Vilka metoder används vid Handelssortering av virke?

Standard SS-EN 1611-1 – Enligt standarden för handelssortering, SS-EN 1611-1, kan sorteringen göras på såväl flat- som kantsidorna eller enbart flatsidorna. Sorterna kallas då G4 respektive G2. Sortbeteckningarna följs av en siffra som anger virkets kvalitet, 0-4, med 0 som högsta kvalitet.
Visa hela svaret

Vad betyder C24?

Hållfasthetsklass C24 – C24 klassning görs på produkter med hög hållfasthet, vilket innebär att de klarar hög belastning och används för bärande konstruktioner så som bjälklag, takstolar, ytterväggar och tak. C24 står under tredjepartskontroll och C24 klassade produkter är alltid stämplade med texten C24, samt med producentens certifikatsnummer.
Visa hela svaret

Vad är skillnaden mellan hållfasthetsklass C18 och C24 för konstruktionsvirke?

Hållfasthetsklass C18 – Hållfasthetsklass C18 kan användas för bärande konstruktioner som inte kräver hög hållfasthet eller där det är möjligt att använda grova dimensioner alternativt korta längder. Hållfasthetsklassen kan också användas som väggreglar för bärande konstruktioner om kraven på deformation inte är höga.
Visa hela svaret

Vad menas med hyvlat virke?

Benämns ofta dimensionshyvlat virke, det vill säga virke som hyvlats för att erhålla ett visst tvärsnittsmått. Har utseendemässigt en lägre kvalitet än planhyvlat virke och används företrädesvis för inbyggnad. Fyra hyvlade sidor.
Visa hela svaret

Hur snabbt tränger eld in i massivt trä?

Brandegenskaper Publicerad 2003-09-01 Uppdaterad 2021-06-24 Egenskaperna vid brand beror i hög grad på materialets dimensioner. Finfördelat och mycket tunt trä antänds lätt och brinner snabbt. Trä i grövre dimensioner är svårare att antända och brinner långsamt. Fuktkvot, densitet och ytråhet påverkar också förbränningen.

Tiden till antändning av massivt trä beror på yttemperaturen, som kan vara svår att bestämma. I stället anges vanligen den infallande värmestrålning som krävs. Som kritisk undre gräns för antändning i närvaro av en liten låga brukar en värmestrålning med cirka 12 kW/m 2 anges, se diagrammet. Yttemperaturen är då vanligen 300–400°C.

Spontan antändning, det vill säga utan låga, sker först vid högre yttemperatur, till exempel 500–600°C. I båda fallen spelar flera andra faktorer in som materialets fuktkvot, densitet, tjocklek, ytråhet och ytbehandling. Om trä värms upp långsamt kan olika temperaturzoner identifieras för den termiska nedbrytningen. Diagram 1. Antändning av trä. Värmeutvecklingen under brand är ofta avgörande för om branden ska utvecklas eller avta. Trä utvecklar efter antändning först relativt mycket värme. När ytan förkolnat avtar värmeutvecklingen, och förbränningen fortsätter med konstant hastighet, se diagram 2.

• Den tid detta fortgår beror på materialets tjocklek.
• Rökutvecklingen från brinnande trä är måttlig och rökgaserna är sällan frätande.
• Vid fullt utvecklad brand är förkolningshastigheten i trä vanligen cirka 0,5-1,0 mm/minut.
• Innanför kolskiktet påverkas träet av den förhöjda temperaturen.
• Träet plasticeras, det vill säga deformationerna ökar under konstant belastning.

Zonen där detta sker, pyrolyszonen, är endast någon millimeter tjock. Innanför denna zon har träet i stort sett normal temperatur, och de flesta egenskaper påverkas inte. Av denna orsak behåller träkonstruktioner sin bärförmåga under relativt lång tid.

1. Enkla metoder att beräkna träkonstruktioners brandmotstånd finns tillgängliga.
2. Obehandlat trä uppfyller det brandtekniska kravet på ytskikt D-s2,d0 enligt det europeiska klassifikationssystemet för ytskikt (tidigare svensk ytskiktsklass III).
3. Enligt detta system kommer konstruktionsvirke troligtvis att hamna i Euroclass D.

Högre ytskiktsklass kan uppnås genom kemisk brandskyddsbehandling. Diagram 2. Värmeutveckling från en träyta. Bild 1. Det kolskikt som bildas på träytan skyddar de inre delarna och bidrar därmed till att trä bibehåller sin stabilitet under brand. Se även Brandsäkerhet. : Brandegenskaper
Visa hela svaret

Vem har bäst trallvirke?

2:a plats delad. Komposittrall Bamboodeck Eco Grå 2900 mm – Passar dig som vill ha en underhållsfri trall som är lätt att lägga. Sammanfattning Bamboodeck är ett vackert och underhållsfritt trallgolv av komposit som passar utmärkt till uterum, altan eller runt poolen.

Det är en naturprodukt och består till 60% av bambufibrer, 30% polyethylene plast och 10% färg och andra tillsatsmedel. Under de första månaderna kan färgen blekas med max 8%, därefter är färgen beständig. Garanti: 10 år. Rek. pris: 95 kr/lpm Mått: 29×150 mm Åtgång: 7 lpm/m2 Kundomdömen Kundernas genomsnittsbetyg var 3,5 av 5 stjärnor vid jämförelsetillfället.

Det som bland annat lyfts fram är att den är snygg och lätt att lägga. Omdömena kommer från bygghemma.se. Fördelar + Underhållsfritt + Lätt att lägga + Lägst åtgång i lpm/m2 KÖP HÄR: Komposittrall Bamboodeck Eco Grå 2900 mm
Visa hela svaret

Hur länge håller obehandlat virke?

Tryckimpregnerat virke används i många miljöer, och inte minst vid altanbyggen runt hus. De flesta väljer tryckimpregnerat eftersom materialet står emot röta i minst 25-30 år. Ett viktigt årtal för tryckimpregnerat virke är 2004. Då förbjöds så kallade CCA-medel (blandning av koppar, krom och arsenik) som träskydd.

De träskyddsmedel som används i Sverige i dag är godkända av Kemikalieinspektion och EU:s biocidförordning. Den tryckimpregnerade vätskan består av kopparsalter, samma ämnen som finns i båtbottenfärger för algbekämpning. I grunden är koppar en livsnödvändig metall för både människor och natur, men i för höga halter är den giftig för vattenlevande organismer.

I den vätska som används för tryckimpregnering går det år mindre är fyra gram koppar per löpmeter virke. – Ett ändamålsenligt träskyddsmedel som används enligt Nordiska Träskyddsrådets kvalitetssystem och märks med NTR har en teknisk livslängd på 25-30 år, eller mycket längre om det är byggt på rätt sätt.

Sett ur ett livscykelperspektiv så är tryckimpregnerat virke det som ger minst miljöpåverkan av motsvarande alternativ på marknaden, påpekar Fredrik Westin. Överbliven arsenik Impregnerat träskyddsmedel har en historik som går tillbaka till 1850-talet när kemikalier sprutades in i slipers vid byggnation av järnvägsräls.

Sedan kom telefonin och elektriciteten där stolparna för ledningarnas behandlades på samma sätt för att motverka röta. På den tiden var det staten som ombesörjde impregneringen. Det var först på 1930-talet som privata företag började arbeta med impregnering.

Bland de första var gruvbolaget Boliden där överbliven arsenik från malmproduktionen användes som träskyddsmedel. NTR världsledande I slutet av 1960-talet blev samhället mer miljömedvetet.1969 grundades både Naturvårdverket och Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB. Samma år samlades det Nordiska ministerrådet och bestämde att det skulle ske en samverkan kring forskning och bestämmelserna för innehållet i träskyddsvätska.

Det ledde till att Nordiska Träskyddsrådet, NTR, bildades. – NTR har varit världsledande i att ta fram riktlinjer för kemiskt träskydd och har även varit förebild för EU-standarden när den kom. NTR-systemet utvecklas ständigt och är öppet för alla träslag och metoder, upplyser Fredrik Westin.

• Sluten process Utfasningen av CCA-medel skedde på 1990-talet för att helt förbjudas 2004 och ersättas av kopparsalterna.
• Men det sker en ständig utveckling för att bli ännu bättre, både när det gäller miljö och kvalitet.
• Från att kemikalieinnehållet har varit lösningsmedelsbaserat är det i dag helt vattenbaserat.

Det tränger ända in till kärnan i virket och fixeras där genom en kemisk reaktion, vilket gör att ingenting kommer ut i naturen. Impregneringen sker i en invallad och helt sluten process där spillet går tillbaka till produktionen. Tryckimpregnerat virke kommer från svenska skogar där träden tagit upp och bundet koldioxid ur luften.

Detta sammantaget ger en minimal miljö- och klimatpåverkan över sin livstid, menar Fredrik Westin. Olika klassificeringar Han poängterar också hur viktigt det är med de olika NTR-klassificeringarna och rätt trä på rätt plats. Exempelvis så ska träskyddsklass NTR A användas vid kontakt med mark och sötvatten, NTR AB för trallbrädor ovan mark och NTR Gran till vindskivor, takläkt och panel som är speciellt utsatta för väder och vind.

Det går att stryka träskyddsmedel på obehandlat trä, vad är skillnaden? – Kvalitetsmässigt blir det sämre eftersom träskyddet inte tränger in i virket och skyddar mot röta, utan lägger sig på ytan. Ur miljösynpunkt innebär det att träskyddsvätskan hamnar i naturen efter ett par år (av väder och vind), vilket inte är bra.

• Tryckimpregnerat material kan målas eller oljas, men det påverkar inte hållbarheten mot röta i någon större omfattning.
• Det är mer ett sätt för att skydda ytan från uttorkning och sprickbildningar, och för att det ska se bra ut.
• Helt obehandlat trä håller inte längre än cirka 4-5 år om man inte väljer en högkvalitativ kärnfura som kan hålla upp till 8-10 år enligt Fredrik Westin.

– Det behövs inte bara nytt trämaterial när det ska bytas, utan nya spik med mera som också har påverkan på miljön. Att ersätta tryckimpregnerat med andra material som exempelvis betongplattor eller plastkomposit är heller inte en miljömässigt bra lösning, säger Fredrik Westin.

1. När det tryckimpregnerade virket har tjänat ut ska det lämnas in på särskild plats på kommunens återvinningsstation där det används för energiåtervinning.
2. Det nya tryckimpregnerade virket är inte farligt avfall men är svårt att skilja från det tidigare CCA-impregnerade virket som är klassat som miljöfarligt avfall.

Det ta inte att vara utfasat förrän efter 2030 enligt Avfall Sverige som är kommunernas branschorganisation för avfallshantering. Så tills vidare lämnas allt tryckimpregnerat på samma plats. Fakta: Impregnerat trä är virke som genom vakuum/övertrycksprocess pressar in impregneringsvätska, företrädesvis innehållande kopparsalter, genom virkets splintved och fixeras inne i cellerna.

• Detta för att motverka röta som uppkommer när virke används utomhus i fuktiga miljöer.
• Det är kopparn som ger träet dess gröna färg och idag används enbart träskyddsmedel godkända av Kemikalieinspektionen enligt EU:s biocidförordning.
• Allt virke som produceras i Norden hanteras också enligt Nordiska Träskyddsrådets (NTR:s) regler, ett impregnerat NTR-virke innebär att virket har en effektiv funktion och provning i fält i minst fem år.

Själva impregneringen av virket görs alltid i en sluten och process för att inte spill ska komma ut till omgivningen. I Sverige är det bara impregnerad furu som används. Gran impregneras för vissa exportmarknader och till exempelvis panel, vindskivor och läkt.
Visa hela svaret