Introduktion – Vad som är en rimlig kostnad för en ny reaktor är en komplex fråga och denna rapport avser inte att utreda detta. Det antas att ca 47 miljarder kronor med byggtid på ca 5 år och produktionsförmåga om ca 1100 MW är en rimlig kostnad för en anläggning med 60 års livslängd:

• Satsningen på en fossilfri elproduktion kan inte förväntas medföra lägre energipriser än vad som var fallet vid byggandet av Oskarshamn 3 (O3). Många av de alternativ som står till buds för en fossilfri produktion ger inte som kärnkraften en garanterad produktion när elanvändningen är hög.
• De låga elpriser vi ser i Sverige idag kan inte (utan statliga subventioner) finansiera någon ny produktionskapacitet och utgör således inte ett rimligt motargument. Beslutet om på vilket sätt Sverige skall förses med elektricitet är ett politiskt beslut. Detsamma gäller i slutändan vilken kostnad för en ny reaktor som kan anses rimlig.

Argumenten för att nya reaktorer skulle vara dyra och långsamma att bygga är ofta:

• De pågående projekten i Europa (Olkiluoto 3 i Finland och Flamanville 3 i Frankrike) visar på kostnader över 10 miljarder euro och byggnadstider på 12 år. Det antas sedan i argumentationen att detta skulle vara en representativ kostnad för byggande av en ny reaktor i Europa eller Sverige.
• De existerande kärnkraftsreaktorerna byggdes med lägre säkerhetskrav än de som tillämpas för en ny reaktor och var därför billiga. Det antas sedan i argumentationen att moderna säkerhetskrav är en huvudorsak till kraftigt eskalerande kostnader.

Den senare frågan berörs i rapporten ” Vad menas med gamla reaktorer ” som visar på att existerande reaktorer i Sverige inte kännetecknas av låga säkerhetskrav. Frågan om utformningen av nya reaktorer finns beskriven i Analysgruppens Bakgrund ” Moderna reaktorer “,

1. Det kan konstateras att skillnaden i utformning mellan Oskarshamn 3 och ABWR (som beskrivs i “Moderna reaktorer”) inte är så stor att den i sig motiverar en avsevärt högre kostnad.
2. Slutsatsen är alltså att det som orsakar den förhöjda kostnaden och de förlängda projekttiderna inte ligger i säkerhetskraven som sådana.

Bakgrunden om “Moderna reaktorer” beskriver att det finns flera olika möjliga leverantörer av en ny reaktor till Sverige och syftet med denna rapport är inte att kostnadsberäkna dessa olika alternativ för byggnad i Sverige. Det kan mot bakgrund av erfarenheterna från Olkiluoto 3 (med utgångspunkt i ett fast pris för ett turn-key-åtagande från leverantören som var lägre än 47 miljarder samt med högre produktionsförmåga än 1100 MW) konstateras att en sådan kostnadsberäkning har så stora osäkerheter att den saknar mening.
Visa hela svaret

Vad är kostnaden för kärnkraft?

3. “Kärnkraft är billigare än förnybart” – Nej. Det här är en gammal myt som överlevt trots att det var länge sedan den var sann. Priserna för förnybar elproduktion har gått ner kraftigt den senaste tiden medan kärnkraft istället har stigit i pris. Ny kärnkraft beräknas kosta 50-110 öre/kWh globalt, men de senaste exemplen på ny kärnkraft i EU kostar så mycket som 1 kr/kWh.
Visa hela svaret

Vad kostar Finlands nya kärnkraftverk?

Uppskattas kosta mellan 90 och 120 miljarder svenska kronor att bygga. Industrins kraft har uppgett att deras andel uppgår till cirka 60 miljarder. Enligt den ursprungliga tidtabellen skulle reaktorn, som började byggas 2005, stå klar 2009. Ska enligt det senaste beskedet vara i kommersiell drift den 27 december 2022.
Visa hela svaret

Hur lönsamt är kärnkraftverk?

Sverige ska bli världsledande på att ta hand om kärnavfall, sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll när hon i januari meddelade att regeringen gett klartecken till SKB (Svensk kärnbränslehantering) att bygga ett slutförvar i Östhammar efter närmare 40 års utredande.

Många i energibranschen drog en suck av lättnad efter att en byråkratisk långbänk fått en lösning. Beslutet var en i raden av positiva besked för landets kärnkraftsaktörer på senare tid. De senaste månaderna har Energimyndigheten investerat 124 miljoner kronor i kompetenscenter för kärnkraft och i utvecklingen av en ny svensk småskalig reaktor (SMR) från Blykalla.

Och i mitten av mars lanserades Kärnfull Next, som ska hjälpa industrikunder att bygga småskalig kärnkraft, De senaste tio åren har annars präglats av en successiv avveckling av kärnkraft. Fyra reaktorer – Ringhals 1 och 2 och Oskarshamn 1 och 2 – har tagits ur drift.

Låga elpriser, effektskatt och dyra investeringar för att uppgradera dem säkerhetsmässigt blev spiken i kistan. Vi kommer åtminstone att köra dem en bit in på 2040-talet och sedan kan de eventuellt förlängas upp till 20 år till Vattenfall utesluter inte ny kärnkraft Men nu är inga nya avvecklingar i sikte.

Elbehovet är rekordstort och de sex reaktorer som finns kvar är uppgraderade med oberoende härdkylning och kommer köras minst till 2040–2045. Samtidigt har kärnkraftens roll blivit ännu viktigare i takt med den kritiska energi­situationen till följd av Ukrainakriget – och ett helt nytt prisläge. – Lönsamheten har varierat under senare år. Det var extremt låga priser 2020, men väldigt höga priser 2021. Samtidigt säkrar vi ju elförsäljningen i förtid. Men den befintliga kärnkraften är väldigt konkurrenskraftig – vi producerar elen för 22–24 öre/kWh, säger Torbjörn Wahlborg, chef elproduktion på Vattenfall.

1. Vattenfall äger fem av landets sex reaktorer, som samtliga har runt 40 år på nacken.
2. Vi kommer åtminstone att köra dem en bit in på 2040-talet och sedan kan de eventuellt förlängas upp till 20 år till.
3. Det kommer dock kräva en del investeringar.
4. Vi kommer ta beslut om hur vi ska göra med detta runt 2030, säger Torbjörn Wahlborg.

På Vattenfall utesluter man inte att bygga ny kärnkraft, även om det inte finns några konkreta planer just nu. Man följer utvecklingen noga och tittar både på konventionell teknik och SMR-reaktorer. Vattenfall samarbetar bland annat med estländska Fermi Energia kring utvecklingen av SMR.

1. Det här ett sätt för oss att lära oss tekniken samtidigt som vi stöttar estländarna.
2. En utmaning är att få till konkurrenskraftiga kostnader.
3. Det krävs serietillverkning och internationell licensiering med samarbete mellan kärnkraftsländer för att klara detta.
4. I Sverige handlar det också om juridiska begränsningar: var man får bygga kärnkraft och hur många reaktorer det får vara.

– Men att ändra platsregeln i miljöbalken är ju inte så svårt. En större utmaning är att få till föreskrifter för att bygga ny kärnkraft. Det saknas både för SMR och konventionella verk. Och min bedömning är att det tar ett par år att få fram sådana föreskrifter.

• Hur ser du på kärnkraftens roll i framtiden? – Den kommer att ha en viktig roll i många år och jag tror att det kan komma att byggas ny kärnkraft om det blir lönsamt.
• Men vi behöver politiskt och folkligt stöd.
• Det är olyckligt att synen på kärnkraft är så polariserad, säger Torbjörn Wahlborg.
• Viktigast för oss är att det finns en långsiktighet och tydlighet i politiken OKG efterlyser långsiktighet Konkurrenten OKG, som ägs av Uniper och Fortum, driver landets största reaktor, O3 i Oskarshamn (1 450 MW).

Det var på denna plats som den svenska kärnkraftseran inleddes 1972, med starten av O1. Fjolåret blev ett rekordår då O3 producerade 11 TWh. – Vi har drifttillstånd till 2045 och har börjat titta på vad som krävs för en livstidsförlängning. Men det dröjer nog till 2030 innan vi beslutar oss, säger Johan Lundberg, vd på OKG. Förutsättningarna är goda med högt elbehov och borttagen effektskatt.

1. Men det politiska klimatet är ju inte så inbjudande för kärnkraftsinvesteringar.
2. Ändå är det en fossilfri baskraft och en produkt som elnätet behöver.
3. Ärnkraften kompletterar den växande vindkraften.
4. För att investera i ny kärnkraft handlar det inte så mycket om marknadsmekanismer för OKG: – Viktigast för oss är att det finns en långsiktighet och tydlighet i politiken, så att det inte blir nya premisser inför varje mandatperiod.

Vi behöver snabbare tillståndsprocesser och långsiktighet för alla kraftslag, konstaterar Johan Lundberg. OKG är också med i utvecklingen av den nya svenska minireaktorn från Blykalla, en blykyld anläggning på 55 MW. Efter Energimyndighetens stöd är det nu klart att en pilotanläggning på 2,5 MW ska byggas i Oskarshamn och stå klar 2024.

Vi är med och undersöker möjligheterna med dessa anläggningar, nån måste ju ta lead för denna teknik. Vi får se om konceptet fungerar och om det kan bli lönsamt. Även när det gäller lagring och flexibilitet ser OKG nya affärsmöjligheter. Sedan tidigare har företaget en elektro­lysör för att producera vätgas för kylning av reaktorn.

– Vi var på gång att stänga den för några år sedan, men nu sitter vi på lite vätgas också, och det kan vi bygga på ytterligare i takt med ökad efterfrågan. Vi skulle också kunna ha en stor batteripark här, säger Johan Lundberg. Med tanke på det ökande elbehovet – kommer ni att satsa på ny storskalig kärnkraft? – I dagsläget finns det ingen plan för detta, men med rätt investeringsförutsättningar skulle jag inte utesluta det. Högst sannolikt att kärnkraften livstidsförlängs om det är tekniskt möjligt Energimyndigheten räknar med kärnkraft i framtiden Vad säger då de ansvariga myndigheterna om kärnkraftens framtid? Att uttala sig om värdet av specifika kraftslag ligger inte i myndigheternas roll. – Det är svårbedömt men enligt våra analyser är det högst sannolikt att kärnkraften livstidsförlängs om det är tekniskt möjligt eftersom det är lönsamt. Samtidigt är det svårt att bedöma – det kan komma nya tekniker som ändrar kalkylen, säger Martin Johansson, enhetschef och ansvarig för scenariearbetet på Energimyndigheten.

• I ett av scenarierna blir det till och med lönsamt att bygga ny kärnkraft, vilket är första gången i dessa analyser.
• Vi har satt en viss produktionskostnad och i denna strikta ekonomiska modell kommer ny kärnkraft med.
• Men det ska ju finnas finansiärer också.
• Hur ser den optimala energimixen ut? – Vi har en avreglerad energimarknad så det är inte vår roll att hitta en optimal mix.

Det ska finnas prissignaler och marknadsmekanismer som styr investeringarna rätt. Men man ska inte låsa fast sig på produktionssidan – elanvändningen kan göras mer flexibel med vätgaslager, datahallar och elbilar. Klarar vi oss utan kärnkraft? – Skulle man stänga av kärnkraften i närtid skulle det påverka stabiliteten mycket.

• Näten är anpassade för de flöden vi har och behöver svängmassa och spänning etc.
• På längre sikt går det att anpassa systemet för stabilitet på andra sätt, till exempel genom mer flexibilitet, säger Martin Johansson.
• Det finns en risk att systemet blir mindre robust utan kärnkraft Polarisering i forskarvärlden Även inom forskarvärlden finns det en viss polarisering kring kärnkraften.

Det finns de som menar att kostnaderna blir alldeles för höga och att riskerna är för stora. Sedan finns det forskare som tycker att kärnkraften är helt nödvändig för att klara klimatutmaningen och som motsätter sig mer vindkraft. Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftsteknik på KTH, ogillar denna polarisering. Hon har arrangerat flera seminarier med syfte att ge kunskap inom området. I slutet av förra året arrangerade hon ett seminarium på KTH kring kärnkraftens framtida roll med röster från alla läger.

Det är olika ståndpunkter i denna fråga och jag ville ha med alla argument. För mig som forskare är det viktigt att få fram den bästa tekniken – oavsett om det är sol, vind eller kärnkraft, säger Lina Bertling Tjernberg. Hon tycker att SMR kan vara en spännande framtida teknik. – Jag tror att det är en teknik som kommer inom överskådlig tid.

Blir det volym i tillverkningen kommer de gå ner i pris också. Men jag tror inte att de ska ligga överallt. – Kärnkraft är förknippat med risk och vi har stora platser för kärnkraft som systemet är uppbyggt kring. Däremot måste man tänka om kring maxantalet reaktorer – det är inte ett relevant mått.

• Hon menar att Sverige skulle klara sig utan kärnkraft i framtiden, men det är förenat med en risk.
• Min bedömning är att vi tekniskt skulle kunna hantera energiförsörjningen i Sverige utan kärnkraften.
• Vi skulle kunna nyttja olika tekniker för energilagring och utnyttja nya möjligheter med flexibilitet.

Men det finns en stor risk att det blir ett mindre robust och oskäligt dyrt system och dessutom kan det leda till negativa totala effekter för klimatet, säger Lina Bertling Tjernberg. Systemet är riggat för att det inte ska bli ny kärnkraft “Alla fossilfria kraftslag behövs” På Energiföretagen är man noga med att lyfta helhetsperspektivet: alla fossilfria kraftslag behövs för att klara omställningen. – De kraftslag som går att bygga ut i stor skala är vindkraft och kärnkraft. Ökad kärnkraft kan också möjliggöra ökad vindkraft. Mer planerbar kraft är nödvändig för att öka överföringskapaciteten i stamnäten, säger Calle Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen.

Den fördubblade elanvändningen under kommande decennier gör det svårt att komma runt kärnkraft, menar han, och hänvisar bland annat till Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan: – Svk har slagit fast att vi inte kommer klara klimatmålen med bara väderberoende kraft, plus lager och flex. Ny planerbar kraft är avgörande för elektrifieringen.

Svk har hittills fått kärnkraftverkens stödtjänster gratis – de har ingått på köpet. Och de är svåra att införskaffa på andra sätt. Men kan kärnkraften verkligen konkurrera i pris – finska Olkiluoto blev ju väldigt dyrt till exempel? – Det är en speciell och komplicerad EPR-reaktor. Men även om ny storskalig kärnkraft är en möjlighet lyfter Calle Berglöf fram SMR som den mest intressanta tekniken nu. – Genom SMR kan vi komma ner i risknivå och kapitalkostnad. Och dessa anläggningar kommer ju inte bara leverera el, utan även värme, som kan bli extra intressant för investerare, säger Calle Berglöf.

Nu finns också hugade investerare i branschen vilket Kärnfull Next visat. Men det finns fortfarande juridiska och politiska utmaningar, menar Calle Berglöf. – Systemet är riggat för att det inte ska bli ny kärnkraft. Det finns inga anpassade regelverk och tillståndsprocesser. Och man skulle behöva ändra i Miljöbalken också när det gäller maxantal reaktorer och förläggningsplatser.

Politikerna bör inte lägga sig i kraftslag, menar Calle Berglöf, utan skapa förutsättningar för att alla fossilfria energislag ska kunna konkurrera på samma villkor. Och han tycker sig nu se en ändring i regeringens syn. – Energiminister Farmanbar har varit tydlig. – Idag är kärnkraften superviktig för vårt energisystem och jag tror att det kan finnas ekonomiska fördelar med att förlänga drifttiden för de reaktorer vi har. Att bygga ny storskalig kärnkraft är mer tveksamt. Här har industrin en hel del att bevisa, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk.

– När det gäller SMR finns det stora möjligheter att de kommer att spela en roll längre fram. Men även här måste man få ner kostnaderna för att de ska kunna konkurrera. I början av året presenterade Energiforsk en studie som jämförde priset mellan alla kraftslag. Här landade kärnkraften på cirka 50-60 öre per kWh, att jämföra med landbaserad vindkraft som kostar runt 30 öre/kWh.

Kostnaden för ny kärnkraft är dock mer osäker då det finns färre referensexempel att utgå från. – Samtidigt är det viktigt att påpeka att allt inte fångas av genomsnittlig produktionskostnad i kr/kWh. Om man ser på kraftslagens systemvärde ligger kärnkraften bättre till än vindkraft.

1. Det går att producera elen när priset är högt, säger Markus Wråke och fortsätter: – Det finns även andra fördelar med kärnkraft.
2. Den tar förhållandevis lite plats i naturen, infrastrukturen är redan uppbyggd och vi har en massa kompetens.
3. Sådana aspekter blir allt viktigare nu när trycket på att snabbt få fram mer fossilfri el ökar.

Johan Wickström
Visa hela svaret

Vad kostar det att bygga en reaktor?

Söder: så mycket kostar ny kärnkraft

i 16 februari, 2021

Vad kostar ny kärnkraft? Ebba Busch har nyligen föreslagit “2 nya kärnkraftsreaktorer i Ringhals”. Men hon har (vad jag sett) inte ännu presenterat några detaljerade förslag. Frågan, som är rimlig att ställa sig, är vad detta då kan kosta. Nedan har jag gjort två ekonomiska beräkningar.

1. Man kan självfallet göra olika antaganden eller bedömningar, men jag tycker att det saknas frågor till Ebba Busch om vad hon menar i praktiken.
2. Hon kanske inte alls håller med mig nedan, men vad menar hon då? Är det andra kostnader eller andra storlekar? Bild: Hinkley Point C under konstruktion.
3. Foto: EDF.

Min slutsats är att detta förslag innebär kostnader om minst 200 miljarder kronor eller någon form av extrakostnader för kunder (alla i Sverige) om 20 öre/kWh, se detaljer nedan. Jag undrar vad Ebba Busch anser om detta: Räknar jag fel? Om inte vad är hennes antaganden? Så vem ska betala? Hur ska vi kunna få in en ny el-förbrukande industri om elkostnaderna går upp radikalt? Eller ska elvärmekunderna betala? Eller från stats-kassan? Beräkning 1: ca 20 öre/kWh Denna beräkning avser kostnaden ” per kilowattimme ” baserat på öppna uppgifter om vad ny, nu pågående kärnkraftsbyggen kostar.

1. Dessa data är just ” per kilowattimme ” där man frågat aktörer för länder där byggen just nu pågår.
2. Resultatet innebär en extra kostnad om 20 öre/kWh utslagen på all el i Sverige i en framtid med mycket högre elkonsumtion än idag.
3. Frågan är hur mycket dyrare ny kärnkraft skulle bli.
4. Det finns ju inget “vetenskapligt korrekt” svar eftersom alla dessa beräkningar rör framtiden, och man kan aldrig veta vad som händer i framtiden.

Beräkningar beror, t ex – Antagen realränta, vilket i sin tur beror på antagen risk för investerarna. I beräkningarna nedan utgår jag från vad dagens investerare antagit. – Elpriset sätts, i praktiken, av marginalkostnaden som inte påverkas av investeringskostnaden, utan istället av elproduktions-nivån i olika kraftverk, vilket i sin tur styr vad marginalkostnaden blir.

1. Ska man bygga ett Hinkley-Ringhals så måste man, i praktiken, subventionera detta på något sätt, typ “kärnkrafts-certifikat” eller på nättariffen, eller något annat sätt.
2. Jag var tidigare medförfattare, våren 2020, där Bloomberg citerade med kostnader för, t ex, kärnkraft (se sidan 12).
3. Bloomberg NEF är en global informationskälla om energiekonomi och deras uppskattningar av vad olika kraftslag kostar (i öre/kWh) bygger på data från respektive land.

De gör bara uppskattningar om investeringar som är aktuella, dvs inte för länder där det inte pågår några projekt. Kärnkraft i Storbritannien kostar, enligt Bloomberg, 159-240 öre/kWh, här antas medelvärdet ca 2 kr/kWh. Vi kan ju då jämföra med vindkraft i Sverige, enligt samma källa 29-40 öre/kWh, dvs ett medelvärdet om 35 öre/kWh.

Det tillkommer en så kallad “värdefaktor” dvs att elen från vindkraft får ett något lägre värde då alla säljer elen samtidigt, men denna skillnad ligger inom felmarginalen för denna översiktliga beräkning. Här inkluderas detta genom att anta att vindkraften kostar 40 öre/kWh. Angående så är “Point C”: 2*1600 MW, dvs 2 reaktorer.

Ebba Busch föreslog just 2 reaktorer. Vi kan anta, t ex, att dessa producerar under 90% av året, dvs 0.9*8760*3200 MW= 25 TWh/år. Vindkraft byggs kommersiellt i Sverige idag, och därmed antas här att kärnkraften inte får kosta mer än vindkraften för att också byggas kommersiellt.

• Med kostnader enligt ovan måste dessa subventioneras på något sätt med skillnaden mellan 2 kr/kWh och 0.4 kr/kWh, dvs 1.6 kr/kWh, för att bli lika konkurrenskraftiga som vindkraft.
• Totala subventionen blir 25 TWh*1.6 kr/kWh = 1.6*25 miljarder SEK/år = 40 miljarder SEK per år.
• Om vi för enkelhetens skull antar en framtida konsumtion om 200 TWh, så blir kostnaden: / = 20 öre/kWh.

Dvs alltid, för alla, och hela året. I dagsläget är konsumtionen ca 140 TWh, men olika prognoser (elbilar, stål-utan-kol mm) talar för en klart ökad konsumtion. Detta är självfallet ingen exakt beräkning, men säger lite om storleksordningen. Beräkning 2: minst 200 miljarder i investering, med franska kostnader blir det snarare 400 Beräkningen ovan var en beräkning av extrakostnader för kärnkraft i form av “öre/kWh”.

1. Ett annat sätt är att se vad själva investeringen kräver.
2. Här bifogas två exempel: – l kostar den EPR-reaktor som håller på att byggas i Frankrike (Flamanville) 19,1 miljarder Euro ≈ 200 miljarder kronor.
3. Det avser kostnaden för 1 reaktor om ca 1650 MW.
4. Är kostnaden för de 2 reaktorerna I Storbritannien, Hinkley point, 23 miljarder pund ≈ 250 miljarder kronor.

Dvs om man vill bygga “2 reaktorer” så blir Hinkley-kostnaden 250 miljarder kronor, och med Flamanville-kostnaden 400 miljarder. Man kan självfallet göra helt andra bedömningar om framtida kostnader, men detta bygger på de senast tillgängliga öppna uppgifterna.

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas. : Söder: så mycket kostar ny kärnkraft
Visa hela svaret

Är det mer skatt på kärnkraft?

Den så kallade effektskatten på kärnkraft infördes år 2000. Därefter har den höjts vid tre tillfällen och blivit allt mer omdebatterad, för att till slut avskaffas 2018. Effektskatten utgjorde som mest cirka en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.

• Här är historien om “skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer”.
• Effektskatten infördes i juli 2000 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen.
• Det var en punktskatt på reaktorernas termiska effekt och uppgick då till cirka 3 öre per KWh.
• Bild: Det var på initiativ från Energikommissionen som effektskatten avskaffades.

Då hade redan beslut om nedläggning av kärnkraftverk fattats. Foto: Regeringskansliet. Redan på den tiden orsakade skatten en hel del uppståndelse. Den dåvarande chefen för OKG (Oskarshamns kärnkraft) skrev ett brev till näringsminister Björn Rosengren med anledningen av skatten och att politikerna tittade på införandet av ett fast pris för vindkraften.

1. ‘Kan du förstå att vi på OKG känner en stark oro för en politisk styrning av den avreglerade marknad vi verkar på? Det är en politiskt betingad pålaga, som utesluter att vi kan konkurrera med andra kraftslag på lika villkor”, sa han till TT.
2. I början av 2006 höjde den socialdemokratiska regeringen effektskatten.

Denna gång till 5 öre.2008 var det den borgerliga regeringens tur och skatten höjdes till drygt 6 öre. De båda höjningarna motiverades med dåtidens höga elpriser och kärnkraftsproducenternas övervinster. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna regering tillsammans med Miljöpartiet.

1. Man presenterade snart en gemensam energiöverenskommelse som bland annat innebar att kärnkraften skulle “bära en större del av sina samhällsekonomiska kostnader” och att säkerhetskraven skulle höjas.
2. Miljöpartiet hade också lovat sina väljare att två reaktorer skulle stängas under mandatperioden.
3. Jag lovar det som står i vårt valmanifest, att under mandatperioden kommer flera kärnkraftreaktorer att stängas”, sa Åsa Romson.

Vid den här tidpunkten planerade Vattenfall för två nya reaktorer vid Ringhals, Ringhals 5 och 6. Orsaken var att de äldre reaktorerna Ringhals1 och 2 skulle avvecklas under 2020-talet och man ansåg att det fanns ett behov av mer effekt. Efter regeringsbildningen 2014 beslutade Vattenfall att pausa de planerna.

Dels hade Miljöpartiet krävt det för att ingå i en regering tillsammans med S dels drog Vattenfall slutsatsen att det saknades långsiktig politisk stabilitet. Man räknade inte heller med att dåtiden låga elpriser skulle stiga. I vårändringsbudgeten 2015 levererades det skarpa beskedet att effektskatten nu skulle höjas till drygt 7 öre.

Något som skulle gälla från augusti. Den nytillträdda vd:n Magnus Hall använde sin första dag på jobbet åt att kritisera uppgörelsen mellan S och MP. “Det är oklart vad den innehåller och det är rätt svepande ordalag. Det som skapar osäkerhet är inte bra.

1. Och det här med att man ska ge sig på lönsamheten är inte heller bra – för då får vi mindre till investeringar”, sade Magnus Hall till Dagens Industri.
2. Han fick direkt mothugg av Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin: “Jag blev mycket förvånad.
3. Det är regeringen som bestämmer vad Vattenfall ska syssla med och det är Vattenfalls uppgift att verkställa det som regeringen beslutar”.

Inte långt därefter, på en extrastämma i oktober 2015, beslutade Ringhals AB: s styrelse att reaktorerna Ringhals 1 och 2 skulle stängas 2019–2020, cirka fem år före beräknad livslängd. Beslutet togs först efter att majoritetsägaren Vattenfall drivit på.

Energiföretaget Eon, som är minoritetsägare i Ringhals, ville se en “grundligare analys”. Torbjörn Wahlborg, som då var styrelseordförande och Vattenfalls representant i Ringhals AB:s, motiverade beslutet med att det skulle ha kostat hundratals miljoner kronor att avvakta ett år eller två med att stänga reaktorerna, med tanke på det rådande kostnadsläget.

Samtidigt hade OKG vid en extra bolagsstämma i oktober 2015 beslutat om en förtida stängning av Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2. “Ägarbeslutet vilar inte på säkerhetsmässiga grunder, utan fattas mot bakgrund av de varaktigt låga elpriserna i kombination med effektskatten på kärnkraft som nu också höjs samt tillkommande krav på omfattande investeringar”, skrev OKG i en kommentar.

Redan då varnade aktörer för att Sverige skulle bli mer beroende av fossila bränslen och för framtida effektbrist med högre elpriser som följd. “I stället för koldioxidfri kärnkraftsel kommer det bli mer el från fossila kraftkällor nere på kontinenten” sa Torbjörn Wahlborg till TT. “Under de kalla vinterdagarna, när det inte blåser, blir ju underskottet mycket större i Sydsverige.

Det är klart att det får en påverkan på priset. Priset är ju en funktion av tillgång och efterfrågan”, sa Mikael Odenberg, dåvarande generaldirektören för Svenska Kraftnät. ” En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4), skrev Svenska kraftnät i sitt remissvar till höjningen av effektskatten.

1. Vattenfalls ledning gick hem och räknade.
2. I en artikel i tidningen Dagens Industri i januari 2016 släppte man sedan en bomb.
3. Samtliga svenska kärnkraftsreaktorer var hotade på grund av höga kostnader och låga elpriser.
4. Den nuvarande situationen är ohållbar i längden.
5. Elpriserna på terminsmarknaden för flera år framåt har fortsatt att falla, och med en effektskatt på 7 öre per kilowattimme är det ingen av våra reaktorer som är lönsamma”, uppgav Torbjörn Wahlborg till Dagens Industri,

Några månader senare, i mars, upprepade Vattenfalls styrelseordföranden Lars G Nordström varningen. ” Detta är ingen skrämselpropaganda. Kärnkraften är olönsam och om inte kärnkraftsskatten slopas kan vi inte köra vidare. Det är ren företagsekonomi. Och det är bråttom, vi behöver besked så snabbt som möjligt ” Frågan diskuterades av den blocköverskridande Energikommission som tillsattes 2016.

Deltagande partier var Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna, samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Liberalerna hoppade av samtalen på grund av att man inte vill se ytterligare subventioner till vindkraftsutbyggnaden. Kommissionens syfte var att komma överens om en långsiktig svensk energipolitik.

Vattenfalls dåvarande vd Magnus Hall höjde dock insatserna. Han meddelande i samband med att samtalen inleddes – om inte effektskatten slopas kommer alla Vattenfalls reaktorer att stängas 2020. Effektskatten utgjorde cirka en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.

• Den första punkten i den Energiöverenskommelse som presenterades i juni 2016 var ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040.
• Den andra att Sverige inte skulle ha några nettoutsläpp 2045.
• De fem efterföljande punkterna handlade dock om kärnkraften där bland annat avvecklingslagen om kärnkraft slopades och ett beslut om att effektskatten skulle avvecklas under en tvåårsperiod.

“Man hade alltid kunnat önska att det skulle gå ännu fortare, men det här ger en förutsägbarhet. Nu kommer skatten försvinna även om det tar ett år extra jämfört med vad vi önskat”, uppgav Magnus Hall till Svenska Dagbladet. Trots att effektskatten slopats låg Vattenfalls beslut om att permanent stänga Ringhals 1 och 2 fast.
Visa hela svaret

När lönar sig kärnkraft?

Om “1000 miljarder kronor” – På sidan 31 i Sweco-rapporten “100 % förnybart – en rapport till Skellefteå kraft” står det, “Det totala investeringsbehovet för att nå 100 procent förnybart – uppskattad för perioden 2017-2050 och inkluderande produktion, nät, energilager, efterfrågeflexibilitet – estimeras till 1554 miljarder SEK i scenario 1”.

I denna totalkostnad ingår 490-500 miljarder kronor för elnät där reinvesteringsbehovet utgör 80 procent. Det vill säga att 400 miljarder kronor måste man betala oavsett systemutveckling. Det ingår också en kostnad för utbyggnad av vattenkrafts-effekt, varav 40 procent utgör ersättning för avveckling av existerande gasturbiner. Det vill säga detta behövs oavsett system. Kostnad: 58 miljarder kronor. I totalkostnaden ingår även reinvestering i existerande kraftvärmeverk. Detta behövs ju även om vi bygger mer kärnkraft. Kostnad 90 miljarder kronor. Dessutom ingår kostnad för renovering av kärnkraftverk: 45 miljarder kronor.

När det gäller författarnas kostnader för kärnkraft så måste man jämföra på rätt sätt. – Författarna skriver: ” Åtta nya reaktorer innebär cirka 500 miljarder kronor. Underhåll av elnätet uppskattas till 100 miljarder kronor. Sammanlagt cirka 600 miljarder kronor”.

1. De åtta svenska kärnreaktorerna producerade år 2018 ca 66 TWh.
2. I Swecos rapport tillförs totalt 75 TWh vindkraft och 10 TWh solkraft, det vill säga 85 TWh.
3. Man ska inte jämföra kostnaden för 66 TWh av ett energislag med 85 TWh från andra energislag.
4. Med 85 TWh kärnkraft istället för 66 TWh så ökar kostnaden för kärnkraftsinvesteringen med 144 miljarder kronor.

– Författarna räknar enbart med investeringen, och tar inte med driftkostnad för bränsle, avfallshantering, underhåll. För vind- och solkraft behöver man inte betala för ett bränsle eller högaktivt avfall. Dessutom behövs reinvesteringar i kärnkraftverk! För dagens kärnkraftverk ligger dessa kostnader på ca 10-15 öre/kWh (Sweco “Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag”, 2016).

• Om vi antar 85 TWh/år med 10 öre/kWh blir totalkostnaden under 40 år 340 miljarder kronor.
• Om man summerar detta så blir svaret istället att Swecos skattning för det förnybara elsystemet blir lägre (177 miljarder lägre) än att satsa på kärnkraft.
• Författarna tar även upp utmaningarna med “svängmassa”.

Jag instämmer helt att frekvensstabilitet är synnerligen centralt för kraftsystemet. Detta är dock beaktat i Sweco-rapporten, sidan 35: “Vi antar i båda scenarier att fem nedlagda reaktorer byggs om till svänghjul”. Kostnad för detta är drygt 100 miljarder kronor.

Detta är dock inte den mest kostnadseffektiva eller rationella lösningen. Vad som diskuteras för Sverige är snarare snabb frekvensregleringsreserv, och där kan, till exempel batterier, elbilar och/eller flexibel förbrukning bidra till betydligt lägre kostnader än svänghjul. Författarna avslutar: “Enligt rapport från SWECO kostar visionen “100 % förnybart” ca 1600 miljarder kronor att genomföra.

En stor del av kostnaden innebär en anpassning av elnätet till väderberoende kraft. Ändå kommer ett sådant system inte att garantera leveranssäkerhet och elförsörjningen riskeras.”: Men på vilka grunder menar de att detta system inte blir “leveranssäkert”? Det är ju beaktat gällande effekt och svängmassa.

Inför Energikommissionen så uppskattades kostnaden för ny kärnkraft (6 procent realränta) till 54 öre/kWh, medan “Kärnkraft – pågående projekt i EU” kostar 63 öre/kWh. Ny vindkraft kostar i denna rapport 51 öre/kWh. Det vill säga, ny vindkraft har lägre kostnad än ny kärnkraft. I dagsläget byggs också ny vindkraft i Sverige i princip utan extra bidrag från certifikatsystemet, dvs marknadsbaserat.

Författarna påstår att leveransosäkra 100 % förnybart in i kaklet skulle kosta 1000 miljarder kronor mer. Som framgår ovan bygger denna slutsats på ett antal feltolkningar av publicerade rapporter. Lennart Söder, professor i Elkraftteknik.
Visa hela svaret

Vem betalar för kärnkraftverk?

Ägarna står för kostnaderna – Kärnkraftsföretagen betalar mellan tre och sex öre per levererad kilowattimme till en statlig fond, Kärnavfallsfonden. Pengarna ska användas till att ta hand om det använda kärnbränslet och finansiera rivningen av de svenska kärnkraftverken.

SKB:s verksamhet finansieras huvudsakligen med medel från fonden. Enligt svensk lag är det kärnkraftsföretagen som ska stå för alla kostnader för att ta hand om och slutförvara kärnavfallet. De ska också bekosta rivningen av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar. Sedan mitten av 1970-talet avsätter kärnkraftsföretagen pengar för att täcka kostnaderna för detta.

Medlen förvaltas av Kärnavfallsfonden. Förutom de avgifter som ägarna betalar, ställer de också finansiella säkerheter för avgifter som ännu inte betalats in till fonden och för oförutsedda händelser. Säkerheterna uppgår totalt till cirka 59 miljarder kronor.
Visa hela svaret

Hur mycket skatt är det på kärnkraft?

Fastighetsskatt – Alla kraftslag – Denna skatt gäller alla kraftslag men storleken varierar mellan kraftslagen. Skatten är en procentuell del av taxeringsvärdet och ser ut som följande:

Vattenkraft – 2,8% Kärnkraft – 0,5% Vindkraft – 0,2%

Totalt beräknas fastighetskatten uppgå till ca 4 miljarder kr enligt Svensk Energi, Fram till år 2007/2008 hade alla kraftslag 0,5% i fastighetsskatt men efter det har skatten på vattenkraft höjts samt skatten på vindkraft och sänkts. Svensk Energi beräknar att skatten ger följande kostnad per producerad kWh för respektive kraftslag:

Vattenkraft – 5,5 öre/kWh Kärnkraft – 0,3 öre/kWh Vindkraft – 0,4 öre/kWh

Visa hela svaret

Är det ekonomiskt med kärnkraft?

Kärnkraften av stor betydelse för EU:s ekonomi En studie av kärnkraftens betydelse för EU:s ekonomi visar att det direkta och indirekta värdet av Europas 126 reaktorer uppgår till 507 miljarder euro, eller mellan 3 och 3,5 procent av hela Europas BNP.

Drygt 1,1 miljoner européer har ett arbete tack vare kärnkraften.2019-05-27 Deloitte har på uppdrag av den europeiska kärnkraftsbranschens organisation i Bryssel, Foratom, undersökt kärnkraftens effekter på den europeiska ekonomin. Studien som har titeln “Foratom Economic and Social Impact Report”, visar att kärnkraften under 2019 skapar ett ekonomiskt värde uppgående till 507 miljarder euro.

EU:s hushåll har inkomster om drygt 380 miljarder euro årligen från sektorn. Skatteinbetalningarna uppgår till över 120 miljarder euro. Det indirekta bidraget till ekonomin har uppskattats vara fyra gånger större än det direkta bidraget från uppförande, drift och rivning av kraftverken samt från bränslecykeln.

För varje euro som investeras i kärnkraftsföretagen beräknas ett värde motsvarande ytterligare fyra euro uppstå på andra håll i ekonomin. Under 2019 uppskattas det direkta värdeskapandet i kärnkraftsbranschen uppgå till 103 miljarder euro. Sammantaget motsvarar det direkta och det indirekta bidraget till Europas ekonomi mellan 3 och 3,5 procent av BNP.

Strax över 350 000 personer i EU arbetar direkt i kärnkraftsföretagen. Ytterligare 780 000 personer arbetar i verksamheter som behövs för att kärnkraften ska fungera, till exempel hos underleverantörer och kärnkraftsmyndigheter, eller har jobb som indirekt uppstått tack vare kärnkraftsindustrin.

I den senare kategorin återfinns de som arbetar i serviceyrken i närheten av kärnkraftverken. De indirekt sysselsatta har antagits vara 2,2 gånger så många som de direkt sysselsatta. Då endast fem reaktorer är under uppförande inom EU för tillfället är det bara 9600 personer som under 2019 arbetar med att bygga kärnkraft.

(De fem reaktorerna är Olkiluoto-3 i Finland, Flammanville-3 i Frankrike, Hinkely Point C1 i Storbritannien samt Mochovce 3 & 4 i Slovakien.) Driften av de 126 befintliga reaktorerna och deras bränslecykelanläggningar sysselsätter däremot nästan 260 000 personer.

1. Drygt 80 000 personer arbetar med avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar inom EU.
2. Ärnkraftsbranschen är speciell då andelen högt kvalificerade arbeten är hög, 47 procent.
3. Det kan jämföras med den övriga energibranschen där siffran varierar mellan 25 procent och 36 procent.
4. Den höga andelen kvalificerade arbeten innebär höga genomsnittliga inkomster för de anställda och också höga skatteintäkter då de allra flesta av de europeiska länderna tillämpar progressiva skatteskalor där skattesatserna ökar när lönerna stiger.

EU-länderna beräknas under 2019 nettoexportera kärnkraftsrelaterade varor och tjänster till ett värde av 18 miljarder euro vilket stärker handelsbalansen. Deloitte presenterar också detaljerade data för vart och ett av de 14 EU-länder som idag har kärnkraftverk i drift.

• För Sveriges del kommer man till slutsatsen att det ekonomiska värdet som uppstår tack vare kärnkraften uppgår till 26 miljarder euro.
• De direkt sysselsatta i sektorn beräknas vara 24000 personer.
• Den siffran stämmer tämligen väl med en studie som Halvarsson & Halvarsson genomförde för Fortum under 2016.

Den gången kom man fram till att 21000 personer är sysselsatta i den svenska kärnkraftsbranschen inklusive dess underleverantörer. Mycket kan sägas om Deloittes studie, bland annat gör man en jämförelse med annan industri där kärnkraften lyfts fram som viktigare för Europas ekonomi än vad bilindustrin är.

1. Det är svårt att hitta stöd för den tesen bland andra källor.
2. Samtidigt skulle man kunna tänka sig multiplikatorn som används för att beräkna värdeskapandet i hela ekonomin jämfört med kärnkraftsföretagens direkta värdeskapande skulle kunna vara olika i olika delar av EU.
3. I Sverige används till exempel en stor del av den el som produceras som råvara i industrin medan elen i andra delar av EU till större del används i hushålls- och servicesektorerna.

Förädlingsvärdet som uppstår tack vare den goda tillgången på el i Sverige är stort och en mycket stor del av den svenska ekonomin är idag helt beroende av att kärnkraften fungerar väl. Det är svårt att göra den här typen av studier och de kommer alltid att kunna kritiseras.

1. Deloitte har tidigare utfört motsvarande studie med samma metodik för den europeiska vindkraftsindustrin.
2. Man ska dock vara försiktig med jämförelser eftersom rapporterna utgår från olika år.
3. Men kärnkraftsstudien visar, trots en osäkerhet i resultaten, att kärnkraften har en långt ifrån försumbar betydelse för EU:s ekonomi.

Stora värden skapas både direkt genom intjänandet i branschen, men också indirekt genom det värde kärnkraftselen har för kunderna. : Kärnkraften av stor betydelse för EU:s ekonomi
Visa hela svaret

Får man bygga ny kärnkraft?

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för kärnkraftsägarna att förlänga den planerade drifttiden för reaktorerna och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en statlig utredare med uppdrag att se över regelverken i syfte att möjliggöra att små reaktorer och reaktorer baserade på annan teknik än de befintliga kan uppföras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa 17 kap.6 a § miljöbalken (1998:808) och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avgiftsstrukturen för kärntekniska anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om formerna för regeringens tillståndsgivning för nya kärntekniska anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att korta ne d tiden för tillståndsgivningen för kärntekniska anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att instruktionen till Energimyndigheten behöver förtydligas så att de målkonflikter som i dag finns där försvinner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten i allt sitt arbete ska behandla de fossilfria kraftslagen teknikneutralt och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten ska planera för att vi för överskådlig framtid kommer att ha ett kraftsystem i Sverige med stora inslag av både kärnkraft, vattenkraft och väderberoende produktion och tillkännager detta för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten ska arbeta för att ta till vara kärnkraftens tillämpningar utöver elproduktion och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndighetens arbete ska samordnas bättre med A ffärsverket s venska kraftnäts och tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Strålsäkerhetsmyndigheten ska skaffa sig beredskap att ta emot en ansökan om att bygga en liten reaktor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Strålsäkerhetsmyndigheten att anpassa sina föreskrifter så att små reaktorer, reaktorer med andra tillämpningar än elproduktion och reaktorer baserade på annan teknik än de befintliga effektivt kan uppföras och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Strålsäkerhetsmyndigheten uppdraget att utarbeta en kraftigt förenklad process för hur andra länders typgodkännanden av reaktorer, system och komponenter ska kunna accepteras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Strålsäkerhetsmyndigheten uppdraget att aktivt arbeta för att reaktorer, system och komponenter godkända i en EU-medlemsstat ska kunna anses godkända i hela unionen och tillkännager detta för regeringen.
16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Strålsäkerhetsmyndigheten uppdraget att ta fram en process för en tidig dialog med reaktorleverantörer och tillkännager detta för regeringen.
17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska arbeta för att frigöra kraften i kärnkraften som verktyg i det globala klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen.
18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör gå med i Clean Energy Ministerial-initiativet NICE Future och tillkännager detta för regeringen.

Fossila bränslen dominerar världens energiförsörjning fullständigt. Även om vår svenska elproduktion sedan många år är i det närmaste fri från fossila bränslen använder även vi svenskar stora mängder fossila bränslen i industrin, inom de gröna näringarna och som drivmedel för transporter.

När de fossila bränslena ska ersättas måste energin komma någon annanstans ifrån. Alternativen är inte så många. Biobränslen, vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solenergi är de viktigaste. Globalt kommer sol, vind och kärnkraft att vara de tre energislag som tillsammans drar det stora lasset då det är de som går att bygga ut i stor skala.

De övriga är alla på olika sätt begränsade. Vi för även ett resonemang kring detta i vår partimotion “Liberal klimatpolitik – Nettonegativa utsläpp i en växande ekonomi”. Både vindkraften och solenergin är väderberoende och kräver någon form av lagring för att alltid kunna möta efterfrågan på energi.

I den mån energilagring överhuvudtaget går att bygga är den mycket kostsam. Det är mycket billigare att elda fossila bränslen när behovet uppstår än att lagra energi från sol och vind. Det är därför de väderberoende energislagen runt om i världen så gott som alltid kombineras med fossila bränslen snarare än med lagring.

Kärnkraften är – på platser där det inte går att bygga ut vattenkraften – det enda fossilfria storskaliga alternativet. De framtida energisystemen runt om i världen kommer säkerligen att ha stora inslag av energilagring. Men för att bli kostnadseffektiva behöver de också innehålla energiproduktion som kan planeras och styras utifrån behovet,

Att kärnkraften är det enda energislaget som i stor skala kan leverera ny planerbar fossilfri energi gör den mycket viktig för att vi ska lyckas med att fasa ut de fossila bränslena. I Sverige är också vattenkraften viktig. Men den kan inte byggas ut i någon omfattning. Det är därför avgörande att Sverige behåller och utvecklar sin förmåga båd e att bygga och driva kärnkraft.

Den kommer att behövas. De flesta av de fossilfria energislagen producerar el. Det gör att elens och elsystemets roll blir viktigare när de fossila bränslena försvinner. Både den fossilfria elproduktionen och elnäten behöver förstärkas. Andelen planerbar elproduktion i Sverige har minskat över tid.

• Särskilt i södra Sverige har stora volymer planerbar elproduktion avvecklats.
• I viss mån går bortfallet att kompensera genom kostsamma åtgärder i elnäten.
• Men, den planerbara elproduktion vi har kvar måste värnas.
• D et kommer också att behöva byggas ny planerbar elproduk ­ tion i Sverige.
• Vi utvecklar detta vidare i vår kommittémotion “Återupprätta en funge ­ rande elförsörjning”.

Där det inte går att bygga ut vattenkraften är det kärnkraften som storskaligt kan tillhandahålla fossilfri planerbar elproduktion. Att basera södra Sveriges elförsörjning på biobränslen eller på syntetiskt framställda energibärare är av olika skäl utmanande.

1. De volymer biobränsle som skulle behövas är enorma och svåra att ta fram på ett hållbart sätt.
2. På samma sätt skulle det krävas en massiv, och dyr, infrastruktur för att producera någon annan energibärare och på så sätt lagerhålla energi från sol och vind.
3. Omvandlingsförlusterna i ett sådant system skulle också bli omfattande.

Vid lagringen i till exempel vätgas går en stor del av energin förlorad. Kärnkraft är och kommer att förbli en viktig komponent i det sydsvenska elsystemet. Investeringsplaneringen för de sex reaktorer som är tänkta att drivas vidare sedan Ringhals 1 stängt vid årsskiftet utgår från sextio års drift.

Ägarnas planering har ändrats flera gånger och den kommer att ses över igen. Det avgörande för hur investerings ­ planen läggs ut är en bedömning av huruvida de tekniska utmaningar man ser komma går att hantera och huruvida de investeringar som behöver göras är lönsamma givet de kostnader man har i övrigt och den intäkt man förväntar sig,

I Sverige har reaktorerna obegränsade tillstånd. Men i en del andra länder är drifttill ­ stånden tidsbegränsade. I USA har de första drifttillstånden förlängts från 60 till 80 år efter en mycket omfattande utvärdering av den amerikanska tillståndsmyndigheten,

De första två reaktorerna att få sina tillstånd förlängda var Turkey Point 3 och 4 i Florida som är systerreaktorer till Ringhals 2. Att möjliggöra fortsatt drift av de svenska reaktorerna framstår som en helt funda ­ mental pusselbit i det svenska energisystemet. Reaktorerna producerar stora volymer fossilfri el och att ge dem förutsättningar att fortsätta med det har stor betydelse.

Ansvaret för driften av reaktorerna ligger hos ägarna, men Liberalerna menar att det behövs ett aktivt engagemang i frågan från både Energimyndigheten och Strålsäkerhets ­ myndigheten då den är så pass väsentlig för Sveriges framtida energiförsörjning.

Riks ­ dagen bör tillkännage för regeringen att ge de två myndigheterna uppgiften att inom sina respektive områden arbeta för att underlätta för kärnkraftsägarna att förlänga den planerade drifttiden för reaktorerna. Det senaste decenniet har en rad olika småreaktorer utvecklats runt om i världen. Flera av dem liknar de vattenkylda reaktorer vi har i Sverige idag medan andra bygger på annan teknik.

Det de alla har gemensamt är att de är betydligt mindre än dagens reak ­ torer. Gemensamt för de nya småreaktorerna är också att man tänker sig att tillverka dem i fabriker snarare än att bygga dem på plats. Det här öppnar för att använda mer effektiva tillverkningsmetoder och sänka kostnaderna.

När reaktorerna blir mindre blir de också mer flexibla. Det blir mer intressant att använda dem till annat än till storskalig produktion av el. Reaktorer kan leverera fjärr ­ värme eller värme till industriella processer. De kan också användas för att framställa vätgas eller mer komplexa syntetiska bränslen (elektrobränslen) som kan ersätta olja och fossilgas.

Det svenska regelverket för kärnkraften är anpassat för stora elproducerande vatten ­ kylda reaktorer liknande de vi redan har. Men om någon idag skulle lämna in en ansökan om att bygga en ny reaktor skulle det sannolikt handla om en betydligt mindre reaktor som också tekniskt skulle tänkas skilja sig kraftigt från de reaktorer vi har idag.

Det är också tänkbart att den skulle kunna användas för att producera värme, vätgas eller syn ­ tetiska bränslen, alternativt att man skulle växla mellan olika tillämpningar inklusive elproduktion beroende på behovet. Små reaktorer kan också tänkas komma att byggas flera tillsammans och dela infrastruktur.

Att reaktorerna blir mindre, har andra tillämpningar och byggs efter nya principer har en rad konsekvenser som påverkar tillståndsgivningen, till exempel:

• En rad identiska reaktorer kan tänkas byggas på olika platser
• Flera små reaktorer kan tänkas byggas tillsammans
• Ytterligare en reaktor kan komma att uppföras samtidigt som en tidigare är i drift precis intill
• Andra aktörer än de stora kraftbolagen kan tänkas vara intresserade av att bygga reaktorer vilket innebär att nya modeller för att organisera uppförande, drift, underhåll och ägande är tänkbara
• Kortare byggtider än för stora reaktorer kan förutses vilket ställer krav på en rask tillståndshantering
• Större delen av byggnationen sker i fabrik snarare än på den slutliga förläggningsplatsen
• Små reaktorer innehåller mindre radioaktivt material än stora

Den som vill bygga en ny reaktor i Sverige idag möts av en otydlighet. Det är tillåtet att bygga nya reaktorer, men trots det är lagar och regler på området föråldrade, vilket i princip gör det omöjligt att bygga många av de reaktormodeller som skulle vara intres ­ santa.

• Svenska lagar och regler har inte följt med i den snabba utveckling som skett inom kärnkraftsområdet de senaste tio åren.
• För att Sverige ska kunna dra nytta av den utveckling som har skett så att små reaktorer kan byggas och drivas effektivt behöver regelverken kompletteras.
• Vi liberaler vill att en statlig utredare tillsätts med uppdrag att föreslå uppdateringar i miljöbalken, kärntekniklagen, kärnteknikförordningen och övriga relevanta lagar och förordningar så att små reaktorer och reaktorer baserade på annan teknik än de befint ­ liga effektivt kan uppföras i Sverige med fullgod reaktorsäkerhet utan att de för den skull omfattas av ineffektiva krav som inte är anpassade för den nya tekniken.

Riks ­ dagen bör tillkännage detta för regeringen. Speciellt är p aragrafen 6 a i m iljöbalkens (1998:808) sjuttonde kapitel problematisk. Den stadgar att endast tio reaktorer samtidigt får vara i drift i Sverige. Den begränsning ­ en utgår ifrån att alla reaktorer är stora.

Så är det inte nödvändigtvis längre. Många av de reaktorer som skulle kunna vara aktuella att bygga i Sverige är väsentligt mindre än dagens. Paragrafen förbjuder också att reaktorer byggs någon annanstans än vid Ring ­ hals, i Oskarshamn och i Forsmark. Den b estämmelsen utgår ifrån idén att reaktorer enbart levererar el.

Så behöver det inte vara. S må reaktorer är mycket mer flexibla än de befintliga. Den mindre storleken öppnar för att använda dem till mer än elproduktion. Det är också fullt tänkbart att framtida reaktorer kommer att växla mellan att producera el och att producera någon annan energibärare eller värme.

• De här möjligheterna kan göra att det blir intressant att bygga reaktorer på helt nya platser, till exempel vid någon industri, eller i anslutning till fjärrvärmenät.
• Vi liberaler anser att det ska ingå i uppdraget till utredaren att föreslå att avskaffa miljöbalkens paragraf 6 a, 17 kap.
• I sin helhet.

Vi liberaler menar att avgiftsstrukturen för kärntekniska anläggningar behöver ses över för att medge uppförande av reaktorer som är betydligt mindre än dagens. Riks ­ dagen bör tillkännage detta för regeringen. En del av avgifterna som belastar kärnkraf ­ ten är utformade så att de kan bäras av stora reaktorer men lägger ekonomiska hinder mot att bygga små reaktorer.

Hela avgiftsstrukturen från avgifter associerade med ansökan och uppförande, via avgifter kopplade till drift, tillsyn och forskning till de avgifter som rör avveckling av kärntekniska anläggningar och slutförvar av avfall behöver ses över, Det är en grundläggande uppgift för politiken att vidta de åtgärder som krävs för att samhället ska fungera effektivt.

Det gäller inte minst regleringen av kärnkraften och tillståndsgivningen för nya reaktorer. Det är tillåtet att bygga reaktorer och då ska processen för att få de nödvändiga tillstånden vara effektiv. De hinder mot att bygga nya reaktorer som finns idag behöver undanröjas.

Vi menar att formerna för hur regeringen meddela r tillåtlighet för nya reaktorer behöver ses över, lämpligen av ovan nämnda utredare, Besked om tillåtlighet behöver kunna utformas så pass generellt att ytterligare reaktorer kan läggas till vid en befintlig anläggning utan att frågan behöver passera regeringen igen.

Kravet att regeringen ska meddela tillåtlighet oavsett en reaktors storlek behöver ses över. Tillstånd att uppföra reaktorer behöver också kunna meddelas för flera reaktorer samtidigt, även om de inte byggs samtidigt eller på samma plats. Riksdagen bör tillkännage detta för regeringen.

1. Vi menar vidare att tiden för tillståndsgivningen för kärntekniska anläggningar behöver kortas avsevärt så att inte tillståndsgivningen blir tidsstyrande för framtida reaktorer eller andra kärntekniska anläggningar.
2. Riksdagen bör tillkännage detta för regeringen.
3. Det är tillåtet att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Kraftsystemet har dessutom ett stort behov av att det byggs planerbar elproduktion i södra Sverige. Trots detta agerar flera svenska myndigheter som om det inte vore ett alternativ att bygga ny kärnkraft. De myndigheter som har ansvar et att säkerställa ett kostnadseffek ­ tivt, leveranssäkert energisystem agerar istället på sätt som gör det svårare än nödvän ­ digt att utveckla en av de viktigaste lösningarna på flera av de utmaningar som finns i elsystemet,

Myndigheterna borde istället göra vad de kan för att underlätta för den som vill bygga en reaktor, Det gäller i allt från hur regelverk utformas, vilka antaganden som görs i analyser och prognoser till hur den dagliga myndighetsutövningen bedrivs, Statens myndigheter behöver i sin planering utgå ifrån och vara förberedda på scena ­ riot att det inkommer ansökningar om att bygga nya reaktorer i Sverige.

Att myndighe ­ terna inte gör det idag gör tröskeln högre för den som funderar på att bygga en ny reaktor i Sverige.
Visa hela svaret

Vem betalar för kärnkraftverk?

Ägarna står för kostnaderna – Kärnkraftsföretagen betalar mellan tre och sex öre per levererad kilowattimme till en statlig fond, Kärnavfallsfonden. Pengarna ska användas till att ta hand om det använda kärnbränslet och finansiera rivningen av de svenska kärnkraftverken.

SKB:s verksamhet finansieras huvudsakligen med medel från fonden. Enligt svensk lag är det kärnkraftsföretagen som ska stå för alla kostnader för att ta hand om och slutförvara kärnavfallet. De ska också bekosta rivningen av kärnkraftverken och andra kärntekniska anläggningar. Sedan mitten av 1970-talet avsätter kärnkraftsföretagen pengar för att täcka kostnaderna för detta.

Medlen förvaltas av Kärnavfallsfonden. Förutom de avgifter som ägarna betalar, ställer de också finansiella säkerheter för avgifter som ännu inte betalats in till fonden och för oförutsedda händelser. Säkerheterna uppgår totalt till cirka 59 miljarder kronor.
Visa hela svaret

Hur mycket kostade det att bygga Forsmark?

Forsmak kostade 15 miljarder kronor. Skulle kosta 50 miljarder i år o ingen vill investera i det eftersom det inte är lönsamt längre med vindkraft för halva priset. Kärnkraft är inte klimatsmart.
Visa hela svaret