Byggande – Svenskt Trä I Sverige har vi en lång tradition av att bygga en- och tvåvåningshus i trä. De senaste årtiondena har man även insett träets stora tekniska och miljömässiga fördelar. Det har lett till att allt fler höghus, sporthallar och vägbroar byggs med trästomme.

I dag står det moderna träbyggandet av flervåningshus för en marknadsandel på nästan 15 procent och intresset fortsätter att öka. Ingen annan byggteknik har utvecklats så snabbt som det moderna träbyggandet. Med trästommar i våra byggnader kan vi visa upp ett spektrum av fördelar jämfört med annat byggande.

Vi bygger kostnadseffektivt, snabbt, säkert och utan att öka byggsektorns negativa miljöbelastning. Byggnäringen har arbetat för att få ner energiförbrukningen i nya byggnader. Men vi får inte glömma själva byggprocessen och de material som ingår i byggnaden.
Visa hela svaret

Vad kan man bygga i trä?

En sorts virke – 10 byggprojekt 45 x 95 mm planhyvlade reglar används till många större byggprojekt och är en billig standardvara i alla byggvaruhus. Men de kan användas till mycket mer än vad de traditionellt används till.Om du tänker kreativt, kan du bygga många olika saker av samma sorts virke.

1. Det gör det lätt när du ska köpa material, och lätt att utnyttja de rester som du kanske har liggande.
2. Ett enkelt sätt att använda reglarna på är att såga ut dem i samma längd och använda dem till en jätteversion av Kapla byggstavarna.
3. Det är snabbt gjort med en kap- och geringssåg.
4. Slipa till varje bit litegrann i kanterna.

Om du sågar reglarna i kvadratiska bitar och borrar hål för värmeljus får du ett par ljusstakar. Hålen görs med en hålsåg med djupstopp, så att du bara borrar ca. halvvägs ned i träet. Du kan eventuellt måla eller betsa träet. Har du ett rum med rejäl takhöjd kan du utnyttja höjden genom att bygga hyllor av reglar som förvaring.

• Hyllorna är byggda som ramar med kortlingar och en plywoodskiva ovanpå.
• På framsidan av hyllorna är det monterat ett par lodräta reglar, som fästs i en vågrät regel i taket.
• Lådans botten är kvadratisk och bottenreglarna sitter tätt inpå varandra, så att botten blir helt tät.
• Sidoreglarna sitter i lodräta hörnstycken med lite mellanrum, så att det är lätt att se lådans innehåll.

I lådans front monteras ett handtag, så att det är lätt att köra runt den på de fyra hjulen som är monterade under varje hörn i botten. Lådans hörnstycken är delar av reglar monterade lodrätt som en del av sidorna. Hyllpats är alltid användbart. Här i form av en avlång bänk med två hyllor under.

1. Bänken delas av på mitten av två stödreglar.
2. I sidorna är reglarna sågade med diagonala snitt så att de kan sättas upp som ett effektfullt kryss.
3. Beslagen i hörnena gör bänkskivan starkare och ger bordet patina.
4. En soffa av reglar är solid och tål att stå ute året runt, om du väljer tryckimpregnerat trä och ger det träskyddsmedel.

Soffan har en kraftig sits som stöttas underfrån hela vägen runt. Benen är fastskruvade i den stöttande ramen och försedda med tvärsgående reglar i fronten till armstödet och en längsgående regel till soffans rygg. Gör det lätt för dig genom att anpassa måtten på soffan så att de passar till de dynor som kan köpas färdiga.

1. I varje hörn är en lodrät regel monterad som ben.
2. Soffans sits består av en ram, som i sin tur består av sex reglar med några centimeters mellanrum.45 x 95 mm reglar är konstruktionsträ som traditionellt används till byggnadskonstruktioner.
3. Träet är hyvlat på alla fyra sidor och faktiskt så fint förarbetat att du lätt kan bygga möbler av det.

Den här pallen är byggd av reglar som är utsågade till 45 x 45 mm reglar. Det kräver noggrannhet och efterslipning, men resultatet blir minst lika fint som dyrare, hyvlat möbelvirke, så det är en god investering att använda 45 x 95 reglar. Priset för pallen är bara ca.50 kronor, då vi har använt 3,5 m trä för ca.14 kr/m.

• Det är viktigt att reglarna sågas med rena och exakt vinkelräta snitt, så en bordcirkelsåg är nästan ett måste.
• Du kan även såga träet i längden på bordcirkelsågen, men har du en kap-/geringssåg, så använd den – den är perfekt för uppgiften.
• Pallen fogas samman med så kallade bladfogar, och när du ska såga ut dem i exakt samma djup, är kap-/geringssågen också suverän.

Tvärslåarna på pallen är fastgjorda med bladfogningar, där vi gjort ett hack i benet. Sitsen är gjord av en bit regel som är uppdelad i fem lister à 2 x 6 cm och ihoplim-mad. Den fästs även i stolen med lim. Pallen är sammanfogad med blad fogar. Det ger en stark konstruktion när det är hack i benen för tvärslåarna.

• Reglarna sågas på längden till kvadratiska reglar på 45 x 45 mm.
• En bord-cirkelsåg med vass klinga är ett måste för vinkelräta snitt, och släta ytor får du med en lätt slipning.
• Reglarna (A, B, C, D) sågas till i längden med en kap-/geringssåg.
• Reglarna till sitsen sågas lite för långa.
• De sätts ihop med lim och sågas av i rätt längd när limmet torkat.

Såga för bladfogningar med kapsågen. Sågdjupet ställs in så att klingan kan såga täta spår halvvägs ner i regel A till fogningen. Spåret rensas med stämjärn och fil. Sidorna fogas samman med trälim och skruvtvingar. Det är en skruvfogning överst, där benen görs fast i ramdelen (D) under sitsen.

1. Ontrollera ofta med vinkelhaken.
2. Sitsen limmas fast i ramdelarna (B och D) och hålls ihop med skruvtvingar, tills limmet torkat.
3. Slutligen slipas alla kanter lätt med slippapper, korn 120, och pallen betsas svart.
4. Med en simpel konstruktion kan du bygga en bänk, som trots sitt massiva utseende även är elegant.

Det beror på de snygga skarvarna som framhävs och liknar tappfogar. De är gjorda så att varannan av de lodräta reglarna till benen är lite kortare, så att det blir plats till varannan av de vågräta reglarna till sitsen. De linjerar med de längsta lodräta reglarna.

Bitarna fogas samman med trälim och skruvar satta snett in i träet från insidan av bänken. De förskjutna fogningarna framhäver hörnorna och ger bänken elegans. En enkel hylla byggd med tätt sittande reglar som botten, hylla och bänkskiva. Sidorna är öppna, så att konstruktionen inte blir för massiv. Träet är slipat grundligt och slutligen betsat för att få en snygg, mörk, patinerad yta.

Beslagen i hörnena ger stabilitet åt konstruktionen. Reglar är också bra att bygga högbäddar av. Träet sågas till i lämpliga bitar, så att du får högbädden i den storlek som passar dig. Högbäddarna är byggda som rektangulära ramar med en höjd som motsvarar två stycken reglar.

Sidorna görs fast i stolpar i hörnorna. Stolparna är reglar i samma dimension, dock sticker de ner lite grann så att de kan grävas ner i jorden, så att högbädden inte bara står på marken, utan i marken. Det är en bra idé att klä insidan med fiberduk innan den fylls med jord. Fiberduken ligger på marken.

Använd inte tryckimpregnerat trä till högbäddar för matodling. Text: Lene Dinsen och Søren Stensgård. Foto: Lasse Hansen Gör som över 80.000 andra, Anmäl dig nu och få Gör Det Självs nyhetsbrev direkt i mailen 2 gånger i veckan. Då får du: Säsongsrelevanta nyheter Byggbeskrivningar med materiallista, 3D-modeller, ritningar och grundliga steg-för-steg-illustrationer Videor med tips och vägledning om material, reparationer och verktyg.
Visa hela svaret

Varför är det bra att bygga med trä?

Det finns många fördelar med att bygga i trä. Kostnader, kvalitet och klimat är troligen de viktigaste. Behovet av att snabbt leverera kostnadseffektiva och klimatsmarta byggnader med hög kvalitet gör trä till ett material som bör finnas med bland de självklara alternativen.

1. Ostnader • Att bygga med trä minskar projektkostnaderna jämfört med material som stål och betong eftersom det går fortare att bygga och förenklar många processer.
2. Att bygga med trä kan innebära en högre grad av prefabricering, vilket ger mindre avfall och färre arbetsmoment på byggplatsen.
3. Mindre spill innebär också lägre materialkostnader.

• Träkonstruktion är ett lättare material. Lättare konstruktion och bärverk kräver inte lika omfattande markarbeten som med andra material. • Sverige är ett av världens mest skogstäta länder med stor tillgång och snabb tillväxt. Att använda inhemskt byggmaterial sparar både tid, pengar och är bra för klimatet. Kvalitet • Trä är ett mycket tåligt material och träbyggnader kan stå i flera hundra år. Trä har bra hållfasthet och exponerat trä erbjuder en fin yta samtidigt som den är robust över tid. • Trä har bra lufttäthet och innehåller inga farliga ämnen. Det ger hälsosamma byggnader att vistas i.

• Träbyggen ger tystare byggarbetsplatser med färre personer på plats.
• Leveranser till byggplatsen kan minska med en femtedel.
• Färdiga träbyggnader är tysta, hälsosamma bostäder och andra livsmiljöer.
• Valiteten på trä ger möjlighet till komplexa former, arkitektoniska särdrag och en känsla av närhet till naturen vilket skapar välbefinnande.

• Träets flexibilitet är en viktig aspekt på byggnadens totala livslängd. Trä är lättare att demontera, omarbeta och med sin låga egenvikt möjliggörs påbyggnad på befintliga hus i större omfattning. Klimat • Trä är ett förnyelsebart material som ingår i naturens eget kretslopp. • Trä kräver mycket mindre energi för tillverkning än betong och stål, och livscykelsstudier visar att trä är ger minst utsläpp, luft- och vattenföroreningar. • Träbyggnader kräver mindre energi under förvaltningsskedet än byggnader av andra material och har därmed också mindre utsläpp av växthusgaser.
Visa hela svaret

Vad kan jag bygga?

Bygga utan bygglov – Det finns undantag från kravet på bygglov om du har ett en- eller ett tvåbostadshus. Du kan få bygga uteplatser, skärmtak, friggebodar, tillbyggnader, uthus, murar och plank utan bygglov. Du kan även få göra fasadändringar.
Visa hela svaret

Är trä ett billigt material?

Miljö Målet för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är under kontroll. Påverkan på miljön ska ha reducerats till långsiktigt hållbara nivåer. Bygg- och fastighetssektorn använder stora mängder energi och material.

Byggnader i Europa beräknas använda cirka 40 procent av den totala energin, stå för cirka 30 procent av koldioxidutsläppen och cirka 40 procent av avfallet. För att minska resursförbrukningen måste vi minska energianvändning och koldioxidutsläpp i byggandet och i driftsskedet och välja förnybara råvaror.

Trä har stora miljöfördelar jämfört med alla andra byggmaterial. Grundläggande fördelar är att trä utvinns med liten energiinsats ur en förnybar resurs och att fotosyntesen vid skogens tillväxt binder koldioxid. Det är ofta också både väsentligt lättare och billigare att bygga i trä än i andra material.

• Trä är därför ett mycket fördelaktigt val vad gäller resurshushållning, energianvändning, koldioxidutsläpp och avfall sett ur ett livscykelperspektiv.
• Se program:”Välbefinnande och boendekvalitet”, Vilka är de främsta boendekvaliteterna i Frostaliden projektet? Vilka brukarkvaliteter skapar materialet trä? Har värderar de boende klimat och hållbarhet? Vad tycker de boende om synligt trä? Deltar gör: Jan Larsson, White Arkitekter, Chalmers, Arkitekt och Adjungerad professor och Claes Clausen, Stadsarkitekt Skövde​.

Från Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä 2021. Se program:”Så kan 290 kommuner nå klimatmålen med trä!”, Samtal med Malmö Stads Stadsbyggnadsarkitekt Marcus Horning om Malmö Stads färdplan för ett klimatneutralt samhällsbyggande till 2030.

Från Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä 2020. Se föreläsning:”Skogsnäringens nytta för klimatet”, Introduktion med Tomas Alsmarker och föredrag med Helena Sjögren, Miljödirektör, Skogsindustrierna. Från Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä 2019. Se föreläsning: “Performance of wood constructions in Life Cycle Assessment – Experiences from DGNB certification”, Lau Raffnsøe, Teknisk direktör, Green Building Council Denmark.

Från Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä i Malmö 18 oktober 2017. : Miljö
Visa hela svaret

Vilket trä är bäst?

Träets naturliga beständighet – Olika träslag har olika naturlig motståndskraft mot angrepp av träförstörande organismer som rötsvampar och träförstörande insekter. Splintveden i alla träslag är generellt sett inte motståndskraftig mot biologiska angrepp, medan kärnvedens naturliga motståndskraft varierar från ringa till mycket motståndskraftig, en egenskap som först visar sig då träet blir naturligt exponerat för i första hand fukt.

• Ärnved består av inaktiva träceller.
• De öppningar mellan fibrerna som finns i splintveden och som möjliggör vattentransporten är här stängda och fungerar inte längre som transportväg.
• Ärnved är vanligtvis ganska resistent mot vattentransport förutom i ändträ.
• Splintveden suger vanligtvis upp betydligt mer vatten än kärnveden i alla riktningar.

I virke som beställs som kärnvirke får inte splintved förekomma då den naturliga beständigheten inte uppfyller kraven i tabellerna 12 och 13, Klassificering av naturlig beständighet baseras vanligtvis på kärnvedens resistens mot rötsvampar i markkontakt, se även standarden SS-EN 350 och tabell 13,

Utöver träets naturliga beständighet är olika träslags hygroskopicitet (förmåga att ta upp och avge fukt) en karakteristisk naturlig egenskap som också varierar kraftigt med hänsyn till träslag och som spelar roll för användningen av olika träslag till olika ändamål. När man talar om träslag med hög naturlig motståndskraft i markkontakt avses vanligtvis kärnved av importerade träslag som till exempel teak, iroko, cumaru, falsk akacia (robinia) och jättetuja (Western Red Cedar).

Av våra inhemska träslag har kärnved av ek bäst naturlig beständighet, medan beständigheten hos kärnved av furu och lärk är relativt måttlig i markkontakt och sinsemellan i stort sett lika. När det gäller gran, som är vårt viktigaste träslag för byggvirke, klassificeras det i den lägsta beständigheten i markkontakt.

• Men tack vare att gran, vars kärna inte visuellt kan skiljas från splint i torrt tillstånd, är mindre hygroskopiskt och därför tar upp fukt långsammare än furusplint, kan granens naturliga beständighet anses som något bättre än den vedertagna klassificeringen, speciellt ovan mark.
• Gran har därför visat sig vara väl lämpat för vissa användningsområden, som till exempel i utvändiga panelbrädor och fasaddetaljer.

Tabell 12 Naturlig beständighet mot rötsvamp hos kärnved i markkontakt Hoppa över tabell

Träslag	Beständighetsklass
Al	5
Ask	5
Björk	5
Bok	5
Lönn	5
Gran	4
Douglasgran (europeisk)	3-4
Furu	3-4
Lärk	3-4
Ek	2-4
Jättetuja (Western Red Cedar)	2
Teak	1-3
Cumaru	1-2
Iroko	1-2
Robinia (falsk akacia)	1-2

Klassificering av naturlig beständighet hos kärnved av träslag enligt SS-EN 350. Beständigheten indelas i fem klasser: 1 = Mycket beständig 2 = Beständig 3 = Måttligt beständig 4 = Ringa beständig 5 = Icke beständig
Visa hela svaret

Vad är bra med trähus?

Trähus bra för hälsan Forskning visar att vi mår bra av att vistas i trähus. Orsaken till de positiva effekterna tros bland annat vara att materialet uppfattas som naturligt och att det påverkar kvaliteten på inomhusluft, fuktbalans, komfort och akustik.
Visa hela svaret

Hur miljövänligt är trä?

Det finns många goda anledningar att välja trä: –

Den låga vikten – för grundläggning, hantering och byggtekniken. Flexibiliteten – möjligheten att hantera materialet med lätta bearbetningsverktyg, möjligheten att i efterhand göra ändringar i byggnaden. Seriestorleken – korta serier och små projekt blir billigare med trä som stommaterial genom den enkla produktionsmetoden och det lätta materialet. Vid industriellt byggande erhålls ytterligare kostnadsbesparingar och totalekonomiskt ger flexibiliteten, den låga vikten och den snabba slutmonteringen en ekonomi som får allt fler byggherrar att välja trä även för större byggprojekt. Genom att trä är ett förnybart material som växer genom fotosyntesen som innebär att koldioxid tas upp från atmosfären finns många miljöfördelar. Träbyggande motverkar växthuseffekten, innebär inget förbrukande av ändliga råvaror samt reducerar vår energianvändning. Vinterbygge – träets egenskaper förblir oförändrade i minusgrader, fuktproblemen minskar eftersom mögel och röta inte uppstår i temperaturer under +5° C. Brandfördelar – trä brinner visserligen men funktionen och egenskaperna är oförändrade innanför pyrolyszonen. Inbränningshastigheten är väl känd – detta utnyttjas vid branddimensioneringen. Trä är idag ett vetenskapligt väl kartlagt material avseende fukt och tydliga riktlinjer finns för användningen som när de följs undanröjer risker.

Visa hela svaret

Vad kan vi göra med träd?

Trädet som råvara – Skogsindustrierna Foto: iStockPhoto Av all skog som skördas i Sverige i dag används merparten till att producera trävaror, papper, kartong och bioenergi. En mindre del används till textil, kemikalier och kompositmaterial. Hur fördelningen kommer se ut i framtiden kan ingen säga säkert. Allt som görs av olja kan göras av skog.
Visa hela svaret

Vad använder man virke till?

Betula pendula Björken är Sveriges vanligaste lövträd och utbredd över hela landet. Två arter finns: Vårtbjörk och glasbjörk, Man skiljer inte på arterna när det gäller sågat virke även om det finns vissa skillnader.

Björkvirkets tekniska egenskaper

Täthet (vid 12% fuktkvot) 640 kg/m3

Lätt – – – X – – Tungt Gran Asp Furu Al Björk Ask Bok Ek

/td> Hårdhet (vid 12 % fukt) 420 Janka

Mjukt	–	–	–	X	–	–	Hårt
Gran	Al	Furu	Asp	Björk	Ask	Ek	Bok

/td> Seghet (Böjhållfasthet 115 Mpa)

Sprött	–	–	–	–	–	–	Segt
Gran	Asp	Furu	Al	Ek	Ask	Bok	Björk

/td>

Björk är ett medeltungt, medelhårt och segt virke bland de svenska träslagen. Måttligt formstabilt vid fuktförändringar. Utseende, Björken är ett ljust träslag där fiberstrukturen kan variera från helt slät till mycket flammig. (Glasbjörken har rakare fibrer och utvecklar ej flammighet.) Rödbrunfärgad kärna kan förekomma liksom svarta kvistar samt bruna spår efter bastfluga.

Vårtbjörk Glasbjörk

Visa hela svaret

Hur mycket får man bygga utan bygglov?

Vad är en attefallstillbyggnad? – Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad men en attefallstillbyggnad är undantagen från krav på bygglov. Inom vissa områden får en attefallstillbyggnad dock inte göras. I de flesta fall krävs det istället en anmälan för att göra en sådan tillbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.2, 4 b §§ 2 § Det krävs bygglov för 1. nybyggnad, 2. tillbyggnad, och 3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.

• På ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
• En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap.5, 6 §§ 5 § För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, 2.

nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap.7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, 3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, 4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader, 5.

en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, 6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, 7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap.16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, 8.

nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, 9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus, 12.

tillbyggnad som avses i 9 kap.4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen, 13. byggande av takkupor som avses i 9 kap.4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller 14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan.

1. Förordning (2020:708).6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte 1.
2. Rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap.4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2.

annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region, 4.

åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, 5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, 6.

BYGGER BALKONG

åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap.6 § plan- och bygglagen, 7.

• Åtgärd som avses i 9 kap.4 f § plan- och bygglagen, och 8.
• Åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.2 § plan- och bygglagen om åtgärden a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 § plan- och bygglagen.

Förordning (2019:1085). Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en tillbyggnad ska vara en attefallstillbyggnad:

den får endast byggas på ett befintligt en- eller tvåbostadshus en- eller tvåbostadshuset har inte byggts till med en attefallstillbyggnad tidigare den får ha högst 15,0 m 2 bruttoarea den får inte vara högre än bostadshusets taknockshöjd den ska placeras minst 4,5 meter från gräns den får inte uppföras vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla den inte placeras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret att attefallstillbyggnaden inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 b § 4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.

1. På ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
2. En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 d § 4 d § En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov 1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2.

1. På byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap.13 §.
2. En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap.9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält.

Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.8 § 8 § Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av 1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.7 §, 2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§, b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 §, 3.

det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2, 4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring, 5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.11 § 1 miljöbalken, 6.

det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, 7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, 8.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar det att bygga ut 20 kvm?

Det korta svaret på den frågan är 20 000–30 000 kr per kvm boyta du vill bygga.
Visa hela svaret

Hur högt kan man bygga i trä?

Sedan 1994 finns det inga regler som begränsar höjden på trähus. Kraven gällande brandsäkerhet är funktionsbaserade. Detta innebär att byggnaden måste uppfylla vissa funktioner och utifrån dessa krav kan material och konstruktioner väljas fritt. Exempel på ett funktionskrav är till exempel att brandavskiljande byggnadsdelar mellan lägenheter ska stå emot brand i en timme, det vill säga uppfylla brandteknisk klass EI 60.
Visa hela svaret

Är trä ett billigt material?

Miljö Målet för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är under kontroll. Påverkan på miljön ska ha reducerats till långsiktigt hållbara nivåer. Bygg- och fastighetssektorn använder stora mängder energi och material.

Byggnader i Europa beräknas använda cirka 40 procent av den totala energin, stå för cirka 30 procent av koldioxidutsläppen och cirka 40 procent av avfallet. För att minska resursförbrukningen måste vi minska energianvändning och koldioxidutsläpp i byggandet och i driftsskedet och välja förnybara råvaror.

Trä har stora miljöfördelar jämfört med alla andra byggmaterial. Grundläggande fördelar är att trä utvinns med liten energiinsats ur en förnybar resurs och att fotosyntesen vid skogens tillväxt binder koldioxid. Det är ofta också både väsentligt lättare och billigare att bygga i trä än i andra material.

• Trä är därför ett mycket fördelaktigt val vad gäller resurshushållning, energianvändning, koldioxidutsläpp och avfall sett ur ett livscykelperspektiv.
• Se program:”Välbefinnande och boendekvalitet”, Vilka är de främsta boendekvaliteterna i Frostaliden projektet? Vilka brukarkvaliteter skapar materialet trä? Har värderar de boende klimat och hållbarhet? Vad tycker de boende om synligt trä? Deltar gör: Jan Larsson, White Arkitekter, Chalmers, Arkitekt och Adjungerad professor och Claes Clausen, Stadsarkitekt Skövde​.

Från Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä 2021. Se program:”Så kan 290 kommuner nå klimatmålen med trä!”, Samtal med Malmö Stads Stadsbyggnadsarkitekt Marcus Horning om Malmö Stads färdplan för ett klimatneutralt samhällsbyggande till 2030.

• Från Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä 2020.
• Se föreläsning:”Skogsnäringens nytta för klimatet”, Introduktion med Tomas Alsmarker och föredrag med Helena Sjögren, Miljödirektör, Skogsindustrierna.
• Från Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä 2019.
• Se föreläsning: “Performance of wood constructions in Life Cycle Assessment – Experiences from DGNB certification”, Lau Raffnsøe, Teknisk direktör, Green Building Council Denmark.

Från Seminarium för ingenjörsmässigt byggande i trä i Malmö 18 oktober 2017. : Miljö
Visa hela svaret

Finns i trä?

Vilka molekyler innehåller ett träd ? Hur stor del är vatten, socker, kol, koldioxid, näringsämnen mm? Frågeställare Ulf Svensson Fråga Hej! jag undra över vad innehåller ett träd ? jag menar då vilka molekyler. Jag förstår så mycket att energi binds vid fotosyntesen och i sin tur bildar stam och träd.

men min nyfikenhet är hur stor del är vatten, socker, kol, koldioxid, näringsämnen mm hälsningar Ulf Svensson Svar Mer än 50% består av vatten, exakt hur mycket beror på art, ålder mm. Den torra veden består av grundämnena kol (50%), väte (6%), syre (42%) och kväve mm (1%). Veden är uppbyggd av cellulosa (ca 40%), hemicellulosa (ca 25%), lignin (ca 25%), extraktivämnen (ca 3%), acetyl (1%) och “övriga substanser” (ca 3%).

Alla siffror är ungefärliga och varierar beroende på trädslag. Ett tidigare svar i ämnet hittar du om du söker i frågelådan på: “elementärsammansättningen på bark”. Du kan även läsa om vedens kemiska sammansättning under länken nedan. Publicerad: fre, 2007-11-09 14:48 : Vilka molekyler innehåller ett träd ? Hur stor del är vatten, socker, kol, koldioxid, näringsämnen mm?
Visa hela svaret