Tillbyggnaden ska följa områdesbestämmelser – Utanför ett område med detaljplan kan det finnas områdesbestämmelser. Även om tillbyggnaden inte kräver bygglov eller anmälan så får den inte strida mot områdesbestämmelser som gäller för området. Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap.2 § 2 § Om annat inte särskilt anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, ska en åtgärd som avser ett byggnadsverk, en tomt eller en allmän plats genomföras så att åtgärden inte strider mot 1.

• Det lov som har getts för åtgärden, eller 2.
• Om åtgärden inte kräver lov, den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
• Tgärder som avses i 9 kap.4-4 c §§ får, trots första stycket 2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.
• En åtgärd som avses i 9 kap.4 f § får, trots första stycket 2, strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser.

Detsamma gäller en åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.2 §, om åtgärden 1. vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och 2. inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 §.
Visa hela svaret

Måste man ha bygglov utanför detaljplanerat område?

Åtgärder utanför detaljplanelagt område utan bygglov eller anmälan – Utanför detaljplanelagt område och också utanför sammanhållen bebyggelse finns det möjligheter att utföra vissa åtgärder på fastigheter med ett en- eller tvåbostadshus, utan att du behöver ansöka om bygglov eller anmälan.

Tillbyggnad som är max 50% av den befintliga byggnadsarean, dock max 50 m² (max en gång). Exempel: Är bostadshuset 80 m² får utbyggnaden max vara 40 m². (Nr 2 på bilden)Friggebod – total yta max 15 m² eller t.ex.2 hus om 7,5 m² eller 3 hus om 5 m². Högsta höjd från mark till taknock får inte överstiga 3 meter. (Nr 5 på bilden)Garage eller övrig komplementbyggnad max 50 m² (max en gång). Exempel: Är garaget 30 m² får du bygga till max 20 m², så att den totala ytan blir max 50 m². (Nr 6 på bilden)Skärmtak max 15m² sammanlagt. Exempel: Ett skärmtak på 5m² över entré och ett skärmtak på 10m² över uteplats.

För en- och tvåbostadshus som inte ligger inom kulturmiljöområde, får du utföra följande åtgärder med anmälan:

Tillbyggnad med yttermåtten max 15 m² bruttoarea (BTA) eller två våningar med max 7,5 m² per våning. Anmälan behöver göras. (Nr 3 på bilden)Attefallshus/gäststuga max 30 m². (max en gång). Anmälan behöver göras. Högsta höjd från mark till taknock får inte överstiga 4 meter. (Nr 4 på bilden)

Visa hela svaret

Får man fälla träd på sin egen tomt?

Oftast behövs inget tillstånd för att fälla träd på egen tomtmark men det finns undantag. Du måste kontrollera vad detaljplanen säger. Där kan det finnas generella bestämmelser som anger att trädfällning kräver marklov. Inom strandskyddat område kan det också krävas strandskyddsdispens för att få fälla träd.
Visa hela svaret

Hur vet man om det är detaljplanerat område?

Detaljplan – kommunens detaljplaner Detaljplan De områden som mer eller mindre täcks av tomter och byggnation regleras i allmänhet genom en detaljplan. Syftet med planen är att på förhand avgöra vilka byggnationer som är tänkbara inom området eller fastigheten och hur det får byggas.

• Planerna är juridiskt bindande och reglerar således vilka hus som en tomt byggnader som får uppföras på en inköpt tomt.
• Viktig för samhället Detaljplanen är en översikt över hur en kommun vill utveckla det område som ingår i samhällsbebyggelsen.
• För kommunerna och dess invånare är det viktigt att planera upp marken, så att lekplatser, allmänna utrymmen och andra viktiga platser får plats.

Detsamma gäller vägar och skolor. Planeringen visar dessutom var bostadsområden finns och var industrilokalerna får hålla till. Det skulle bli ohållbart i längden om vem som helst fick bygga vad som helst. Planen styr bygglovet Genom att detaljplanera ett område styr kommunen vilka bygglov som kan tänkas beviljas. Vissa områden är industriområden, andra till för hus, radhus eller hyreshus. Det går att komma ifrån detaljplanen till en del när en bygglovsansökan ska godkännas av kommunen, men bara till smådetaljer.

Planering i detalj Ger säkerhet Utanför detaljplanerat område

En byggnation inom detaljplanerat område begränsas av tydliga och väldigt specifika regler. Det kan gälla storleken på hus och tillbyggnader, infarter, färg på huset och när bygglov för tillbyggnader krävs. Inför en bygglovsansökan, och även inför ett tomtköp, är det viktigt att sätta sig in i själva detaljplaneringen, så drömhuset faktiskt får bygglov och kan besannas.

1. Det som är positivt med detaljplaneringen är att en bygglovsansökan som uppfyller de kriterier planen ger också måste godkännas av kommunen.
2. Den som följer detaljplanens regleringar ska därmed kunna känna sig säker på att få sitt bygglov beviljat.
3. Det ger även en säkerhet för att området kommer att te sig likt även om fler byggnader tillkommer.

Risken att det dyker upp en butik på tomten bredvid är obefintlig, eftersom bygglovet inte kommer att beviljas. De enda bygglov som kommer att beviljas är bostadshus av en viss beskaffenhet och storlek, med ett visst avstånd från tomtgränsen. Däremot kan detaljplanen komma att ändras under tid, men inte i sådan utsträckning så att ett bostadsområde invaderas av andra typer av byggnader.

• Ommunen detaljplanerar inte alla områden inom kommunen.
• De områden som inte är särskilt bebyggda utan mer består av jordbruksmark och gårdar, detaljplaneras i regel inte.
• De kan däremot planeras upp om fastighetsägaren vill det för att skapa ett industriområde eller ett bostadsområde med flera tomter.

Utanför detaljplanerat område är det ganska lätt att få bygglov även för större bostadsbyggnader, och reglerna för vad som får och inte får byggas är ofta mindre reglerad. Det medför också att bygglovsansökan kan bli föremål för diskussioner och tyckanden än inom ett väl definierat detaljplanerat område.
Visa hela svaret

Vad får man bygga utan grannens medgivande?

Grannars medgivande vid åtgärder som inte kräver bygglov – Om du vill bygga något närmare tomtgränsen än 4,5 meter, och bygget inte kräver bygglov, behöver du ha grannarnas medgivande. Det innebär att grannarna godkänner placeringen av ditt bygge. Medgivandet måste inte vara skriftligt, men det rekommenderas eftersom det annars inte går att bevisa.

Det är ditt ansvar som byggherre att prata med grannarna. Här finns en blankett du kan använda när du behöver medgivande från granne. Pdf, 176.5 kB. Om grannarna säger nej till din åtgärd kan du välja att få saken prövad genom en ansökan om bygglov. Om kommunen äger marken måste du alltid ansöka om bygglov om du vill bygga närmare tomtgränsen än 4,5 meter.

Tänk på att gator ofta ägs av kommunen.
Visa hela svaret

Vad gäller utanför detaljplanelagt område?

Vad är ett en- eller tvåbostadshus? – Tillbyggnaden får bara uppföras på en tomt där det finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte göra någon tillbyggnad på komplementbyggnaderna. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus.

En bygglovsbefriad tillbyggnad kan alltså göras även om det är ett litet bostadshus. Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.6 § 6 § För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader, murar och plank utanför ett område med detaljplan krävs det, trots 2 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.7 §, inte bygglov för att 1.

göra en liten tillbyggnad, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2. uppföra en komplementbyggnad, en mur eller ett plank i omedelbar närhet av bostadshuset, om åtgärden inte vidtas närmare gränsen än 4,5 meter. En åtgärd som avses i 1 eller 2 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

• Första och andra styckena gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 3 har bestämt att åtgärden kräver bygglov eller om åtgärden vidtas inom en sammanhållen bebyggelse och bygglov behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.
• Lag (2014:900),6 a § För andra byggnader än sådana som avses i 5 § inom ett område med detaljplan krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial på fasad eller tak som vetter mot kringbyggd gård.

Första stycket gäller inte om 1. kommunen enligt 8 § första stycket 6 har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2. åtgärden vidtas på en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 §. Lag (2017:424), Fritidshus är en- eller tvåbostadshus.

Bygglovsbefriade tillbyggnader får därmed göras till ett befintligt fritidshus. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus.

(MÖD 2015-06-23 mål nr P 3554-15) Mål: P 3554-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats) Rätten att göra en liten tillbyggnad utan bygglov gäller även för en- och tvåbostadshus på exempelvis arrenderad mark. (jfr prop.1985/86:1 sid.697) Med förslag till ny plan- och bygglag, prop.1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats) En- och tvåbostadshus och tomt Tomt
Visa hela svaret

När behövs en ny detaljplan?

När krävs en detaljplan? – En ny eller ändrad detaljplan behöver upprättas bland annat när ny sammanhållen bebyggelse planeras, vid större avvikelse från gällande detaljplan och när användningen av marken förändras. Plan- och bygglagen anger när en ny detaljplan måste upprättas.
Visa hela svaret

Vad ska och vad får regleras med en detaljplan?

Reglering för att uppnå lämplig markanvändning – Detaljplan ska användas vid reglering av större förändringar i användningen av mark- och vattenområden eller vid sådana förnyelse- och bevarandeåtgärder som behöver regleras i ett sammanhang. I fjärde kapitlet i plan- och bygglagen, PBL, anges uttömmande vilka möjligheter kommunen har att styra dessa förändringar och åtgärder.

Utifrån förutsättningarna på platsen bestämmer kommunen vilken reglering som behövs för en lämplig markanvändning och att uppnå detaljplanens syfte. Detaljplanen ska redovisa hur mark- och vattenområden inom planområdet får användas. Kommunen ska också bestämma och ange gränserna för vad som är allmän plats, kvartersmark och vattenområde.

Utöver allt som en detaljplan ska innehålla finns i lagen bestämmelser om vad detaljplanen dessutom får reglera. Det kan till exempel handla om placering och utformning av bebyggelsen eller möjligheten att genomföra detaljplanen. Varje planbestämmelse som används ska ha stöd i någon paragraf i fjärde kapitlet PBL och syftet med planbestämmelsen ska vara förenligt med de syften som anges i andra kapitlet PBL.
Visa hela svaret

När måste kommunen göra en detaljplan?

Med detaljplan får kommunen reglera användningen av mark- och vattenområden. Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för bland annat bebyggelse. Det gäller till exempel både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras.

1. Detaljplanen ska redovisa allmänna platser, kvartersmark och vattenområden och gränserna för dessa.
2. Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap.2, 5 §§ 2 § Kommunen ska med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för 1.

en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt, 2. en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang med hänsyn till den fysiska miljö som åtgärden ska genomföras i, till åtgärdens karaktär eller omfattning eller till förhållandena i övrigt, 3.

En åtgärd som kräver bygglov, a) om åtgärden innebär att ett område kan tas i anspråk för, eller om den vidtas i ett område som redan har tagits i anspråk för, att anlägga – ett industriområde, – ett köpcentrum, en parkeringsanläggning eller något annat stadsbyggnadsprojekt, – en skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, – en hamn för fritidsbåtar, – ett hotellkomplex eller en fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, – en campingplats, – en nöjespark, eller – en djurpark, och b) om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, 4.

ett nytt byggnadsverk som inte är ett vindkraftverk, om byggnadsverket kräver bygglov eller är en annan byggnad än en sådan som avses i 9 kap.4 a §, och a) byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, eller b) byggnadsverket placeras i närheten av en verksamhet som omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, och 5.

• En åtgärd som kräver bygglov vid nyetablering av en verksamhet som omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
• Första stycket 3 gäller inte åtgärder som enligt föreskrifter meddelade med stöd av 16 kap.1 § 1 inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Trots första stycket 4 krävs det ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Lag (2021:785),5 § I en detaljplan ska kommunen 1. bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden, 2.

Bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och 3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden. Under arbetet med detaljplanen tar kommunen ställning till allmänna intressen enligt andra kapitlet plan- och bygglagen samt till hushållningsbestämmelserna i tredje och fjärde kapitlen miljöbalken.

Observera att de krav som inte har prövats i detaljplanen och som gäller allmänna intressen tas upp i bygglovsprövningen. Detaljplanen medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild angiven genomförandetid, som är minst 5 och högst 15 år.

Efter att genomförandetiden gått ut fortsätter planen att gälla på samma sätt som innan med den skillnaden att planen då kan ersättas, ändras eller upphävas utan att berörda kan ställa ersättningsanspråk för förlorade rättigheter. Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap.21 § 21 § I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid.

Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år. Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap.17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas.

• Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.
• Detaljplanen reglerar rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägarna och samhället utan också markägarna emellan.
• Planen är bindande vid prövning av lov.

Varje detaljplan anger en eller flera huvudmän för allmänna platser. Utgångspunkten är att kommunen ska vara huvudman för allmän plats, men även enskilda fastighetsägare, eller samfällighetsföreningar kan vara huvudman om det finns särskilda skäl till det.

Om kommunen är huvudman medför planen en rätt – och även en skyldighet – att lösa in mark som är avsedd för allmänna platser. Kommunalt huvudmannaskap medför en skyldighet att ställa i ordning och underhålla dessa allmänna platser i den takt planen tas i anspråk. Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap.21 § 21 § I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid.

Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år. Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap.17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas.

Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen. Plan- och bygglag (2010:900) 6 kap.14 § 14 § Om ett markområde enligt detaljplanen ska vara en enda fastighet men vid genomförandetidens utgång omfattar flera fastigheter med olika ägare och kommunen enligt planen är huvudman för en allmän plats, får kommunen lösa in fastigheter eller delar av fastigheter så att fastighetsindelningen överensstämmer med planen.

Lag (2014:900), Plan- och bygglag (2010:900) 14 kap.14 § 14 § Kommunen är skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för 1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller 2.
Visa hela svaret