Sundbyberg första förorten – Men bara ett år senare, 1878, gjordes den första riktiga ansatsen för att skapa ett välplanerat samhälle strax utanför staden, där arbetare och hantverkare skulle få mer utrymme och bättre hygienisk standard. Det handlar om Sundbyberg, som kom att bli Sveriges första förort med villabebyggelse.

• Grundare var ägaren av den aktuella marken, Anders Petter Löfström, som styckade av småtomter som han sålde billigt.
• Förhoppningen – som infriades – var att de nyblivna husägarna skulle locka fler arbetare ut från staden och få ortens småindustrier att blomstra.
• Arbetarklassen ville bort från de större städernas kärnor av akuta hälsoskäl – de fattiga bodde i de mörka husen inne på bakgårdarna, dit solen aldrig nådde, under svåra sanitära omständigheter.

De bättre bemedlade inte lika bråttom att ta sig utanför stadsgränsen. De led inte av trångboddhet utan levde ett bekvämt liv med tjänstefolk i sina stora ljusa våningar som låg ut mot gatan. Dessutom hade de ofta sommarställen där de vistades under årets varma månader. Prospekt för Hornsbergs villastad, bankmannen Henrik Palmes misslyckade projekt på Östermalm, från 1886. Samma Palme valde några år senare att satsa på villabebyggelse på Djursholm, med stor framgång. Det natursköna området, beläget vid Värtan strax norr om Stockholm, tillhörde i århundraden Djursholms slott, uppfört i början av 1500-talet.

När godsets siste ägare, Robert Montgomery-Cederhielm, dog 1888 köptes den stora egendomen för en halv miljon kronor av bankmannen Henrik Palme. Han hade länge kastat lystna blickar på tyskarnas villor och engelsmännens country houses, Redan 1870 försökte han entusiasmera förmögna svenskar för villalivet genom att uppföra ett antal stora enfamiljshus norr om Humlegården i Stockholm, ett område som fick namnet Villastaden.

Men skyhöga tomtpriser gjorde husen så dyra att de allra flesta kom att bebos av fler än en familj, och Palme fick den gången ge upp sina villadrömmar. I Djursholm gick det bättre.Tillsammans med tre kompanjoner bildade Palme bolaget Djursholms AB och satte omedelbart igång att bygga upp den nya villastaden.

1. Här var tomterna stora – mellan 2 000 och 4 000 kvadratmeter – och husen placerades långt in i trädgårdarna för att invånarna inte skulle störas av varandra.
2. En tomt med hus kostade 13 000–16 000 kronor och det fanns ett tiotal olika typhus att välja mellan.
3. Den som ville kunde betala 3 000 kronor direkt vid köpet och betala av resten under tjugo år.

I dag räcker det knappast med tusen gånger den ursprungliga totalinsatsen för att köpa något av dessa hus.
Visa hela svaret

Vad kostar det att bygga hus 1975?

Nedan följer en uppdaterad graf över svenska villapriser från år 1952 till år 2016. Dels nominella snittpriser i landet, och dels reala snittpriser i landet i 2016 års penningvärde, dvs justerat för inflationen. Som man ser skulle ett historiskt inflationsjusterat normalt villapris i dag ligga på 1 000 – 1 500 kSEK, eller ungefär hälften av dagens faktiska priser.

Nominella och reala medelvillapriser i Sverige 1952 – 2016. Källa Bengt Hansson, Boverket (1952 – 2013) och SCB (2014 – 2016)

Justerat för KPI-inflationen har Sveriges villapriser 1952 – 2003 pendlat mellan cirka en miljon kronor och 1.5 miljoner kronor. Undantagen har varit på nedsidan 1985 – 1985, då villan kostade inflationsjusterat under en miljon, samt efter kraschen på 90-talet, då villorna 1993 – 1996 låg under en miljon kronor inflationsjusterat (750 – 787 kSEK realt – jag köpte villa utanför Göteborg 1997 för 695 kSEK).

1. Vill man definiera när vi gick in i en bostadsbubbla för villorna så blir det i så fall 2004, när priserna slog den tidigare inflationsjusterade toppen från 1979.
2. Priserna lugnade ner sig något 2009 – 2012, men gick sedan in i den maniska fasen av bubblan med Riksbankens paniksäkningar ner till negativa styrräntor.

Prisdatat fram till 2013 kommer från Boverkets Bengt Hansson 2014. Datat därefter har jag tagit fram ifrån SCB:s medelpriser för villor (småhus för permanentboende) och KPI. Historiska nominella (=faktiska) priser är alltså uträknade baklänges utifrån Bengt Hanssons tidsserie och KPI, vilket gör att en villa i snitt kostade 75 124 kronor år 1952, vilket idag motsvaras av 1 065 330 kronor.

Faktiskt pris på villor vid årsskiftet var 2 896 000 SEK. För att komma ner till det historiskt normala intervallet mellan 1 000 kSEK och 1 500 kSEK ska villapriserna alltså utifrån aktuellt läge ner minst 48% i nominellt pris. Beroende på inflationsutvecklingen och framtida prisutveckling kan denna siffra komma att ändras vid det faktiska prisraset.

När kraschen är över kanske aktuellt inflationsjusterat korrekt intervall är 1 200 kSEK till 1 700 kSEK, som ett hypotetiskt exempel. Avgörande är förstås när kraschen kommer, hur många år den håller på, och vad KPI-inflationen är fram tills dess. Man kan t ex rent av likt under den kraftiga KPI-justerade reala kraschen 1979 – 1985 uppelva stillastående nominella priser om man har mycket hög inflation.
Visa hela svaret

Vad kostade det att bygga ett hus 1960?

Florence och Olle i Älmhult byggde ett kataloghus 1960-1961. De bor kvar i huset än idag, där allt är så gott som intakt. Huset var av god kvalitet och förutom att de har bott bra under 45 års tid har husets värde stått sig. Olle var sugen på att bygga ett hus eftersom han var snickarkunnig och skulle kunna bygga ihop huset själv. De beställde hem kataloger och tittade på olika hustillverkare. Ett kriterium de hade satt upp var att huset skulle ha en skorsten som var placerad mitt i huset.

1. Hos Hultsfredshus, en hustillverkare som inte finns kvar idag, fanns en husmodell som passade dem perfekt.
2. Skorstenen fanns mitt i huset och de passade på att lägga till en murad öppen spis som inte fanns med i ursprungsritningen.
3. Dessutom var säljaren mycket trevlig, det här spelade nog också in när vi valde, drar sig Florence till minnes.

Huset har 120 kvm boyta, källare och är i 1,5 plan. Stommen är av trä och fasaden är klädd med tegel. Övervåningen är byggd av tryckimpregnerat virke. – Hela konstruktionen har hållit väldigt bra. Nedervåningen byggdes av 10 cm tjocka fiberplank som isolerar, säger Olle.

Det här var ett helt nytt material då och vi var osäkra på om det skulle hålla. Men det har hållit över förväntan, allt är intakt, fortsätter han. Väggen är uppbyggd av fiberplank, asfaboard och sedan tegel utåt. På insidan sitter det Tretex på vägg och tak. I bjälklaget i tak och golv finns Gullfiberisolering.

På taket valde de att lägga betongpannor, något som man fick dimensionera takstolarna för – 12 ton betongpannor. – Det finns ett stort fönsterparti på baksidan, här tycker man att det skulle vara osäkert om det skulle hålla, men det har gått bra under 45 år, så det håller väl ett tag till, säger Olle.

1. Tomten köpte de av kommunen, som gav Florence och Olle två områden att välja på när det var deras tur i tomtkön.
2. De valde tomten som låg mot skogen, något som de inte har ångrat under sina 45 år i huset.
3. Olle var själv i bryggbranschen och jobbade som betongarbetare vid en större byggfirma i Älmhult som inte finns kvar idag, EWJ.

– Han var med och byggde både Haganässkolan, sjukhemmet Nicklagården och Vattentornet i Älmhult, berättar Florence. En tomt kostade 4 000 kr, till det kom avgift för gatubyggnadskostnad och anslutning av el och vatten. Byggsatsen till huset i sig kostade 60 000 kr, exklusive betongpannorna till taket och exklusive inredning till övervåningen.

1. Förutom el- och VVS-arbetena byggde Olle ihop huset själv, med lite hjälp av släkten.
2. Han tog ledigt från jobbet i ett halvår.
3. Florences bror Ingmar, då 16 år, hjälpte till när det var dags att gjuta plattan.
4. Det var en del svåra prövningar under hösten när vi byggde huset, minns Olle.
5. Först försökte hans arbetsgivare lura av dem den fina tomten, för han ville själv bygga där.

Som tur var gav i sista stund stadsbyggnadskontoret honom inte rätt att göra det. Sedan trilskades vädrets makter. Det ösregnade hela hösten. – Jag fick åka och hyra presenningar vid järnvägen, minns Olle. – Jag kommer ihåg att byggsatsen skulle levereras den 7 september, så då gällde det att grunden var klar, regnet till trots. Florence och Olle har inte behövt göra mycket underhåll på sitt nybyggda hus. För några år sedan bytte de betongpannorna som hade börjat vittra sönder. För tio år sedan tyckte de att det var dags att byta köket. Huset hade ett vattenburet värmesystem med oljepanna.

På 60-talet kostade en kubikmeter bara 60 kr. På 80-talet kom oljekrisen och 1983 byttes oljepannan mot en kombinerad ved- och oljepanna. Sedan något år tillbaka är de anslutna till fjärrvärme. På 60-talet när de byggde var det modernt att ha garage i källaren. – Fullständigt förkastligt, säger Olle. Huset far illa och bilen far illa.

– För att inte tala om hur svårt det är att backa ner, instämmer Florence. Garaget och backen byggdes igen ganska snart. I slutet på 60-talet byggde Olle ett nytt garage istället, ovan jord. Men vad är ett hus värt idag som kostade ca 100 000 kr att bygga år 1960? Naturligtvis handlar det till stor del om läget.

• Bengt Johansson vid Föreningssparbankens Fastighetsbyrå i Älmhult gissar att ett hus byggt 1960, med installerad fjärrvärme och det läget skulle säljas för ca 1,1 miljoner kronor, eller strax däröver.
• Det intressanta är att Riksbanken uppger att 100 000 kr 1960 i dagens penningvärde är exakt 1 006 634 kr, inte långt från mäklarens uppskattade marknadsvärde.

Uppdatering: Huset såldes 2016 för 1 225 000 kr.
Visa hela svaret

Vad kostade hus på 70 talet?

Sundbyberg första förorten – Men bara ett år senare, 1878, gjordes den första riktiga ansatsen för att skapa ett välplanerat samhälle strax utanför staden, där arbetare och hantverkare skulle få mer utrymme och bättre hygienisk standard. Det handlar om Sundbyberg, som kom att bli Sveriges första förort med villabebyggelse.

Grundare var ägaren av den aktuella marken, Anders Petter Löfström, som styckade av småtomter som han sålde billigt. Förhoppningen – som infriades – var att de nyblivna husägarna skulle locka fler arbetare ut från staden och få ortens småindustrier att blomstra. Arbetarklassen ville bort från de större städernas kärnor av akuta hälsoskäl – de fattiga bodde i de mörka husen inne på bakgårdarna, dit solen aldrig nådde, under svåra sanitära omständigheter.

De bättre bemedlade inte lika bråttom att ta sig utanför stadsgränsen. De led inte av trångboddhet utan levde ett bekvämt liv med tjänstefolk i sina stora ljusa våningar som låg ut mot gatan. Dessutom hade de ofta sommarställen där de vistades under årets varma månader. Prospekt för Hornsbergs villastad, bankmannen Henrik Palmes misslyckade projekt på Östermalm, från 1886. Samma Palme valde några år senare att satsa på villabebyggelse på Djursholm, med stor framgång. Det natursköna området, beläget vid Värtan strax norr om Stockholm, tillhörde i århundraden Djursholms slott, uppfört i början av 1500-talet.

När godsets siste ägare, Robert Montgomery-Cederhielm, dog 1888 köptes den stora egendomen för en halv miljon kronor av bankmannen Henrik Palme. Han hade länge kastat lystna blickar på tyskarnas villor och engelsmännens country houses, Redan 1870 försökte han entusiasmera förmögna svenskar för villalivet genom att uppföra ett antal stora enfamiljshus norr om Humlegården i Stockholm, ett område som fick namnet Villastaden.

Men skyhöga tomtpriser gjorde husen så dyra att de allra flesta kom att bebos av fler än en familj, och Palme fick den gången ge upp sina villadrömmar. I Djursholm gick det bättre.Tillsammans med tre kompanjoner bildade Palme bolaget Djursholms AB och satte omedelbart igång att bygga upp den nya villastaden.

1. Här var tomterna stora – mellan 2 000 och 4 000 kvadratmeter – och husen placerades långt in i trädgårdarna för att invånarna inte skulle störas av varandra.
2. En tomt med hus kostade 13 000–16 000 kronor och det fanns ett tiotal olika typhus att välja mellan.
3. Den som ville kunde betala 3 000 kronor direkt vid köpet och betala av resten under tjugo år.

I dag räcker det knappast med tusen gånger den ursprungliga totalinsatsen för att köpa något av dessa hus.
Visa hela svaret

Hur byggde man hus på 70 talet?

Uppvärmning och energi på 80-talet –

1. I slutet av 80-talet kom krav på värmeåtervinning av ventilationsluften. Frånluftsvärmepumpar dök upp och ersatte delvis den direktverkande elen.
2. Vindar drabbas av fuktproblem även i hus med mekanisk ventilation. Tänk också på att taket behöver skötas för att undvika läckage.
3. På 80-talet dök mekanisk frånluft upp som en lösning på ventilationsproblemen som uppstått i allt mer välisolerade hus.
4. Tappvattnet värms ofta upp med en frånluftsvärmepump.
5. 80-talshus byggdes ofta med platta på mark, till en början utan isolering mot mark och med utvändig isolering i slutet av årtiondet. Den tidigare varianten är en vanlig orsak till fuktproblem, ofta isolerade man heller inte under hela plattan.

Oljekrisen gjorde direktverkande el till ett självklart val. Under 80-talet började man också återvinna värme, när mekanisk ventilation blev vanligare.80-talshus har därför ofta en frånluftsvärmepump, men till skillnad från dagens frånluftsvärmepumpar som värmer hela huset, ger 80-talets frånluftsvärmepumpar ofta bara tappvatten och kanske värme till någon golvvärmeslinga.

I resten av huset sitter det el-element. Om du bor i ett 80-talshus, som till stor del värms av direktverkande el, kan du spara mycket pengar genom att investera i en luft-luftvärmepump. Dagens frånluftsvärmepumpar är dessutom betydligt mer effektiva än 80-talets, och det finns därför ofta möjlighet att utöka den vattenburna värmen i huset.

Läs mer:
Visa hela svaret

Hur byggdes hus på 80 talet?

Uppvärmning och energi på 70-talet –

1. Självdragsventilationen fungerade ofta bra förr, när husets konstruktion bidrog till ett tillräckligt luftombyte. Dagens renoveringar har försämrat ventilationen, som ofta behöver kompletteras med ventiler eller mekanisk frånluft.
2. På 70-talet var uppvärmning genom direktverkande el och radiatorer standard
3. Uppvärmningen av tappvattnet sker i 70-talshus oftast med en elektrisk varmvattenberedare. Idag finns det mer energisnåla alternativ att byta till.
4. 70-talshus byggdes ofta med platta på mark med lite, bitvis eller ingen isolering under. Denna konstruktion klassas som en riskkonstruktion och hus från denna tiden drabbas därför ofta av fuktproblem.

70-talshus värms som regel med hjälp av direktverkande el, som ett resultat av oljekrisen och den nya kärnkraftens förmåga att producera mängder med el. Husen var inte särskilt välisolerade, men 1978 infördes krav på energihushållning, vilket i många fall ledde till bristfällig ventilation och problem med fukt.
Visa hela svaret

Hur byggdes hus på 90 talet?

90-talshus – Uppvärmning och ventilation Finanskrisen i början av 90-talet resulterade i att husen blev både få, små och energisnåla. Här går vi igenom tidstypiska fenomen, som är bra att titta närmare på, om du har just en villa eller ett radhus från 90-talet.

Med den ekonomiska krisen på 90-talet stannade husbyggandet upp och ovanligt få hus byggdes under 90-talet. På 90-talet var värmepumpen standard. Vanligtvis en frånluftsvämepump eller bergvärmepump. Nu är mekanisk frånluftsventilation standard, för att säkerställa god ventilation. Och värmen i ventilationsluften återvinns.

På 90-talet var platta på mark vanligt, men även krypgrund förekommer. Golvvärme blev allt vanligare. Öppen planlösning blev ett modeord och man skulle umgås i köket. I början av 90-talet kollapsade ekonomin. Tiden därefter präglades av osäkerhet. Ingen vågade satsa och subventioner på husbyggande togs bort.1993 byggdes endast ca 3200 villor i Sverige.

Husen blev små och enkla, men ökade återigen i storlek under decenniet. Miljön var i centrum och källsortering blev en självklarhet. Detta påverkade husen, som skulle vara välisolerade och energisnåla. Samtidigt skulle husen ge rum till ny teknik. Köket förvandlades till en plats att umgås, och öppen planlösning blev ett modeord.

Husen varierade i utseende, med inspiration från olika tidsepoker. Individuellt och unikt var ideal som man försökte nå upp till, även i husbyggandet. Samtidigt skulle lösningarna vara billiga och enkla som svar på den ekonomiska krisen. De energisnåla lösningarna var inte helt lyckade.
Visa hela svaret