin tur kontakta räddningstjänst samt lokal Vattenfallpersonal.
2. Branddetektorerna är även konfigurerade så att turbinerna stänger av sig själva om larmet skulle gå.
3. I regel går räddningstjänsten inte in i en turbin som brinner.
4. Istället begränsar man området runt den brinnande turbinen och ser till att branden inte sprider sig.

Q: Kan det uppstå iskast från vindkraftverken? A: Nedisning av rotorbladen sker vid temperaturer under 0 grader och framför allt vid högre luftfuktighet och när molnen står lågt. Riskerna att träffas av fallande eller kastad is är generellt väldigt små.

Man ska vara aktsam vid lägre temperaturer och då det finns snö och is i parken. Störst risk är det inom de närmaste tiotalet meterna runt tornet och få isbitar har setts längre än 100 meter från något vindkraftverk. Vid risk för eventuell nedisning tar Vattenfall fram säkerhetsrutiner, exempelvis varningsskyltar och information till särskilt berörda.

I sista hand kan det bli aktuellt att fälla vägbommar. Q: Kan man bedriva jakt i en vindkraftspark? A: Möjligheterna att nyttja ett specifikt område för jakt är kopplat till jakträtten, vilken normalt följer med ägandet av marken. När en vindkraftspark väl är i drift finns generellt inga hinder för att där bedriva jakt.

Både forskning och vår erfarenhet hittills säger att djur vänjer sig mycket snabbt vid vindkraftverken. Den största påverkan på jakten i en vindkraftspark sker under byggfasen. För att minska störningarna med de begränsningar som gäller för en byggarbetsplats strävar vi alltid efter att upprätta en tidig dialog med berörda jaktlag, jakträttshavare och jakträttsägare.

Att särskilt tänka på i en vindkraftpark är att det kan förekomma mer mänsklig aktivitet än tidigare. Q: Vad händer med skoter-, rid- och/eller vandringsleder i området? A: Det går bra att köra skoter, rida och vandra i området kring vindkraftsparken när den är i drift.

1. En del befintliga leder kan eventuellt behöva dras om.
2. Detta sker i så fall i dialog med berörda ansvariga parter.
3. Q: Gäller allemansrätten i vindkraftsparken? A: I en driftsatt vindkraftspark gäller allemansrätten precis som vanligt.
4. Generellt finns inga särskilda säkerhetsavstånd att förhålla sig till och det är fritt att röra sig i och omkring området.

Med rätten följer också krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor. Under byggfasen är delar av området en byggarbetsplats och dessa delar är då avstängda. Detsamma kan hända om större servicearbeten, till exempel byte av delar i ett vindkraftverk, behöver utföras under drifttiden.

• Q: Varför står vindkraftverken ibland stilla, trots att det blåser? A: Vattenfalls vindkraftverk producerar el cirka 95 procent av tiden, men det händer ibland att vindkraftverk står stilla.
• Det beror oftast på planerade serviceinsatser på vindkraftverket eller att vindkraftverket har tekniska fel och står stilla i väntan på servicetekniker.

Att vindkraftverk står stilla kan också bero på att det inte finns plats för mer el på elnätet för tillfället. Då stängs verken av via vår driftcentral på begäran av elnätsägaren. Q: Vad innebär skuggor från vindkraftverk? A: När solen står lågt kan skuggor från de roterande bladen träffa omgivande byggnader.

1. Enligt rättspraxis bör den faktiska tiden för exponering av rörliga skuggor vid bostäder inte överskrida åtta timmar per år.
2. Vattenfall gör alltid beräkningar över hur lång skuggtiden kan bli.
3. Om det finns risk för att skuggtiden blir oacceptabelt lång stängs verket av för att inte överstiga praxis.
4. Påverkan från skuggkast avtar med avståndet och är normalt försumbara längre än två kilometer från vindkraftverken.

Q: Kommer det att låta från vindkraftsparken? A: Vindkraftverk ger ifrån sig ljud, främst när rotorbladen rör sig genom luften. På vilket sätt och hur starkt ljudet hörs kan variera och beror bland annat på väderförhållanden. Hur vi upplever ljudet från vindkraftverk skiljer sig också åt mellan olika människor.

Det är inget som är speciellt för vindkraftsljud utan gäller för alla typer av ljud. Enligt rättspraxis får ljudet från vindkraftverk som huvudregel inte överstiga 40 decibel utanför bostäder. Är ljudnivån för hög när vindkraftverken sätts i drift går den att reglera ned. Eftersom våra vindkraftsparker måste vara lönsamma ligger det i Vattenfalls eget intresse att verken ska kunna utnyttjas fullt ut utan att de ska behövas regleras ned på grund av för hög ljudutbredning till närmsta bostad.

Därför planerar vi placeringen av verken mycket noggrant. Det finns klimatologiska fenomen, främst vintertid, som vi inte kan styra över och som gör att ljud kan transporteras längre. Detta fenomen gäller dock alla ljud, till exempel ljud från vägar, järnvägar, flygplan, skogsmaskiner etc.

• Det finns inget samband mellan vindkraftverkets storlek och hur mycket det låter.
• Q: Kan närboende påverkas av lågfrekventa ljud/infraljud? A: Lågfrekvent ljud, mellan frekvenserna 20 och 200 hertz, är i många fall hörbart.
• Lågfrekvent ljud produceras av de flesta bullerkällor i samhället, exempelvis trafik.

Det lågfrekventa ljudet är inte skadligt för människor i de nivåer Folkhälsomyndighetens riktlinjer anger. Infraljud brukar definieras som ljud mellan frekvenserna 1 och 20 hertz, vilket är icke hörbart varken nära vindkraftverken eller vid bostäder kring vindkraftsparken.

Enligt en kunskapssammanställning som Naturvårdsverket publicerat finns inga belägg för att infraljud bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. Enligt den forskning som finns tillgänglig idag finns ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden, förutsatt att de riktvärden Folkhälsomyndigheten rekommenderar efterföljs.

Q: A: Alla föremål som är högre än 45 meter ska ljusmarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I en vindkraftspark där vindkraftverkens totalhöjd är 150 meter eller högre ska de vindkraftverk som utgör parkens yttersta gräns markeras med högintensivt vitt, blinkande ljus, medan de inre vindkraftverken markeras med ett medelintensivt, rött fast ljus.

Q: Påverkas värdet på mark och intilliggande fastigheter av en vindkraftsetablering i området? A: Generellt kan man säga att värdet på omkringliggande fastigheter i Sverige inte påverkas alls av vindkraftsetableringar. Den undersökning som gjorts i Sverige för att ta reda på om värdet påverkas av vindkraftsetableringar har granskat 42 000 försäljningar, från 2001 fram till 2009, av småhus inom fem kilometer från 120 nya vindkraftsanläggningar.

Priserna på sålda fastigheter i närhet av en vindkraftspark hade samma värdestegring som sålda fastigheter i motsvarande områden som inte hade någon vindkraftspark i sin närhet. Teknikkonsultbolaget ÅF tog på uppdrag av Svensk Vindenergi fram en rapport 2010 som handlade om värdet på fastigheter i vindkraftens närområde.

1. F kunde inte hitta något direkt samband mellan närheten till vindkraftverk och fastigheters/bostäders värdeminskning.
2. Q: Vem är ansvarig när vindkraftsparken avvecklas? A: I varje tillstånd som ges för en vindkraftspark finns villkor för hur marken ska återställas när vindbruket upphör.
3. För att garantera att avvecklingen kommer att gå att genomföra måste pengar avsättas eller garanteras redan innan byggnationen av vindkraftsparken får påbörjas.

Beloppet fastställs av tillståndsmyndigheten. Q: Hur avvecklas en vindkraftspark? A: Vindkraftverk som köps in har en normal livslängd på cirka 25 år. Under denna tid kan vissa komponenter behöva bytas ut. Efter 25 år kan verken fortfarande nyttjas men behöver då i de flesta fall genomgå omfattande renoveringar.

Andra alternativ är att ersätta det gamla verket med ett nytt. Då krävs ett nytt tillstånd. Vid rivning av vindkraftverk monteras alla delar ned för återvinning. Rotorbladen, som består av fiberarmerad plast är dock svåra att återvinna. I dagsläget läggs rotorbladen vanligtvis på deponi, men andra alternativa metoder är under utveckling.

Praxis vad gäller fundament på platser som inte är jordbruksmark är att de får lämnas kvar och ska övertäckas. Skulle den praxisen ändras så är det fortfarande verksamhetsutövaren som har det fulla återställningsansvaret. Q: Säljer ni el utomlands som produceras i Sverige? A: Den el som produceras i Sverige säljs till och används i första hand av elkonsumenter i Sverige.

I händelse av överskott på el kan elen också exporteras vidare till våra grannländer och ut i Europa. På samma sätt importerar Sverige el om det skulle uppstå ett underskott i landet. El från vindkraft gör stor klimatnytta oavsett var den produceras. När den exporteras ut i Europa tränger den undan kolkraft som är en av de vanligaste energikällorna på kontinenten.

Behovet av el kommer att öka under de närmaste åren på grund av den elektrifiering av bland annat fordon och industrier som sker just nu. I Sverige har vi bland de bästa förutsättningarna i världen för vindkraft, samtidigt som hela Europa har ett stort behov av förnybar el.

Elexport är en bra affär, både för svensk ekonomi och för klimatet. Q: Hur mycket kostar ett vindkraftverk? A: Hur mycket ett vindkraftverk kostar beror på många faktorer, exempelvis storlek, fabrikat och antal verk som köps in. De vindkraftverk som byggs idag kostar cirka 30 miljoner kronor. Anläggningsarbeten, vägar och elnät beräknas kosta ytterligare omkring 10 miljoner per vindkraftverk.

Utöver detta tillkommer kostnader för projektutveckling, arrenden, drift, underhåll, med mera. Q: Hur gör ni för att minska antalet fåglar som kolliderar med vindkraftverk? A: Från ett tidigt skede i planeringen av en vindkraftspark tar Vattenfall alltid stor hänsyn till de naturvärden som finns i området.

Vi följer de lagar, regler och riktlinjer som krävs för minsta möjliga påverkan på människor och miljö i våra projekt, fåglar inkluderat. För att skydda vissa mer känsliga fågelarter tillämpas ofta skyddsavstånd till boplatser eller andra för arten viktiga områden. Dessa skyddsavstånd varierar oftast mellan en och två kilometer.

Studier på Näsudden på Gotland visar att större vindkraftverk medför färre fågelkollisioner per producerad kilowattimme än mindre vindkraftverk. Här förklarar vi några ord och begrepp som är vanligt förekommande vid en vindkraftsetablering:
Visa hela svaret

Är det dyrt med vindkraft?

Hur mycket ett vindkraftverk kostar beror på många faktorer, exempelvis storlek, fabrikat och antal verk som köps in. De vindkraftverk som byggs idag kostar cirka 30 miljoner kronor. Anläggningsarbeten, vägar och elnät beräknas kosta ytterligare omkring 10 miljoner per vindkraftverk.
Visa hela svaret

Hur mycket plast försvinner från vindkraftverk?

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) Den storskaliga utbyggnaden av vindkraft kan komma att bli en betydande källa till spridning av mikroplaster. Turbinbladen, som kan väga över 20 ton styck, består till största del av kompositplast. De snurrande bladen eroderar när de utsätts för vind, regn, snö och is, och små bitar av plast lossnar från ytan och sprids i naturen.

Exakt hur mycket plast som lossnar är inte allmänt känt, men uppskattningar har gjorts där man utgått från att bladen på ett verk kan tappa omkring 10 procent av totalvikten under sin livslängd, vilket skulle kunna innebära sex ton lossnad plast, beräknat på bladens totalvikt på 60 ton (3 x 20 ton) och en livslängd på 15 år.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

Hur ser ministern på problemet med att vindkraften kan bidra till spridning av mikroplaster?Hur avser ministern att agera för att även mark och miljö kring vindkraftverk ska vara giftfria?

Visa hela svaret

Vad händer med vindkraftverk när det inte blåser?

Vad händer när det inte blåser? – Vindkraften kräver en vindhastighet på 3,5–25 m/s. Om det inte blåser, eller om det blåser för hårt, producerar vindkraftverken ingen el. En anläggnings effektivitet ökar med vindhastigheten och full kapacitet har den vid vindhastigheter på ungefär 12–14 m/s.

1. Vid hårda vindar (över 25 m/s) stängs turbinen av för att förhindra onödig påfrestning.
2. Anläggningarna görs automatiska och tack vare detta vänder sig turbinen i vindriktningen, och på så sätt kan vinden utnyttjas oavsett varifrån det blåser.
3. Oberoende av klockslag och årstid, kommer den fysiska elen alltid från närmaste kraftverk.

Elförsäljning handlar alltid om avtal och pengaöverföringar, inte om fysisk elöverföring. Den vindel som du använder, produceras alltså inte under den faktiska tiden som du använder den. Därför är inte elen i ditt hem beroende av vindhastigheten.
Visa hela svaret

Hur stort vindkraftverk får man bygga?

Regler för vindkraftverk på tomten – – I Sverige får du sätta upp ett vindkraftverk utan bygglov så länge höjden inte överskrider 20 meter och rotorbladen inte är större än 3 meter i diameter. Däremot måste du alltid göra en bygganmälan. Dessutom ska tomten vara tillräckligt stor för att du ska kunna lägga vindkraftverket ner, utan att det sträcker sig längre än till tomtgränsen.

Du utgår då från den punkt där du har tänkt placera vindkraftverket. – Även om du uppfyller ovanstående kriterier kan det finnas undantag som gör att du inte får genomföra installationen. Ett sådant exempel är om ljudnivån är för hög, eftersom detta kan störa omgivningen. Kolla upp vilka bestämmelser som finns genom att kontakta Länsstyrelsen i den region där du bor.

– Om du har tänkt ansluta vindkraftverket till ditt befintliga elnät måste du anlita en behörig elektriker för att utföra arbetet. Kontakta alltid ditt nätbolag för att ta reda på vilka regler som gäller.
Visa hela svaret

Varför byggs inte vindkraftverk?

Vindkraft till havs påverkar genom pålning och muddring i samband med anläggningsarbeten. Fåglar, fladdermöss och insekter påverkas på olika sätt, till exempel genom kollisioner och försämrad eller förstörd livsmiljö. Miljöpåverkan kan också ske i de länder där olika råvaror till vindkraftsverken produceras.
Visa hela svaret

Hur mycket energi krävs för att bygga ett vindkraftverk?

Vindkraftverken som byggs i Sverige idag är i stor utsträckning på över 4 000 kW, dvs att de producerar el motsvarande sin insatsenergi på runt 3 månader.
Visa hela svaret