Det kan tyckas väl drastiskt att byta fasadmaterial på sitt hus. Men i vissa situationer kan ett fasadbyte vara både önskvärt och nödvändigt. Vid byte av fasadmaterial är det vanligast att man byter ut träpanelen eller en gammal putsfasad mot tegel, för att på så sätt få en yta som kräver mindre underhåll.

Ett arbete av detta slag är ofta ganska omfattande och kräver dessutom lite vana. Men förbereder man sig noga och arbetar lugnt och metodiskt, kan även en hemmasnickare utan murarerfarenhet ge sitt hus en ny tegeldräkt. Vid närmare eftertanke förstår man att det kan finnas många skäl till att förse sitt hus med ett nytt ansikte, det vill säga en ny fasad.

Underhållet kan vara eftersatt, takbeläggningen kan ha vittrat, med sprickor och andra fasadskador som följd. Rappning och puts kan kräva tidsödande och kostsam skötsel. Spräckta asbestcementplattor kan vara missprydande. Fasadbyten är givetvis vanligast på hus av lite äldre datum.

Ofta är dessa byggda av så gediget stomvirke att åldern inte har påverkat bärkraften och spänsten. Bortsett från fasadbristerna kan huset i övrigt alltså vara värt att bevara. Ett annat vanligt skäl till att skifta fasadmaterial, är en omfattande inre renovering. Passar man då på att också byta det yttre skiktet, förlänger man inte bara husets totala livslängd.

Det kan också vara ekonomiskt fördelaktigt att samordna arbeten, inköp av material och eventuellt maskinhyror. Inte minst kan man vid byte av fasadskikt också passa på att tilläggsisolera utvändigt. En sådan isolering är oftast lättare och mindre omfattande än om den görs inifrån.

Dessutom tär inte det nya isoleringsskiktet utifrån på den dyrbara golvytan. Vid en tillbyggnad kan husets karaktär ändras så pass att ett fasadskifte är motiverat enbart av den anledningen. Nästan utan undantag ersätter man träfasader eller mindre vanliga material med tegel. Detta betyder emellertid inte att man urskillningslöst och ensidigt ska utesluta andra möjligheter.

Numera finns det till exempel fasadskivor av lackerad plåt som i många fall kan vara en både billigare och enklare lösning. I regel vill också byggnadsnämnden vara med att välja fasadmaterial. Det gäller i synnerhet inom så kallade gruppbebyggelser. Innan du bestämmer material och praktiskt ger dig i kast med ombyggnadsarbetet, ska du alltså kontakta byggnadsnämnden inom din kommun.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar det att byta fasad?

Hur mycket kostar det att byta ytterpanel? – Det här är kanske den viktigaste frågeställningen som många husägare har när det är dags för att byta fasadbeklädnad. För att kunna svara på frågan har vi på Byggstart utarbetat en prisdatabas som utgår från hundratals projekt som har utförts med hjälp av hantverkare som ingår i Byggstarts nätverk.

Vi tar emot en kopia av de olika anbuden som husägarna får och en kopia på fakturan för det anbud som byggherren har valt. Totalpriset för att byta fasadbeklädnad hamnar i regel mellan 1.400 och 2.500 kronor per kvadratmeter väggyta, med ett snittpris på 1.600 kronor per kvadratmeter. För ett helt hus kan alltså kvadratmeterpriset ha en stor inverkan på slutfakturan.

Lite längre ner i artikeln går vi igenom vilka parametrar som avgör om ditt projekt hamnar på nedre eller övre halvan av prisskalan. Priserna ovan inkluderar alla arbets- och materialkostnader som är knutna till projektet. De täcker alltså in både det material som entreprenören köper in och de som du själv ombesörjer inköpet av.

Priserna är mest representativa för bostäder av normal storlek. Med normalbostäder menas fastigheter med två eller två och ett halvt plan. Ett sådant hus har en väggyta på cirka 240 kvadratmeter vilket ger ett totalpris på 380.000 kronor om kvadratmeterpriset ligger på cirka 1600 kronor. För större bostäder kan priset per kvadratmeter bli något lägre.

Anledningen till det är att det finns några skalfördelar som gör att större projekt blir billigare i förhållande till de mindre. Vill du ha offerter på arbetet? Få 3 offerter här,
Visa hela svaret

Vad kostar det att Tegla ett hus?

Vad kostar det att putsa fasaden? – På Byggstart har vi tagit fram en prisdatabas som baseras på projekt som genomförts via vår plattform. När det gäller att lägga ny murputs ser vi att kostnaderna landar på mellan 1.500 och 3.000 kr per kvadratmeter väggyta.

Snittkostnaden ligger på runt 2.000 kr/m2. Detta gäller för projekt där man använt standardmaterial, och huset har en standardutformning (medelstort hus med medelsvår tillgänglighet). Det finns alltså stora skillnader mellan priser för den här typen av projekt. I nästa punkt går vi närmare in på vad det är som påverkar kostnaden när man ska lägga murputs.

Byt fasad med Oskar

Priserna som anges ovan inkluderar allt material och arbete. Byggställningar inkluderas också i priset, men denna kostnad ingår inte alltid i entreprenörernas anbud. Priset inkluderar inte heller eventuella kostnader knutna till bygglovsansökan. Läs mer om detta här nedan.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar en tegelfasad?

A. Fasadrenovering av tegel – Nu har vi räknat på tilläggsisolering med vanlig fasadisoleringsskiva och träpanel och målning. Men skulle man välja ett annat material som till exempel tegelfasad, kan det gå på cirka 500-750 kronor per kvadratmeter och då är det som i det första räkneexemplet medräknat både material och arbetskostnader.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar det att bygga ett hus på 100 kvm?

Skaffa översikt av utgifter och budget – När man ska bygga hus handlar det om stora pengar. Exakt hur mycket som ett husbygge kan kosta hänger både på komplexitet, storlek och standard. Det är svårt att uppskatta en mer precis summa utan att först få ut en fackkunnig person på platsbesök, men man kan i varje fall skapa sig en ungefärlig bild av kostnaden genom att titta på genomsnittspriset för att bygga hus.

• Baserat på prisstatistik från marknadsplatsen Byggstart ligger kostnaden för att bygga ett nytt hus på omkring 28.000 kr per kvadratmeter i genomsnitt.
• Detta svarar mot en totalkostnad på runt 3,5 miljoner kronor för ett komplett hus på 125 kvadratmeter.
• Det förekommer dock stora prisvariationer.
• De lägsta kvadratmeterpriserna hamnar kring 22.000 kr per kvadratmeter, medan de högsta kan sluta på över 45.000 kr kvadraten.

De här snittpriserna inkluderar allt arbete och material som är kopplat till uppförandet av huset. Arkitekt- och projekteringskostnader är däremot inte inkluderade i riktpriserna. Dessa kan variera från totalt 200.000 kr till över en miljon kronor, beroende på typen av projekt.

1. Det är en lång rad faktorer som påverkar slutpriset i samband med att man ska bygga hus.
2. När det gäller markarbetet och materialen till konstruktionsarbetet så har man små möjligheter till att påverka kostnaderna som byggherre.
3. Något som man däremot kan påverka är den standard som man uppför huset i och vilka ytskikt som man använder både ut- och invändigt.

Härmed går det faktiskt att påverka slutpriset för projektet. Innan man drar igång med att planera själva arbetet så är det viktigt att man skaffar sig en översikt av de medel som man har tillgängliga för projektet. På så vis kan man försäkra sig om att man planerar ett projekt som man faktiskt har möjlighet att finansiera.
Visa hela svaret

Är det dyrt att bygga tegelhus?

Fördelar med tegel OM DET ÄR FÖRSTA GÅNGEN DU BYGGER HUS ÄR DET MÅNGA SAKER ATT TA STÄLLNING TILL. MEN EN SAK ÄR SÄKER. NÄR DU ÄR FÄRDIG MED DITT NYA HUS KOMMER DU SPENDERA VÄLDIGT MYCKET TID I DET. Det kostar lite mer att bygga ett helmurat hus, men det är en smart investering som betalar sig i längden. Innerväggar i tegel hjälper till att reglera temperaturen i bostaden genom att ackumulera värme och kyla. Under vinterhalvåret värmer väggarna medan de verkar kylande en varm sommardag.

1. Det ger ett skönt inneklimat som även är hälsosamt att befinna sig i.
2. Förutom komfort får du också ekonomiska vinster när du bygger i tegel.
3. Helmurade bostäder är ofta mer ekonomiska och förbrukar mindre energi för uppvärmning.
4. Undersökningar visar också tydligt att tegel inomhus är det optimala valet för passiva hus och lågenergihus, eftersom väggarna hjälper bostadens värmesystem och absorberar den fukt som hålls inne av den effektiva klimatskärmen.

Slutligen kan man glädjas över att helmurade bostäder ofta är mer attraktiva och uppnår ett högre försäljningsvärde om bostaden ska säljas en dag bland annat på grund av dess energi- och klimatmässiga egenskaper, men även för att helmurade bostäder alltid har förknippats med hög kvalitet. VAD ÄR ETT HELMURAT HUS? I ett helmurat hus är både fasader och innerväggar murade i tegel. Det ger dig fördelar som ett bra inneklimat, hållbarhet och inte minst ett högt andrahandsvärde. STORA FÖRDELAR En murad innervägg tål tidens tand bättre än något annat byggmaterial. Den har hög bärförmåga och minimerar risken för sprickbildning. 100% NATUR Tegel är ett rent naturmaterial som varken belastar dig eller miljön. Tegel bränns i en så hög temperatur att allt organiskt material försvinner. GOD EKONIMI Ett helmurat hus är en investering som betalar sig både på kort och på lång sikt. Merkostnaden för en murad innervägg är låg. ACKUMULERING Tegel är ett tungt material som ackumulerar värme och kyla. Det ger ett behagligt inomhusklimat och sparar energi. BALANSERAD LUFTFUKTIGHET Tegel har lätt för att absorbera fukt eftersom det har en betydligt mer diffusionsöppen yta än andra byggmaterial. ALLTID TORRT OCH HÄLSOSAMT Tegel är 100 % oorganiskt och absorberar fukt bättre än något annat byggmaterial. Kombinationen minimerar risken för mögel och kvalster. SSSH, Tegel är ett tungt byggmaterial som ger en enastående ljuddämpning mellan bostadens rum. Buller utifrån dämpas också bäst med tunga väggar. DEN HELMURADE BOSTADEN HAR GOTT OM FÖRDELAR Du kanske redan vet precis vad du vill ha. Eller också är du fortfarande i undersökningsfasen och söker inspiration till det perfekta hemmet för familjen. Men en sak är säker. När du är färdig med ditt nya hus kommer du spendera väldigt mycket tid i det.

Faktum är att vi befinner oss inomhus upp till 90 % av vår tid. Därför är det också viktigt att ta med inomhusklimatet i beräkningarna när du planerar ditt nya hus. Tegel är ett av de bästa materialen för inomhusbruk om du vill säkra bästa möjliga inomhusklimat för familjen. Det finns flera orsaker till detta – faktiskt så många att man kan göra en hel broschyr om hur bra det är att bo i ett helmurat hus.

I ett helmurat hus är både fasader och innerväggar murade i tegel. Det kallas också för tunga väggar, i motsats till lättare alternativ som gasbetong, gips, gipsbetong och trä. ETT HELMURAT HUS ÄR EN SPARGRIS Tegelväggar är det perfekta valet för moderna och energieffektiva bostäder med nya värmeinstallationer.

• Exempelvis är värmepumpar i kombination med golvvärme och innerväggar i tegel en smart, tekniskt genomtänkt och framtidssäkrad lösning som man snabbt tjänar in.
• De tunga innerväggarna bidrar till att hålla temperaturen konstant med hjälp av deras termiska massa – samtidigt som de har förmågan att utjämna eventuella värmeskillnader vid solsken och kyla.

Det är särskilt fördelaktigt i samband med moderna byggregler, där värmen i en bostad säkras med en låg, men konstant framloppstemperatur. Under sommarhalvåret begränsar de massiva väggarna behovet av kylning och ventilation. Överskottsvärme har blivit den energieffektiva bostadens största komfortproblem, men de murade väggarna säkrar en konstant och behaglig temperatur, som också märks på energiförbrukningen.

1. SKAPAT FÖR LIV OCH GLADA DAGAR Har du en gång bott i ett helmurat hus vill du aldrig mer på i något annat.
2. Tegelväggar är som skapade för det dynamiska familjelivet, där man flyttar runt, byter rum och regelbundet möblerar om.
3. De massiva väggarna tål dagligt slitage och slag från hela familjen.
4. Dessutom kan du glädjas över att blanka tegelväggar är helt underhållsfria.

Vattenskurade väggar är enkla att rengöra och även tunga hyllor, skåp och liknande kan enkelt fästas direkt i väggen utan att extrautrustning och specialverktyg behöver användas. Bärkraften för en skruv i en tegelvägg är många gånger högre än i en lätt väggkonstruktion.

BYGG GRÖNT MED TEGEL Tegel är ett beprövat byggmaterial som håller i hundratals år. Vi vet faktiskt inte riktigt hur länge tegel håller, för några av de äldsta tegelbyggnaderna står än idag och det kommer de nog fortsätta med länge. Sett ur det perspektivet hör tegel till de mest miljövänliga byggmaterialen på marknaden eftersom tegel alltid kommer att överleva trä, gips och andra lätta material.

Den helmurade villan har kommit för att stanna och ju mer energivänligt du vill bygga, desto mer relevant är det att överväga en helmurad villa. Då får du samtidigt nöjet att bo i en bostad som är bra både för din hälsa och din ekonomi. : Fördelar med tegel
Visa hela svaret

Är tegelfasad bra?

Tegelfasad – Tegelfasader har länge varit populära alternativ i Sverige och även om vi inte ser dem fullt lika mycket som träfasader finns de lite överallt.

Fördelar : tegel är ett hållbart naturmaterial med potentiellt flera hundra års livslängd. Det står emot fukt riktigt bra och kräver i stort sett inget underhåll utöver rengöring vid behov. Nackdelar : svårt att variera rent utseendemässigt och relativt dyrt att bygga då det behövs göras av en murare. Frostsprängningar kan också uppstå och vara besvärliga att fixa själv.

Visa hela svaret

Är tegel underhållsfritt?

Tegel är ett av de mest tåliga och underhållsfria fasadmaterialet som finns på marknaden. Man brukar räkna på att en tegelfasad klarar minst 100 år utan större underhåll.
Visa hela svaret

Vad är bäst tegel eller puts?

Puts – Vad: Puts används ofta i södra Sverige och ger huset ett pampigt uttryck, men det är viktigt att du väljer rätt konstruktion och en erfaren entreprenör eftersom du kan få fuktproblem annars. Fördelar: Ger ett robust hus, mer underhållsfritt än trä men måste putsas om cirka var 50:e år.

Nackdelar: Vid skador är det dyrare underhåll eftersom hela sidan oftast måste putsas om, svårt att bygga till eller fästa saker på fasaden, fuktkänslig (bygg med luftspalt) Cirkapris: 2 600 kr per kvm för monterad träregelvägg med fasadputs (532,50 kronor för spritputs, serporocsystem och 120 mu).2 300 kr per kvm för monterade lecablock med fasadputs (28 kronor för enbart filtad tunnputs).

Priserna kommer från Wiksells databas. Putsad fasad är av tradition vanligt främst i södra Sverige. Det finns då två olika konstruktionstyper att välja mellan: puts på cellplast på trästomme och puts på leca eller annat stenmaterial, där det senare är att föredra ur risksynpunkt medan det förstnämnda är något billigare att bygga. Den som bygger ett putsat hus korrekt får dock ett robust hus med en pampig karaktär. Ett putsat hus var traditionellt ett hus i närheten av en tätort, och sågs som lite finare. Det intrycket lever kvar än idag och gör att huset upplevs ståtligt. Till skillnad från tegel är putsen dock inte underhållsfri.

Släpper den måste ofta hela väggen putsas om även om skadan är liten. Vill du bygga till ett putsat hus rekommenderar Calle Posse att du väljer samma material och fasadkonstruktion i tillbyggnaden. – Puts i olika varianter riskerar röra sig olika och orsaka sprickbildning annars. Alternativet är att du väljer ett fasadmaterial till tillbyggnaden som kontrasterar totalt mot putsen, säger Calle Posse.

Varianter på träfasad Trä går som sagt att variera i en mängd olika former, exempelvis genom olika slags panelsättning så som lockläkt, funkis eller liggande panel. Men du har även ett antal träslag att välja mellan. – Det helt dominerande träslaget för träfasader i Sverige är gran.

1. Furu används också i viss utsträckning, och på senare tid har lärk och jättetuja – kallas ofta felaktigt för ceder på grund av det engelska namnet Western red cedar – börjat användas, dock ännu så länge i relativt begränsad utsträckning, säger Jöran Jermer.
2. Gran: Gran är ett av de vanligaste fasadmaterialen i trä.

Det tar upp fukt långsammare än furu eftersom det är mindre genomsläppligt. Gran kan ses som lite av lagomalternativet, det är mellanhårt, har medelbra motstånd mot röta. Furu: En furufasad är relativt billig i jämförelse med exempelvis lärk, men måste behandlas för att behålla kvaliteten.

1. Fördelen med kärnvirke av furu jämfört med vanlig furu är att det är mindre genomsläppligt och därför tar upp fukt långsammare.
2. Ärnvirke innebär att virket kommer från stammens inre del, vilket gör det lämpligt för den som vill ha en furufasad.
3. Samma sak gäller värmebehandlad furu, så kallas thermowood.

Furu är medelhårt. Lärk: Sibirisk lärk är sprödare än furu och gran och har en tendens att vrida sig. Å andra sidan har den en hög naturlig kvalitet. Den har till exempel 25 procent högre densitet och elasticitetsmodul än furu och gran, och dessutom bra beständighet även i naturlig form.

Lärkspecialister rekommenderar dock, på grund av dess rörelser, att detta fasadmaterial placeras tätt och att virket renkapas i bägge ändar. Jättetuja (Western red cedar): Precis som sibirisk lärk är jättetuja, som vanligtvis importeras från USA, ett av de lite mer exklusiva fasadmaterialen i trä och kärnvirke av jättetuja kostar därefter.

Å andra sidan ger det en relativt underhållsfri fasad i omkring 50 års tid – fasaden behöver alltså inte målas. Samtidigt har den lägre densitet än furu och gran, och är mjukare. Europeisk indelning av beständigheten hos olika träslag: Klass 1 (Mycket beständigt): Teak, merbau, jarrah Klass 2 (Beständigt): Jättetuja (Western Red Cedar), europeisk ek Klass 3 (Måttligt beständigt): Sibirisk lärk, nordamerikansk douglasgran Klass 4 (Ringa beständigt): Europeisk lärk, grankärna, furukärna Klass 5 (Icke beständigt): Ask, bok Något som kan vara bra att ha i åtanke när det kommer till trä till fasaden är att det är bra om årsringarna är vinkelrätt mot brädans flatsida (då sväller och krymper det mindre).

• Det är även bra om det är grundmålat redan från fabrik eftersom forskning visar att detta ger ökad beständighet.
• Livslängden beror i första hand på hur fasaden konstruktionstekniskt är utförd för att undvika fuktfällor och nedfuktning.
• Har man säkrat det konstruktionstekniska träskyddet, är trämaterialet av mindre betydelse, säger Jöran Jermer.

Du kan även lägga en timmerpanel på en trästomme för att imitera ett timmerhus. Själva timmerpanelen kostar omkring 150-200 kronor per kvadratmeter och är vanligen av gran. Men priset varierar såklart med tjockleken och utifrån var i landet du befinner dig.

• Smycka och variera fasaden Det finns ett antal olika material som du kan använda för att smycka fasaden på ditt hus och ge huset ett unikt uttryck.
• Ett sådant material är växtväggen.
• En växtvägg innebär att växter placeras lodrätt antingen på en hel gavel eller på en del av fasaden.
• Växtväggen har flera olika fördelar,

Dels är den bra på så sätt att den suger åt sig regnvatten och fukt och renar det, dels kan den liva upp en stelbent arkitektur och skapa liv. När du beställer den berättar du helt enkelt din klimatzon och sedan får du växter som passar på väggen och som fungerar bra i den miljö som finns i ditt närområde.

Även skivmaterial kan användas för att liva upp en fasad, och det passar lite extra bra till ett modernt, putsat hus. – Det finns olika slags skivmaterial, exempelvis minerit, som fungerar som ett bryt i fasaden. Ofta är de släta, och så kan man fräsa ut stilistiska mönster för att skapa ett intressant uttryck på huset, säger Calle Posse och fortsätter: – Men det ska vara på rätt hus.

Det går inte använda den fasadlösningen på ett hus med tydlig trä- eller tegelkaraktär. Enligt honom bör det vara ett hus med modernt grepp, eller på en tillbyggnad där du vill att den nya delen ska kontrastera bjärt mot den gamla. – Det kommer också en hel del kakel, klinker och akryl som upplivande fasadmaterial.
Visa hela svaret

Hur länge håller en fasad?

OLIKA FASADER KRÄVER OLIKA UNDERHÅLL – Att svara på hur ofta en fasad ska underhållas är alltså svårt, men generellt kan det sägas att en fasad av tegel nästintill inte kräver något underhåll. Efter cirka 70 till 90 år kan det ändå bli aktuellt att renovera fogen.

1. En fasad av puts kan sägas hålla runt 40 år innan den måste renoveras och en fasad i trä kan tänkas vara i behov av ommålning cirka vart tionde år.
2. För att en fasad ska hålla sig i ett så bra skick som möjligt är det även bra att se över fasaden regelbundet.
3. Hur ofta den här typen av underhåll krävs skiljer sig också från fasad till fasad.

Om huset är utsatt för mycket regn och fukt kan exempelvis alger och mögel börja växa på fasaden. När man börjar se antydningar på att fasaden får en grön hinna eller börjar få svarta prickar är det bra med en fasadtvätt, Om det handlar om en putsfasad kan ett underhåll bli nödvändigt om man upptäcker mindre sprickor i fasaden.
Visa hela svaret

Vilken Fasadpanel är bäst?

Finsågad och målad fasadpanel i gran är fortfarande det vanligaste valet till våra trähus. Väljer du granpanel kan du vara säker på att du gör ett bra val. Även om den är vanlig behöver den absolut inte vara tråkig. En träfasad av gran kan varieras på många sätt.
Visa hela svaret

Hur vet man om man behöver byta fasad?

När och varför ska man byta ytterpanel? – Det är först när du upptäcker fuktskador, röta eller sprickor som det är aktuellt att byta ut husets fasadbeklädnad. Om du inte har undersökt tillståndet på bostadens fasad än, eller inte har gjort det på länge, kan det vara bra att göra det så fort som möjligt, gärna i dag.

Om fasaden har fått fuktskador som inte upptäcks i god tid, kan det leda till en rad extra kostnader om det uppstår fler skador till följd av fukten. Du kan kontrollera fasaden på din bostad genom att leta efter missfärgningar, sprickor eller strukturförändringar. Har träet till exempel blivit mjukt och ger efter om du sticker en kniv eller skruvmejsel i det, är det dags att byta ytterpanelen.

Röta börjar normalt sett längst ner på brädorna och läkten, eller på andra ställen där trästommen ofta blir våt, exempelvis runt stuprör och takrännor. Några sorters röta orsakas även av äkta hussvamp som är en svampart som sprider sig snabbt och kan ge stora skador på husets stomme om den får växa ostört.
Visa hela svaret