Bygglov för växthus? Friggebods- och Attefallsregler Attefallsreglerna ger dig rätt att utan bygglov* bygga ett väggmonterat växthus på upp till 15 kvm och ett på upp till 25 kvm. Och det fina är, att du både kan utnyttja Friggebodsregler och Attefallsregler på samma fastighet! Större byggnader än vad som anges kräver alltid bygglov.

Vi ger här en allmän beskrivning av bygglovsreglerna. Varje kommun får göra undantag från generella bygglovsregler, inom ett område som till exempel utgör en värdefull miljö. Kolla därför alltid med din kommun, om vad som gäller just i ditt område. * Bygget måste anmälas till kommunen även om det inte krävs något bygglov.

Ett krav är att det finns en huvudbyggnad på tomten som har byggts med bygglov. Observera att det kan finnas lokala villkor som måste uppfyllas – kolla för säkerhets skull alltid med kommunen där du ska bygga.
Visa hela svaret

Måste man ha bygglov för växthus?

Du kan behöva bygglov för att bygga lusthus eller växthus, men genom de så kallade attefallsreglerna och friggebodsreglerna räcker det ibland med att du gör en anmälan och får startbesked. Lusthus och växthus är så kallade komplementbyggnader.
Visa hela svaret

Hur nära grannens tomt får man bygga växthus?

Växthusets placering – vilka regler gäller? Bygglovsreglerna i din kommun styr hur du ska agera inför ditt växthusbygge. Men det finns några generella regler som kan vara bra att ha koll på. Hur nära tomtgränsen får man placera sitt växthus, var en fråga som vi nyligen fick i dagboken. År 2014 kom det nya regler för vad du får bygga utan bygglov. Den generella regeln för hur nära tomtgränsen du får bygga ditt växthus är 4,5 meter.

Ett fristående växthus, orangeri eller vinterträdgård får uppföras på en maximal ytan av 15 kvadratmeter och nockhöjd på högst 3 meter. Växthuset får inte placeras närmare tomtgräns, väg eller annan fastighet än 4,5 meter. Med grannens tillstånd och väghållarens medgivande kan du placera växthuset närmare än de ovan angivna avståndet.

Ett växthus på upp till 30 kvadratmeter för uppföras i bostadshusets direkta närhet. Höjden från mark till nock kan vara maximalt 4 meter. Du får bygga flera hus enligt de här reglerna men den totala ytan får inte överstiga 30 kvadratmeter. Det innebär till exempel att du kan bygga ett förråd ett galleri, bastu eller ett garage tillsammans med ett växthus om hela bygget hålls under 30 kvadratmeter. Om du får de berörda grannarnas medgivande kan du placera växthuset i attefallsstorlek närmre än 4,5 meter från tomtgränsen. Annars är det detta avstånd du måste förhålla dig till. Du behöver normalt sett inget bygglov. Däremot måste du göra en bygganmälan för att bygga ett växthus eller orangeri i den här storleken.

För att bevara den goda sämjan i området är det både trevligt och bra att föra en dialog med grannarna om det planerade bygget. Berätta gärna i god tid om dina planer och skissa upp ungefär hur det kommer att se ut. Den stora fördelen med växthus är att det är en transparent byggnad som varken förmörkar eller skymmer vyn särskilt mycket.
Visa hela svaret

Hur stort orangeri får man bygga utan bygglov?

Attefallsregler – Attefallsreglerna ger dig möjlighet att bygga ett väggmonterat växthus, orangeri, uterum eller vinterträdgård på upp till 15 kvm eller ett fristående växthus, orangeri, uterum eller vinterträdgård på upp till 30 kvm och max 4 m i nockhöjd, utan bygglov.
Visa hela svaret

Hur stort växthus kan man bygga utan bygglov?

Bygglov för växthus? Friggebods- och Attefallsregler Attefallsreglerna ger dig rätt att utan bygglov* bygga ett väggmonterat växthus på upp till 15 kvm och ett på upp till 25 kvm. Och det fina är, att du både kan utnyttja Friggebodsregler och Attefallsregler på samma fastighet! Större byggnader än vad som anges kräver alltid bygglov.

Vi ger här en allmän beskrivning av bygglovsreglerna. Varje kommun får göra undantag från generella bygglovsregler, inom ett område som till exempel utgör en värdefull miljö. Kolla därför alltid med din kommun, om vad som gäller just i ditt område. * Bygget måste anmälas till kommunen även om det inte krävs något bygglov.

Ett krav är att det finns en huvudbyggnad på tomten som har byggts med bygglov. Observera att det kan finnas lokala villkor som måste uppfyllas – kolla för säkerhets skull alltid med kommunen där du ska bygga.
Visa hela svaret

Vad kostar ett bygglov för växthus?

Växthus Växthuset är en byggnad i genomskinligt material som släpper in solljus men bevarar värmen. Här inne trivs både växter och människor. Du behöver ansöka om bygglov för att bygga ett växthus. Om du bor i ett en- eller tvåbostadshus kan du i vissa fall tillämpa eller bygga ett och då behövs inget bygglov.

• Men tänk på att du istället kan behöva göra en anmälan och få ett startbesked innan du får börja bygga.
• Observera att ett växthus oftast är en fristående byggnad.
• Om du ska glasa in en altan eller ett uterum gäller andra regler.
• Läs mer under,
• Innan du kan sätta igång behöver du beställa ett,
• Artan behöver du för att kunna rita in vad det är du planerar att göra.

Den färdiga ritningen kallas för och är en av de handlingar du behöver skicka in.

1. i skala 1:400 Visa var på tomten du vill placera växthuset. Ange mått och avstånd.
2. i skala 1:100 På planritningen ska du måttsätta och rita hur växthuset ser ut inuti. Ibland kan man få hjälp med dessa ritningar från dem som levererar växthuset.
3. i skala 1:100 På fasadritningen ska du måttsätta och rita hur växthuset ser ut utifrån. Ibland kan man få hjälp med dessa ritningar från dem som levererar växthuset.
4. i skala 1:100 På sektionsritningen visa du växthuset i genomskärning. Här framgår även höjden på växthuset och hur bottenplattan ser ut. Ibland kan man få hjälp med dessa ritningar från dem som levererar växthuset.
5. Konstruktionsritningen visar hur själva växthuset är konstruerat.
6. Förslag till Kontrollplanen beskriver vilka kontroller du som byggherre ska göra under byggprocessen.

Bygglov för ett växthus kostar ca 4 900 kronor för ett växthus upp till 15 kvm. Om växthuset är mellan 16-49 kvm kostar ett bygglov ca 10 000 kronor. Kostnaden beror på flera faktorer och den exakta avgiften bestäms efter att din ansökan har prövats. Från att vi har fått in alla handlingar kan du räkna med att få ett beslut inom 10 veckor.

• Visste du att du själv kan påverka handläggningstiden när du ansöker om bygglov? Om din ansökan är korrekt och alla handlingar finns med går processen snabbare.
• Alla ritningar som skickas in måste vara fackmannamässigt utförda. Om du inte kan göra dem själv bör du ta hjälp av en expert, till exempel en arkitekt. Läs mer under

Senast uppdaterad: 2020-03-12 : Växthus
Visa hela svaret

Hur stort växthus ska man ha?

Page 2 – När ni väljer storlek på ert växthus finns det lite olika sätt att tänka och planera. Ett rätt effektivt sätt är: hur många plantor ni vill ha? Räkna med att ni får plats med ca 1,5-2,5 tomatplantor/kvm. Men glöm då inte att räkna bort yta för dörrar, gångar etc.

1. Mät gärna upp platsen där ni planerar att bygga växthuset och markera med pinnar och snören så får ni en bättre uppfattning om storleken och hur det kommer passa in på tomten.
2. Ni kommer bli förvånade när ni har buggt att det känns mycket större än ytan ni har mätt upp.
3. Vår erfarenhet är att man aldrig ångrar att man köpte ett lite större växthus.

Det blir bättre plats för det man vill odla och man behöver inte tränga sig in genom en djungel. Växterna behöver också luft omkring sig för att undgå att angripas av mögel i den fuktiga miljön. Dessutom har växthus en tendens att vilja fyllas av alla möjliga roliga plantor och idéer.

1. Skulle ni efter en tid känna att växthuset är för litet så går alla modeller att bygga ut på längden.
2. Tips på planlösningar
3. Hur inreder man ett Tunnelväxthus?
4. När tunnelväxthuset väl är på plats så kommer det roliga jobbet att skapa en bra inredning som passar för dina behov och det som du vill odla.
5. Det finns några olika lösningar som har sina för och nackdelar.

• Odling i låga bäddar – direkt i jorden
• Odling i lådor
• Odling i krukor

Visa hela svaret

Vad är det för skillnad på orangeri och växthus?

Vad är ett orangeri? – Ett orangeri är, enligt den ursprungliga betydelsen, ett uppvärmt växthus för övervintring av träd och växter. I ett växthus är det under sommarhalvåret varmt och fuktigt vilket gör att växterna trivs och frodas. Under vintern däremot blir det kallt även i växthuset.
Visa hela svaret

Hur djupt ska man gräva för växthus?

Att tänka på vid grundläggning och plattläggning: – När man ska bygga växthus finns det många aspekter att tänka på. Bland annat grunden och vilka golvmaterial som skall användas. Ska jag ta in hjälp för plattsättning eller ska jag ta in en firma som gör markarbetet? Med planering, noggrannhet och riktiga redskap kan du lägga din stenlagda yta själv.

• Att planera för indragning av vatten och el.
• Att konstruktionens sockel i sin helhet bör vila på den plattbelagda ytan.
• Att konstruktionen skall förankras i gjutrören med medföljande förankringsprofiler först då hela konstruktionen är uppmonterad och färdigglasad. Detta gör det lättare för eventuella justeringar under hela uppmonteringen.

• Att måtten i katalogen enbart är vägledande. Kontakta oss för exakta yttermått.
• Att plattläggningen skall vara helt i våg.
• Att lägga dräneringsrör runt plattbeläggningen om marken är vattenhållande.
• Att om ni väljer marksten av tunnare sort, observera att det då kan finnas risk att de spricker när ni kommer behöva borra i dessa. Tex vid infästning av vinklar. Osäker på ditt val av marksten? Du är alltid välkommen att kontakta Classicum för rådgivning.

Med planering, noggrannhet och riktiga redskap kan du lägga din stenlagda yta själv. Men det finns hjälp att få och vi tipsar dig gärna. Vi har redan flera duktiga i Sverige, men söker fler duktiga markläggare för att kunna tipsa våra kunder runt om i vårt avlånga land.

I våra utomhusutställningar visar vi både olika typer av grunder, plattläggning och mur. Kika gärna runt här på vår hemsida för inspiration på hur du vill ha det, eller besök våra utställningar! Gjutrören ska placeras på samma djup som bärlagret. Förankring sker i gjutpapprör (Papp, plast eller betongrör, diameter ca 200 mm) efter att växthuset är färdigmonterat och glasat.

Därefter fyller ni de utplacerade gjutrören med betong för att förankra huset. Antalet beror på husets storlek och längd. En grundritning erhålls av Classicum vid order av ditt växthus eller orangeri. I grundritningen instruerar vi er om vart dessa gjutrör kan placeras då det skiljer sig mellan de olika växthusen.

Konstruktionens sockel ska stå på plattbeläggningen. Mät upp ytan som du ska stenbelägga. Sätt därefter pinnar i alla hörnen och spänn ett tunt snöre mellan pinnarna. Du får nu en tydlig bild över vilken yta du ska gräva ut. Det är dessutom många fördelar om den plattbelagda ytan går minst ca 30-50 cm utanför huset för att bl a minska vattenstänk och att lättare kunna klippa gräset.

Dessutom är det mycket trevligt att ha krukor utanför växthuset – antingen alltid eller om du behöver plocka ut lite växter för en större social tillställning. Om du funderar på tex singel utanför växthuset, kan du ändå behöva ha en hårdlagd yta utanför växthuset, för förankring av skenan till skjutdörren, beroende på växthusmodell.

Gräv ur ca 40-60 cm beroende på hur mycket matjord det finns samt hur tjälskjutande marken är (40 cm vid sandjord och 60 cm vid lerjord, vid murmodell gräv ner till frostfritt djup). Rådfråga lokalt där du köper ditt markmaterial. All matjord skall bort så att du kommer ner till en hård yta. När hela ytan är utgrävd, ska du se till att den är jämn och plan.

För att inte bärlagret ska blanda sig med jorden/leran lägger du ut en markduk/fiberduk över hela ytan samt delvis upp på gropens sidor. Fyll upp med bärlager (bär en tyngd) av väggrus som har en fraktion (storlek) på 0-30 mm. Det är också nu som du skall placera ut gjutrören (se bild ovan) som senare skall användas för fastgjutning av konstruktionen.

1. Gjutrören kan du lägga i nivå med stenens underkant. På så sätt kan du efter montering och därefter gjutning, lägga på de sista stenarna för att dölja gjutröret.
2. Gjutrören kan placeras i marknivå, vilket ger bäst stabilitet och rekommenderas på extremt vindutsatta lägen.

Antal gjutpapprör beror på husets storlek. En grundritning erhålls av Classicum vid beställning av huset. På mycket skyddade lägen går det också bra att förankra huset med vinklar rakt ner i stenläggningen. Antalet förankringspunkter måste i detta fall dubbleras i förhållande till hur många fästpunkter som rekommenderas för ditt hus.

1. Även vid användning av förankringsrör används vinklar mellan gjutpunkterna och vid dörröppningar.
2. Bärlagret bör vara minst 10-20 cm tjockt och ska komprimeras med en vibratorplatta.
3. Fukta gärna materialet om det är för torrt för att få bästa möjliga packning.
4. Se till att ytan är jämn och plan.
5. Efter det att bärlagret är på plats ska du ha en plattas tjocklek plus ca 3-5 cm stenmjöl kvar upp till färdig markyta.

Du kan nu lägga ytterligare ett lager fiberduk, detta för att sättsanden inte ska sjunka in för mycket i bärlagret. Stenmjölet är till för att fixera plattorna. Du bör lägga ca 3-5 cm sättmaterial över hela ytan. Komprimera ytan lätt som tidigare och lägg ut avdragslisterna.

• Avdragslisterna kan t.ex.
• Vara rör eller stålprofiler.
• Avdragslisternas översida ska nu ligga i nivå med markstenens eller plattornas tänkta undersida.
• Använd dig av en rätbräda som du för längs banorna i en Z-rörelse mot dig.
• Överflödig sand försvinner på så sätt och ytan blir jämn och slät.
• Ta bort avdragslisterna och fyll igen spåren.

Markstenen eller plattorna ska ha en fog på ca 3 mm. Fogen har till uppgift att göra plattorna elastiska så de inte skjuts i någon riktning. Att gräva ut 10 cm mer än planerat kan visa sig vara riktigt användbart i detta skede då du alltid ska försöka ha hela plattor längst kanterna.

Väljer ni marksten av tunnare sort, observera att det då kan finnas risk att de spricker när ni kommer behöva borra i dessa. Tex vid infästning av vinklar. Osäker på ditt val av marksten? Du är alltid välkommen att kontakta Classicum för rådgivning. Arbetet avslutas med att noggrant fylla alla fogar med t.ex.

fogsand. Borsta ner materialet i flera omgångar. Se till att du har lite extra fogmaterial kvar, så du den första tiden kan fylla på om materialet sjunker undan. Isolera gärna din grund för ett varmare golv om du vill vinterförvara dina växter eller använda det som ett uterum.

Tänk på att beräkna ett extra djup för isoleringsmaterialet. Som isoleringsmaterial används Pordrän eller Isodrän. Dessa släpper igenom vatten och ger en bra dränering vilket inte frigolit gör. Isolerskivorna läggs på bärlagret. Ovanpå isoleringen läggs en fiberduk för att förhindra att sättmaterialet stoppar vattengenomsläppligheten.

På fiberduken läggs där- efter ca 3-5 cm sättmaterial.
Visa hela svaret

Hur bred gång i växthus?

VÄXTHUSETS FORM OCH DISPONERING – Vid för hög taklutning blir värmeförlusten stor vid uppvärmning av växthuset. För låg taklutning ökar risken för att snön trycker sönder taket. En bra taklutning ligger mellan 30 och 40°. Växthuset bör byggas i den bredd och höjd som är mest praktisk för att det ska kunna utnyttjas på bästa sätt, men ändå se snyggt ut.

• Takets lutning Både utseendemässigt och ur praktisk synpunkt bör taket ha en lutning mellan 30 och 40 grader.
• För platt tak ser inte snyggt ut och kan dessutom lättare förstöras av snön.
• För stor lutning på taket ser heller inte snyggt ut och dessutom blir det ett stort luftutrymme som inte kan utnyttjas.

Ska dessutom växthuset värmas upp, blir det stor värmeförlust från en onödigt hög takhöjd. PRAKTISKA MÅTT Växthusets bredd: Bredden bör anpassas så att man kan ha en gång i mitten på 60–80 cm och en bädd på varje sida på 60–100 cm. Bäddar: En bädd bör inte vara bredare än 100 cm, såvida det inte är en gång på varje sida om bädden.

• Då kan bädden göras 160–200 cm bred.
• Gångar: Gångar bör vara så pass breda att man kan ta in en kärra med gödsel eller jord.
• Är gångarna för smala är det svårt att gå i växthuset på eftersommaren när tomatplantor och andra växter fyller huset.
• Även skötseln av växterna blir betydligt svårare om gången är för smal.

Gångarnas placering: Har man en gång i mitten och bäddar på sidorna bör gången vara 60–80 cm bred. Genom att göra gångar på sidorna och en bädd i mitten, kan växthusets nockhöjd bättre utnyttjas om man t ex vill odla högvuxna växter som majs eller störbönor där.

Har växthuset väggar som är 170 cm eller högre kan man lägga gången intill väggen. På ena sidan av växthuset kan då gångbredden räcka till om den är 50 cm. Rekommenderad vägghöjd: Ett växthus med sidoväggar som är 150–200 cm höga är ljust och lättskött. Har det däremot en vägghöjd på 120 cm eller lägre är det svårt att arbeta i det, och det blir sämre ljusinsläpp med sämre odlingsresultat som följd.

Växthusets dörr – mått och placerin g Dörren bör göras så bred att det går lätt att komma in med en skottkärra. Dörren ska vara så pass hög att man kan gå in rak. Är det problem att göra dörren tillräckligt hög kan man antingen placera dörrkarmen utanför gaveln, eller också gräver man ner gången i växthuset 10-15 cm. Ett växthus måste ha någon typ av ventilationsanordning så att temperaturen i växthuset inte blir för hög soliga sommardagar.
Visa hela svaret

Vad räknas som växthus?

Enligt friggebodsreglerna krävs inget bygglov för växthus, på upp till totalt 15 kvadratmeter. Du måste hålla dig 4,5 meter från tomtgränsen, om du inte får grannens tillstånd, och max höjd är 3 meter. Observera att 15 kvadratmeter är gränsen för friggebodarnas sammanlagda yta.
Visa hela svaret

Får man bygga växthus på prickad mark?

Behöver växthus utanför detaljplanen bygglov? – Ditt växthus begränsas inte av bestämmelser i detaljplanen. Du får t.ex. bygga ditt växthus på prickad mark som du i vanliga fall inte får bygga på. Det finns dock undantag för när du kan behöva en speciell dispens, bland annat strandskyddat område som kräver strandskyddsdispens för att bygga ditt växthus inom en radie på 100 meter till 300 meter från tomtgränsen till strandkanten.

Det finns även regler att ta hänsyn till om din tomt ligger i ett särskilt värdefullt kulturmiljöområde eller om du bygger ditt växthus på en plats som kan påverka trafiksäkerheten (allmän väg). Om du är osäker på om din tomt ligger inom detaljplanen eller annat område som kräver dispens i din kommun kan du vända dig till din kommuns byggnadsnämnd,

Detta gäller även för anmälan av byggstart. Vi försöker alltid att hålla våra artiklar uppdaterad med rådande regler kring bygglov och måttspecifika regler, kontrollera därför alltid produktsidan för respektive växthus för exakt information. Polhus kundservice står alltid redo för att hjälpa dig med alla typer av frågor som du har, allt från bygglov till inspirationstips.
Visa hela svaret

När behöver man inte ha bygglov?

Vad är en attefallstillbyggnad? – Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad men en attefallstillbyggnad är undantagen från krav på bygglov. Inom vissa områden får en attefallstillbyggnad dock inte göras. I de flesta fall krävs det istället en anmälan för att göra en sådan tillbyggnad.

1. Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.2, 4 b §§ 2 § Det krävs bygglov för 1.
2. Nybyggnad, 2.
3. Tillbyggnad, och 3.
4. Annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.

• På ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
• En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap.5, 6 §§ 5 § För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, 2.

nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap.7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, 3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, 4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader, 5.

en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, 6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, 7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap.16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, 8.

• Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, 9.
• Uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 10.
• Uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 11.
• Ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus, 12.

tillbyggnad som avses i 9 kap.4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen, 13. byggande av takkupor som avses i 9 kap.4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller 14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan.

• Förordning (2020:708).6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte 1.
• Rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap.4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2.

annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region, 4.

• Åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, 5.
• Åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, 6.

åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap.6 § plan- och bygglagen, 7.

åtgärd som avses i 9 kap.4 f § plan- och bygglagen, och 8. åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.2 § plan- och bygglagen om åtgärden a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 § plan- och bygglagen.

Förordning (2019:1085). Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en tillbyggnad ska vara en attefallstillbyggnad:

den får endast byggas på ett befintligt en- eller tvåbostadshus en- eller tvåbostadshuset har inte byggts till med en attefallstillbyggnad tidigare den får ha högst 15,0 m 2 bruttoarea den får inte vara högre än bostadshusets taknockshöjd den ska placeras minst 4,5 meter från gräns den får inte uppföras vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla den inte placeras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret att attefallstillbyggnaden inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 b § 4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.

På ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen. En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 d § 4 d § En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov 1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2.

• På byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap.13 §.
• En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap.9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält.

Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.8 § 8 § Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av 1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.7 §, 2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§, b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 §, 3.

Det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2, 4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring, 5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.11 § 1 miljöbalken, 6.

det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, 7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, 8.
Visa hela svaret

Kan man bo i ett växthus?

Hur är det att bo inuti ett nio meter högt växthus? Det vet syskonen Saga och Lova. “Många kör förbi långsamt och tittar.” Det bästa med att bo i ett växthus är att odla sin egen frukt, tycker syskonen. Lovas favorit är melon. Sagas är jordgubbar. Foto: Ari Luostarinen Det bästa med att bo i ett växthus är att odla sin egen frukt, tycker syskonen. Lovas favorit är melon. Sagas är jordgubbar. Foto: Ari Luostarinen Sagas och Lovas familj ville börja leva mer miljövänligt. Förra våren flyttade de in i ett hus som ligger inuti ett växthus.

Växthuset gör att värmen stannar kvar inuti huset. Därför behövs inte lika mycket energi för att värma upp familjens hus. Fördelen med att bo i ett växthus är att det går att odla grönsaker och frukter som annars inte växer i Sverige, eftersom de behöver ett varmare klimat. Citron, tomat, melon, fikon, jordgubbar, oliver och gurka är bara några av alla saker familjen odlar.

När SvD Junior hälsar på är det fortfarande vinter och därför ont om frukt. Men syskonen berättar hur de brukade gå runt och plocka den färska frukten direkt från träden i somras. – Det bästa är att odla jordgubbar, tycker Saga. Glasväggarna gör att växthuset värms upp snabbare när solen skiner. Glasväggarna gör att växthuset värms upp snabbare när solen skiner. Samtidigt skyddar glasväggarna mot regn, vind och snö. Foto: Privat På sommaren är familjen helt självförsörjande på grönsaker. Men trots att de odlar så mycket behöver de inte vattna. Allt vatten som kommer från avloppen i huset, till exempel från toaletten och duschen, används för att ge näring åt växterna.

Den näringen går till frukterna och grönsakerna, som familjen sedan äter. ­Näringen går alltså runt, runt i huset. – Så man kan säga att vi har ett eget kretslopp, säger pappa Björn. Eftersom det är vinter är det inte så stor skillnad på temperaturen inuti och utanför växthuset. På sommaren, när solen värmer, blir det snabbt varmt och värmen håller i sig länge, berättar Björn.

– Då kan det vara 40 grader högst upp. Huset i reportaget kallas för naturhus. Det består av en bostad, ett växthus och har ett eget kretslopp. Det finns ungefär åtta stycken naturhus i Sverige. Foto: Ari Luostarinen Huset i reportaget kallas för naturhus. Det består av en bostad, ett växthus och har ett eget kretslopp. Det finns ungefär åtta stycken naturhus i Sverige. Foto: Ari Luostarinen Kan det bli för varmt inne i växthuset? – Nej, i somras när det var jättevarmt var det ungefär som ute, säger Lova.

Varken Saga eller Lova tycker att det är så stor skillnad att bo i ett växthus jämfört med ett vanligt hus. – Det är nog själva huset som är den stora skillnaden. Att det är så mycket trä. Där vi bodde innan var det mer betong, säger Lova. – På sommaren och hösten äter vi mycket mer tacos än vi gjorde tidigare, eftersom vi har så mycket grönsaker, som gurka, tomat och paprika, säger Saga.

Familjens hus tog tre och ett halvt år att bygga. Här är Saga och Lova med pappa Björn. Foto: Ari Luostarinen Familjens hus tog tre och ett halvt år att bygga. Här är Saga och Lova med pappa Björn. Foto: Ari Luostarinen Vad säger era kompisar när de kommer hit? – De tycker att det är häftigt och annorlunda, säger Lova. Det är många som blir imponerade när de ser familjens hus.
Visa hela svaret

Vad är det för skillnad på orangeri och växthus?

Vad är ett orangeri? – Ett orangeri är, enligt den ursprungliga betydelsen, ett uppvärmt växthus för övervintring av träd och växter. I ett växthus är det under sommarhalvåret varmt och fuktigt vilket gör att växterna trivs och frodas. Under vintern däremot blir det kallt även i växthuset.
Visa hela svaret