1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för kärnkraftsägarna att förlänga den planerade drifttiden för reaktorerna och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en statlig utredare med uppdrag att se över regelverken i syfte att möjliggöra att små reaktorer och reaktorer baserade på annan teknik än de befintliga kan uppföras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa 17 kap.6 a § miljöbalken (1998:808) och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om avgiftsstrukturen för kärntekniska anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om formerna för regeringens tillståndsgivning för nya kärntekniska anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att korta ne d tiden för tillståndsgivningen för kärntekniska anläggningar och tillkännager detta för regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att instruktionen till Energimyndigheten behöver förtydligas så att de målkonflikter som i dag finns där försvinner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten i allt sitt arbete ska behandla de fossilfria kraftslagen teknikneutralt och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten ska planera för att vi för överskådlig framtid kommer att ha ett kraftsystem i Sverige med stora inslag av både kärnkraft, vattenkraft och väderberoende produktion och tillkännager detta för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndigheten ska arbeta för att ta till vara kärnkraftens tillämpningar utöver elproduktion och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Energimyndighetens arbete ska samordnas bättre med A ffärsverket s venska kraftnäts och tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Strålsäkerhetsmyndigheten ska skaffa sig beredskap att ta emot en ansökan om att bygga en liten reaktor i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Strålsäkerhetsmyndigheten att anpassa sina föreskrifter så att små reaktorer, reaktorer med andra tillämpningar än elproduktion och reaktorer baserade på annan teknik än de befintliga effektivt kan uppföras och tillkännager detta för regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Strålsäkerhetsmyndigheten uppdraget att utarbeta en kraftigt förenklad process för hur andra länders typgodkännanden av reaktorer, system och komponenter ska kunna accepteras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Strålsäkerhetsmyndigheten uppdraget att aktivt arbeta för att reaktorer, system och komponenter godkända i en EU-medlemsstat ska kunna anses godkända i hela unionen och tillkännager detta för regeringen.
16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Strålsäkerhetsmyndigheten uppdraget att ta fram en process för en tidig dialog med reaktorleverantörer och tillkännager detta för regeringen.
17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska arbeta för att frigöra kraften i kärnkraften som verktyg i det globala klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen.
18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör gå med i Clean Energy Ministerial-initiativet NICE Future och tillkännager detta för regeringen.

Fossila bränslen dominerar världens energiförsörjning fullständigt. Även om vår svenska elproduktion sedan många år är i det närmaste fri från fossila bränslen använder även vi svenskar stora mängder fossila bränslen i industrin, inom de gröna näringarna och som drivmedel för transporter.

1. När de fossila bränslena ska ersättas måste energin komma någon annanstans ifrån.
2. Alternativen är inte så många.
3. Biobränslen, vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solenergi är de viktigaste.
4. Globalt kommer sol, vind och kärnkraft att vara de tre energislag som tillsammans drar det stora lasset då det är de som går att bygga ut i stor skala.

De övriga är alla på olika sätt begränsade. Vi för även ett resonemang kring detta i vår partimotion “Liberal klimatpolitik – Nettonegativa utsläpp i en växande ekonomi”. Både vindkraften och solenergin är väderberoende och kräver någon form av lagring för att alltid kunna möta efterfrågan på energi.

1. I den mån energilagring överhuvudtaget går att bygga är den mycket kostsam.
2. Det är mycket billigare att elda fossila bränslen när behovet uppstår än att lagra energi från sol och vind.
3. Det är därför de väderberoende energislagen runt om i världen så gott som alltid kombineras med fossila bränslen snarare än med lagring.

Kärnkraften är – på platser där det inte går att bygga ut vattenkraften – det enda fossilfria storskaliga alternativet. De framtida energisystemen runt om i världen kommer säkerligen att ha stora inslag av energilagring. Men för att bli kostnadseffektiva behöver de också innehålla energiproduktion som kan planeras och styras utifrån behovet,

Att kärnkraften är det enda energislaget som i stor skala kan leverera ny planerbar fossilfri energi gör den mycket viktig för att vi ska lyckas med att fasa ut de fossila bränslena. I Sverige är också vattenkraften viktig. Men den kan inte byggas ut i någon omfattning. Det är därför avgörande att Sverige behåller och utvecklar sin förmåga båd e att bygga och driva kärnkraft.

Den kommer att behövas. De flesta av de fossilfria energislagen producerar el. Det gör att elens och elsystemets roll blir viktigare när de fossila bränslena försvinner. Både den fossilfria elproduktionen och elnäten behöver förstärkas. Andelen planerbar elproduktion i Sverige har minskat över tid.

Särskilt i södra Sverige har stora volymer planerbar elproduktion avvecklats. I viss mån går bortfallet att kompensera genom kostsamma åtgärder i elnäten. Men, den planerbara elproduktion vi har kvar måste värnas. D et kommer också att behöva byggas ny planerbar elproduk ­ tion i Sverige. Vi utvecklar detta vidare i vår kommittémotion “Återupprätta en funge ­ rande elförsörjning”.

Där det inte går att bygga ut vattenkraften är det kärnkraften som storskaligt kan tillhandahålla fossilfri planerbar elproduktion. Att basera södra Sveriges elförsörjning på biobränslen eller på syntetiskt framställda energibärare är av olika skäl utmanande.

De volymer biobränsle som skulle behövas är enorma och svåra att ta fram på ett hållbart sätt. På samma sätt skulle det krävas en massiv, och dyr, infrastruktur för att producera någon annan energibärare och på så sätt lagerhålla energi från sol och vind. Omvandlingsförlusterna i ett sådant system skulle också bli omfattande.

Vid lagringen i till exempel vätgas går en stor del av energin förlorad. Kärnkraft är och kommer att förbli en viktig komponent i det sydsvenska elsystemet. Investeringsplaneringen för de sex reaktorer som är tänkta att drivas vidare sedan Ringhals 1 stängt vid årsskiftet utgår från sextio års drift.

1. Ägarnas planering har ändrats flera gånger och den kommer att ses över igen.
2. Det avgörande för hur investerings ­ planen läggs ut är en bedömning av huruvida de tekniska utmaningar man ser komma går att hantera och huruvida de investeringar som behöver göras är lönsamma givet de kostnader man har i övrigt och den intäkt man förväntar sig,

I Sverige har reaktorerna obegränsade tillstånd. Men i en del andra länder är drifttill ­ stånden tidsbegränsade. I USA har de första drifttillstånden förlängts från 60 till 80 år efter en mycket omfattande utvärdering av den amerikanska tillståndsmyndigheten,

• De första två reaktorerna att få sina tillstånd förlängda var Turkey Point 3 och 4 i Florida som är systerreaktorer till Ringhals 2.
• Att möjliggöra fortsatt drift av de svenska reaktorerna framstår som en helt funda ­ mental pusselbit i det svenska energisystemet.
• Reaktorerna producerar stora volymer fossilfri el och att ge dem förutsättningar att fortsätta med det har stor betydelse.

Ansvaret för driften av reaktorerna ligger hos ägarna, men Liberalerna menar att det behövs ett aktivt engagemang i frågan från både Energimyndigheten och Strålsäkerhets ­ myndigheten då den är så pass väsentlig för Sveriges framtida energiförsörjning.

Riks ­ dagen bör tillkännage för regeringen att ge de två myndigheterna uppgiften att inom sina respektive områden arbeta för att underlätta för kärnkraftsägarna att förlänga den planerade drifttiden för reaktorerna. Det senaste decenniet har en rad olika småreaktorer utvecklats runt om i världen. Flera av dem liknar de vattenkylda reaktorer vi har i Sverige idag medan andra bygger på annan teknik.

Det de alla har gemensamt är att de är betydligt mindre än dagens reak ­ torer. Gemensamt för de nya småreaktorerna är också att man tänker sig att tillverka dem i fabriker snarare än att bygga dem på plats. Det här öppnar för att använda mer effektiva tillverkningsmetoder och sänka kostnaderna.

När reaktorerna blir mindre blir de också mer flexibla. Det blir mer intressant att använda dem till annat än till storskalig produktion av el. Reaktorer kan leverera fjärr ­ värme eller värme till industriella processer. De kan också användas för att framställa vätgas eller mer komplexa syntetiska bränslen (elektrobränslen) som kan ersätta olja och fossilgas.

Det svenska regelverket för kärnkraften är anpassat för stora elproducerande vatten ­ kylda reaktorer liknande de vi redan har. Men om någon idag skulle lämna in en ansökan om att bygga en ny reaktor skulle det sannolikt handla om en betydligt mindre reaktor som också tekniskt skulle tänkas skilja sig kraftigt från de reaktorer vi har idag.

1. Det är också tänkbart att den skulle kunna användas för att producera värme, vätgas eller syn ­ tetiska bränslen, alternativt att man skulle växla mellan olika tillämpningar inklusive elproduktion beroende på behovet.
2. Små reaktorer kan också tänkas komma att byggas flera tillsammans och dela infrastruktur.

Att reaktorerna blir mindre, har andra tillämpningar och byggs efter nya principer har en rad konsekvenser som påverkar tillståndsgivningen, till exempel:

• En rad identiska reaktorer kan tänkas byggas på olika platser
• Flera små reaktorer kan tänkas byggas tillsammans
• Ytterligare en reaktor kan komma att uppföras samtidigt som en tidigare är i drift precis intill
• Andra aktörer än de stora kraftbolagen kan tänkas vara intresserade av att bygga reaktorer vilket innebär att nya modeller för att organisera uppförande, drift, underhåll och ägande är tänkbara
• Kortare byggtider än för stora reaktorer kan förutses vilket ställer krav på en rask tillståndshantering
• Större delen av byggnationen sker i fabrik snarare än på den slutliga förläggningsplatsen
• Små reaktorer innehåller mindre radioaktivt material än stora

Den som vill bygga en ny reaktor i Sverige idag möts av en otydlighet. Det är tillåtet att bygga nya reaktorer, men trots det är lagar och regler på området föråldrade, vilket i princip gör det omöjligt att bygga många av de reaktormodeller som skulle vara intres ­ santa.

• Svenska lagar och regler har inte följt med i den snabba utveckling som skett inom kärnkraftsområdet de senaste tio åren.
• För att Sverige ska kunna dra nytta av den utveckling som har skett så att små reaktorer kan byggas och drivas effektivt behöver regelverken kompletteras.
• Vi liberaler vill att en statlig utredare tillsätts med uppdrag att föreslå uppdateringar i miljöbalken, kärntekniklagen, kärnteknikförordningen och övriga relevanta lagar och förordningar så att små reaktorer och reaktorer baserade på annan teknik än de befint ­ liga effektivt kan uppföras i Sverige med fullgod reaktorsäkerhet utan att de för den skull omfattas av ineffektiva krav som inte är anpassade för den nya tekniken.

Riks ­ dagen bör tillkännage detta för regeringen. Speciellt är p aragrafen 6 a i m iljöbalkens (1998:808) sjuttonde kapitel problematisk. Den stadgar att endast tio reaktorer samtidigt får vara i drift i Sverige. Den begränsning ­ en utgår ifrån att alla reaktorer är stora.

Så är det inte nödvändigtvis längre. Många av de reaktorer som skulle kunna vara aktuella att bygga i Sverige är väsentligt mindre än dagens. Paragrafen förbjuder också att reaktorer byggs någon annanstans än vid Ring ­ hals, i Oskarshamn och i Forsmark. Den b estämmelsen utgår ifrån idén att reaktorer enbart levererar el.

Så behöver det inte vara. S må reaktorer är mycket mer flexibla än de befintliga. Den mindre storleken öppnar för att använda dem till mer än elproduktion. Det är också fullt tänkbart att framtida reaktorer kommer att växla mellan att producera el och att producera någon annan energibärare eller värme.

• De här möjligheterna kan göra att det blir intressant att bygga reaktorer på helt nya platser, till exempel vid någon industri, eller i anslutning till fjärrvärmenät.
• Vi liberaler anser att det ska ingå i uppdraget till utredaren att föreslå att avskaffa miljöbalkens paragraf 6 a, 17 kap.
• I sin helhet.

Vi liberaler menar att avgiftsstrukturen för kärntekniska anläggningar behöver ses över för att medge uppförande av reaktorer som är betydligt mindre än dagens. Riks ­ dagen bör tillkännage detta för regeringen. En del av avgifterna som belastar kärnkraf ­ ten är utformade så att de kan bäras av stora reaktorer men lägger ekonomiska hinder mot att bygga små reaktorer.

1. Hela avgiftsstrukturen från avgifter associerade med ansökan och uppförande, via avgifter kopplade till drift, tillsyn och forskning till de avgifter som rör avveckling av kärntekniska anläggningar och slutförvar av avfall behöver ses över,
2. Det är en grundläggande uppgift för politiken att vidta de åtgärder som krävs för att samhället ska fungera effektivt.

Det gäller inte minst regleringen av kärnkraften och tillståndsgivningen för nya reaktorer. Det är tillåtet att bygga reaktorer och då ska processen för att få de nödvändiga tillstånden vara effektiv. De hinder mot att bygga nya reaktorer som finns idag behöver undanröjas.

1. Vi menar att formerna för hur regeringen meddela r tillåtlighet för nya reaktorer behöver ses över, lämpligen av ovan nämnda utredare,
2. Besked om tillåtlighet behöver kunna utformas så pass generellt att ytterligare reaktorer kan läggas till vid en befintlig anläggning utan att frågan behöver passera regeringen igen.

Kravet att regeringen ska meddela tillåtlighet oavsett en reaktors storlek behöver ses över. Tillstånd att uppföra reaktorer behöver också kunna meddelas för flera reaktorer samtidigt, även om de inte byggs samtidigt eller på samma plats. Riksdagen bör tillkännage detta för regeringen.

Vi menar vidare att tiden för tillståndsgivningen för kärntekniska anläggningar behöver kortas avsevärt så att inte tillståndsgivningen blir tidsstyrande för framtida reaktorer eller andra kärntekniska anläggningar. Riksdagen bör tillkännage detta för regeringen. Det är tillåtet att bygga ny kärnkraft i Sverige.

Kraftsystemet har dessutom ett stort behov av att det byggs planerbar elproduktion i södra Sverige. Trots detta agerar flera svenska myndigheter som om det inte vore ett alternativ att bygga ny kärnkraft. De myndigheter som har ansvar et att säkerställa ett kostnadseffek ­ tivt, leveranssäkert energisystem agerar istället på sätt som gör det svårare än nödvän ­ digt att utveckla en av de viktigaste lösningarna på flera av de utmaningar som finns i elsystemet,

1. Myndigheterna borde istället göra vad de kan för att underlätta för den som vill bygga en reaktor,
2. Det gäller i allt från hur regelverk utformas, vilka antaganden som görs i analyser och prognoser till hur den dagliga myndighetsutövningen bedrivs,
3. Statens myndigheter behöver i sin planering utgå ifrån och vara förberedda på scena ­ riot att det inkommer ansökningar om att bygga nya reaktorer i Sverige.

Att myndighe ­ terna inte gör det idag gör tröskeln högre för den som funderar på att bygga en ny reaktor i Sverige.
Visa hela svaret

Varför byggs ingen kärnkraft i Sverige?

Bör den svenska kärnkraften avvecklas? – Naturskyddsföreningen menar att den svenska kärnkraften kan finnas kvar i ett övergångsskede men på sikt ska avvecklas. Vi tror inte på investeringar i ny kärnkraft. Några av de viktigaste skälen för detta är:

De svenska kärnkraftverken är gamla och många av de reaktorer som används idag behöver ersättas inom kort. Vi har dessutom en bred politisk energiuppgörelse om att all elproduktion ska vara helt förnybar till 2040. Det finns brister i den metod för slutförvar av kärnavfallet som Svensk kärnbränslehantering har presenterat, vilken regeringen godkände i 2022. Deras metod går ut på att kärnavfallet förvaras i kopparkapslar som grävs ner 500 meter under jorden och fylls med bentonitlera. Forskning har visat att kopparen riskerar att korrodera och att sprickbildning kan uppstå. Läs mer här: Striden om slutförvaret Även brytningen av uran orsakar skador på människor och natur. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva gaser och radioaktivt damm. Radioaktiva sönderfallsprodukter blir också kvar i gruvavfallet och riskerar att läcka ut. Uran bryts därför framför allt i områden med svagt arbetsrättsligt skydd, till exempel i glest befolkade områden med urbefolkningar i Namibia, Kanada och Australien. Uranbrytning är sedan 2018 förbjudet i Sverige och det är ansvarslöst att förvänta sig att andra länder ska bryta det åt oss istället. Ny kärnkraft rusar i pris runtom i världen. Den är helt enkelt inte konkurrenskraftig på dagens elmarknad. Detta har visats i både Finland och Storbritannien, där pågående projekt för att bygga nya kärnkraftverk har drabbats om och om igen av förseningar och kostnadsökningar. Ytterligare ett ekonomiskt argument mot kärnkraft är att de aldrig går att försäkra fullt ut. Det finns idag inga försäkringsbolag som fullständigt försäkrar kärnkraft, just eftersom kostnaderna för en potentiell olycka är så stora. Om något mot förmodan skulle hända landar slutnotan alltid på staten och skattebetalarna.

Visa hela svaret

Hur snabbt kan man bygga ny kärnkraft?

Ett kärnkraftverk är en enorm investering, och det tar många år innan man får ut full effekt från en ny reaktor. Men hur lång tid tar det att starta ny kärnkraft? – I debatten förekommer många olika uppgifter om hur lång tid det tar att bygga ett kärnkraftverk.

Genomsnittet i världen från byggstart till att en ny reaktor börjar producera el är sju år. Vad som inte räknas in i den tiden är processen fram till byggstart. Det är många hänsyn som ska tas innan ny kärnkraftsreaktor kan byggas, vilket gör att den faktiska tiden från beslut till el snarare är 13 till 15 år.

I den siffran räknar man inte in att många satsningar på nya reaktorer blivit rejält försenade.
Visa hela svaret

Finns generation 4 kärnkraft?

Vad är fjärde generationens kärnkraft och är det samma sak som små modulära reaktorer? – Små modulära reaktorer, eller SMR som står för “Small Modular Reactors”, är alla reaktorer som har en effekt under 300 megawatt räknat i hur mycket el de ger. Som jämförelse har de kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift i Sverige en effekt på 1 000–1 500 megawatt.

Modulära reaktorer betyder att de inte byggs på plats utan i en fabrik vilket gör att de går att serieproducera. Det skulle innebära att de går att göra flera reaktorer samtidigt som sedan skickas ut de till platserna de ska stå på. Begreppet SMR innefattar både den tredje generationen, vilket är mer avancerade versioner av de reaktorer vi har idag, och den så kallade fjärde generationens kärnkraft.

Den senare, som förkortas GenIV, är tänkt att med helt ny design ge ökad säkerhet och ha högre bränsleeffektivitet. Fjärde generationens kärnkraft planeras med kylsystem som inte kräver aktivt pumpande, ibland andra kylmedier än vatten, samt att de kan producera el med andra kärnbränslen än uran, exempelvis torium.
Visa hela svaret

Kan Sverige starta kärnkraftverk?

Kärnkraft Kärnkraften står för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige. Det finns totalt sex kärnreaktorer i drift, fördelade på tre kärnkraftverk: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Forsmarks kärnkraftverk har tre reaktorer i drift. Oskarshamns kärnkraftverk stängde två av tre reaktorer 2017 och vid Ringhals kärnkraftverk stängdes två av fyra reaktorer 2019 och 2020.

Det finns sex kärnreaktorer i drift i Sverige, fördelade på tre kärnkraftverk. Ägarna planerar att driva dessa till omkring år 2040. De två reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 1999 respektive 2005. Dessa håller nu på att avvecklas tillsammans med Oskarshamn 1 och 2 samt Ågesta. Utöver kärnreaktorerna i drift och under avveckling finns det ytterligare ett antal kärntekniska anläggningar i Sverige, för tillverkning av kärnbränsle och lagring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Det är alltid den som driver en kärnteknisk anläggning som har det fulla ansvaret för att anläggningen är säker och att personalen och omgivningen skyddas mot skadlig verkan av joniserande strålning. Den som driver en kärnteknisk anläggning ansvarar också för att avvecklingen sker på ett säkert sätt.
Visa hela svaret

Kan Sverige bygga kärnkraftverk?

Snabb utbyggnad av ny kärnkraft är fullt möjligt Blogg [email protected] 06 december 2021, 17:00 Uppdatering: Förtydligade om ledtider för potentiell ny kärnkraft Men anledning av att DN på ledarplats menar att detta blogginlägg leder till “Förenklingar, ja rena fördumningar” i frågan om hur lång tid det tar att få på plats potentiellt nya små modulära reaktorer i Sverige är ett förtydligande på sin plats.

• I bloggtexten nedan skriver jag om att många länder nu satsar på att bygga SMR:er och att en lång rad sådana reaktorer beräknas komma på plats de kommande 5-10 åren.
• Nya satsningar presenteras nästintill varje vecka.
• Senast igår tecknades ett intentionsavtal mellan företag i Kanada och Polen att bygga 10 SMR färdiga tidigt 2030-tal.

Huvudsyftet med detta inlägget var att kontrastera den bild som ofta framkommer i den offentliga debatten att ny kärnkraft per automatik tar väldigt lång tid att bygga. Inte sällan pratas det om minst 20 år. Uttalanden som görs i syfte att diskvalificera kärnkraften som en klimatlösning.

Så behöver det alltså inte vara. Själva byggtiden för dessa reaktorer beräknas vara omkring tre år. Det betyder inte på något sätt att Sverige kan ha nya reaktorer på plats om bara tre år vilket var den tolkning DN gjorde.Tvärtom finns idag flera hinder som omöjliggöra en sådan utveckling. De hindren är både regulatoriska, politiska och marknadsmässiga.

Regulatoriska hinder i form av att vi i Sverige saknar föreskrifter för små modulära reaktorer. Dagens föreskrifter är anpassade till befintliga reaktorer som byggdes på 70- och 80-talen. Ett sätt att göra arbetet med regelverket mer effektivt skulle kunna vara att kroka arm med det utvecklingsarbete som STUK redan påbörjat i Finland.

• Miljöbalken innehåller också förbud mot fler reaktorer och på andra ställen än där det finns kärnkraft idag.
• Och liksom för all annan industriell verksamhet är det långa, dyra och osäkra miljötillståndsprocesser.
• Politiska hinder i form av den stora polariseringen som finns kring kärnkraften och det uttalade målet på 100% förnybar elproduktion som används för att införa styrmedel som är direkt eller indirekt till kärnkraftens nackdel.

Marknadsmässiga hinder i form av en elmarknad som ger otillräckliga incitament för planerbar fossilfri elproduktion på rätt ställen i elsystemet. Det är inte bara till kärnkraftens nackdel utan även kraftvärmen, vattenkraften och potentiella nya leverantörer av energilager såsom vindkraft kopplat till vätgas påverkas lika negativt.

Att undanröja dessa hinder tar tid. Men det är fråga om politiska eller administrativa processer där tidsaspekten i allra högsta grad går att påverka. Ursprungligt blogginlägg Sverige skulle kunna bygga ny kärnkraft på förhållandevis kort tid. Åtminstone betydligt kortare än vad som ofta framförs i den allmänna debatten.

Det framgår tydligt genom den internationella utvecklingen av små modulära reaktorer, SMR. Under den kommande tioårsperioden kommer ett stort antal nya reaktorer att tas i drift. Kanada ligger långt fram och så sent som den 2 december meddelade kanadensiska Ontario Power Generation, OPG, att de tillsammans med GE Hitachi avser att bygga en SMR med en effekt på 300 megawatt som ska stå färdig år 2028.

Den reaktor som ska byggas är i grunden baserad på känd och beprövad teknik. De kostnader som hittills har kommunicerats ser också ut att vara konkurrenskraftiga. Listan över länder som nu satsar på mindre seriebyggda kärnkraftverk börjar bli lång, däribland Storbritannien, Kanada, Frankrike, USA, Estland, Polen, Rumänien, Kina och Ryssland.

Det handlar om projekt som ser ut att kunna realiseras inom de kommande fem till tio åren och det är exakt vad världen behöver i rådande klimatnödläge. I Sverige skulle vi, om vi vill, på kort tid kunna bygga ut den kärnkraft som kommer att behövas för att säkerställa en stabil och fossilfri elförsörjning som ett komplement till den förnybara energin.

Tekniken finns där och kostnaderna kan hållas på en konkurrenskraftig nivå. Byggtider på cirka tre år verkar full realistiska. Utmaningarna ligger i regelverket, det behövs bland annat en gemensam europeisk certifiering av reaktormodeller och effektivare tillståndsprocesser. Även Miljöbalkens maxbegränsning på antalet kärnkraftverk behöver ses över.

Utöver detta behövs en marknadsmodell som underlättar istället för att försvåra långsiktiga investeringar i systemkritisk produktion som är både planerbar och reglerbar. Anton Steen, VP Public Affairs Sweden Bild: GEH’s impression of a BWRX-300 plant site (Image: GEH) Mer fossilfri el behövs för att klara omställningen av industri och transporter. För att lyckas med denna gigantiska utmaning kommer kärnkraft vara en helt nödvändig del av elmixen. Små modulära reaktorer är en spännande del av den framtiden. Vad är en SMR och hur funkar den? Det finns inga genvägar till en mer hållbar värld. Ett balanserat energisystem med kärnkraft, vattenkraft och vindkraft är det som skapar grunden för samhällets klimatomställning. Sverige har ett ambitiöst klimatmål om netto noll utsläpp av växthus­gaser till 2045. Till skillnad från många andra länder har Sverige sedan länge haft ett i princip fossil­fritt energi­system. Vad är då utmaningen? : Snabb utbyggnad av ny kärnkraft är fullt möjligt
Visa hela svaret

Finns det straffskatt på kärnkraft?

Den så kallade effektskatten på kärnkraft infördes år 2000. Därefter har den höjts vid tre tillfällen och blivit allt mer omdebatterad, för att till slut avskaffas 2018. Effektskatten utgjorde som mest cirka en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.

1. Här är historien om “skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer”.
2. Effektskatten infördes i juli 2000 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen.
3. Det var en punktskatt på reaktorernas termiska effekt och uppgick då till cirka 3 öre per KWh.
4. Bild: Det var på initiativ från Energikommissionen som effektskatten avskaffades.

Då hade redan beslut om nedläggning av kärnkraftverk fattats. Foto: Regeringskansliet. Redan på den tiden orsakade skatten en hel del uppståndelse. Den dåvarande chefen för OKG (Oskarshamns kärnkraft) skrev ett brev till näringsminister Björn Rosengren med anledningen av skatten och att politikerna tittade på införandet av ett fast pris för vindkraften.

• ‘Kan du förstå att vi på OKG känner en stark oro för en politisk styrning av den avreglerade marknad vi verkar på? Det är en politiskt betingad pålaga, som utesluter att vi kan konkurrera med andra kraftslag på lika villkor”, sa han till TT.
• I början av 2006 höjde den socialdemokratiska regeringen effektskatten.

Denna gång till 5 öre.2008 var det den borgerliga regeringens tur och skatten höjdes till drygt 6 öre. De båda höjningarna motiverades med dåtidens höga elpriser och kärnkraftsproducenternas övervinster. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna regering tillsammans med Miljöpartiet.

Man presenterade snart en gemensam energiöverenskommelse som bland annat innebar att kärnkraften skulle “bära en större del av sina samhällsekonomiska kostnader” och att säkerhetskraven skulle höjas. Miljöpartiet hade också lovat sina väljare att två reaktorer skulle stängas under mandatperioden. “Jag lovar det som står i vårt valmanifest, att under mandatperioden kommer flera kärnkraftreaktorer att stängas”, sa Åsa Romson.

Vid den här tidpunkten planerade Vattenfall för två nya reaktorer vid Ringhals, Ringhals 5 och 6. Orsaken var att de äldre reaktorerna Ringhals1 och 2 skulle avvecklas under 2020-talet och man ansåg att det fanns ett behov av mer effekt. Efter regeringsbildningen 2014 beslutade Vattenfall att pausa de planerna.

• Dels hade Miljöpartiet krävt det för att ingå i en regering tillsammans med S dels drog Vattenfall slutsatsen att det saknades långsiktig politisk stabilitet.
• Man räknade inte heller med att dåtiden låga elpriser skulle stiga.
• I vårändringsbudgeten 2015 levererades det skarpa beskedet att effektskatten nu skulle höjas till drygt 7 öre.

Något som skulle gälla från augusti. Den nytillträdda vd:n Magnus Hall använde sin första dag på jobbet åt att kritisera uppgörelsen mellan S och MP. “Det är oklart vad den innehåller och det är rätt svepande ordalag. Det som skapar osäkerhet är inte bra.

• Och det här med att man ska ge sig på lönsamheten är inte heller bra – för då får vi mindre till investeringar”, sade Magnus Hall till Dagens Industri.
• Han fick direkt mothugg av Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin: “Jag blev mycket förvånad.
• Det är regeringen som bestämmer vad Vattenfall ska syssla med och det är Vattenfalls uppgift att verkställa det som regeringen beslutar”.

Inte långt därefter, på en extrastämma i oktober 2015, beslutade Ringhals AB: s styrelse att reaktorerna Ringhals 1 och 2 skulle stängas 2019–2020, cirka fem år före beräknad livslängd. Beslutet togs först efter att majoritetsägaren Vattenfall drivit på.

1. Energiföretaget Eon, som är minoritetsägare i Ringhals, ville se en “grundligare analys”.
2. Torbjörn Wahlborg, som då var styrelseordförande och Vattenfalls representant i Ringhals AB:s, motiverade beslutet med att det skulle ha kostat hundratals miljoner kronor att avvakta ett år eller två med att stänga reaktorerna, med tanke på det rådande kostnadsläget.

Samtidigt hade OKG vid en extra bolagsstämma i oktober 2015 beslutat om en förtida stängning av Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2. “Ägarbeslutet vilar inte på säkerhetsmässiga grunder, utan fattas mot bakgrund av de varaktigt låga elpriserna i kombination med effektskatten på kärnkraft som nu också höjs samt tillkommande krav på omfattande investeringar”, skrev OKG i en kommentar.

Redan då varnade aktörer för att Sverige skulle bli mer beroende av fossila bränslen och för framtida effektbrist med högre elpriser som följd. “I stället för koldioxidfri kärnkraftsel kommer det bli mer el från fossila kraftkällor nere på kontinenten” sa Torbjörn Wahlborg till TT. “Under de kalla vinterdagarna, när det inte blåser, blir ju underskottet mycket större i Sydsverige.

Det är klart att det får en påverkan på priset. Priset är ju en funktion av tillgång och efterfrågan”, sa Mikael Odenberg, dåvarande generaldirektören för Svenska Kraftnät. ” En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4), skrev Svenska kraftnät i sitt remissvar till höjningen av effektskatten.

Vattenfalls ledning gick hem och räknade. I en artikel i tidningen Dagens Industri i januari 2016 släppte man sedan en bomb. Samtliga svenska kärnkraftsreaktorer var hotade på grund av höga kostnader och låga elpriser. “Den nuvarande situationen är ohållbar i längden. Elpriserna på terminsmarknaden för flera år framåt har fortsatt att falla, och med en effektskatt på 7 öre per kilowattimme är det ingen av våra reaktorer som är lönsamma”, uppgav Torbjörn Wahlborg till Dagens Industri,

Några månader senare, i mars, upprepade Vattenfalls styrelseordföranden Lars G Nordström varningen. ” Detta är ingen skrämselpropaganda. Kärnkraften är olönsam och om inte kärnkraftsskatten slopas kan vi inte köra vidare. Det är ren företagsekonomi. Och det är bråttom, vi behöver besked så snabbt som möjligt ” Frågan diskuterades av den blocköverskridande Energikommission som tillsattes 2016.

• Deltagande partier var Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna, samt oppositionspartierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
• Liberalerna hoppade av samtalen på grund av att man inte vill se ytterligare subventioner till vindkraftsutbyggnaden.
• Ommissionens syfte var att komma överens om en långsiktig svensk energipolitik.

Vattenfalls dåvarande vd Magnus Hall höjde dock insatserna. Han meddelande i samband med att samtalen inleddes – om inte effektskatten slopas kommer alla Vattenfalls reaktorer att stängas 2020. Effektskatten utgjorde cirka en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.

• Den första punkten i den Energiöverenskommelse som presenterades i juni 2016 var ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040.
• Den andra att Sverige inte skulle ha några nettoutsläpp 2045.
• De fem efterföljande punkterna handlade dock om kärnkraften där bland annat avvecklingslagen om kärnkraft slopades och ett beslut om att effektskatten skulle avvecklas under en tvåårsperiod.

“Man hade alltid kunnat önska att det skulle gå ännu fortare, men det här ger en förutsägbarhet. Nu kommer skatten försvinna även om det tar ett år extra jämfört med vad vi önskat”, uppgav Magnus Hall till Svenska Dagbladet. Trots att effektskatten slopats låg Vattenfalls beslut om att permanent stänga Ringhals 1 och 2 fast.
Visa hela svaret

Kan man starta upp ett kärnkraftverk igen?

Elkrisen kräver handlingskraft – I södra Sverige råder rekordhöga elpriser. Fram till årsskiftet 2019/20 hade vi för det mesta samma elpris i hela landet. Men stängningen av Ringhals 2 den nyårskvällen innebar att kraftsystemet blev så svagt att det delades upp i två delar, med helt olika pris.

Ett år senare stängdes också Ringhals 1 och situationen förvärrades ytterligare. Rivningsförberedelser pågår, men båda reaktorerna är intakta. Enstaka komponenter har demonterats och ett antal prover har tagits ut, men rivningen har ännu inte påbörjats. En återstart av reaktorerna har på företagsekonomiska och legala grunder uteslutits av ägaren Vattenfall.

Det finns idag en lag som förbjuder återstart. Men det saknas idag en bedömning från myndigheterna av vad som skulle krävas för att återstarta reaktorerna. Liberalerna vill därför att Näringsutskottet tillkallar två myndigheter för att ge en bild av situationen.
Visa hela svaret

Vad är dyrast kärnkraft eller vindkraft?

3. “Kärnkraft är billigare än förnybart” – Nej. Det här är en gammal myt som överlevt trots att det var länge sedan den var sann. Priserna för förnybar elproduktion har gått ner kraftigt den senaste tiden medan kärnkraft istället har stigit i pris. Ny kärnkraft beräknas kosta 50-110 öre/kWh globalt, men de senaste exemplen på ny kärnkraft i EU kostar så mycket som 1 kr/kWh.
Visa hela svaret

Varför kan vi inte starta kärnkraftverk?

Försenad återstart av Ringhals 4 Kärnkraftverket Ringhals 4, som sedan mitten av augusti är avställt för årligt underhåll och bränslebyte, kommer inte att kunna återstarta elproduktionen förrän 30 november. Detta efter att en av anläggningens större komponenter skadats och kräver omfattande reparation.

I samband med ett obligatoriskt test vid uppstarten efter den månadslånga avställningen skadades anläggningens tryckhållare. Reparationerna beräknas ta tre månader. – Det är mycket olyckligt att Ringhals 4 kommer stå stilla under längre period än planerat. Vi kommer att göra vårt yttersta för att återställa anläggningen så att elproduktionen kan återstarta.

Händelsen har ingen påverkan på reaktorsäkerheten, säger Ringhals vd Björn Linde. – Årets avställning var i sitt slutskede, mycket få arbeten återstod och vi befann oss i uppstarten när händelsen inträffade. Skadan är begränsad till tryckhållaren och fullt fokus ligger nu på åtgärder och att utreda händelsen.

• Ringhals 3 genomförde sitt årliga underhåll på försommaren och producerar stabilt och vid full effekt.
• Tryckhållaren är en av tryckvattenreaktorns större komponenter, ett tryckhållningskärl som håller trycket i reaktorn så högt att vattnet inte kokar.
• Den är 12,8 meter lång och har en diameter på 2,4 meter.

Vikten är cirka 84 ton. Trycket höjs genom att man tillför värme via elpatroner i botten av tryckhållningskärlet. Vid en funktionsprovning inför uppstarten av Ringhals 4 gick ett antal av tryckhållarens elpatroner sönder och behöver repareras eller bytas ut innan elproduktionen kan återupptas.
Visa hela svaret

Vem stängde Barsebäck?

Barsebäck 2 –

Barsebäck 2
Start	1977
Stängning	2005
Typ	Kokvattenreaktor
Termisk effekt	1800 MW
Nettoeffekt	600 MW

1970 beställde Sydkraft reaktorn Barsebäck 2 av Asea-Atom, Byggandet av reaktorn påbörjades 1 januari 1973 och den togs i drift den 21 mars 1977. Den 12 juni hade verket nått full effekt. Laddningen av Barsebäck 2 var på sin tid en politisk stridsfråga.

1. Efter valet 1976 hade en borgerlig regering tillträtt med centerpartiet och statsminister Thorbjörn Fälldin som starka kärnkraftsmotståndare, och han hade under valrörelsen lovat att “inte dagtinga med sitt samvete” när det gällde att ladda nya reaktorer.
2. Centerpartiet tvingades till en kompromiss och gav hösten 1976 tillstånd till laddning av Barsebäck 2, där Fälldin fick medge att han “nådde inte ända fram”.

Regeringen gick sedan vidare och antog i maj 1977 den så kallade Villkorslagen som förbjöd uppstart av nya reaktorer om reaktorinnehavaren inte kunde uppvisa en helt säker metod att ta hand om avfallet. För Barsebäck 2 som redan fått tillstånd för laddning i november 1976 räckte det dock att förevisa ett avtal om upparbetning.

Detta skedde i december 1976 varvid Barsebäck 2 fick förnyat tillstånd att fortsätta driften. En incident i Barsebäck 2 den 28 juli 1992, den så kallade “silhändelsen”, visade på allvarliga brister i konstruktionen, brister som funnits även i Barsebäck 1, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1, sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet.

Vid ett stort rörbrott skulle lösriven mineralull ha kunnat täppa igen silarna till både härdsprinkling och inneslutningssprinkling. Efter omkonstruktion och ombyggnad återstartades reaktorn den 10 januari 1993. Barsebäckshändelsen klassades som en tvåa på den internationella sjugradiga skalan INES,

1. I februari 1997 enades socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet om att stänga av Barsebäck 2 den 1 juli 2001, något som dock inte genomfördes eftersom man ännu inte hade kommit igång med produktionen av förnybar energi,
2. I samband med avstängningen av Barsebäck 1 1999 kom Sydkraft, Vattenfall och regeringen överens om att lägga Barsebäcks enda reaktor under Ringhals AB den 1 augusti 2000.

Under hösten 2004 bestämdes reaktorns öde. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet kom överens i oktober. Den 24 november lämnade Näringsdepartementet förslag om tillståndsindragning och den 16 december fattade regeringen beslutet. Klockan 18.00 den 31 maj 2005 påbörjades minskningen av reaktorns produktion och vid midnatt var avstängningen ett faktum.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar det att bygga ett nytt kärnkraftverk?

Introduktion – Vad som är en rimlig kostnad för en ny reaktor är en komplex fråga och denna rapport avser inte att utreda detta. Det antas att ca 47 miljarder kronor med byggtid på ca 5 år och produktionsförmåga om ca 1100 MW är en rimlig kostnad för en anläggning med 60 års livslängd:

• Satsningen på en fossilfri elproduktion kan inte förväntas medföra lägre energipriser än vad som var fallet vid byggandet av Oskarshamn 3 (O3). Många av de alternativ som står till buds för en fossilfri produktion ger inte som kärnkraften en garanterad produktion när elanvändningen är hög.
• De låga elpriser vi ser i Sverige idag kan inte (utan statliga subventioner) finansiera någon ny produktionskapacitet och utgör således inte ett rimligt motargument. Beslutet om på vilket sätt Sverige skall förses med elektricitet är ett politiskt beslut. Detsamma gäller i slutändan vilken kostnad för en ny reaktor som kan anses rimlig.

Argumenten för att nya reaktorer skulle vara dyra och långsamma att bygga är ofta:

• De pågående projekten i Europa (Olkiluoto 3 i Finland och Flamanville 3 i Frankrike) visar på kostnader över 10 miljarder euro och byggnadstider på 12 år. Det antas sedan i argumentationen att detta skulle vara en representativ kostnad för byggande av en ny reaktor i Europa eller Sverige.
• De existerande kärnkraftsreaktorerna byggdes med lägre säkerhetskrav än de som tillämpas för en ny reaktor och var därför billiga. Det antas sedan i argumentationen att moderna säkerhetskrav är en huvudorsak till kraftigt eskalerande kostnader.

Den senare frågan berörs i rapporten ” Vad menas med gamla reaktorer ” som visar på att existerande reaktorer i Sverige inte kännetecknas av låga säkerhetskrav. Frågan om utformningen av nya reaktorer finns beskriven i Analysgruppens Bakgrund ” Moderna reaktorer “,

Det kan konstateras att skillnaden i utformning mellan Oskarshamn 3 och ABWR (som beskrivs i “Moderna reaktorer”) inte är så stor att den i sig motiverar en avsevärt högre kostnad. Slutsatsen är alltså att det som orsakar den förhöjda kostnaden och de förlängda projekttiderna inte ligger i säkerhetskraven som sådana.

Bakgrunden om “Moderna reaktorer” beskriver att det finns flera olika möjliga leverantörer av en ny reaktor till Sverige och syftet med denna rapport är inte att kostnadsberäkna dessa olika alternativ för byggnad i Sverige. Det kan mot bakgrund av erfarenheterna från Olkiluoto 3 (med utgångspunkt i ett fast pris för ett turn-key-åtagande från leverantören som var lägre än 47 miljarder samt med högre produktionsförmåga än 1100 MW) konstateras att en sådan kostnadsberäkning har så stora osäkerheter att den saknar mening.
Visa hela svaret

Hur lönsamt är kärnkraft?

Sverige ska bli världsledande på att ta hand om kärnavfall, sa klimat- och miljöminister Annika Strandhäll när hon i januari meddelade att regeringen gett klartecken till SKB (Svensk kärnbränslehantering) att bygga ett slutförvar i Östhammar efter närmare 40 års utredande.

Många i energibranschen drog en suck av lättnad efter att en byråkratisk långbänk fått en lösning. Beslutet var en i raden av positiva besked för landets kärnkraftsaktörer på senare tid. De senaste månaderna har Energimyndigheten investerat 124 miljoner kronor i kompetenscenter för kärnkraft och i utvecklingen av en ny svensk småskalig reaktor (SMR) från Blykalla.

Och i mitten av mars lanserades Kärnfull Next, som ska hjälpa industrikunder att bygga småskalig kärnkraft, De senaste tio åren har annars präglats av en successiv avveckling av kärnkraft. Fyra reaktorer – Ringhals 1 och 2 och Oskarshamn 1 och 2 – har tagits ur drift.

Låga elpriser, effektskatt och dyra investeringar för att uppgradera dem säkerhetsmässigt blev spiken i kistan. Vi kommer åtminstone att köra dem en bit in på 2040-talet och sedan kan de eventuellt förlängas upp till 20 år till Vattenfall utesluter inte ny kärnkraft Men nu är inga nya avvecklingar i sikte.

Elbehovet är rekordstort och de sex reaktorer som finns kvar är uppgraderade med oberoende härdkylning och kommer köras minst till 2040–2045. Samtidigt har kärnkraftens roll blivit ännu viktigare i takt med den kritiska energi­situationen till följd av Ukrainakriget – och ett helt nytt prisläge. – Lönsamheten har varierat under senare år. Det var extremt låga priser 2020, men väldigt höga priser 2021. Samtidigt säkrar vi ju elförsäljningen i förtid. Men den befintliga kärnkraften är väldigt konkurrenskraftig – vi producerar elen för 22–24 öre/kWh, säger Torbjörn Wahlborg, chef elproduktion på Vattenfall.

Vattenfall äger fem av landets sex reaktorer, som samtliga har runt 40 år på nacken. – Vi kommer åtminstone att köra dem en bit in på 2040-talet och sedan kan de eventuellt förlängas upp till 20 år till. Det kommer dock kräva en del investeringar. Vi kommer ta beslut om hur vi ska göra med detta runt 2030, säger Torbjörn Wahlborg.

På Vattenfall utesluter man inte att bygga ny kärnkraft, även om det inte finns några konkreta planer just nu. Man följer utvecklingen noga och tittar både på konventionell teknik och SMR-reaktorer. Vattenfall samarbetar bland annat med estländska Fermi Energia kring utvecklingen av SMR.

Det här ett sätt för oss att lära oss tekniken samtidigt som vi stöttar estländarna. En utmaning är att få till konkurrenskraftiga kostnader. Det krävs serietillverkning och internationell licensiering med samarbete mellan kärnkraftsländer för att klara detta. I Sverige handlar det också om juridiska begränsningar: var man får bygga kärnkraft och hur många reaktorer det får vara.

– Men att ändra platsregeln i miljöbalken är ju inte så svårt. En större utmaning är att få till föreskrifter för att bygga ny kärnkraft. Det saknas både för SMR och konventionella verk. Och min bedömning är att det tar ett par år att få fram sådana föreskrifter.

1. Hur ser du på kärnkraftens roll i framtiden? – Den kommer att ha en viktig roll i många år och jag tror att det kan komma att byggas ny kärnkraft om det blir lönsamt.
2. Men vi behöver politiskt och folkligt stöd.
3. Det är olyckligt att synen på kärnkraft är så polariserad, säger Torbjörn Wahlborg.
4. Viktigast för oss är att det finns en långsiktighet och tydlighet i politiken OKG efterlyser långsiktighet Konkurrenten OKG, som ägs av Uniper och Fortum, driver landets största reaktor, O3 i Oskarshamn (1 450 MW).

Det var på denna plats som den svenska kärnkraftseran inleddes 1972, med starten av O1. Fjolåret blev ett rekordår då O3 producerade 11 TWh. – Vi har drifttillstånd till 2045 och har börjat titta på vad som krävs för en livstidsförlängning. Men det dröjer nog till 2030 innan vi beslutar oss, säger Johan Lundberg, vd på OKG. Förutsättningarna är goda med högt elbehov och borttagen effektskatt.

– Men det politiska klimatet är ju inte så inbjudande för kärnkraftsinvesteringar. Ändå är det en fossilfri baskraft och en produkt som elnätet behöver. Kärnkraften kompletterar den växande vindkraften. För att investera i ny kärnkraft handlar det inte så mycket om marknadsmekanismer för OKG: – Viktigast för oss är att det finns en långsiktighet och tydlighet i politiken, så att det inte blir nya premisser inför varje mandatperiod.

Vi behöver snabbare tillståndsprocesser och långsiktighet för alla kraftslag, konstaterar Johan Lundberg. OKG är också med i utvecklingen av den nya svenska minireaktorn från Blykalla, en blykyld anläggning på 55 MW. Efter Energimyndighetens stöd är det nu klart att en pilotanläggning på 2,5 MW ska byggas i Oskarshamn och stå klar 2024.

• Vi är med och undersöker möjligheterna med dessa anläggningar, nån måste ju ta lead för denna teknik.
• Vi får se om konceptet fungerar och om det kan bli lönsamt.
• Även när det gäller lagring och flexibilitet ser OKG nya affärsmöjligheter.
• Sedan tidigare har företaget en elektro­lysör för att producera vätgas för kylning av reaktorn.

– Vi var på gång att stänga den för några år sedan, men nu sitter vi på lite vätgas också, och det kan vi bygga på ytterligare i takt med ökad efterfrågan. Vi skulle också kunna ha en stor batteripark här, säger Johan Lundberg. Med tanke på det ökande elbehovet – kommer ni att satsa på ny storskalig kärnkraft? – I dagsläget finns det ingen plan för detta, men med rätt investeringsförutsättningar skulle jag inte utesluta det. Högst sannolikt att kärnkraften livstidsförlängs om det är tekniskt möjligt Energimyndigheten räknar med kärnkraft i framtiden Vad säger då de ansvariga myndigheterna om kärnkraftens framtid? Att uttala sig om värdet av specifika kraftslag ligger inte i myndigheternas roll. – Det är svårbedömt men enligt våra analyser är det högst sannolikt att kärnkraften livstidsförlängs om det är tekniskt möjligt eftersom det är lönsamt. Samtidigt är det svårt att bedöma – det kan komma nya tekniker som ändrar kalkylen, säger Martin Johansson, enhetschef och ansvarig för scenariearbetet på Energimyndigheten.

1. I ett av scenarierna blir det till och med lönsamt att bygga ny kärnkraft, vilket är första gången i dessa analyser.
2. Vi har satt en viss produktionskostnad och i denna strikta ekonomiska modell kommer ny kärnkraft med.
3. Men det ska ju finnas finansiärer också.
4. Hur ser den optimala energimixen ut? – Vi har en avreglerad energimarknad så det är inte vår roll att hitta en optimal mix.

Det ska finnas prissignaler och marknadsmekanismer som styr investeringarna rätt. Men man ska inte låsa fast sig på produktionssidan – elanvändningen kan göras mer flexibel med vätgaslager, datahallar och elbilar. Klarar vi oss utan kärnkraft? – Skulle man stänga av kärnkraften i närtid skulle det påverka stabiliteten mycket.

1. Näten är anpassade för de flöden vi har och behöver svängmassa och spänning etc.
2. På längre sikt går det att anpassa systemet för stabilitet på andra sätt, till exempel genom mer flexibilitet, säger Martin Johansson.
3. Det finns en risk att systemet blir mindre robust utan kärnkraft Polarisering i forskarvärlden Även inom forskarvärlden finns det en viss polarisering kring kärnkraften.

Det finns de som menar att kostnaderna blir alldeles för höga och att riskerna är för stora. Sedan finns det forskare som tycker att kärnkraften är helt nödvändig för att klara klimatutmaningen och som motsätter sig mer vindkraft. Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftsteknik på KTH, ogillar denna polarisering. Hon har arrangerat flera seminarier med syfte att ge kunskap inom området. I slutet av förra året arrangerade hon ett seminarium på KTH kring kärnkraftens framtida roll med röster från alla läger.

1. Det är olika ståndpunkter i denna fråga och jag ville ha med alla argument.
2. För mig som forskare är det viktigt att få fram den bästa tekniken – oavsett om det är sol, vind eller kärnkraft, säger Lina Bertling Tjernberg.
3. Hon tycker att SMR kan vara en spännande framtida teknik.
4. Jag tror att det är en teknik som kommer inom överskådlig tid.

Blir det volym i tillverkningen kommer de gå ner i pris också. Men jag tror inte att de ska ligga överallt. – Kärnkraft är förknippat med risk och vi har stora platser för kärnkraft som systemet är uppbyggt kring. Däremot måste man tänka om kring maxantalet reaktorer – det är inte ett relevant mått.

1. Hon menar att Sverige skulle klara sig utan kärnkraft i framtiden, men det är förenat med en risk.
2. Min bedömning är att vi tekniskt skulle kunna hantera energiförsörjningen i Sverige utan kärnkraften.
3. Vi skulle kunna nyttja olika tekniker för energilagring och utnyttja nya möjligheter med flexibilitet.

Men det finns en stor risk att det blir ett mindre robust och oskäligt dyrt system och dessutom kan det leda till negativa totala effekter för klimatet, säger Lina Bertling Tjernberg. Systemet är riggat för att det inte ska bli ny kärnkraft “Alla fossilfria kraftslag behövs” På Energiföretagen är man noga med att lyfta helhetsperspektivet: alla fossilfria kraftslag behövs för att klara omställningen. – De kraftslag som går att bygga ut i stor skala är vindkraft och kärnkraft. Ökad kärnkraft kan också möjliggöra ökad vindkraft. Mer planerbar kraft är nödvändig för att öka överföringskapaciteten i stamnäten, säger Calle Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen.

1. Den fördubblade elanvändningen under kommande decennier gör det svårt att komma runt kärnkraft, menar han, och hänvisar bland annat till Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan: – Svk har slagit fast att vi inte kommer klara klimatmålen med bara väderberoende kraft, plus lager och flex.
2. Ny planerbar kraft är avgörande för elektrifieringen.

Svk har hittills fått kärnkraftverkens stödtjänster gratis – de har ingått på köpet. Och de är svåra att införskaffa på andra sätt. Men kan kärnkraften verkligen konkurrera i pris – finska Olkiluoto blev ju väldigt dyrt till exempel? – Det är en speciell och komplicerad EPR-reaktor. Men även om ny storskalig kärnkraft är en möjlighet lyfter Calle Berglöf fram SMR som den mest intressanta tekniken nu. – Genom SMR kan vi komma ner i risknivå och kapitalkostnad. Och dessa anläggningar kommer ju inte bara leverera el, utan även värme, som kan bli extra intressant för investerare, säger Calle Berglöf.

Nu finns också hugade investerare i branschen vilket Kärnfull Next visat. Men det finns fortfarande juridiska och politiska utmaningar, menar Calle Berglöf. – Systemet är riggat för att det inte ska bli ny kärnkraft. Det finns inga anpassade regelverk och tillståndsprocesser. Och man skulle behöva ändra i Miljöbalken också när det gäller maxantal reaktorer och förläggningsplatser.

Politikerna bör inte lägga sig i kraftslag, menar Calle Berglöf, utan skapa förutsättningar för att alla fossilfria energislag ska kunna konkurrera på samma villkor. Och han tycker sig nu se en ändring i regeringens syn. – Energiminister Farmanbar har varit tydlig. – Idag är kärnkraften superviktig för vårt energisystem och jag tror att det kan finnas ekonomiska fördelar med att förlänga drifttiden för de reaktorer vi har. Att bygga ny storskalig kärnkraft är mer tveksamt. Här har industrin en hel del att bevisa, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk.

– När det gäller SMR finns det stora möjligheter att de kommer att spela en roll längre fram. Men även här måste man få ner kostnaderna för att de ska kunna konkurrera. I början av året presenterade Energiforsk en studie som jämförde priset mellan alla kraftslag. Här landade kärnkraften på cirka 50-60 öre per kWh, att jämföra med landbaserad vindkraft som kostar runt 30 öre/kWh.

Kostnaden för ny kärnkraft är dock mer osäker då det finns färre referensexempel att utgå från. – Samtidigt är det viktigt att påpeka att allt inte fångas av genomsnittlig produktionskostnad i kr/kWh. Om man ser på kraftslagens systemvärde ligger kärnkraften bättre till än vindkraft.

• Det går att producera elen när priset är högt, säger Markus Wråke och fortsätter: – Det finns även andra fördelar med kärnkraft.
• Den tar förhållandevis lite plats i naturen, infrastrukturen är redan uppbyggd och vi har en massa kompetens.
• Sådana aspekter blir allt viktigare nu när trycket på att snabbt få fram mer fossilfri el ökar.

Johan Wickström
Visa hela svaret

Är kärnkraft olagligt?

Mål för energipolitiken På regeringen.se använder vi kakor för att löpande förbättra webbplatsen. Du väljer själv om du accepterar kakor. Ja, jag accepterar kakor. Det övergripande målet för energipolitiken är att den svenska energipolitiken ska bygga på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU.

Politiken syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Energipolitiken ska således skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle.

Riksdagen har beslutat om dessa mål som en följd av energiöverenskommelsen: – Målet år 2040 är 100 procent förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. : Mål för energipolitiken
Visa hela svaret

Kan Sverige klara sig utan kärnkraft?

Kärnkraft är självfallet en möjlighet för framtiden, men vad vi visar är att kärnkraften inte är nödvändig för att vi ska få ett fungerande fossilfritt elsystem i Sverige.
Visa hela svaret

Har Sverige lagt ner kärnkraftverk?

Kärnkraft – Strålsäkerhetsmyndigheten Kärnkraften står för cirka 30 procent av elproduktionen i Sverige. Det finns totalt sex kärnreaktorer i drift, fördelade på tre kärnkraftverk: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Forsmarks kärnkraftverk har tre reaktorer i drift.

• Oskarshamns kärnkraftverk stängde två av tre reaktorer 2017 och vid Ringhals kärnkraftverk stängdes två av fyra reaktorer 2019 och 2020.
• Det finns sex kärnreaktorer i drift i Sverige, fördelade på tre kärnkraftverk.
• Ägarna planerar att driva dessa till omkring år 2040.
• De två reaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 1999 respektive 2005.

Dessa håller nu på att avvecklas tillsammans med Oskarshamn 1 och 2 samt Ågesta. Utöver kärnreaktorerna i drift och under avveckling finns det ytterligare ett antal kärntekniska anläggningar i Sverige, för tillverkning av kärnbränsle och lagring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Det är alltid den som driver en kärnteknisk anläggning som har det fulla ansvaret för att anläggningen är säker och att personalen och omgivningen skyddas mot skadlig verkan av joniserande strålning. Den som driver en kärnteknisk anläggning ansvarar också för att avvecklingen sker på ett säkert sätt.

Strålsäkerhetsmyndigheten har expertkompetens inom kärnkraftsäkerhet och strålskydd. Myndigheten ställer krav på strålsäkerheten och följer genom tillsyn upp att den som driver eller avvecklar en kärnteknisk anläggning tar sitt ansvar och uppfyller alla gällande krav.
Visa hela svaret

Kan vi leva utan kärnkraft?

Vi kan leva utan kärnkraft
Samlingsalbum av Blandade artister
Utgivning	1975
Genre	Rock
Längd	44:07
Språk	Svenska
Skivbolag	Silence Records SRS 4630

Vi kan leva utan kärnkraft är ett samlingsalbum av blandade artister, utgivet på skivbolaget Silence Records 1975, Skivnummer SRS 4630. Albumet var ett inlägg i kärnkraftsdebatten under parollen “bättre aktiv i dag än radioaktiv i morgon.” Samtliga låtar skrevs speciellt för skivan.
Visa hela svaret

Varför vi borde ha kärnkraft?

Hur fungerar ett kärnkraftverk? – I kärnkraftverk produceras el enkelt förklarat genom att uppvärmning av vatten skapar ånga, och ångan får en turbin att rotera. Till skillnad från andra kondensatkraftverk, skapas värmen i reaktorerna i en kedjereaktion där atomkärnor klyvs under kontrollerade former.

Denna så kallade fissionskedjereaktion producerar värme som leds med kylkretsar till turbiner som mekaniskt omvandlar värmeenergin till rörelseenergi och vidare omvandlar en generator detta till elektrisk energi. Uranbränslet som används i kärnkraftverk tillverkas av uranmalm som inte är en förnybar naturtillgång.

De kända kostnadseffektiva uranreserverna räcker med dagens konsumtionsnivåer i ungefär 85 år, men i jordskorpan uppskattas det ännu finnas uranreserver som täcker detta flera gånger om. Kärnkraftens tillförlitlighet är hög och de koldioxidutsläpp den orsakar under sin livscykel är låga.
Visa hela svaret