Vem är granne? – Det framgår inte av PBL eller av dess förarbeten vilka som är grannar och får lämna medgivande om placering närmare än 4,5 meter från gräns. En granne kan exempelvis vara en privatperson eller en juridisk person i form av en samfällighet, ett företag eller en förening.
Visa hela svaret

Måste man ha bygglov för tak på altan?

Behövs lov eller anmälan – altan, trädäck, terrass, uteplats – Stockholms stad Planerar du att bygga altan, trädäck eller en terrass kan du behöva söka bygglov. Vissa undantag från bygglovsplikten finns för en- eller tvåbostadshus. Altan, trädäck eller terrass har en upphöjd golvkonstruktion som, utan att vara tak till byggnaden, är placerad på mark och avsedd att användas som uteplats.

1. Den kan vara sammanbyggd med en byggnad eller placerad fristående.
2. En altan eller terrass kan även placeras i ett takfall eller på ett tak.
3. Du behöver söka bygglov om altanen ökar byggnadens volym, till exempel om den är hög eller underbyggd.
4. Även en fristående altan kan vara volymskapande och kräva bygglov.

Du behöver även lov om altanen ändrar byggnadens yttre utseende avsevärt, som till exempel en lägre altan i marknivå, eller om en altan placeras i ett takfall eller ovanpå ett tak. Det finns vissa undantag från bygglovsplikten för en- eller tvåbostadshus.

• byggas till på ett en- eller tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus, det vill säga inte byggas fristående
• placeras inom 3,6 meter från byggnaden
• placeras minst 4,5 meter från fastighetsgränsen
• vid den högsta punkten inte vara högre än 1,8 meter från den ursprungliga marknivån. I den höjden ska även räcket inräknas
• placeras på en byggnad eller i ett område som inte är kulturhistoriskt värdefullt.

Du kan läsa mer om bygglovsbefriade altaner hos Boverket.
Visa hela svaret

Hur stort Altantak får man bygga?

Fallskydd och staket för altan – För att vara bygglovsbefriad får din altan vara högst 1,8 meter från markytan. Du ska enligt Plan- och bygglagen även ha ett fallskydd från din altan. Om du bygger altanen inom 3,6 meter från bostaden får du bygga ett staket eller en mur på altanen utan bygglov, då detta räknas som fallskydd.
Visa hela svaret

Vad räknas som tak?

Skärmtaket ska placeras minst 4,5 meter från gräns – Ett bygglovsbefriat skärmtak ska placeras minst 4,5 meter från gräns. Det är dock möjligt att placera ett sådant skärmtak närmare gränsen än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det. Vilken gräns som avses kan vara olika beroende på var man bygger.

• Det kan till exempel vara tomtgräns eller fastighetsgräns.
• Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 § 4 § För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra små byggnader (komplementbyggnader) krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.7 §, inte bygglov för att 1.

med en mur eller ett plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, 2. anordna ett skärmtak över en sådan uteplats som anges i 1 eller över en altan, balkong eller entré, om skärmtaket tillsammans med andra skärmtak som har anordnats på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov inte täcker en större area än 15,0 kvadratmeter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 3.

i omedelbar närhet av bostadshuset uppföra eller bygga till en komplementbyggnad som a) tillsammans med andra komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av undantag från krav på bygglov enligt denna paragraf eller motsvarande äldre bestämmelser inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Första stycket 3 gäller inte 1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2. för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus som avses i 4 a §.

• Lag (2014:900),4 a § Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som 1.
• Avses utgöra antingen en särskild bostad (komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad, 2.
• Tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än 30,0 kvadratmeter, 3.

har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter, 4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och 5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter. Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

• En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
• Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än 30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det.
• Lag (2020:589),4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1.

göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2. på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.

• En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
• Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus.
• Lag (2014:477),4 c § För enbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att i byggnaden inreda ytterligare en bostad.

Detta gäller dock inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477),4 d § En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov 1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2.

1. På byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap.13 §.
2. En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap.9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält.

Lag (2014:477),4 e § Vid tillämpningen av 4 a § ska ett komplementbostadshus inte anses utgöra ett sådant enbostadshus som avses i paragrafens första stycke. Lag (2014:477),4 f § För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och 3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

1. En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
2. Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 §.
3. Lag (2019:412),
4. Det är den som bygger som ska se till att ett medgivande finns.

Det är en fördel ur bevissynpunkt att medgivandet är skriftligt, även om det inte finns något formellt krav på detta. Alla grannar som berörs ska lämna medgivande. Det innebär till exempel att om en grannfastighet ägs av flera, behövs medgivande från samtliga fastighetsägare.

• Det är inte tillräckligt att byggherren eller byggnadsnämnden ger grannarna tillfälle att yttra sig över placeringen.
• De berörda grannarna måste i ett grannemedgivande godkänna en placering närmare gränsen än 4,5 meter.
• Medgivandet måste gälla exakt den åtgärd som ska göras.
• Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett fall som gällde en komplementbyggnad i form av garage och förråd i två våningar konstaterat att grannemedgivande saknades.

Det fanns visserligen ett äldre grannemedgivande men det gällde enbart för garage. Domstolen ansåg inte att det grannemedgivandet gällde för den byggnad som skulle uppföras. (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17) Mål: P 8142-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats) Boverkets uppfattning är att ett grannemedgivande bör vara en typ av avtal och det kan därmed inte brytas ensidigt av den ena parten.

MÖD har i ett avgörande konstaterat att nuvarande fastighetsägare är bunden av ett medgivande som tidigare fastighetsägare har lämnat (MÖD 2018-06-04 mål nr P 8142-17). Mål: P 8142-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats) Det är de byggnadsdelar som anses vara mätvärda vid beräkningen av byggnadsarean som ska beaktas vid bedömningen av vilken punkt på byggnaden som ska utgöra utgångspunkt för mätningen av byggnadens avstånd till gräns.

(MÖD 2020-06-01 mål nr P 8395-19/2020:9) Mål: P 8395-19/MÖD 2020:9 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats) Om ett skärmtak ska uppföras närmare gränsen än 4,5 meter och berörda grannar inte ger sitt medgivande är det inte ett bygglovsbefriat skärmtak.
Visa hela svaret

Måste man ha bygglov för veranda?

När krävs det bygglov för en altan? – Det finns ingen generell bygglovsplikt i plan- och bygglagen, PBL, för altaner. Altaner kan vara lovpliktiga om de är en tillbyggnad eller om de påverkar en byggnads yttre utseende avsevärt. Att bygga en altan kan även anses vara uppförande av en ny byggnad och på så sätt kräva bygglov för nybyggnad.

I varje enskilt fall måste det göras en bedömning av om uppförandet är att betrakta som en nybyggnad, tillbyggnad eller en sådan ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt. (jfr prop.2009/10:170 sid.152) En enklare plan- och bygglag, prop.2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats) Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.2 § 2 § Det krävs bygglov för 1.

nybyggnad, 2. tillbyggnad, och 3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

• Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
• En altan som kräver bygglov för att den är en tillbyggnad eller en sådan ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt kan dock vara bygglovsbefriad.
• Lovbefrielsen gäller inte för fristående altaner som kräver bygglov för att de är nybyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 f § 4 f § För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och 3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

det ska finnas ett befintligt en- eller tvåbostadshus på tomten altanen ska kräva bygglov enligt huvudregeln för att den är en tillbyggnad eller en ändring som påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt altanen ska byggas till ett en- och tvåbostadshus eller ett komplementbostadshus altanen ska vara en uteplats på marken altanen får inte vara högre än 1,8 meter altanen ska anordnas inom 3,6 meter från bostadshuset altanen ska placeras minst 4,5 meter från gräns om grannar inte medger närmare placering inte vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 f § 4 f § För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbostadshus krävs det, trots 2 § första stycket 2 och 3 c, inte bygglov för att med en altan anordna en uteplats på mark inom 3,6 meter från bostadshuset, om altanen inte är högre än 1,8 meter och inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.

1. En åtgärd som avses i första stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
2. Första stycket gäller inte om åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 §.
3. Lag (2019:412),
4. Den bygglovsbefriade altanen får uppföras både inom och utanför detaljplanelagt område.

Det krävs ingen anmälan för åtgärden och det krävs inte heller något start- eller slutbesked. Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap.6 § 6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap.4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2.

1. Annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3.
2. Åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region, 4.
3. Åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, 5.

åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, 6. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap.6 § plan- och bygglagen, 7.

• Åtgärd som avses i 9 kap.4 f § plan- och bygglagen, och 8.
• Åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.2 § plan- och bygglagen om åtgärden a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 § plan- och bygglagen.

Förordning (2019:1085). Bygglov för byggnader
Visa hela svaret

Får man byta färg på taket?

Vad händer om ändringen inte gjorts enligt kraven? – Om en bygglovsbefriad fasadändring bryter mot något krav i PBL, PBF, BBR eller EKS kan byggnadsnämnden ingripa. Det kan vara om något av kraven för lovbefrielse inte uppfylls till exempel om ändringen väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär.

Det kan även vara om ett krav på utformning eller en teknisk egenskap inte uppfylls. Byggnadsnämnden kan i vissa fall förelägga byggherren att rätta till det som är fel eller, om detta inte är möjligt, att återställa. Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap.5 § 5 § En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap.20 § 20 § Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen. Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

Lag (2011:335), Om en ändring görs och den inte uppfyller villkoren för bygglovsbefrielse har det gjorts ett olovligt byggande, så kallat svartbygge. Byggnadsnämnden ska då ta ut en byggsanktionsavgift. Byggnadsnämnden kan också förelägga byggherren att söka bygglov i efterhand eller om bygglov inte kan ges i efterhand att återställa.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap.51 § 51 § Om någon bryter mot en bestämmelse i 8-10 kap. eller i föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 16 kap.2-10 §§ eller mot en bestämmelse i en EU-förordning om krav på byggnadsverk eller byggprodukter, ska tillsynsmyndigheten ta ut en särskild avgift (byggsanktionsavgift) enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.12 §.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap.17 § 17 § Om en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov har vidtagits utan lov, ska byggnadsnämnden i ett föreläggande ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att inom en viss tid ansöka om lov, om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden (lovföreläggande).

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap.20 § 20 § Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen. Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Visa hela svaret

Hur stort Altantak får man bygga?

Fallskydd och staket för altan – För att vara bygglovsbefriad får din altan vara högst 1,8 meter från markytan. Du ska enligt Plan- och bygglagen även ha ett fallskydd från din altan. Om du bygger altanen inom 3,6 meter från bostaden får du bygga ett staket eller en mur på altanen utan bygglov, då detta räknas som fallskydd.
Visa hela svaret