Vilka partier röstade för att lägga ner kärnkraften?

Avveckling – Protest mot nybyggnad av kärnkraftreaktorer i Sverige. Barsebäcks kärnkraftverk har tagits ur drift eftersom det i viss mån stört relationerna med Danmark, ett land som inte har några egna kärnreaktorer och anser att Barsebäck ligger alldeles för nära Köpenhamn,

Ärnkraftverken placerades dock i Barsebäck enligt statliga närförläggningsutredningen för att kunna förse hela Öresundsregionen, inklusive Danmark, med el. Danmark har också krävt att Sverige fortsätter exportera el till Danmark, också då eleffektbrist råder i Sverige. Barsebäck 1 stängdes 1999, och i oktober 2004 meddelade regeringen att den hade kommit överens med Centerpartiet och Vänsterpartiet om att Barsebäck 2 skulle stängas under 2005,

Så skedde även i månadsskiftet maj/juni 2005. Den 17 juni 2010 röstade riksdagen ja till att bygga nya kärnreaktorer, men bara för att ersätta gamla. Sverige ska liksom nu ha maximalt tio reaktorer, Resultatet blev 174 röster för förslaget och 172 emot.

• Vattenfall ansökte i augusti 2012 om tillstånd att få bygga nya kärnkraftverk för att ersätta de kärnkraftverk vars livslängd går ut runt 2025.
• I november 2014 meddelade Vattenfall Riksdagen att processen “lagts i vänteläge”.
• Oskarshamn 1 stängdes permanent i juni 2017 och beslut om stängning av Oskarshamn 2 fattades i oktober 2015.

I oktober 2015 fattade ägaren statliga Vattenfall beslut om att stänga Ringhals 1 och 2 år 2020 respektive 2019. Detta med hänvisning till olönsamhet efter att elpriset sjunkit efter att vindkraftsel blivit billigare att producera än kärnkraft globalt och att EU efter Fukushimaolyckan ställde ökade säkerhetskrav på att kärnreaktorer ska klara längre bortfall av elnätet, vilket skulle ha krävt stora investeringar i Oskarshamn 1 och 2.
Visa hela svaret

Varför stängs kärnkraften ner i Sverige?

Kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 stängs i nio dygn Kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 kopplas bort från elnätet nästa fredag, den 9 december. Anledningen är ett generatorfel. Det planerade stoppet förväntas pågå under nio dygn. Planen är att starta reaktorn igen den 18 december.

– Vi går ned för att åtgärda ett mindre fel på generatorn. Vi har haft felet under uppsikt ett tag och nu är det dags att reparera det som har gått sönder, säger Désirée Liljevall, kommunikationschef på ägarbolaget OKG, till TT. – När det handlar om vår säkerhet och vår utrustning så är det alltid högsta prioritet, säger Désirée Liljevall.

Oskarshamn 3 har en maximal effekt på 1 450 MW vilket gör reaktorn till Sveriges största enhet för elproduktion, och den står för en dryg tredjedel av den svenska kärnkraftselen. Bortfallet kommer att få följder för elpriset i december. Men hur stor påverkan blir är oklart och beror bland annat på väder och vind, som i sin tur påverkar hur elproduktion från vattenkraften och vindkraften blir.
Visa hela svaret

Vilken regering lade ner kärnkraften?

Avveckling påbörjas – Den 26 april 1986 inträffade återigen en svår reaktorolycka. Denna gång i ukrainska Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen. Olyckan satte nytt fokus på kärnkraftens risker. Under våren 1988 beslutade riksdagen om en tydlig tidsplan för att avveckla kärnkraften.

R 1995 skulle en reaktor i Barsebäck avvecklas och 1996 en i Ringhals. Enligt den socialdemokratiska miljö- och energiministern Birgitta Dahl var beslutet om avvecklingen av de två reaktorerna “oåterkalleligt”. Men 1990 ändrade socialdemokraterna sin energipolitik. Det banade vägen för den så kallade trepartiuppgörelsen 1991.

Avvecklingsdatumen 1995 och 1996 avskaffades. Senare, 1997, tog riksdagen bort slutdatumet 2010, och bestämde att Barsebäck skulle avvecklas i två steg. Klockan 14:00 den 30:e november 1999 inleddes stängningen av Barsebäck 1. Barsebäck 2 följde samma väg och stängdes 2005.

Överenskommelsen mellan de borgerliga allianspartierna i februari 2009 kom att bilda grund för den så kallade Energiöverenskommelsen som slöts i juni 2016. Där kom regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna med oppositionsparterna Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna överens om att beslutet från 2009 angående kärnkraftens villkor skulle behållas.

Det vill säga att det är tillåtet att bygga nya kärnkraftreaktorer på befintliga platser. Dock inom ramen för maximalt tio reaktorer. Om detta skulle innebära slutet på över 30 års politiska strider om kärnkraftens vara eller icke vara är dock för tidigt att sia om.
Visa hela svaret

Vem bestämde att Ringhals skulle stängas?

Avvecklingsbeslut och finansiering – 2015 beslutade Vattenfall att stänga Ringhals 1 och 2 fem år i förtid av affärsmässiga skäl. Därefter begränsades investeringarna i anläggningarna samtidigt som drift och bemanning anpassades efter de nya förutsättningarna.

Ringhals 2 togs ur drift den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020. Reaktorerna är nu permanent avställda, vilket innebär att de enligt lag aldrig får tas i drift igen. Ringhals 3 och 4 fortsätter med säker och stabil elproduktion i flera årtionden framåt, liksom Vattenfalls tre andra reaktorer i Forsmark.

Avvecklingen har en trygg finansiering, då Riksdagen i början av 1980-talet beslutade om ett finansieringssystem för framtida omhändertagande av kärnbränsle och avveckling av kärnkraftsreaktorer. Sedan dess har kärnkraftsbolagen avsatt pengar för nedmontering av kärnkraftreaktorer och slutförvar av kärnbränsle.
Visa hela svaret

Kan vi klara oss utan kärnkraft?

​Med vind-, solkraft och andra förnybara energislag på frammarsch är inte längre kärnkraftens roll i den framtida svenska elförsörjningen lika självklar. Detta har blivit en politiskt het potatis och en fråga ständigt aktuell i media. Den 23 maj publicerar sju forskare debattartikeln “Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige” på DN debatt. Eftersom debattartikeln fick ett stort gensvar så publicerar vi här länkarna till den publika debatten inklusive rapporten forskarna skrivit. Men först ett par frågor till några av författarna till artikeln. Framkom någon ny frågeställning som kan påverka debatten och kärnkraftens framtid? – En uppenbar observation är att de som replikerade i DN till stor del höll med om det vi skrev.

1. Det finns nog en ganska stor samsyn att det är ekonomi och marknadsförutsättningarna som ska bestämma hur det koldioxidneutrala energisystemet utformas, säger Lisa Göransson, forskare i energisystem, Chalmers.
2. Vad vi vill peka på är att själva föreställningen om att ny kärnkraft behövs i framtiden kan komma att bromsa utbyggnaden av förnybar el och ny teknik för lagring och flexibilitet.

Vi är alltså inte emot kärnkraft i sig utan vi vänder oss mot föreställningar som är vanliga i debatten om att ny kärnkraft behövs. Detta när ny kärnkraft i själva verket är dyr och kapitalintensiv och därmed förenad med en stor finansiell risk att investera i, menar Filip Johnsson, professor i energisystem.

• Tomas Kåberger, Affilierad professor i industriell energipolicy, Chalmers, utvecklar: – Det som har hänt under senare år är att kärnkraften förlorat ekonomisk konkurrenskraft.
• Då har de som vill ha kärnkraft börjat hävda att kärnkraften står över ekonomiska argument och på något sätt är “nödvändig” med hänvisning till komplicerade och för många svårbegripliga tekniska faktorer.

Det var dessa påståenden forskarna ville bemöta både på DN-debatt och i rapporten Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk, elproduktion?, Den innehåller en längre genomgång av de argument forskarna granskar i debattartikeln och är publicerad på Chalmers, Lunds och KTH:s hemsidor.

Kan ni säga något om den rapport ni hänvisar till i debattartikel? – Den innehåller en genomgång av ett antal påståenden som ofta förekommer i debatten och visar att dessa ofta är baserade på missförstånd eller förutfattade meningar som att kärnkraft behövs i det svenska energisystemet. Detta för att klara klimatomställningen, konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen.

Men det vi visar är att kärnkraften inte är nödvändig för att få ett fungerande fossilfritt elsystem i Sverige. Kärnkraft utgör naturligtvis en möjlighet i ett framtida energisystem, men det är inte samma sak som att den är nödvändig. Hittills har ny kärnkraft visat sig vara mycket dyr och förenad med långa byggtider.

Detta skulle naturligtvis kunna ändras på sikt med nästa generations kärnkraft, men det kommer ta tid innan sådan finns och klimatomställningen brådskar, säger Ola Carlsson, biträdande professor i förnyelsebar elproduktion, som hoppas att debattartikeln och rapporten ska bidra till fakta till de som är intresserade av energifrågor.

DEBATTARTIKELN I DN: Sju energiforskare: Vi vill bidra till en faktabaserad debatt och därför publicerar vi i dag en rapport där vi granskar vanliga påståenden. F lera partiföreträdare har hävdat att “kärnkraft behövs i det svenska energisystemet” bland annat för att klara klimatomställningen, för konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen.

REPLIKER PÅ DEBATTARTIKELN: Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys: Per Kågeson: Det vore bättre om forskarna ville bidra till att täppa till de kvarvarande kunskapsluckorna i stället för att försöka inbilla politikerna att svaren på alla frågor redan finns. Camilla Brodin (KD), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson: Camilla Brodin (KD): Genom att vissa timmar exportera vindkraft och andra timmar importera fossil elproduktion får forskarna ihop ett fossilfritt energisystem.

Företrädare för Energiföretagen Sverige: Företrädare för Energiföretagen Sverige: Det intressanta är snarare vilka förutsättningar som behövs för att investeringar ska ske i tid. Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH: Omställning av energisystemet i Sverige kan inte göras enbart utifrån ett nationellt perspektiv.

Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien: Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien: Är ett svenskt elsystem utan kärnkraft det bästa vi kan bygga med givna förutsättningar och krav? Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem och tidigare generaldirektör: Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem: Ska den förnybara elproduktionen i norr komma till sin rätt behövs skyndsamt ett starkare nationellt elnät.

SLUTREPLIK DN DEBATT 3/6 Sju energiforskare: Flera partiföreträdare och andra debattörer har utan saklig grund hävdat att ny kärnkraft är nödvändig.​ Av: Ann-Christine Nordin
Visa hela svaret

Hur ersätter Tyskland kärnkraften?

Kärnkraftverket Brokdorf, norr om Hamburg, är ett av de kärnkraftverk som nu ska stänga. Foto: Hans Peter Merten I december stänger Tyskland tre kärnkraftsreaktorer. Nästa år stänger landet sista kärnkraftsreaktorer helt. De ersätts av förnybar energi och effektiviseringar.

1. Innan sista december i år stängs de tre kärnkraftreaktorerna Brokdorf, Grohnde och Grundremmingen C, i Tyskland.
2. Brokdorf har ofta varit i fokus för antikärnkraftsrörelsen och samlade vid två tillfällen cirka 100 000 demonstranter och hårt kritiserade polisinsatser.
3. Före 2011 producerade tysk kärnkraft bortåt 130-150 TWh per år.

År 2023 kommer det inte finnas 1 watt kärnkraft kvar i landet. Sedan 2010 har förnybar el i Tyskland ökat med 134 TWh. Effektivare elanvändning har lett till att elförbrukningen minskat med 54 TWh, ungefär 10 procent. Det beror på användning av bland annat LED-lampor, värmepumpar och bättre fläktar, pumpar och kylskåp.

Kärnkraften är alltså redan ersatt, och omställningen har inte lett till mer fossil energi. Under perioden 2010-2020 minskade k oldioxidutsläppen från elproduktion med 40 procent, från 313 till 187 miljoner ton, i Tyskland. Gaskraften har ökat något, men kol, brunkol och olja har minskat mycket mer. Inte heller elimporten har ökat.

Tyskland exporterar varje år mer el än man importerar, och var 2020 större än 2010. Omställningen har inte medfört några ekonomiska uppoffringar. Tyskland hade betydligt bättre tillväxt 2010-2020 än eurozonen som helhet, enligt EU:s statistikbyrå, Eurostat.2010 vann högerkoalitionen, med kristdemokratiska CDU och liberala FDP valet i Tyskland, bland annat på grund av löftet att behålla kärnkraften,,

1. Oppositionen motsatte sig detta, liksom en stark miljörörelse.
2. Efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima, i Japan, i mars 2011 blev kärnkraften i Tyskland politiskt omöjlig.
3. De åtta äldsta reaktorerna stängdes inom några månader.
4. Inget parti motsatte sig sen beslutet att stänga övriga reaktorer till år 2022.

Att det gått så fort att genomföra nedstängningen beror delvis på att den dåvarande regeringskoalitionen mellan socialdemokratiska SDP och De Gröna, år 1998, lade fram en plan för att avveckla kärnkraften. Enligt den planen skulle först förnybar energi byggas ut.

Utbyggnaden av sol och vind har under 2000-talet tagit fart. Lagar tvingar nätbolagen att ta in all vind- och solkraft och en plan anger hur mycket förnybar el som skulle installeras, med max- och minimumvärden för kommande sexmånadersperioder, för varje kraftslag. Förnybar energi har också fått stora subventioner.

De har sedan successivt minskat och kan komma att tas bort helt. Den mest omstridda delen av tysk energipolitik är nu varken förnybart eller kärnkraft, utan framtiden för kolkraft, särskilt brunkol. I januari 2019 beslutade regeringen, efter långa förhandlingar, att Tyskland ska avveckla kolkraften senast år 2038.

• Att avveckla kolet först till 2038 beskrevs av Greta Thunberg som ” skamligt och oacceptabelt “, vilket hon tycks få rätt i.
• En kommande röd-grön-gul regering i Tyskland väntas nu slå fast att kolet ska bort 2030,
• Den tyska energipolitiken har redan haft positiva globala effekter för klimatet genom att den drivit på för teknikutveckling, ökad produktion och lägre priser för vind- och solkraft.

Skulle Tyskland lyckas med att få ett stabilt och grönt elsystem inom några år, så blir det ett exempel på att man både kan fatta stora beslut och genomföra dem. Det är inte självklart. I Sverige beslutade riksdagen 1980 om att kärnkraften skulle avvecklas till 2010, men så blev det inte.
Visa hela svaret

Vem stängde ner Barsebäck?

Barsebäck 2 –

Barsebäck 2
Start	1977
Stängning	2005
Typ	Kokvattenreaktor
Termisk effekt	1800 MW
Nettoeffekt	600 MW

1970 beställde Sydkraft reaktorn Barsebäck 2 av Asea-Atom, Byggandet av reaktorn påbörjades 1 januari 1973 och den togs i drift den 21 mars 1977. Den 12 juni hade verket nått full effekt. Laddningen av Barsebäck 2 var på sin tid en politisk stridsfråga.

Efter valet 1976 hade en borgerlig regering tillträtt med centerpartiet och statsminister Thorbjörn Fälldin som starka kärnkraftsmotståndare, och han hade under valrörelsen lovat att “inte dagtinga med sitt samvete” när det gällde att ladda nya reaktorer. Centerpartiet tvingades till en kompromiss och gav hösten 1976 tillstånd till laddning av Barsebäck 2, där Fälldin fick medge att han “nådde inte ända fram”.

Regeringen gick sedan vidare och antog i maj 1977 den så kallade Villkorslagen som förbjöd uppstart av nya reaktorer om reaktorinnehavaren inte kunde uppvisa en helt säker metod att ta hand om avfallet. För Barsebäck 2 som redan fått tillstånd för laddning i november 1976 räckte det dock att förevisa ett avtal om upparbetning.

Detta skedde i december 1976 varvid Barsebäck 2 fick förnyat tillstånd att fortsätta driften. En incident i Barsebäck 2 den 28 juli 1992, den så kallade “silhändelsen”, visade på allvarliga brister i konstruktionen, brister som funnits även i Barsebäck 1, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1, sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet.

Vid ett stort rörbrott skulle lösriven mineralull ha kunnat täppa igen silarna till både härdsprinkling och inneslutningssprinkling. Efter omkonstruktion och ombyggnad återstartades reaktorn den 10 januari 1993. Barsebäckshändelsen klassades som en tvåa på den internationella sjugradiga skalan INES,

• I februari 1997 enades socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet om att stänga av Barsebäck 2 den 1 juli 2001, något som dock inte genomfördes eftersom man ännu inte hade kommit igång med produktionen av förnybar energi,
• I samband med avstängningen av Barsebäck 1 1999 kom Sydkraft, Vattenfall och regeringen överens om att lägga Barsebäcks enda reaktor under Ringhals AB den 1 augusti 2000.

Under hösten 2004 bestämdes reaktorns öde. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet kom överens i oktober. Den 24 november lämnade Näringsdepartementet förslag om tillståndsindragning och den 16 december fattade regeringen beslutet. Klockan 18.00 den 31 maj 2005 påbörjades minskningen av reaktorns produktion och vid midnatt var avstängningen ett faktum.
Visa hela svaret

Vilka länder bygger nya kärnkraftverk?

En ny trend både i Europa och världen – Den nedåtgående trenden ser nu ut att brytas efter att en lång rad länder har annonserat ambitiösa klimatplaner och energistrategier där kärnkraften har en tydlig roll. Länder som Frankrike, Finland, Storbritannien, Estland, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Nederländerna, Bulgarien, Ukraina, Turkiet, Kanada, Brasilien, Argentina, Indien, Ryssland, Vitryssland, Kina, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien och Bangladesh antingen bygger ny kärnkraft eller har uttalade planer att göra det.

När Barakah 1 och Astravets 1 i Förenade Arabemiraten respektive Belarus anslöts till nätet under 2020 var det inte bara två länder som för första gången producerade el med kärnkraft, utan också två händelser som tydligt markerade startskottet för en ny trend. Med Belarus och Förenade Arabemiraten steg antalet länder med kärnkraft från 31 till 33 (inklusive Taiwan).

Under 2020-talet kommer ett flertal till länder att följa, där Bangladesh och Turkiet ser ut att bli först ut. I USA har förbud mot att bygga ny kärnkraft tagits bort i två delstater och fler delstater ser ut att följa i deras fotspår. Trots att vissa länder – främst Tyskland och Belgien, men även Spanien – har beslutat att fasa ut kärnkraften ser antalet länder som använder sig av kärnkraft ut att öka i världen under 2020- och 2030-talet.

• I Europa är det Estland och Polen som närmast ser ut att bygga kärnkraft för första gången.
• Inom EU använder idag 13 länder kärnkraft medan 14 stycken inte gör det (innan Brexit var det 14 länder av 28 som använde kärnkraft).
• Belgien planerar att stänga sin kärnkraft senast 2025 och ersätta den med fossilgas och förnybart.

Men problem med landets framtida försörjningstrygghet och det faktum att Belgien som enda land i EU ser ut att öka andelen fossila bränslen i elproduktionen till 2030 har utlöst stora protester. Spanien ska fasa ut kärnkraften till 2035, men även det beslutet är omgärdat av viss osäkerhet.

1. Efter att Tyskland och Belgien vid slutet av 2022 respektive 2025 stänger sina sista reaktorer kommer endast 11 av 27 länder ha kärnkraft.
2. Framåt 2030 ser det dock ut som att Estland och Polen tillkommer, vilket åter skulle göra att 13 av 27 länder använder kärnkraft.
3. Ett antal andra länder i EU har också uttalat sig positiva till att bygga ny kärnkraft, bland annat Litauen.

Utvecklingen av små och avancerade reaktorer kommer att utgöra en viktig trend under 2020-talet. Ett flertal avancerade och små modulära reaktorer, som KLT-40S i Ryssland och HTR-PM i Kina, har redan tagits i drift och ett flertal företag har planer på en första reaktor innan eller omkring 2030.
Visa hela svaret

Vill någon bygga kärnkraft i Sverige?

Nya reaktorer kan med rätt förutsättningar stå klara i Sverige redan från 2030. Det hävdar kärnteknikkoncernen GE Hitachi som i en intervju berättar om sina planer och dess nya småskaliga reaktor som nu väcker stort intresse både i Sverige och runt om i världen.
Visa hela svaret

Vem ska bygga kärnkraft?

Snabb utbyggnad av ny kärnkraft är fullt möjligt Blogg [email protected] 06 december 2021, 17:00 Uppdatering: Förtydligade om ledtider för potentiell ny kärnkraft Men anledning av att DN på ledarplats menar att detta blogginlägg leder till “Förenklingar, ja rena fördumningar” i frågan om hur lång tid det tar att få på plats potentiellt nya små modulära reaktorer i Sverige är ett förtydligande på sin plats.

I bloggtexten nedan skriver jag om att många länder nu satsar på att bygga SMR:er och att en lång rad sådana reaktorer beräknas komma på plats de kommande 5-10 åren. Nya satsningar presenteras nästintill varje vecka. Senast igår tecknades ett intentionsavtal mellan företag i Kanada och Polen att bygga 10 SMR färdiga tidigt 2030-tal.

Huvudsyftet med detta inlägget var att kontrastera den bild som ofta framkommer i den offentliga debatten att ny kärnkraft per automatik tar väldigt lång tid att bygga. Inte sällan pratas det om minst 20 år. Uttalanden som görs i syfte att diskvalificera kärnkraften som en klimatlösning.

Så behöver det alltså inte vara. Själva byggtiden för dessa reaktorer beräknas vara omkring tre år. Det betyder inte på något sätt att Sverige kan ha nya reaktorer på plats om bara tre år vilket var den tolkning DN gjorde.Tvärtom finns idag flera hinder som omöjliggöra en sådan utveckling. De hindren är både regulatoriska, politiska och marknadsmässiga.

Regulatoriska hinder i form av att vi i Sverige saknar föreskrifter för små modulära reaktorer. Dagens föreskrifter är anpassade till befintliga reaktorer som byggdes på 70- och 80-talen. Ett sätt att göra arbetet med regelverket mer effektivt skulle kunna vara att kroka arm med det utvecklingsarbete som STUK redan påbörjat i Finland.

Miljöbalken innehåller också förbud mot fler reaktorer och på andra ställen än där det finns kärnkraft idag. Och liksom för all annan industriell verksamhet är det långa, dyra och osäkra miljötillståndsprocesser. Politiska hinder i form av den stora polariseringen som finns kring kärnkraften och det uttalade målet på 100% förnybar elproduktion som används för att införa styrmedel som är direkt eller indirekt till kärnkraftens nackdel.

Marknadsmässiga hinder i form av en elmarknad som ger otillräckliga incitament för planerbar fossilfri elproduktion på rätt ställen i elsystemet. Det är inte bara till kärnkraftens nackdel utan även kraftvärmen, vattenkraften och potentiella nya leverantörer av energilager såsom vindkraft kopplat till vätgas påverkas lika negativt.

1. Att undanröja dessa hinder tar tid.
2. Men det är fråga om politiska eller administrativa processer där tidsaspekten i allra högsta grad går att påverka.
3. Ursprungligt blogginlägg Sverige skulle kunna bygga ny kärnkraft på förhållandevis kort tid.
4. Tminstone betydligt kortare än vad som ofta framförs i den allmänna debatten.

Det framgår tydligt genom den internationella utvecklingen av små modulära reaktorer, SMR. Under den kommande tioårsperioden kommer ett stort antal nya reaktorer att tas i drift. Kanada ligger långt fram och så sent som den 2 december meddelade kanadensiska Ontario Power Generation, OPG, att de tillsammans med GE Hitachi avser att bygga en SMR med en effekt på 300 megawatt som ska stå färdig år 2028.

1. Den reaktor som ska byggas är i grunden baserad på känd och beprövad teknik.
2. De kostnader som hittills har kommunicerats ser också ut att vara konkurrenskraftiga.
3. Listan över länder som nu satsar på mindre seriebyggda kärnkraftverk börjar bli lång, däribland Storbritannien, Kanada, Frankrike, USA, Estland, Polen, Rumänien, Kina och Ryssland.

Det handlar om projekt som ser ut att kunna realiseras inom de kommande fem till tio åren och det är exakt vad världen behöver i rådande klimatnödläge. I Sverige skulle vi, om vi vill, på kort tid kunna bygga ut den kärnkraft som kommer att behövas för att säkerställa en stabil och fossilfri elförsörjning som ett komplement till den förnybara energin.

Tekniken finns där och kostnaderna kan hållas på en konkurrenskraftig nivå. Byggtider på cirka tre år verkar full realistiska. Utmaningarna ligger i regelverket, det behövs bland annat en gemensam europeisk certifiering av reaktormodeller och effektivare tillståndsprocesser. Även Miljöbalkens maxbegränsning på antalet kärnkraftverk behöver ses över.

Utöver detta behövs en marknadsmodell som underlättar istället för att försvåra långsiktiga investeringar i systemkritisk produktion som är både planerbar och reglerbar. Anton Steen, VP Public Affairs Sweden Bild: GEH’s impression of a BWRX-300 plant site (Image: GEH) Mer fossilfri el behövs för att klara omställningen av industri och transporter. För att lyckas med denna gigantiska utmaning kommer kärnkraft vara en helt nödvändig del av elmixen. Små modulära reaktorer är en spännande del av den framtiden. Vad är en SMR och hur funkar den? Det finns inga genvägar till en mer hållbar värld. Ett balanserat energisystem med kärnkraft, vattenkraft och vindkraft är det som skapar grunden för samhällets klimatomställning. Sverige har ett ambitiöst klimatmål om netto noll utsläpp av växthus­gaser till 2045. Till skillnad från många andra länder har Sverige sedan länge haft ett i princip fossil­fritt energi­system. Vad är då utmaningen? : Snabb utbyggnad av ny kärnkraft är fullt möjligt
Visa hela svaret

Får vem som helst bygga kärnkraft?

Experten: Därför blir det ingen ny kärnkraft – trots att det är “tillåtet” Vinterns “elchock” med skyhöga elpriser har väckt liv i diskussionen om ny kärnkraft. Från olika håll ropas på nyutbyggnad, med mindre, standardiserade reaktorer och med modernare teknik.

Inte alls som de tidigare jätteverken, förklarar bland andra Investors ordförande Jacob Wallenberg i SVT. Politiker skanderar också om kärnkraft – exempelvis Moderaterna och Liberalerna lobbar hårt. Den nya energiministern Khashayar Farmanbar (S) överfölls direkt av krav på ny kärnkraft då han tillträdde.

Han svarade att det inte finns några förbud mot att bygga, men att bolagen inte har bedömt det som lönsamt.

• Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på branschorganisationen Energiföretagen, konstaterar dock att det där med förbud eller inte beror lite på hur man ser det.
• “Enligt Miljöbalken kan man få tillstånd att bygga, men upp till ett maximalt antal av tio reaktorer, och bara där det redan finns kärnkraftverk”, säger han.
• Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll förklarar sin ståndpunkt i kärnkraftsfrågan i en stor intervju i Di TV:

I praktiken måste också kärnkraftsbyggaren äga marken där reaktorn ska stå. På de tre ställen där de befintliga reaktorerna finns, i Ringhals, Oskarshamn och Forsmark, är det i huvudsak energibolagen Vattenfall, Uniper och Fortum som äger marken. Därför är det egentligen bara de bolagen som kan fatta investeringsbeslut om ny kärnkraft.

Men ingen av dem har sagt att de tänker bygga ny kärnkraft, förklarar han. Frågan är förstås varför? “Det handlar om de politiska riskerna. För storskalig kärnkraft handlar det om investeringar på tiotals miljarder kronor för varje reaktor, och man bygger kanske inte bara en åt gången. Det kan behövas 100 miljarder kronor.” Så mycket pengar har antagligen inte bolagen.

Då måste de låna. Bygget av atomkraftverk tar tid, kanske mellan sju och tio år, och det gör att bolagen måste stå för sina kapitalkostnader länge utan att få tillbaka några några intäkter, förklarar han. “Då är en låg ränta viktig. Men med den politiska risk som finns så drivs kapitalkostnaden upp.” Han berättar att den politiska risken är reell.

1. Vattenfall har fått känna på vad den kan innebära.
2. Vattenfall bedrev förberedelser för ny kärnkraft i Ringhals, de planerna pågick då den rödgröna regeringen tillträdde 2014.” Men Miljöpartiet hade som krav att ingen ny kärnkraft skulle byggas i Sverige, och då drog statliga Vattenfall tillbaka sina planer, berättar han.

“Regeringen säger också att kärnkraft får byggas, men håller fast vid målet om 100 procent förnybart. Det gör också att kärnkraftsbolagen tvekar.”

1. Han förklarar att atomkraft skiljer sig från andra produktionsslag, eftersom det krävs godkännande från regeringen att uppföra en reaktor.
2. “Som investerare vill man känna sig trygg i att regeringen kommer att ge sitt godkännande innan man ger sig in i en så stor affär.”
3. Jacob Wallenberg och andra efterlyser långa kontrakt mellan politiken och näringslivet, som möjliggör långsiktiga investeringar, förklarar han.
4. “Då kan det finnas investerare som är intresserade”, säger Carl Berglöf.

: Experten: Därför blir det ingen ny kärnkraft – trots att det är “tillåtet”
Visa hela svaret

Är det extra skatt på kärnkraft?

Den så kallade effektskatten på kärnkraft infördes år 2000. Därefter har den höjts vid tre tillfällen och blivit allt mer omdebatterad, för att till slut avskaffas 2018. Effektskatten utgjorde som mest cirka en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.

• Här är historien om “skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer”.
• Effektskatten infördes i juli 2000 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen.
• Det var en punktskatt på reaktorernas termiska effekt och uppgick då till cirka 3 öre per KWh.
• Bild: Det var på initiativ från Energikommissionen som effektskatten avskaffades.

Då hade redan beslut om nedläggning av kärnkraftverk fattats. Foto: Regeringskansliet. Redan på den tiden orsakade skatten en hel del uppståndelse. Den dåvarande chefen för OKG (Oskarshamns kärnkraft) skrev ett brev till näringsminister Björn Rosengren med anledningen av skatten och att politikerna tittade på införandet av ett fast pris för vindkraften.

1. ‘Kan du förstå att vi på OKG känner en stark oro för en politisk styrning av den avreglerade marknad vi verkar på? Det är en politiskt betingad pålaga, som utesluter att vi kan konkurrera med andra kraftslag på lika villkor”, sa han till TT.
2. I början av 2006 höjde den socialdemokratiska regeringen effektskatten.

Denna gång till 5 öre.2008 var det den borgerliga regeringens tur och skatten höjdes till drygt 6 öre. De båda höjningarna motiverades med dåtidens höga elpriser och kärnkraftsproducenternas övervinster. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna regering tillsammans med Miljöpartiet.

Man presenterade snart en gemensam energiöverenskommelse som bland annat innebar att kärnkraften skulle “bära en större del av sina samhällsekonomiska kostnader” och att säkerhetskraven skulle höjas. Miljöpartiet hade också lovat sina väljare att två reaktorer skulle stängas under mandatperioden. “Jag lovar det som står i vårt valmanifest, att under mandatperioden kommer flera kärnkraftreaktorer att stängas”, sa Åsa Romson.

Vid den här tidpunkten planerade Vattenfall för två nya reaktorer vid Ringhals, Ringhals 5 och 6. Orsaken var att de äldre reaktorerna Ringhals1 och 2 skulle avvecklas under 2020-talet och man ansåg att det fanns ett behov av mer effekt. Efter regeringsbildningen 2014 beslutade Vattenfall att pausa de planerna.

Dels hade Miljöpartiet krävt det för att ingå i en regering tillsammans med S dels drog Vattenfall slutsatsen att det saknades långsiktig politisk stabilitet. Man räknade inte heller med att dåtiden låga elpriser skulle stiga. I vårändringsbudgeten 2015 levererades det skarpa beskedet att effektskatten nu skulle höjas till drygt 7 öre.

Något som skulle gälla från augusti. Den nytillträdda vd:n Magnus Hall använde sin första dag på jobbet åt att kritisera uppgörelsen mellan S och MP. “Det är oklart vad den innehåller och det är rätt svepande ordalag. Det som skapar osäkerhet är inte bra.

Och det här med att man ska ge sig på lönsamheten är inte heller bra – för då får vi mindre till investeringar”, sade Magnus Hall till Dagens Industri. Han fick direkt mothugg av Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin: “Jag blev mycket förvånad. Det är regeringen som bestämmer vad Vattenfall ska syssla med och det är Vattenfalls uppgift att verkställa det som regeringen beslutar”.

Inte långt därefter, på en extrastämma i oktober 2015, beslutade Ringhals AB: s styrelse att reaktorerna Ringhals 1 och 2 skulle stängas 2019–2020, cirka fem år före beräknad livslängd. Beslutet togs först efter att majoritetsägaren Vattenfall drivit på.

Energiföretaget Eon, som är minoritetsägare i Ringhals, ville se en “grundligare analys”. Torbjörn Wahlborg, som då var styrelseordförande och Vattenfalls representant i Ringhals AB:s, motiverade beslutet med att det skulle ha kostat hundratals miljoner kronor att avvakta ett år eller två med att stänga reaktorerna, med tanke på det rådande kostnadsläget.

Samtidigt hade OKG vid en extra bolagsstämma i oktober 2015 beslutat om en förtida stängning av Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2. “Ägarbeslutet vilar inte på säkerhetsmässiga grunder, utan fattas mot bakgrund av de varaktigt låga elpriserna i kombination med effektskatten på kärnkraft som nu också höjs samt tillkommande krav på omfattande investeringar”, skrev OKG i en kommentar.

1. Redan då varnade aktörer för att Sverige skulle bli mer beroende av fossila bränslen och för framtida effektbrist med högre elpriser som följd.
2. I stället för koldioxidfri kärnkraftsel kommer det bli mer el från fossila kraftkällor nere på kontinenten” sa Torbjörn Wahlborg till TT.
3. Under de kalla vinterdagarna, när det inte blåser, blir ju underskottet mycket större i Sydsverige.

Det är klart att det får en påverkan på priset. Priset är ju en funktion av tillgång och efterfrågan”, sa Mikael Odenberg, dåvarande generaldirektören för Svenska Kraftnät. ” En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4), skrev Svenska kraftnät i sitt remissvar till höjningen av effektskatten.

Vattenfalls ledning gick hem och räknade. I en artikel i tidningen Dagens Industri i januari 2016 släppte man sedan en bomb. Samtliga svenska kärnkraftsreaktorer var hotade på grund av höga kostnader och låga elpriser. “Den nuvarande situationen är ohållbar i längden. Elpriserna på terminsmarknaden för flera år framåt har fortsatt att falla, och med en effektskatt på 7 öre per kilowattimme är det ingen av våra reaktorer som är lönsamma”, uppgav Torbjörn Wahlborg till Dagens Industri,

Några månader senare, i mars, upprepade Vattenfalls styrelseordföranden Lars G Nordström varningen. ” Detta är ingen skrämselpropaganda. Kärnkraften är olönsam och om inte kärnkraftsskatten slopas kan vi inte köra vidare. Det är ren företagsekonomi. Och det är bråttom, vi behöver besked så snabbt som möjligt ” Frågan diskuterades av den blocköverskridande Energikommission som tillsattes 2016.

1. Deltagande partier var Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna, samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
2. Liberalerna hoppade av samtalen på grund av att man inte vill se ytterligare subventioner till vindkraftsutbyggnaden.
3. Ommissionens syfte var att komma överens om en långsiktig svensk energipolitik.

Vattenfalls dåvarande vd Magnus Hall höjde dock insatserna. Han meddelande i samband med att samtalen inleddes – om inte effektskatten slopas kommer alla Vattenfalls reaktorer att stängas 2020. Effektskatten utgjorde cirka en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.

1. Den första punkten i den Energiöverenskommelse som presenterades i juni 2016 var ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040.
2. Den andra att Sverige inte skulle ha några nettoutsläpp 2045.
3. De fem efterföljande punkterna handlade dock om kärnkraften där bland annat avvecklingslagen om kärnkraft slopades och ett beslut om att effektskatten skulle avvecklas under en tvåårsperiod.

“Man hade alltid kunnat önska att det skulle gå ännu fortare, men det här ger en förutsägbarhet. Nu kommer skatten försvinna även om det tar ett år extra jämfört med vad vi önskat”, uppgav Magnus Hall till Svenska Dagbladet. Trots att effektskatten slopats låg Vattenfalls beslut om att permanent stänga Ringhals 1 och 2 fast.
Visa hela svaret

Vem äger de svenska kärnkraftverken?

Forsmarks kärnkraftverk Vid Forsmarks kärnkraftverk, som ligger i Östhammars kommun, finns tre reaktorer. Här finns också ett slutförvar för låg- och medelaktivt avfall (SFR). Det är även här som Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har ansökt om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle.
Visa hela svaret

Varför är kärnkraften så dyr?

Vilka faktorer styr elpriset i Sverige? – – Tillgång och efterfrågan styr priset. Blåser det lite eller om kärnkraften behöver stängas av och det är hög efterfrågan så stiger priserna. Om all elproduktion går för fullt blir priserna lägre. Det är viktigt att förstå att elmarknaden inte är svensk utan nordeuropeisk. Situationen i grannländerna spelar därför stor roll för det svenska elpriset.
Visa hela svaret

Har Tyskland kärnkraftverk?

Året därpå, efter olyckan i Fukushima, tvärvände regeringen och satte 2022 som slutdatum för den tyska kärnkraften. De två kärnkraftverk som kommer att hållas i beredskap fram till april nästa år är Isar 2, beläget nordost om München, och Neckarwestheim 2, som ligger norr om Stuttgart.
Visa hela svaret

Vilket parti vill ha hårdare straff?

Moderaterna om brott och straff – Moderaterna vill ha skärpta straff för att jobba mot brottslighet. Syftet med skärpta straff är att minska brottsligheten och ge brottsoffren upprättelse. Moderaterna tycker att det är viktigt att sätta brottsoffret i fokus.

1. Därför vill Moderaterna skärpa straffen, avskaffa mängdrabatten och ungdomsrabatten samt utvisa utländska medborgare som begår brott som leder till fängelsestraff.
2. Särskilt skärpta straff vill partiet införa för sexualbrott, våldsbrott, vapenbrott och grov kvinnofridskränkning.
3. När det kommer till straff för gängkriminella vill Moderaterna att straffen ska dubblas.

Moderaterna vill även satsa på skola och socialtjänsten inom utsatta områden, som ska få mer resurser. Partiet vill ge mer resurser till polisen. Moderaterna vill ha 10 000 fler polisanställda till år 2024 och höja polisens löner. Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Foto: Fredrik Sandberg/TT/
Visa hela svaret

Varför blev kärnkraften olönsam?

KÄRNKRAFTENS FRAMTID – VARBERG 20191212Ringhals 2 med Ringhals 1 i bakgrunden. Nyårsafton 2019 är början på slutet för en av de fyra reaktorer på Ringhals kärnkraftverk. Året därpå ska sedan ytterligare en reaktor avvecklas.Foto Björn Larsson Rosvall / TT kod 9200 Bild: Björn Larsson Rosvall/TT Den svenska kärnkraftsnedläggningen kan inte skyllas på bristande marknadsmässig lönsamhet.

1. Det är resultatet av att man har subventionerat vindkraften och beskattat kärnkraften, skriver tre professorer på GP Debatt.
2. Publicerad: 26 aug 2022, 14:00 Återkommande höjningar av effektskatten har bidragit till att antalet svenska reaktorer har halverats sedan 1999.
3. Dessförinnan hade Sverige världens bästa elsystem.

Elektriciteten var helt fossilfri, billig och pålitlig, skriver bland annat Jan Blomgren, före detta professor i tillämpad kärnfysik och egen företagare inom rådgivning och utbildning på kärnkraftsområdet. Nu är den enda stabila kraftkällan söder om Varberg/Oskarshamn det oljeeldade Karlshamnsverket som när det går för fullt förbränns 140 000 liter tjockolja i timman eller drygt 2 300 liter i minuten.
Visa hela svaret

När ska kärnkraften bort?

Kärnkraft Kärnkraften står för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige. Det finns totalt sex kärnreaktorer i drift, fördelade på tre kärnkraftverk: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Forsmarks kärnkraftverk har tre reaktorer i drift. Oskarshamns kärnkraftverk stängde två av tre reaktorer 2017 och vid Ringhals kärnkraftverk stängdes två av fyra reaktorer 2019 och 2020.

1. Det finns sex kärnreaktorer i drift i Sverige, fördelade på tre kärnkraftverk.
2. Ägarna planerar att driva dessa till omkring år 2040.
3. De två reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 1999 respektive 2005.
4. Dessa håller nu på att avvecklas tillsammans med Oskarshamn 1 och 2 samt Ågesta.
5. Utöver kärnreaktorerna i drift och under avveckling finns det ytterligare ett antal kärntekniska anläggningar i Sverige, för tillverkning av kärnbränsle och lagring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Det är alltid den som driver en kärnteknisk anläggning som har det fulla ansvaret för att anläggningen är säker och att personalen och omgivningen skyddas mot skadlig verkan av joniserande strålning. Den som driver en kärnteknisk anläggning ansvarar också för att avvecklingen sker på ett säkert sätt.
Visa hela svaret

Vilka partier står för dödshjälp?

Så sent som 2019 uppgav alla riksdagspartier förutom Miljöpartiet (MP) att de var negativa till en utredning om dödshjälp och assisterat självmord, enligt Sjukhusläkarens enkät, Sedan dess har några av partierna bytt ståndpunkt. Förutom MP, är numera även Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Liberalerna (L) och Vänsterpartiet (V) för en utredning.

1. Den generella motiveringen är att den palliativa vården inte alltid räcker till, och att dödshjälp därför behövs som en sista utväg för att förkorta outhärdligt lidande.
2. Endast Socialdemokraterna (S), Kristdemokraterna (KD) och Centerpartiet (C) är helt emot all form av dödshjälp.
3. S svarade så här i Sjukhusläkarens enkät 2019: “Det finns risker med att legalisera döds ­hj ä lp.

Patienten kan k änna att den ligger b å de samhället och de anhöriga till last, att den borde välja att dö. Det finns också risk för att en legalisering minskar intresset för forskning om exempelvis smärtlindring vid sv å ra sjukdomstillst å nd. Man m å ste ä ven r äkna med en risk för att den negativa synen på utsatta, funktionshindrade och sjuka människor förstärks.

1. Förtroendet för v å rden kan minska när den aktivt medverkar till att avliva patienter.” Socialminister Lena Hallengren (S) har efter det också skriftligen meddelat att någon utredning om dödshjälp inte är aktuell.
2. Hon vill istället se en fortsatt kvalitetsutveckling av den palliativa vården ( Katolskt magasin 19.4.2021).

KD hänvisar på sin hemsida till sjukvårdens uppgift att bota, lindra och trösta och att både dödshjälp och assisterat självmord fortsatt ska vara förbjudet: ” Sjukv å rdens uppgift är att bota, lindra och trö sta. Aktiv d ö dshj älp (eutanasi) och assisterade sjä lvmord är, och skall fortsatt vara förbjudet.

Att däremot ge en dö ende patient sm ärtstillande preparat är inte dö dshj ä lp även om det, som en konsekvens, i vissa fall kan förkorta livet. Detta f å r dock inte vara syftet. Patientens vilja ska väga tungt och en patient som motsätter sig behandling ska respekteras “, skriver man på sin hemsida.

C hänvisar bland annat till läkaretiken. Man skriver på sin hemsida att det är fel att kräva att vårdpersonal ska behöva medverka till en annan persons död: ” Alla m änniskor har rätt att bestämma över sitt eget liv, att få bästa möjliga v å rd och att få dö under v ä rdiga former.

D ä rf ör har man också rätt att avstå fr å n behandling och v å rden ska acceptera det beslutet. Däremot tycker vi inte att patienter ska kunna kräva att v å rden aktivt ska hjälpa dem att dö. V å rdens uppgift är att bota, lindra och trösta. Att aktivt medverka till en annan persons dö d g å r emot all läkaretik och vi tycker att det är fel att kräva av v å rdpersonal att de ska behö va g öra det.

Det kan också vara mycket sv å rt att avgöra vad som är patientens egen vilja och vad som ä r en önskan om att lätta på anh ö rigas b örda”. Kristna Värdepartiet (KV) tar avstånd från dödshjälp. Man vill verka för att dödshjälp och assisterat självmord ska vara förbjudet, och för att den palliativa vården får de resurser som behövs för att utvecklas och vara i världsklass.

• Man argumenterar för att det egentligen är omöjligt att avsäga sig en mänsklig rättighet, vilket rätten till liv är.
• Man menar att dödshjälp skulle innebära ett systemskifte för svensk lagstiftning och dess tillämpning i vården, eftersom avsiktligt dödande i så fall skulle tillåtas.
• Medborgerlig samling (MED) har under sin partistämma hösten 2020 tagit ett principiellt ställningstagande för införande av dödshjälp.

Feministiskt initiativ (Fi) nämner inget om dödshjälp i sitt partiprogram från 2019. Alternativ för Sverige (AfS) resonerar kring en händelse i Ångermanland där en man på sin frus uttryckliga begäran hjälpte henne att dö. För detta dömdes han i hovrätten till ett års fängelse.

• AfS öppnar för att mannen kunde ha fått ett lindrigare straff, och att det i liknande fall borde finnas utrymme för en förlåtande rättstillämpning.
• Partiet Nyans (PN) nämner inget om dödshjälp på sin hemsida och har inte besvarat vår mejlförfrågan.
• Denna text är tidigare publicerad i vår tidning Människovärde nr 1/2022.

Läs mer om dödshjälp här.
Visa hela svaret