En relativt standardiserad altan av tryckimpregnerat virke på en plan tomt med goda markförhållanden kostar någonstans runt 1 300 kronor per kvadratmeter (exklusive ROT-avdrag) att bygga. Men en altan kan se ut på en mängd olika sätt och slutpriset påverkas av flera olika faktorer, inte minst hur stor altan du tänker bygga och vilket material du väljer.
Visa hela svaret
Contents
Vad kostar det att bygga 15 kvm trall?
Drömmer du om att möta vårsolen på din alldeles egna altan men är osäker på om plånboken tillåter? Vi går igenom kostnader för material, hantverkare, verktyg och annat som påverkar slutpriset för att bygga altan eller trädäck. Kostnaden för att bygga en altan eller ett trädäck beror på en mängd faktorer.
Ska du bygga själv eller anlita hantverkare, hur stor ska altanen vara och vilket virke vill du använda? En 15 kvadratmeter stor altan som du bygger själv med tryckimpregnerad trall och utan tillval kan landa på under 7000 kronor, Vill du däremot bygga större, anlita hantverkare och lägga trall av ädelträ kan slutnotan landa på över 100 000 kronor,
Men att bygga altan kan också vara lönsamt. En välbyggd altan eller vackert trädäck kan öka värdet av de investerade pengarna markant.
Visa hela svaret
Hur mycket dyrare har trall blivit?
~80 % prishöjning på trävaror under 6 månader? – Med dagens höjning på mellan 30 – 40 % gällande så kan det svenska virkespriset på trävaror höjts med 80 % på ett halvår. Eller mer. Detta är ett antagande och beror i mångt och mycket på vilket sortiment som avses.
Ytterligare en faktor att lägga in i ekvationen är trävarorna är vidareförädlade. Exempel på vidareförädlade trävaror är tryckimpregnerat virke, takstolar, limträ osv. Beroende på hur synkade dessa kedjor är eller inte har troligtvis också påverkan på det nya priset 1 juli 2021. En bygghandlare vi talat med tycker sig se ett större påslag och därmed kanske större brist på, impregnerat trallvirke.
En tes är att granbarkborren tvingat fram en högre andel granvirke och eftersom impregnerat virke främst görs av tall så är detta en bristvara i tralltider som sommaren ändå är.
Visa hela svaret
Hur mycket trall till 40 kvm?
Beräkningar av virkesåtgång – Tabell 47 Virkesåtgång: Sågat, hyvlat och spontat virke. Löpmeter per kvadratmeter (exklusive spill). Hoppa över tabell
| Sågat virke | Hyvlat virke | Spontat virke (tjocklek 12 – 33 mm) | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Bredd (B) | Bredd (B) | Täckande bredd (C) | |||
| 50 | 20,00 | 45 | 22,22 | – | – |
| 63 | 15,87 | 58 | 17,24 | – | – |
| 75 | 13,33 | 70 | 14,29 | 60 | 16,67 |
| 100 | 10,00 | 95 | 10,53 | 85 | 11,76 |
| 125 | 8,00 | 120 | 8,33 | 110 | 9,09 |
| 150 | 6,67 | 145 | 6,90 | 135 | 7,41 |
| 175 | 5,71 | 170 | 5,88 | 160 | 6,25 |
| 200 | 5,00 | 195 | 5,13 | – | – |
| 225 | 4,44 | 220 | 4,55 | – | – |
| 250 | 4,00 | 245 | 4,08 | – | – |
Exempel: Spontat virke En väggyta på 10 m 2 ska kläs med en spontad panel som har en täckande bredd av 85 mm. Åtgången blir 11,76 lm/m 2, det vill säga 10 m 2 11,76 = 117,6 lm (exklusive spill). Tabell 48 Virkesåtgång: Lockläktspanel, bottenbräda och lockläkt alternativt lockpanel, botten- och lockbräda, 20 mm överlapp Löpmeter per kvadratmeter (exklusive spill). Hoppa över tabell
| Bottenbräda (BB)/Lockläkt (LL) | ||||
|---|---|---|---|---|
| Bredd (mm) | Virkesåtgång (lm/m2) | |||
| BB | 70 | LL | 45 | 13,33 |
| BB | 95 | LL | 45 | 10,00 |
| BB | 120 | LL | 45 | 8,00 |
| BB | 145 | LL | 45 | 6,67 |
| BB | 170 | LL | 45 | 5,71 |
Hoppa över tabell
| Bottenbräda (BB)/Lockläkt (LL) | ||||
|---|---|---|---|---|
| Bredd (mm) | Virkesåtgång (lm/m2) | |||
| BB | 70 | LB | 70 | 10,00 |
| BB | 95 | LB | 70 | 8,00 |
| BB | 95 | LB | 95 | 6,67 |
| BB | 120 | LB | 70 | 6,67 |
| BB | 120 | LB | 95 | 5,71 |
| BB | 120 | LB | 120 | 5,00 |
| BB | 145 | LB | 70 | 5,71 |
| BB | 145 | LB | 95 | 5,00 |
| BB | 145 | LB | 120 | 4,44 |
| BB | 145 | LB | 145 | 4,00 |
| BB | 170 | LB | 70 | 5,00 |
| BB | 170 | LB | 95 | 4,44 |
| BB | 170 | LB | 120 | 4,00 |
| BB | 170 | LB | 145 | 3,64 |
| BB | 170 | LB | 170 | 3,33 |
| BB | 170 | LB | 145 | 3,64 |
Tabell 49 Virkesåtgång: Reglar, ströläkt, bärläkt med mera Löpmeter per kvadratmeter (exklusive spill). Hoppa över tabell
| Centrumavstånd (mm) | Virkesåtgång (lm/m2) |
| 200 | 5,00 |
| 300 | 3,33 |
| 400 | 2,50 |
| 500 | 2,00 |
| 600 | 1,67 |
| 800 | 1,25 |
| 1000 | 1,00 |
| 1200 | 0,83 |
Observera Till summan löpmeter (lm) ska längden av en regel eller läkt adderas. Exempel: Stående reglar Stående reglar med centrumavstånd 600 mm, till en väggyta med höjd 3 m och längd 12 m. Åtgången blir 1,67 lm/m 2, det vill säga 3 x 12 = 36 m 2 x 1,67 = 60,12 lm + höjden 3 m = 63,12 lm (exklusive spill). Tabell 50 Virkesåtgång: Staket och plank Antal spjälor eller plank per löpmeter (exklusive spill). Hoppa över tabell
| Spjälornas bredd(mm) | Spjälornas mellanrum (mm) | ||||||||||||||
| 0 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | 80 | 90 | 100 | 110 | 120 | 130 | 140 | 150 | |
| Virkesåtgång (lm/m) | |||||||||||||||
| 45 | 22,22 | 15,39 | 13,33 | 11,76 | 10,53 | 9,52 | 8,70 | 8,00 | 7,41 | 6,90 | 6,45 | 6,06 | 5,71 | 5,41 | 5,13 |
| 70 | 14,29 | 11,11 | 10,00 | 9,09 | 8,33 | 7,69 | 7,14 | 6,67 | 6,25 | 5,88 | 5,56 | 5,26 | 5,00 | 4,76 | 4,55 |
| 95 | 10,53 | 8,70 | 8,00 | 7,41 | 6,90 | 6,45 | 6,06 | 5,71 | 5,41 | 5,13 | 4,88 | 4,65 | 4,44 | 4,26 | 4,08 |
| 120 | 8,33 | 7,14 | 6,67 | 6,25 | 5,88 | 5,56 | 5,26 | 5,00 | 4,76 | 4,55 | 4,35 | 4,17 | 4,00 | 3,85 | 3,70 |
| 145 | 6,90 | 6,06 | 5,71 | 5,41 | 5,13 | 4,88 | 4,65 | 4,44 | 4,26 | 4,08 | 3,92 | 3,77 | 3,64 | 3,51 | 3,39 |
| 170 | 5,88 | 5,26 | 5,00 | 4,76 | 4,55 | 4,35 | 4,17 | 4,00 | 3,85 | 3,70 | 3,57 | 3,45 | 3,33 | 3,23 | 3,13 |
Observera Spillet varierar mycket beroende på spjälornas längd. Exempel: Vertikala spjälor De vertikala spjälornas bredd är 95 mm, de vertikala spjälornas mellanrum 20 mm, de vertikala spjälornas längd 0,80 m och staketets längd 40 m. Antal vertikala spjälor per löpmeter staket är 8,70. Tabell 51 Virkesåtgång och minsta kant-till-kant-avstånd: Trall Antal löpmeter per kvadratmeter (exklusive spill). Hoppa över tabell
| Typ av trall | Bredd (mm) | Kant-till-kant-avstånd (mm) | Virkesåtgång (lm/m 2 ) |
| Impregnerad trall av furu Träskyddsklass: NTR A eller NTR AB Färg: grön eller brun | 45 | 48 | 20,83 |
| 70 | 74 | 13,51 | |
| 95 | 100 | 10,00 | |
| 120 | 126 | 7,94 | |
| 145 | 152 | 6,58 | |
| Obehandlad trall av kärnvirke Träslag: furu eller lärk | 120 | 126 | 7,94 |
| 145 | 152 | 6,58 | |
| Impregnerad och linolje-, tryck- och värmeinfärgad trall, till exempel enligt Royal-metoden | 95 | 100 | 10,00 |
| 120 | 126 | 7,94 | |
| 145 | 152 | 6,58 | |
| Värmebehandlad trall | 92 | 95 | 10,53 |
| 105 | 109 | 9,17 | |
| 118 | 122 | 8,20 | |
| 142 | 147 | 6,80 | |
| Acetylerad trall | 140 | 143 | 6,99 |
| 190 | 193 | 5,18 | |
| 195 | 198 | 5,05 | |
| Furfurylerad trall | 95 | 101 | 9,90 |
| 120 | 125 | 8,00 | |
| 145 | 151 | 6,62 | |
| Kiselimpregnerad trall | 95 | 100 | 10,00 |
| 120 | 127 | 7,87 | |
| 145 | 154 | 6,49 | |
| 170 | 181 | 5,53 | |
| Jättetuja (Western Red Cedar)-trall | 141 | 147 | 6,80 |
| 193 | 202 | 4,95 |
Exempel: Impregnerad trall En altanyta på 40 m2 ska beläggas med en impregnerad trall, träskyddsklass NTR AB, som har en bredd av 120 mm och monteras med ett kant-till-kant-avstånd av 126 mm. Åtgången blir 7,94 lm/m2, det vill säga 40 m2 x 7,94 = 317,6 lm (exklusive spill).
Visa hela svaret
När sjunker virkespriserna 2022?
fre 21 jan 2022, 15:03 #744659 Hur kommer virkespriserna utvecklas under 2022? Det är såklart svårt att veta men med hjälp av prognoser och erfarenhet kan vi i alla fall göra en bedömning. Virkespris är också ett ord med flera betydelser. Det har att göra med att ordet används både för priset på trävaror i bygghandeln men också för råvarupriset i skogen – det pris som skogsägaren får för skogen som avverkas.
- Även detta försöker vi bena ut i denna tråd.
- Virkespriset steg extremt olika under 2021 Fjolåret, 2021, var på grund av bland annat coronapandemin ett extremt år.
- Tillgång och efterfrågan för sågade trävaror ställdes på sin spets och vi såg en trävaruboom av aldrig tidigare skådat slag.
- Sågverk hade som mest möjligheten att ta betalt upp till 10.000 kr per kubikmeter sågad vara.1642773697_virkespris-rundvirke-travara.jpg Men samtidigt så blev virkespriserna till skogsägarna i princip oförändrade,
Vi har skrivit om att skogsägarna missat tåget och sågverk med vinstmarginaler på 50 % därav. Otroligt trist för skogsägaren i gemen såklart men låt oss hoppas att 2022 kommer bli bättre. Trävarumarknaden fortsatt god 2022 Även om det gärna kablades ut av skogsindustrin i Sverige att trävarupriserna störtdök i slutet av 2021 så visar nu både terminer från USA och årsrapporter från svenska sågverk att det ser ljust ut för 2022.
Trävarupriserna verkar ha stabiliserats på en hög nivå. Anledningen kanske främst kan härledas till en ihållande trend att bygga i trä. Påhejat, med alla rätt, av både internationella samfund, EU och statsmakter. Det är helt enkelt hett att bygga i trä. Till den ökande efterfrågan kan man som grädde på moset lägga en sjunkande tillgång till sågtimmer i flera länder i Centraleuropa.
Efter flera år av stora barkborreavverkningar i Tyskland och Tjeckien minskar tillgången på timmer där. Nu senast meddelade sågverkskoncernen HS Timber i Österrike att de lägger ner omfattande sågkapacitet i Rumänien p g a timmerbrist. Såvida inte någon finanskris når oss under 2022 så är sannolikheten därför god att trävarupriserna fortsatt kommer ligga på en hög nivå.
- Sågverken kommer därför tjäna stora pengar och genom detta ha rejäl betalningsförmåga till skogsägare som vill sälja råvara.
- Sågverken kommer troligen också att förbruka mer timmer under 2022 än vad de gjorde under fjolåret då de nu “kör för fullt” med både två och tre skift redan från årets början.
- Skogsägare sätter sitt virkespris Skogsägarens virkespris, kanske främst kallat rundvirkespriset, måste på en fungerande marknad sättas av skogsägaren själv.
När nu också det finns stor sannolikhet till att sågverken fortsatt vill såga produkter i ett rasande tempo till hög förtjänst så är det också viktigt för skogsägaren att veta om värdet på sin skog.1642773697_virkespris-2022.jpg Skogsindustrin kommer alltid vilja betala så lite det bara går för råvaran.
Skogsägaren borde alltid sträva efter att få så mycket betalt som möjligt. Precis som en marknad ska fungera. Tusen kronor “fubben” Att skogsägaren kan sikta på ett timmerpris för normalt tall- och grantimmer på minst 1.000 kr per fastkubikmeter är långt ifrån en utopi idag. Snarare borde det med dagens lönsamhet hos sågverken vara ett minimipris.
Vårt råd för skogsägare 2022 blir alltså fortsatt att sätta som mål att minst få tusen kronor betalt för sitt timmer. Per kubikmeter Naturligtvis finns det prisdämpande effekter som kan försvåra att nå målet om 1.000 kr. Stormskador och angrepp av granbarkbarkborre är två sådana risker.
Visa hela svaret
Vad kostar 12 kvm trall?
Komposit – underhållsfritt och lätt att lägga – En intressant bubblare på marknaden är virke i komposit. Här består materialet av trä blandat med plastpolymer. Det ger ett nära nog underhållsfritt golv som är mycket formstabilt. Det är dessutom kvistfritt och du slipper oroa dig för att plankorna ska slå sig.
Visa hela svaret
När ska priserna gå ner?
Inflationen kommer falla men hur blir det med priserna? Svenska löntagare och pensionärer plågas av hög inflation som leder till rejäla reallönesänkningar. I veckan presenterade Medlingsinstitutet en sammanställning som visade att inflationen så här långt har ätit upp 7 år av svenska reallöneökningar.
Men hur ser det ut på lite längre sikt. Kommer priserna falla tillbaka igen så att vår köpkraft återställs när energisituationen i Europa normaliseras? Det frågar SEB:s chefsstrateg Johan Javeus i Veckans Tanke. De flesta bedömare räknar med att inflationen snart kommer börja ge med sig. Mycket talar för att den redan toppat i USA medan vi i Sverige och Europa ser ut att få vänta till årsskiftet på inflationstoppen.
Därefter kommer inflationen om prognoserna stämmer att snabbt falla tillbaka under 2023. Här är det dock viktigt att ha i minnet att fallande inflation inte innebär fallande priser utan “bara” fallande prisökningstakt. För att reallönerna ska återhämta sig krävs antingen löneökningar eller regelrätta prisnedgångar alltså deflation.
- När det gäller utsikterna för löneökningar så är de historiska erfarenheterna att löntagare nästan aldrig lyckas kompensera sig fullt ut för inflationschocker.
- Lönerna stiger visserligen en del men inte tillräckligt för att kompensera för prisökningarna.
- Så hur stort hopp kan vi sätta till att priserna faktiskt ska komma ner igen när väl energisituationen i Europa normaliserats och de globala leveranskedjorna fungerar normalt igen? Ser man till den totala svenska inflationen så kommer den framförallt från de tre största varugrupperna konsumentprisindex; boende, mat och transporter.
Tillsammans utgör dessa grupper mer än hälften av KPI-korgen och det senaste året står de för 5,8 procentenheter av den totala inflationen på 8,5% i juli. De höga energipriserna påverkar alla dessa grupper. Bensin- och dieselpriser driver transportkostnader, elpriser gör boendet dyrare och energi i allmänhet används i olika former för att producera livsmedel.
- Om bara energipriserna kunde falla tillbaka så ser det på papperet alltså ut att kunna ge rejäla prisfall.
- En första fråga i det sammanhanget är hur lång tid det i så fall kommer att ta? För att det ska gå fort krävs att vi får en snabb politisk lösning på konflikten med Ryssland vilket inte ser speciellt sannolikt ut just nu.
Ett troligare scenario är en mer utdragen process som bygger på att Europa hinner ställa om sin energiförsörjning så att man gör sig oberoende av rysk energi. Det ser alltså ut som om vi kan få leva med höga energipriser rätt länge. Nästa frågetecken är givet att energipriserna väl kommer ned, kommer det räcka för att sänka de höga priserna så att vår köpkraft återställs? Det är i alla fall lätt att få det intrycket eftersom många företag som höjer priserna motiverar det med att deras kostnader gått upp och att de därmed “tvingas” höja sina priser.
- Är argumentationen symmetrisk ska fallande energipriser ge den motsatta effekten.
- Studerar man historien finns det tyvärr väldigt få exempel på perioder med fallande priser under de senaste dryga 40 åren.
- Vi hade en period av fallande matpriser under 1990-talet som kan förklaras med avregleringen av det svenska jordbruket, en ökad konkurrens från utlandet när Sverige gick med i EU och en halvering av matmomsen 1996.
För boendeposten kan vi också notera ett snabbt prisfall under tiden efter finanskrisen som följd av att bolånen blev billigare när Riksbanken chocksänkte räntorna och av att fastighetsskatten sänktes. Den här gången kommer hushållen dessvärre inte få något stöd från Riksbanken utan tvärtom kommer de räntehöjningar som Riksbanken gör för att få ned inflationen att det närmaste året öka hushållens boendekostnader ännu mer.
- Den övergripande bilden är alltså att prisnivåer mycket sällan går ned efter att de har gått upp.
- Tyvärr kan löntagare och pensionärer inte göra mycket annat än att hoppas att det blir annorlunda den här gången.
- Att om elräkningen blir billigare och bensinpriset faller tillbaka så drar det även med sig priser på mat och andra varor nedåt.
Ett mer troligt scenario är nog att det handlar om att dra åt svångremmen under några år. Först måste inflationstakten ned sedan blir det en lång väntan på att löneökningarna sakta ska hämta ikapp all köpkraft som nu vi nu förlorat. : Inflationen kommer falla men hur blir det med priserna?
Visa hela svaret
Vad kostar 100kvm trall?
Komposit – underhållsfritt och lätt att lägga – En intressant bubblare på marknaden är virke i komposit. Här består materialet av trä blandat med plastpolymer. Det ger ett nära nog underhållsfritt golv som är mycket formstabilt. Det är dessutom kvistfritt och du slipper oroa dig för att plankorna ska slå sig.
Visa hela svaret
