Florence och Olle i Älmhult byggde ett kataloghus 1960-1961. De bor kvar i huset än idag, där allt är så gott som intakt. Huset var av god kvalitet och förutom att de har bott bra under 45 års tid har husets värde stått sig. Olle var sugen på att bygga ett hus eftersom han var snickarkunnig och skulle kunna bygga ihop huset själv. De beställde hem kataloger och tittade på olika hustillverkare. Ett kriterium de hade satt upp var att huset skulle ha en skorsten som var placerad mitt i huset.

Hos Hultsfredshus, en hustillverkare som inte finns kvar idag, fanns en husmodell som passade dem perfekt. Skorstenen fanns mitt i huset och de passade på att lägga till en murad öppen spis som inte fanns med i ursprungsritningen. – Dessutom var säljaren mycket trevlig, det här spelade nog också in när vi valde, drar sig Florence till minnes.

Huset har 120 kvm boyta, källare och är i 1,5 plan. Stommen är av trä och fasaden är klädd med tegel. Övervåningen är byggd av tryckimpregnerat virke. – Hela konstruktionen har hållit väldigt bra. Nedervåningen byggdes av 10 cm tjocka fiberplank som isolerar, säger Olle.

1. Det här var ett helt nytt material då och vi var osäkra på om det skulle hålla.
2. Men det har hållit över förväntan, allt är intakt, fortsätter han.
3. Väggen är uppbyggd av fiberplank, asfaboard och sedan tegel utåt.
4. På insidan sitter det Tretex på vägg och tak.
5. I bjälklaget i tak och golv finns Gullfiberisolering.

På taket valde de att lägga betongpannor, något som man fick dimensionera takstolarna för – 12 ton betongpannor. – Det finns ett stort fönsterparti på baksidan, här tycker man att det skulle vara osäkert om det skulle hålla, men det har gått bra under 45 år, så det håller väl ett tag till, säger Olle.

Tomten köpte de av kommunen, som gav Florence och Olle två områden att välja på när det var deras tur i tomtkön. De valde tomten som låg mot skogen, något som de inte har ångrat under sina 45 år i huset. Olle var själv i bryggbranschen och jobbade som betongarbetare vid en större byggfirma i Älmhult som inte finns kvar idag, EWJ.

– Han var med och byggde både Haganässkolan, sjukhemmet Nicklagården och Vattentornet i Älmhult, berättar Florence. En tomt kostade 4 000 kr, till det kom avgift för gatubyggnadskostnad och anslutning av el och vatten. Byggsatsen till huset i sig kostade 60 000 kr, exklusive betongpannorna till taket och exklusive inredning till övervåningen.

• Förutom el- och VVS-arbetena byggde Olle ihop huset själv, med lite hjälp av släkten.
• Han tog ledigt från jobbet i ett halvår.
• Florences bror Ingmar, då 16 år, hjälpte till när det var dags att gjuta plattan.
• Det var en del svåra prövningar under hösten när vi byggde huset, minns Olle.
• Först försökte hans arbetsgivare lura av dem den fina tomten, för han ville själv bygga där.

Som tur var gav i sista stund stadsbyggnadskontoret honom inte rätt att göra det. Sedan trilskades vädrets makter. Det ösregnade hela hösten. – Jag fick åka och hyra presenningar vid järnvägen, minns Olle. – Jag kommer ihåg att byggsatsen skulle levereras den 7 september, så då gällde det att grunden var klar, regnet till trots. Florence och Olle har inte behövt göra mycket underhåll på sitt nybyggda hus. För några år sedan bytte de betongpannorna som hade börjat vittra sönder. För tio år sedan tyckte de att det var dags att byta köket. Huset hade ett vattenburet värmesystem med oljepanna.

På 60-talet kostade en kubikmeter bara 60 kr. På 80-talet kom oljekrisen och 1983 byttes oljepannan mot en kombinerad ved- och oljepanna. Sedan något år tillbaka är de anslutna till fjärrvärme. På 60-talet när de byggde var det modernt att ha garage i källaren. – Fullständigt förkastligt, säger Olle. Huset far illa och bilen far illa.

– För att inte tala om hur svårt det är att backa ner, instämmer Florence. Garaget och backen byggdes igen ganska snart. I slutet på 60-talet byggde Olle ett nytt garage istället, ovan jord. Men vad är ett hus värt idag som kostade ca 100 000 kr att bygga år 1960? Naturligtvis handlar det till stor del om läget.

• Bengt Johansson vid Föreningssparbankens Fastighetsbyrå i Älmhult gissar att ett hus byggt 1960, med installerad fjärrvärme och det läget skulle säljas för ca 1,1 miljoner kronor, eller strax däröver.
• Det intressanta är att Riksbanken uppger att 100 000 kr 1960 i dagens penningvärde är exakt 1 006 634 kr, inte långt från mäklarens uppskattade marknadsvärde.

Uppdatering: Huset såldes 2016 för 1 225 000 kr.
Visa hela svaret

Vad kostade det att bygga hus 1964?

Sundbyberg första förorten – Men bara ett år senare, 1878, gjordes den första riktiga ansatsen för att skapa ett välplanerat samhälle strax utanför staden, där arbetare och hantverkare skulle få mer utrymme och bättre hygienisk standard. Det handlar om Sundbyberg, som kom att bli Sveriges första förort med villabebyggelse.

Grundare var ägaren av den aktuella marken, Anders Petter Löfström, som styckade av småtomter som han sålde billigt. Förhoppningen – som infriades – var att de nyblivna husägarna skulle locka fler arbetare ut från staden och få ortens småindustrier att blomstra. Arbetarklassen ville bort från de större städernas kärnor av akuta hälsoskäl – de fattiga bodde i de mörka husen inne på bakgårdarna, dit solen aldrig nådde, under svåra sanitära omständigheter.

De bättre bemedlade inte lika bråttom att ta sig utanför stadsgränsen. De led inte av trångboddhet utan levde ett bekvämt liv med tjänstefolk i sina stora ljusa våningar som låg ut mot gatan. Dessutom hade de ofta sommarställen där de vistades under årets varma månader. Prospekt för Hornsbergs villastad, bankmannen Henrik Palmes misslyckade projekt på Östermalm, från 1886. Samma Palme valde några år senare att satsa på villabebyggelse på Djursholm, med stor framgång. Det natursköna området, beläget vid Värtan strax norr om Stockholm, tillhörde i århundraden Djursholms slott, uppfört i början av 1500-talet.

1. När godsets siste ägare, Robert Montgomery-Cederhielm, dog 1888 köptes den stora egendomen för en halv miljon kronor av bankmannen Henrik Palme.
2. Han hade länge kastat lystna blickar på tyskarnas villor och engelsmännens country houses,
3. Redan 1870 försökte han entusiasmera förmögna svenskar för villalivet genom att uppföra ett antal stora enfamiljshus norr om Humlegården i Stockholm, ett område som fick namnet Villastaden.

Men skyhöga tomtpriser gjorde husen så dyra att de allra flesta kom att bebos av fler än en familj, och Palme fick den gången ge upp sina villadrömmar. I Djursholm gick det bättre.Tillsammans med tre kompanjoner bildade Palme bolaget Djursholms AB och satte omedelbart igång att bygga upp den nya villastaden.

Här var tomterna stora – mellan 2 000 och 4 000 kvadratmeter – och husen placerades långt in i trädgårdarna för att invånarna inte skulle störas av varandra. En tomt med hus kostade 13 000–16 000 kronor och det fanns ett tiotal olika typhus att välja mellan. Den som ville kunde betala 3 000 kronor direkt vid köpet och betala av resten under tjugo år.

I dag räcker det knappast med tusen gånger den ursprungliga totalinsatsen för att köpa något av dessa hus.
Visa hela svaret

Vad kostade ett hus på 50 talet?

Nedan följer en uppdaterad graf över svenska villapriser från år 1952 till år 2016. Dels nominella snittpriser i landet, och dels reala snittpriser i landet i 2016 års penningvärde, dvs justerat för inflationen. Som man ser skulle ett historiskt inflationsjusterat normalt villapris i dag ligga på 1 000 – 1 500 kSEK, eller ungefär hälften av dagens faktiska priser.

Nominella och reala medelvillapriser i Sverige 1952 – 2016. Källa Bengt Hansson, Boverket (1952 – 2013) och SCB (2014 – 2016)

Justerat för KPI-inflationen har Sveriges villapriser 1952 – 2003 pendlat mellan cirka en miljon kronor och 1.5 miljoner kronor. Undantagen har varit på nedsidan 1985 – 1985, då villan kostade inflationsjusterat under en miljon, samt efter kraschen på 90-talet, då villorna 1993 – 1996 låg under en miljon kronor inflationsjusterat (750 – 787 kSEK realt – jag köpte villa utanför Göteborg 1997 för 695 kSEK).

Vill man definiera när vi gick in i en bostadsbubbla för villorna så blir det i så fall 2004, när priserna slog den tidigare inflationsjusterade toppen från 1979. Priserna lugnade ner sig något 2009 – 2012, men gick sedan in i den maniska fasen av bubblan med Riksbankens paniksäkningar ner till negativa styrräntor.

Prisdatat fram till 2013 kommer från Boverkets Bengt Hansson 2014. Datat därefter har jag tagit fram ifrån SCB:s medelpriser för villor (småhus för permanentboende) och KPI. Historiska nominella (=faktiska) priser är alltså uträknade baklänges utifrån Bengt Hanssons tidsserie och KPI, vilket gör att en villa i snitt kostade 75 124 kronor år 1952, vilket idag motsvaras av 1 065 330 kronor.

1. Faktiskt pris på villor vid årsskiftet var 2 896 000 SEK.
2. För att komma ner till det historiskt normala intervallet mellan 1 000 kSEK och 1 500 kSEK ska villapriserna alltså utifrån aktuellt läge ner minst 48% i nominellt pris.
3. Beroende på inflationsutvecklingen och framtida prisutveckling kan denna siffra komma att ändras vid det faktiska prisraset.

När kraschen är över kanske aktuellt inflationsjusterat korrekt intervall är 1 200 kSEK till 1 700 kSEK, som ett hypotetiskt exempel. Avgörande är förstås när kraschen kommer, hur många år den håller på, och vad KPI-inflationen är fram tills dess. Man kan t ex rent av likt under den kraftiga KPI-justerade reala kraschen 1979 – 1985 uppelva stillastående nominella priser om man har mycket hög inflation.
Visa hela svaret

Hur mycket dyrare har det blivit att bygga hus?

Vad kostar det att bygga villa? – Baserat på projekt som lagts ut på Byggstart ser vi att snittpriset för att bygga villa ligger på cirka 22.500 kr per kvadratmeter. De billigare projekten kan bli så låga som 17.500 kr/m2, medan de dyraste kan gå upp till 35.000 kr/m2 eller mer.

Tomt: 2.500.000 kr Villa på 250 m2: 5.500.000 kr Arkitekt och bygglov: 250.000 kr Totalkostnad: 8.250.000 kr

Dessa priser är endast illustrativa, och de ska betraktas som en uppskattning av vilket prisintervall man kan vänta sig. Alla utgiftsposter som nämnts ovan påverkas av många olika faktorer, och därför skiljer sig slutpriset åt mellan olika projekt då det till sist och syvende är byggherrens olika beslut som bestämmer var slutpriset hamnar.
Visa hela svaret

Hur byggde man hus på 60 talet?

60-talshus – Uppvärmning och ventilation På 60-talet byggde man enplansvillor i tegel. Processen var rationell med prefabricerade delar. Det blev ekonomiskt att investera i ett eget boende och byggandet tog fart i landet. På 60-talet dominerade enplanshusen.

• Nästan 90 % av alla enfamiljshus som byggdes var enplansvillor.
• Eldning med olja fortsatte att vara populärt även på 60-talet.
• Självdragsventilationen hölls igång med hjälp av eldningen.
• Rypgrund blev en relativt vanlig konstruktion under 60-talet, även om platta på mark fortfarande användes flitigt.
• På 60-talet byggde man rationellt och fönstren saknade spröjs.

Man hade även vädringslucka.60-talet präglades av framtidstro och tillväxt; en period som kallas rekordåren. Miljonprogrammet lanserades 1965, och även om det är känt för sina flerfamiljshus, byggdes det också många småhus. Efterfrågan på småhus steg och byggnadsprocessen rationaliserades med grova dimensioner och former till följd.
Visa hela svaret

Hur byggde man hus på 1950 talet?

50-talshus – Uppvärmning och ventilation På 50-talet byggde man väl. Funktionalismen hade forskat fram normer för hur man skulle utforma huset på ett funktionellt sätt, och planlösningen utnyttjades till max.50-talet präglades av optimism. Det gick bra för Sverige.

Industrierna var framgångsrika och lönerna steg, när Sverige exporterade till krigsdrabbade länder i övriga Europa. Fler hade råd med bättre hus. Husen förändrades mycket under årtiondet; från de traditionella 1,5-plans egnahemmen i trä till enplansvillor i tegel eller puts; från källare med funktionsytor till enplanshus på nymodigheten platta på mark.

Ett förråd i markytan kompenserade för de förlorade ytorna, samtidigt som husen också ökade i storlek. Byggproduktionen rationaliserades. Husen anpassades efter nya tekniska lösningar. När tvättmaskinen blev elektrisk flyttades tvättstugan upp ifrån källaren.

Fasaderna var ofta i trä, eller puts på det nya materialet lättbetong och fram emot slutet av 50-talet blev det vanligt med tegel. Annars förknippar många 50-talshus med eternitplattor (asbestcement). Fönstren var något indragna i fasaden. Funktionalismen (funkis) hade nu satt sin prägel på husen under många år.

Forskare hade undersökt hur man bäst kunde planera hus, och 50-talshusen fick en effektiv planlösning, där alla utrymmen skulle utnyttjas maximalt.
Visa hela svaret

Hur byggda hus på 40 talet?

40-talshus – Uppvärmning och ventilation 40-talshus är ofta välbyggda och håller länge. Under 40-talet ville man ha hemtrevliga och barnvänliga bostäder, något som naturligtvis passar många även idag. På 40-talet byggdes barnvänliga, hemtrevliga hus, men funktionen i fokus.

Under kriget blev tillgång till bränsle ett problem och fler gick över till att elda med olja. Självdragsventilationen hölls igång med hjälp av eldningen. På 40-talet blev husen större och byggdes hus ofta med källare och där fanns tvättstuga, pannrum och garage. På 40-talet var det viktigt att man hade garage, men inte så säkert att man faktiskt hade en bil.

På 40-talet blev husen större och byggdes hus ofta med källare och där fanns tvättstuga, pannrum och garage. Garagen skulle vara väl synliga, men det är inte säkert att det faktiskt fanns en bil därinne. Funktionalismen (funkis) var fortfarande tongivande, men stilen blev mjukare och taken brantare än tidigare.
Visa hela svaret

Vad är typiskt för 60-talet?

1960-talet – Wikipedia 1960-talet62–53 år sedan : – – – – – – – – : – – – – – – – – : – – Födda och avlidna – 1969 lyckades USA leda ända till, blev en viktig del av årtiondet, och tog sig ända till, en av det fredligare slaget.1960-talet, eller i vardagligt tal 60-talet, är ett årtionde inom den kristna tideräkningen mellan och,
Visa hela svaret

Vad kostade ditt nyckelfärdiga hus?

Vad kostar ett nyckelfärdigt hus? – Priset för ett nyckelfärdigt hus varierar mycket. Slutsumman beror på vilka lösningar som du väljer, hur avancerad bostaden ska vara och vilka markförhållanden som finns på tomten. Baserat på projekt som har lagts in på Byggstart, har vi beräknat ett genomsnittspris på cirka 22.500 kronor, inklusive moms, per kvadratmeter.

1. Summan inkluderar både material och arbete.
2. Ett lågt snittpris ligger på 17.500 kronor, inklusive moms, per kvadrat, medan ett högt snittpris landar på 35.000 kr inklusive moms, och ibland högre än så.
3. Var på skalan ditt husbygge hamnar beror på en rad faktorer och alla projekt är olika.
4. Det är viktigt att diskutera prisbilden med arkitekten under tiden som han eller hon ritar huset så att du inte börjar bygga ett hus som du inte kan finansiera.

Det är inte alla arkitekter som har insyn i byggkostnader vilket gör att det är bra att involvera en entreprenör eller konstruktör som kan bidra med olika infallsvinklar. Observera att det är god sed att betala en entreprenör, som tidigt är en del av projektet och agerar bollplank, per timma.
Visa hela svaret

Vad kostade ert Fiskarheden?

Hur mycket kostar ett hus från Fiskarhedenvillan? Fiskarhedenvillan har många olika husmodeller, men här kommer några exempel. Sparven, 92.8 kvadratmeter, 1-planshus med 4 rum varav 3 sovrum: 1 062 000 kronor. Lövsångaren, 121.3 kvadratmeter, 1-planshus med 5 rum varav 4 sovrum: 1 353 000 kronor.
Visa hela svaret

När började man bygga hus?

Historia – Människans äldsta hyddor har lämnat väldigt få spår. I Afrika har man påträffat spår av vad som tros vara vindskydd som är ungefär 23 000 år gamla. I Ukraina och Ryssland har man påträffat spår av cirkelformade inhägnader av mammutben innanför vilka man ägnat sig åt stenredskapstillverkning.

Arkeologer är osäkra på om alla dessa varit hyddor, men i Mezhirich återfann man 35 mammutbetar placerade korsvis över konstruktionen, som man misstänker kan ha utgjort stag för att bära upp djurhudar som täckt konstruktionen. De förmodade hyddorna är 35– 28 000 år gamla. Med jordbrukets ankomst och en mer varaktig bosättning på samma plats började de första egentliga bostadshusen att byggas för ungefär 12 000 till 10 000 år sedan.

I Norden uppfördes hus redan under bronsåldern, Tidiga hus bestod av tak och väggar, golvet utgjordes av den tilljämnade marken. Fönster fanns inte och ingången till huset hade oftast ingen dörr utan en öppning som kunde stängas på kvällen eller vid dåligt väder.

• Taket tätades med exempelvis halm och bars upp av inre stolpar och takåsar,
• Stolparna vilade på platta stenar som fungerade som fundament eller grävdes ner i så kallade stolphål,
• Ordet “vägg” är nordiskt och gotiskt med grundbetydelsen flätverk.
• Troligen skapades tidiga väggar av flätade vidjor som tätades med lera (jämför tyska “Wand” som kommer från vinda, fläta).

Sådana tidiga hus har arkeologer rekonstruerat i exempelvis Birka, På Island användes fortfarande på 1300-talet torv som byggnadsmaterial för husets väggar, exempelvis torvhusen vid Skógar, Nästa stag i utvecklingen var att skapa ett skyddande hus för gårdens djur av den numera bofasta bondefamiljen.
Visa hela svaret