En sorts virke – 10 byggprojekt 45 x 95 mm planhyvlade reglar används till många större byggprojekt och är en billig standardvara i alla byggvaruhus. Men de kan användas till mycket mer än vad de traditionellt används till.Om du tänker kreativt, kan du bygga många olika saker av samma sorts virke.

Det gör det lätt när du ska köpa material, och lätt att utnyttja de rester som du kanske har liggande. – Ett enkelt sätt att använda reglarna på är att såga ut dem i samma längd och använda dem till en jätteversion av Kapla byggstavarna. Det är snabbt gjort med en kap- och geringssåg. Slipa till varje bit litegrann i kanterna.

Om du sågar reglarna i kvadratiska bitar och borrar hål för värmeljus får du ett par ljusstakar. Hålen görs med en hålsåg med djupstopp, så att du bara borrar ca. halvvägs ned i träet. Du kan eventuellt måla eller betsa träet. Har du ett rum med rejäl takhöjd kan du utnyttja höjden genom att bygga hyllor av reglar som förvaring.

Hyllorna är byggda som ramar med kortlingar och en plywoodskiva ovanpå. På framsidan av hyllorna är det monterat ett par lodräta reglar, som fästs i en vågrät regel i taket. Lådans botten är kvadratisk och bottenreglarna sitter tätt inpå varandra, så att botten blir helt tät. Sidoreglarna sitter i lodräta hörnstycken med lite mellanrum, så att det är lätt att se lådans innehåll.

I lådans front monteras ett handtag, så att det är lätt att köra runt den på de fyra hjulen som är monterade under varje hörn i botten. Lådans hörnstycken är delar av reglar monterade lodrätt som en del av sidorna. Hyllpats är alltid användbart. Här i form av en avlång bänk med två hyllor under.

1. Bänken delas av på mitten av två stödreglar.
2. I sidorna är reglarna sågade med diagonala snitt så att de kan sättas upp som ett effektfullt kryss.
3. Beslagen i hörnena gör bänkskivan starkare och ger bordet patina.
4. En soffa av reglar är solid och tål att stå ute året runt, om du väljer tryckimpregnerat trä och ger det träskyddsmedel.

Soffan har en kraftig sits som stöttas underfrån hela vägen runt. Benen är fastskruvade i den stöttande ramen och försedda med tvärsgående reglar i fronten till armstödet och en längsgående regel till soffans rygg. Gör det lätt för dig genom att anpassa måtten på soffan så att de passar till de dynor som kan köpas färdiga.

I varje hörn är en lodrät regel monterad som ben. Soffans sits består av en ram, som i sin tur består av sex reglar med några centimeters mellanrum.45 x 95 mm reglar är konstruktionsträ som traditionellt används till byggnadskonstruktioner. Träet är hyvlat på alla fyra sidor och faktiskt så fint förarbetat att du lätt kan bygga möbler av det.

Den här pallen är byggd av reglar som är utsågade till 45 x 45 mm reglar. Det kräver noggrannhet och efterslipning, men resultatet blir minst lika fint som dyrare, hyvlat möbelvirke, så det är en god investering att använda 45 x 95 reglar. Priset för pallen är bara ca.50 kronor, då vi har använt 3,5 m trä för ca.14 kr/m.

1. Det är viktigt att reglarna sågas med rena och exakt vinkelräta snitt, så en bordcirkelsåg är nästan ett måste.
2. Du kan även såga träet i längden på bordcirkelsågen, men har du en kap-/geringssåg, så använd den – den är perfekt för uppgiften.
3. Pallen fogas samman med så kallade bladfogar, och när du ska såga ut dem i exakt samma djup, är kap-/geringssågen också suverän.

Tvärslåarna på pallen är fastgjorda med bladfogningar, där vi gjort ett hack i benet. Sitsen är gjord av en bit regel som är uppdelad i fem lister à 2 x 6 cm och ihoplim-mad. Den fästs även i stolen med lim. Pallen är sammanfogad med blad fogar. Det ger en stark konstruktion när det är hack i benen för tvärslåarna.

Reglarna sågas på längden till kvadratiska reglar på 45 x 45 mm. En bord-cirkelsåg med vass klinga är ett måste för vinkelräta snitt, och släta ytor får du med en lätt slipning. Reglarna (A, B, C, D) sågas till i längden med en kap-/geringssåg. Reglarna till sitsen sågas lite för långa. De sätts ihop med lim och sågas av i rätt längd när limmet torkat.

Såga för bladfogningar med kapsågen. Sågdjupet ställs in så att klingan kan såga täta spår halvvägs ner i regel A till fogningen. Spåret rensas med stämjärn och fil. Sidorna fogas samman med trälim och skruvtvingar. Det är en skruvfogning överst, där benen görs fast i ramdelen (D) under sitsen.

Ontrollera ofta med vinkelhaken. Sitsen limmas fast i ramdelarna (B och D) och hålls ihop med skruvtvingar, tills limmet torkat. Slutligen slipas alla kanter lätt med slippapper, korn 120, och pallen betsas svart. Med en simpel konstruktion kan du bygga en bänk, som trots sitt massiva utseende även är elegant.

Det beror på de snygga skarvarna som framhävs och liknar tappfogar. De är gjorda så att varannan av de lodräta reglarna till benen är lite kortare, så att det blir plats till varannan av de vågräta reglarna till sitsen. De linjerar med de längsta lodräta reglarna.

Bitarna fogas samman med trälim och skruvar satta snett in i träet från insidan av bänken. De förskjutna fogningarna framhäver hörnorna och ger bänken elegans. En enkel hylla byggd med tätt sittande reglar som botten, hylla och bänkskiva. Sidorna är öppna, så att konstruktionen inte blir för massiv. Träet är slipat grundligt och slutligen betsat för att få en snygg, mörk, patinerad yta.

Beslagen i hörnena ger stabilitet åt konstruktionen. Reglar är också bra att bygga högbäddar av. Träet sågas till i lämpliga bitar, så att du får högbädden i den storlek som passar dig. Högbäddarna är byggda som rektangulära ramar med en höjd som motsvarar två stycken reglar.

1. Sidorna görs fast i stolpar i hörnorna.
2. Stolparna är reglar i samma dimension, dock sticker de ner lite grann så att de kan grävas ner i jorden, så att högbädden inte bara står på marken, utan i marken.
3. Det är en bra idé att klä insidan med fiberduk innan den fylls med jord.
4. Fiberduken ligger på marken.

Använd inte tryckimpregnerat trä till högbäddar för matodling. Text: Lene Dinsen och Søren Stensgård. Foto: Lasse Hansen Gör som över 80.000 andra, Anmäl dig nu och få Gör Det Självs nyhetsbrev direkt i mailen 2 gånger i veckan. Då får du: Säsongsrelevanta nyheter Byggbeskrivningar med materiallista, 3D-modeller, ritningar och grundliga steg-för-steg-illustrationer Videor med tips och vägledning om material, reparationer och verktyg.
Visa hela svaret

Vad får jag bygga?

Bygga utan bygglov – Det finns undantag från kravet på bygglov om du har ett en- eller ett tvåbostadshus. Du kan få bygga uteplatser, skärmtak, friggebodar, tillbyggnader, uthus, murar och plank utan bygglov. Du kan även få göra fasadändringar.
Visa hela svaret

Har man slöjd i 8 an?

Slutbedömning i slöjd Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 definierar mål och innehåll som är gemensamma för alla i slöjdämnet. I undervisningen använder man arbetsmetoder och lärmiljöer för teknisk slöjd och textilslöjd. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 s.146–148, 270–271, 430–432).

1. Slutbedömningen i slöjd görs för eleven när den undervisning i slöjd som är gemensam för alla avslutas i årskurs 7, 8 eller 9, beroende på elevens val gällande slöjdämnet.
2. Valen är timmarna valfria lektioner i konst- och färdighetsämnen och helheter som anknyter till slöjd i valfria ämnen som man beslutar om lokalt.

Förnyade och preciserade kunskapskrav för slutbedömningen togs i bruk som sådana den 1 augusti 2021. För slöjdämnets del innebar förnyelsen och preciseringen av kriterierna mer specifika beskrivningar av kunskapsnivåerna för vitsorden 5, 7 och 9 för varje mål inom slöjden.

Kunskapskraven för goda kunskaper, det vill säga vitsordet 8, ändrades inte. Kriteriearbetet baserar sig på Krathwohls och Andersons taxonomi, som för slöjdens del har använts bland annat i fråga om hierarkin: en högre kunskapsdime nsion inkluderar de lägre kunskapsdimensionerna. Exempelvis den metakognitiva nivån inkluderar dimensionerna för fakta-, begrepps- och metodkunskap.

Taxonomin lämpar sig för att beskriva i vilken grad eleven kan någonting, I slöjdundervisningen innebär det både färdigheter i olika arbetsmetoder för slöjd och förmåga att tänka.
Visa hela svaret

Har man slöjd på gymnasiet?

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se Skapande ämnen Trä och metallslöjdpå gymnasienivå är inte så vanligt i Sverige. Det finns bara på ett par ställen till i Sverige. Varför? Slöjd på gymnasiet är en fantastisk möjlighet för alla elever.

• För alla som väljer andra program än det estetiska är bild- och formsalarna på Nicolaiskolan en fristad.
• Här kan de vara kreativa och arbeta med sina händer och huvud, på ett helt annat sätt än de gör i andra ämnen.
• Det är ju lika viktigt på gymnasiet som på grundskolan.
• Nicolaiskolan har haft slöjdsal ända sedan 30-talet, när skolan var ett gossläroverk.

Så traditionerna finns i väggarna på Nic. På skolan har vi också Sp-, Nv-, och Hp-program. Dessa elever får möjlighet att välja terminskurser i formverkstaden. Då brukar det bli mera traditionell slöjd. Kurserna är väldigt populära med 16 elever i varje kurs.

1. Önsfördelningen är ganska lika i de olika kurserna, men flickor är överrepresenterade på det estetiska programmet.
2. De elever som jag undervisar mest, går på estetiska programmet, på Bild och form.
3. Dessa elever är duktiga konstnärer och formgivare med många fantastiska idéer.
4. Urserna som eleverna väljer heter Formgivning trä och Formgivning metall, Aoch B-kurser (100 respektive 200 poäng).

De obligatoriska kurserna är Bild och form och ämnet Form. Elever från andra program väjer estetisk verksamhet i trä och metall. Min arbetsplats heterformverkstaden. Formverkstaden är fyra salar med uppdelning efter materialet som eleverna arbetar med. Det finns en sal för metall, en för trä, en sal med maskiner och en sal för måleri och teori.

• Eleverna kan naturligtvis arbeta med nästan vilka material och tekniker som helst.
• Begränsningen ligger i min kunskap, för idéer finns det gott om.
• Gam la tekniker försöker vi arbeta med som obligatoriska uppgifter.
• Eleverna kan till exempel då arbeta med näver, svep, smide eller emaljering.
• Studiebesök, föreläsningar och utställningsteknik är också en del av kurserna.

Elever har även prövat på att skulptera med motorsåg. Svets och smide är andra tekniker som eleverna gärna arbetar med när det skapar skulpturer i metall. Silversmide är också en teknik som många elever väljer att arbeta med. Min uppgift är att lösatekniska problem och att lyfta fram eleverna i olika samanhang.

1. Jag stoppar sällan en idé, utan försöker finna lösningar tillsammans med eleven för att klara av problemet.
2. Jag tror att jag på det viset kan lyfta deras självkänsla och när de lyckas uppstår samma fenomen som på grundskolan: man får elever som lyser.
3. Att se elever ta för sig och skapa med material och tekniker som om de inte hade gjort något annat är en otrolig förmån för mig.

Här finns alla möjligheter för elever att bli goda formgivare och konstnärer. De arbeten som eleverna gör här i formverkstaden på Nicolaiskolan är av så hög klass att många av våra elever som tar studenten redan har blivit antagna på designskolor och konstskolor runt om i Europa.

1. Eleverna vill väldigt mycket och är väldigt ambitiösa.
2. Den största skillnaden jämfört med högstadiet är att jag numera arbetar som lärare, inte som socialarbetare som jag ofta gjorde på grundskolan.
3. Jag önskar att mina kolleger runt om i Sverige hade haft möjlighet att få pröva på vad jag har.
4. Att elever arbetar med sina egna idéer gör dem så mycket mer motiverade.

Man får så mycket på köpet, självförtroende och glädje inte minst. Att sätta upp sådana mål för sin undervisning är ett bra sätt att skapa god stämning i undervisningen. Eleverna har mycket tidhär, fem timmar i veckan om man väljer en av Akurserna i formgivning.

1. Vissa elever väljer både A-och B-kurs och är här nio timmar i veckan under hela läsåret.
2. Eleverna arbetar gärna på sina håltimmar också, så det blir mycket tid i formverkstaden för dem.
3. Projektarbete är något nytt i gymnasieskolan.
4. Varje elev ska arbeta 100 timmar med ett projekt.
5. När eleverna väljer att arbeta i formverkstaden blir det ytterligare en hel del timmar.

Eleverna har också möjlighet att välja formgivning textil, måleri, foto, rörlig bild och bild fördjupning. Elever som väljer att gå på det estetiska programmet på Nicolaiskolan, får en av Sveriges mest kompletta bildoch formutbildningar på gymnasienivå.
Visa hela svaret

Finns slöjd kvar i skolan?

Slöjd har funnits med på schemat för elever sedan 1878 och finns fortfarande kvar. Även om ämnet har förändrats finns det spår kvar sedan den allra första tiden. Dock blev inte slöjdämnet obligatoriskt förrän 1955 och det var sedan starten 1878 fram till 1980 års läroplan uppdelat i två spår.
Visa hela svaret

Vad kan man göra med en 1 meter bräda?

Åttorna kommer på platsi den luftiga slöjdsalen med takfönster på Lexby skola i Partille. Pallarna är borttagna ur salen – ni elever sitter tillräckligt ändå – och de lutar och halvsitter på arbetsbänkarna när Ola Klevenås tar vid där man slutade för två veckor sedan, skissens och ritningens betydelse.

Så presenterar han höstens tema: – Efter att ni har presenterat en ritning får ni göra vad ni vill, med en meter bräda. – Ska vi göra det under hela terminen? frågar en av pojkarna klentroget. Så är alltså tanken. Eleverna ska jobba med sin meter bräda fram till jul – de 80 minuter som de har träoch metallslöjd varannan vecka.

Innan eleverna börjar går Ola Klevenås igenom hur dimensionen på virket benämns: 120 x 15. – Kan ni känna igen att det här är en furubräda? Jodå, det gör uppenbarligen flera av dem. De tolv eleverna förefallertända till på upplägget. En del har uppenbarligen redan idéer som de nu försöker anpassa till den givna begränsningen.

1. När det gäller saker som lim, gångjärn, spik och skruv finns inga begränsningar.
2. Andra letar i slöjdsalens lilla bibliotek av idéböcker, medan någon är helt villrådig.
3. Det är sammantaget positiv stämning runt salens arbetsbänkar.
4. Innan sågarna får sättas i de meterlånga plankorna kräver Ola Klevenås först en skiss, sedan en ritning, där det planerade sågandet går att utläsa.

En skillnad jämfört med premiären för en meter bräda förra hösten är just att årets åttor får fokusera ännu mer på skiss och ritning, att man är klar med hela tankeförloppet innan man startar. Så långt som till start hinner ingen i dag. Joakim Malmberg har en idé om cd-ställ som innan slöjdpasset är slut förändrats till en idé om ett nyckelskåp.

• En skiss börjar ta form för honom.
• Linn Höjer är ganskasnart inne på tankar om ett “julhus” för de små tomtarna att bo i när de ställs fram i juletid.
• Hon räknar och skissar på hur furumetern ska räcka till.
• Hon är förtjust i slöjd.
• De flesta gillar slöjden, framhåller hon.
• Linn Höjer tycker att begränsningen är kul.

– Helt fritt arbete blir lätt för stort. Vi har haft fasta uppgifter tidigare, gjort smörkniv, slev och bricka och det är inte lika utmanande som det här blir, säger hon. Lexby skola är högstadieskola med 550 elever. Den är Ola Klevenås andra arbetsplats som lärare.

Här har han arbetat i sju år som lärare i träoch metallslöjd och svenska. Slöjden tar 80 procent av hans tjänst. Svenska har han enbart i den åttondeklass som han är klassföreståndare för. – Det som drog mig till lärarutbildningen var slöjden, men jag hade ändå inte föredragit ettämnesutbildningen, säger han.

Att det blev svenska var naturligt. Läsandet har alltid varit en viktig del för Ola Klevenås. Bakgrunden till en meterbrädaär att Ola Klevenås med tiden blev allt mindre förtjust i de fasta slöjduppgifterna som svepaskar, skåp och brickor. – Man får lätt hälften av eleverna med sig.

1. Den andra hälften har ingen lust.
2. Dessutom ligger det snart likadana delar överallt, som eleverna glömt att namnge.
3. De helt fria uppgifterna har Ola Klevenås mest prövat i sina åttor och nior.
4. Det passar alltid några, men många har svårt att komma i gång med någonting.
5. Andra visar sig ha dålig fantasi, vill kanske göra en låda till.

Så föddes förra våren tanken på en kombination, att sätta tydliga gränser som eleverna sporrades att komma över. Och att de samtidigt ska använda brädan med minimalt spill. Dåvarande slöjdlärarkollegan Johan Wallström tände också på idén och de prövade i skolans samtliga fem åttondeklasser förra hösten.

Att sedan skolans rektor Ulf Jacobsson sade sig vara förtjust över att materialåtgången skulle minska var mest på skämt. Anslaget är hyfsat enligt Ola Klevenås; det ligger på 120 kronor per elev och läsår. Förra årets erfarenheterblev så goda att idén upprepas i år. – Det bästa var hur det tredimensionella tänkandet uppmuntrades liksom att det stimulerade elevernas tankar om design och deras problemlösande, säger Ola Klevenås.

Eleven som ville bygga skåp insåg sålunda att skåpet behövde både botten och dörr. – De lärde sig att se materialet på ett annat sätt, sågar de snett där kan de kanske utnyttja motstående del på ett annat vis. Klyver de brädan får de smala metrar. Eleven som hade spetsat in sig på att svarva en ordförandeklubba under förra hösten stod där med en meter planka.

1. Vad göra? Jo, han fick såga itu och limma,
2. Och så småningom svarva.
3. En ordförandeklubba blev det till slut.
4. En grund var att elevernainte fick börja såga direkt.
5. Ola Klevenås krävde noggrann planering och en enkel men noggrann ritning, ingen nödvändig bit skulle saknas och samtidigt skulle så lite som möjligt av den hyvlade furuplankan gå till spillo.

Förra hösten gav många spännande slutresultat. Ett 80-tal olika varianter på vad en meter planka kan an vändas till såg dagens ljus i Lexby skolas slöjdsal: kulfång till luftgevär, ordförandeklubba, stor tärning, leksaksbil, hyllvarianter i mängd, skrin.

I år är än så länge ett par varianter på flöjter det som sticker ut mest. Fler roliga idéer lär komma. Ola Klevenås troratt ett skäl till det lyckade resultatet är att eleverna tilltalas av utmaningen i begränsningen. Han har gjort motsvarande erfarenhet i sin undervisning i svenska – en begränsning kan ofta göra det lättare för eleven att fokusera.

– Ofta är just det svåra att få eleverna att starta, att komma i gång. Han anser att övningen med en meter bräda anknyter väl till kursplanens tal om formgivning och fantasi. – Vi fick med oss många fler än normalt. Fler än vanligt var verkligen intresserade, vilket kändes bra.
Visa hela svaret

Vad kan man göra av ene?

Enris från enbuske är mycket populärt att använda vid rökning av kött och fisk. Eneträ är ett bra slöjdmaterial till att göra exempelvis knivar. Eneträ doftar underbart gott. Tidigare använde man enbär vid bryggning av öl och enbär kan användas som brännvinskrydda.
Visa hela svaret

Vad kan man göra på träslöjd åk 6?

Centralt innehåll i årskurs 7-9 – Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

• Metaller. Kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material.
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utvecklade former av hantverkstekniker. Begrepp som används i samband med dessa.
• Två- och tredimensionella modeller och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas.

Slöjdens arbetsprocesser

• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala verktyg.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

• Konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.
• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.

Slöjden i samhället

• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.
• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Visa hela svaret

Får man schakta utan bygglov?

När behövs marklov inom områden med områdesbestämmelser? – Ibland behöver du marklov för att schakta, fylla ut mark, fälla träd och plantera skog inom ett område med områdesbestämmelser. Det framgår i så fall av områdesbestämmelserna. Du behöver bara marklov för att schakta, fylla ut, fälla träd och plantera skog inom ett område som är avsett för bebyggelse, eller som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.
Visa hela svaret

Har du råd att bygga svart?

Kommunerna ska döma ut sanktions- avgifter i de fall där byggherren ‘byggt svart ‘ eller på annat sätt inte har följt gällande lagstiftning, och det kan det få stora ekonomiska konsekvenser både för privatpersoner och för företag.
Visa hela svaret

Finns det slöjd i USA?

Ursprungligen publicerad i tidningen Uttryck Skapande ämnen Säga vad man vill om svensk skola och vår, som det påstås, konstant sjunkande plats i kunskapshierarkin. När det gäller ett ämne är vi i alla fall en spjutspetsnation. Tillsammans med våra finska grannar är vi tveklöst världsledande – i slöjd. Helene Lumholdt 27 okt 2011 Visserligen finns ingen totalöversikt att tillgå och dessutom är det en smula vanskligt att tala om trä- och textilslöjd i ett och samma andetag. Likafullt är de i Sverige mest insatta i området överens om att slöjdundervisningen i sin nuvarande form är en nordisk företeelse.

– De nordiska länderna är unika eftersom vi kombinerar hantverkskunnande, miljömedvetenhet och entreprenörskap med estetiska synpunkter och en medveten formgivning som eleven själv varit aktiv i att utforma och genom att eleverna själva jobbar med verktyg och redskap, säger Kajsa Borg från slöjdlärarutbildningen vid Umeå universitet.

I Sverige har skolslöjden funnits på skolschemat sedan folkskolans begynnelse. När det gäller flickslöjd var faktiskt både Tyskland och England tidigare ute. – Den svenska “slöjdmodern” Hulda Lundin åkte till båda länderna för att få inspiration till hur flickslöjden skulle organiseras, berättar Kajsa Borg. När det gällde träslöjden – och då gällde det enbart pojkar, fanns förvisso ett intresse i flera länder vid ungefär samma tidpunkt. Men det var svensken Otto Salomon som bäst av alla lyckades marknadsföra och sprida sitt slöjdbudskap. Folk från alla möjliga håll i världen besökte hans kurser på Nääs.

1. Från början av 1900-talet spred också svenska manliga slöjdlärare sina kunskaper över stora delar av världen.
2. Gustav Larsson for till USA och startade skola i Massachusetts, medan Aron Heidengren for till Kuba.
3. I Havanna finns fortfarande ett torg som bär hans namn – Plaza Heidengren.
4. I USA finns det nog en och annan skola som har slöjd på schemat.

Knappast mer än så, men på Kuba har slöjdämnet blivit kvar. Länge hette skolämnet faktiskt “slojd” men nu går undervisningen under namnet “education manual”. – På Kuba saknas resurser till det mesta. Det gäller förstås också slöjden. De saknar verktyg och maskiner och arbetar mest med trä, rotting, bark och med att fläta blad, berättar Lennart Martinson från Göteborgs universitets slöjdlärarutbildning.

Han har själv varit på Kuba flera gånger, inte minst på den skola som utbildar slöjdlärare. Lennart Martinsson har också varit i Kenya många gånger. Landet blev självständigt i början på 60-talet och i början av 70-talet kunde nationen bygga upp ett antal modellskolor, med pengar från världsbanken. På dessa skolor fanns slöjden med på schemat.

– Då var många svenska slöjdlärare där och hjälpte till. Jag hade faktiskt mitt första lärarjobb där. – Kenya har kvar slöjden i skolan men har svårt att få fram pengar till material, maskiner och verktyg Klasserna har också vuxit och gett lärarna mer att göra och då minskar ju tiden för den enskilda eleven.

Andra afrikanska länder som har eller har haft slöjd på schemat är Botswana, Zimbabwe, Etiopien och Zambia. Läget på den internationella skolslöjdsfronten är förstås en färskvara. – Det ändras ju hela tiden, konstaterar Kajsa Borg. Hon berättar om textillärare från Schweiz som beskrivit en slöjdundervisning som liknar vår.

– Men det säger ju inget om Schweiz som helhet. Det kan se väldigt olika ut i olika kantoner. I Österrike står slöjden på schemat som hos oss, men skillnaden är i verkligheten stor. – Där är ämnet mer inriktat på det praktiska “home and economics”. Det är textilslöjd, matlagning och hemvård i ett paket.

När jag var i Wien på studiebesök för några år sedan, fick jag också känslan av att textilslöjden tappade i status medan träslöjden låg lite bättre till. – I en skola delade textilslöjden sal med teknikämnet. Inget textilt material låg framme och symaskinerna stod undanställda i skåp i korridoren. Inget av det kreativa skapandet fanns där, berättar Kajsa Borg.

Hon sammanfattar utvecklingen som att medan de nordiska och baltiska staterna har hållit fast vid arbetet med material och hantverkstekniker, har man i många andra länder frångått den ursprungliga idén och i stället låtit ämnet komma att omfatta områden som hemkunskap, entreprenörskap och design.

• Det är dyrt att hålla slöjdsalar i trim och det kan vara problem att få material, säger Kajsa Borg.
• I Danmark finns slöjden med i kursplanen, men med en bråkdel av timantalet mot i Sverige.
• I flera andra länder har man skiljt det praktiska innehållet som är nyttoinriktat, som att lappa och laga, städa och laga mat från det konstnärliga som att skissa, rita mönster, brodera eller göra collage.

Det rent estetiska placeras då i andra ämnen som Art eller Design. – I Tyskland är det enbart det konstnärliga uttrycket som räknas. Där är det textila materialet bara ett medel att använda, inga hantverkstekniker, symaskiner eller strykjärn behövs. De kan arbeta med textila uttryck utan att behöva sy ett stygn, fortsätter hon och enligt hennes erfarenhet ser det ungefär likadant ut i Holland.

1. Det jag har sett skolelever tillverka i slöjden i Holland visar på en väldigt outvecklad förmåga.
2. Alster som femteklassare har gjort ser ut som sådant som våra förskolebarn producerar.
3. Japan skiljer ut sig från mängden.
4. Där har slöjden länge funnits med i det nationella programmet ungefär som i Sverige.

Men nu riskerar slöjden att komma i kläm. Fokuseringen på språk och matematik gör att estetiska ämnen som bild och slöjd får stryka på foten. – Skolan i Japan är centralt styrd och slöjd finns med i det nationella programmet. Men det som står på pappret överensstämmer inte alltid med verkligheten.

I en skola jag besökte stod det bild på schemat, men eleverna hade engelska. Utarmningen av slöjdämnet i Japan har sin motsvarighet på andra ställen, till exempel i England. Där har det också skett en vridning av fokus i slöjdämnet. Först hette skolämnet Craft, som blev Craft and Technology, som blev Art, Craft and Technology, och nu heter det Design and Technology.

– Det är mycket fokus på design och i det här sammanhanget handlar det mer om industriell design, om passform och funktion mer än om konstnärliga uttryck. Medan de flesta av världens nationer har både urgamla och moderna hantverks- och handarbetstraditioner att bevara och utveckla och slöjdandet sannolikt upplever en renässans på sina håll, verkar tanken på att slöjden skulle ha en given plats på skolschemat avlägsen.
Visa hela svaret

Vad betyder Lgr 22?

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22 Från den 1 juli är det endast möjligt att beställa publikationer från serierna styrdokument och kommentarmaterial. Övriga publikationer kommer Skolverket inte längre tillhandahålla i tryckt form.

Vi undersöker en eventuell ny lösning. I princip alla våra publikationer kan laddas ner digitalt. Beställningar gjorda före den 1 juli kommer att hanteras enligt överenskommelse. Läroplaner och kursplaner finns tillgängliga för beställning via Leveranser och fakturor för beställningar av läroplaner och kursplaner kommer från Norstedts Juridik.

Normalleveranser skickas som brev. Porto/frakt debiteras med den faktiska kostnaden. Vi kan leverera enligt andra önskemål på din begäran, extra kostnader kan då tillkomma. Kontakta vår publikationsservice för pris.

• Beställningar skickas från vår distributör inom fem arbetsdagar från beställningsdatum, förutsatt att de beställda artiklarna finns i lager.
• Betalning sker mot faktura inom 30 dagar från fakturadatum.
• Vi debiterar inte någon separat fakturerings- eller expeditionsavgift.
• Porto/frakt tillkommer alltid, även på gratismaterial.
• Priser är angivna exklusive moms om inte annat anges.

Vi reserverar oss för prisändringar och för att material kan ha tagit slut efter beställningstillfället. Vid beställning som överstiger lagersaldot ger vi besked angående det via mejladressen som angavs vid beställningen.

1. Vid beställning av många exemplar av samma titel till samma leveransadress lämnas mängdrabatt på priset:
2. 10 – 49 ex 5 % rabatt
3. 50 eller fler ex 10 % rabatt

: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22
Visa hela svaret

Vad heter slöjd?

Slöjd som skolämne i Sverige – Slöjd är i Sverige ett skolämne som sedan 1980 års läroplan (Lgr80) ersätter de två tidigare skolämnena textilslöjd och trä- och metallslöjd. Åren 1980–1994 delades slöjdämnet in i de två ovannämnda slöjdarterna, men i Lpo94 frångick man materialvalet som indelningsgrund.

1. I Lgr11 togs materialbenämningen åter i bruk, men nu i alfabetisk ordning: metall, textil och trä, för att förtydliga de centrala slöjdmaterialen och samtidigt luckra upp tendensen att dikotomt dela upp slöjdarterna.
2. Slöjd är inte ett akademiskt ämne i Sverige, till skillnad mot exempelvis Finland, där områdena slöjdpedagogik och slöjdvetenskap etablerats inom högskolan.

Det har dock skrivits ett flertal avhandlingar och vetenskapliga artiklar som behandlar slöjddidaktik som fält, dvs. den didaktik som rör undervisning i skolämnet slöjd. Begreppet slöjd finns omnämnt redan på 1300-talet, i Östgötalagen, och står bland annat för slughet, flitighet, skicklighet, kunnighet, klokhet, och att vara händig, flink, hantverksskicklig, konstfärdig, förfaren, fyndig och påhittig.

1. Unskapsformen, att utifrån idéer omvandla material med hjälp av olika redskap till föremål, är både uråldrig och ständigt aktuell.
2. Ordets pedagogiska mening stämmer än idag med kopplingen till kunskap, men också till kreativitet och problemlösning när material bearbetas till slöjdföremål i skolämnet.

Rötterna till den svenska slöjden finns i allmogekulturen, där den också har hämtat sin inspiration. Föremålen är präglade av handens arbete och kunskap om material och teknik. Inom slöjd används traditionellt naturen som materialkälla, men återbruk förekommer mer och mer.
Visa hela svaret