Hur kroppen är uppbyggd?

Så fungerar celler och vävnader Kroppen är uppbyggd av många miljarder celler. Olika celler kan ha olika utseende och uppgifter. Tillsammans bildar cellerna vävnader. Det finns flera olika typer av vävnader, till exempel muskelvävnad, benvävnad och fettvävnad.

Vävnaderna bildar tillsammans organ, som hjärta och lungor. Alla celler har en begränsad livslängd. Celler som dör ersätts av nya celler som bildas genom att cellerna delar sig. Den processen kallas celldelning. Det tar olika lång tid för olika typer av celler att förnya sig genom delning. Det tar till exempel två till fyra veckor för det översta lagret av celler på huden att bytas ut.

Förnyelsen av leverceller tar längre tid. En del celler delar sig inte alls och kan inte förnyas genom celldelning, till exempel nervceller.
Visa hela svaret

Hur kroppen fungerar?

Liv & hälsa Här kan du läsa om hur kroppen fungerar. Du kan till exempel läsa om olika delar av kroppen, såsom muskler, leder, celler, könsorgan och urinvägar. Du kan också läsa om klimakteriet, om mens och om hur kroppen åldras. Utforska kroppen! Kroppen är en bildtjänst där du kan titta på och läsa om människokroppens olika delar och organ.

Du kan utforska Kroppen genom att klicka dig runt på bilderna eller söka i menyn. Så fungerar skelett och leder Skelettet håller oss upprätta, skyddar våra inre organ och är fäste för musklerna. Skelettets ben hålls ihop med leder. I lederna kan benen röra sig mot varandra. Det gör att hela kroppen kan röra sig.

Så fungerar muskler och senor Muskler och senor gör att vi kan röra på oss och att viktiga organ i kroppen kan fungera. Musklerna ger stöd till skelettet och skyddar inre organ. I musklerna bildas också värme som hjälper till att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå.

• Så fungerar luftvägar och lungor Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att transportera syre från luften till kroppens och att avge koldioxid från kroppen.
• Syre är nödvändigt för att cellerna ska kunna fungera.
• Så fungerar hjärnan Hjärnan ger oss vår personlighet och våra känslor.
• Hjärnan gör också att vi har ett medvetande, att vi kan tänka och att vi kan minnas.

Det är också hjärnan som styr kroppens funktioner, till exempel våra sinnen och rörelser. Så fungerar nervsystemet Nervsystemets uppgift är att ta emot och att förmedla signaler från och till kroppens olika delar. Det gör att kroppens olika delar kan samarbeta.

• Så fungerar känseln Känsel kan vara olika saker, till exempel beröring, tryck, värme, kyla eller smärta.
• Här kan du läsa om hur känseln fungerar.
• Så fungerar örat, hörseln och balanssinnet Örat består av ytterörat, mellanörat och innerörat.
• I innerörat finns hörselsnäckan som registrerar ljud.
• Här finns också balansorganet som registrerar kroppens läge och rörelse.

Örats olika delar Informationen skickas sedan vidare till hörselcentrum och balanscentrum i hjärnan. Så åldras kroppen Med åldern förändras kroppen. Med motion och bra mat kan du påverka din hälsa positivt. Klimakteriet Klimakteriet är den tid i livet då äggstockarnas funktion minskar, mensen upphör och hormonbalansen i kroppen förändras.

Det kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år. Klimakteriet kallas också för övergångsåldern. Så fungerar hjärtat och blodomloppet Hjärtat pumpar blod genom kroppens blodkärl. Blodet pumpas ut till kroppens olika organ och vävnader och sedan tillbaka till hjärtat igen. Det kallas blodomloppet.

Så fungerar blodet Blodet transporterar syre, hormoner, näringsämnen, avfallsprodukter, salter och värme. Blodet består av olika typer av blodkroppar och en vätska som kallas blodplasma. En vuxen persons kropp innehåller ungefär fem liter blod. Blodgrupper Blodet innehåller röda blodkroppar.

1. Dessa kan delas in i olika blodgrupper.
2. Vid en blodtransfusion är det viktigt att blodgivarens blodgrupp stämmer överens med blodgruppen hos den person som tar emot blod.
3. De två vanligaste systemen för att dela in blodgrupper är AB0-systemet och Rh-systemet.
4. Så fungerar immunförsvaret Kroppens immunförsvar skyddar oss från bakterier, virus och andra främmande ämnen.

De vita blodkropparna är viktiga för immunförsvaret. Så fungerar lymfsystemet Lymfsystemet består av ett nätverk med lymfkärl som transporterar lymfa. Det består också av olika organ, som mjälten och brässen. Lymfsystemet är viktigt för vätskebalansen i kroppen och för kroppens försvar mot infektioner.

Så fungerar hormonsystemet Hormoner är ämnen som styr mycket av det som händer i kroppen. Bland annat hur vi växer, när vi kommer i puberteten och kroppens balans av vatten och salter. Hormonerna bildas i särskilda körtlar och celler i kroppen. Kroppstemperaturen Kroppstemperaturen är olika hos olika personer.

Din ålder, hur du mår och vilken tid det är på dygnet kan påverka vilken kroppstemperatur du har. Så fungerar mens Mens är en blödning från livmodern. Hur mycket du blöder varierar från person till person. Så fungerar hud, naglar och hår Huden skyddar våra kroppar mot bakterier, virus och mot solens skadliga strålning.

Huden hjälper oss också att hålla kroppstemperaturen på en lagom nivå. Huden lagrar också fett och vätska och hindrar kroppen från att torka ut. Så fungerar matsmältningsorganen Maten du äter bryts ned medan den passerar genom din kropp. Det kallas matsmältning eller matspjälkning. Olika organ och körtlar hjälper till med matsmältningen.

Maten behöver brytas ned för att kroppen ska kunna ta upp näringen som maten innehåller. Så fungerar njurar och urinvägar Njurarna renar blodet från ämnen som inte behövs i kroppen. Sådana ämnen kallas restprodukter. I njurarna bildas urin och restprodukterna lämnar kroppen med urinen.
Visa hela svaret

Vad är en nagel gjord av?

För andra betydelser, se Nagel (olika betydelser), Människans naglar på handen. Gorillans naglar på handen. Naglar ( latin sg. unguis ) kallas de hårda utväxter av keratin som återfinns längst ute på fingrarnas och tårnas sträcksida hos primater, Nageln består av döda celler från nagelroten som förhornats. Naglarna motsvarar andra djurarters klor, klövar och hovar,
Visa hela svaret

Hur en muskel är uppbyggd?

Muskelcellerna ligger i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns också en hinna av bindväv. I bindväven finns nerver som skickar information till och från muskeln.
Visa hela svaret

Hur många muskler har vi i kroppen?

Avsnitt 4 · 3 min 53 sek · Människan har ungefär 600 muskler i hela kroppen.
Visa hela svaret

Vilken är den viktigaste muskeln i kroppen?

Kroppens viktigaste muskel Jag funderade för några år sedan över vilken muskel jag var mest stolt över. Jag hade mitt självklara svar färdigt men den senaste tiden har jag ändrat mig. Vi har olika anledningar till varför vi tränar. Vad är din huvudanledning? Oavsett om du tränar för att må bra, leva längre, se bra ut eller kunna prestera på topp inom en specifik idrott finns det en gemensam nämnare.

• Träning skapar nerbrytning av muskler, som sedan i återhämtning byggs upp till att bli lite starkare.
• Detta är grundidén bakom varför vi tränar som vi gör.
• Varierar vi träningen utvecklar vi en större flexibilitet.
• Om jag skulle träna samma sak med samma belastning varje gång skulle jag stanna i utveckling.

Ny belastning på musklerna ger en tillfällig nerbrytning som sedan ger en superkompensation i form av ökad styrka. Vid riktigt hård träning kan vi utmatta musklerna totalt. Efter ett lopp som Ironman är musklerna inte 100% tillbaka förrän efter en månad.

1. Att våga vila tills kroppen är redo är definitivt en av de nycklar som hållit mig skadefri trots extrema belastningar under tävlingar.
2. Jag funderade för några år sedan över vilken muskel jag var mest stolt över.
3. Efter några års löpträning var mitt självklara svar hjärtat,
4. Anske inte den första muskel du tänkte på.

Men faktum är att senaste forskningen visar att även hjärtat fungerar på samma sätt som övriga muskler. Att hjärtat superkompenserar för gradvis ökande belastning är allmänt vedertaget. Men att hjärtat också behöver återhämtning efter extrema fysiska urladdningar är en relativt ny upptäckt.

Jag har dock senaste tiden ändrat mina tankar om kroppens vikigaste muskel. Hjärtat kommer numera på en god andraplats. Jag har insett att kroppens viktigaste “muskel” är hjärnan, Hjärnan behöver energi. Hjärnan gillar ökande belastning och kan hjälpa oss till omänskliga prestationer om vi vänjer den gradvis.

Hjärnan kan tröttas ut om vi belastar den med för många beslut. Och framförallt, hjärnan behöver precis som övriga muskler återhämtning. Efter att ha gett 100% under ett Ironmanlopp i Barcelona i höstas tog det mycket längre tid för min hjärna att återhämta sig än vad det tog för kroppen.
Visa hela svaret

Varför får man gåshud när man fryser?

Mikroskopiska muskler ställer hårstråna på ända Hårsäcken är förbunden med huden via en muskel, som dras ihop när vi till exempel fryser. Då uppstår gåshud.
Visa hela svaret

Hur utvecklas kroppen?

Kroppen växer och förändras Under puberteten växer kroppen extra snabbt. Kroppen växer inte bara på längden utan ändrar också form. Den som har en tjejkropp brukar få bredare höfter och den som har en killkropp får bredare överkropp. De flesta har någonting som de inte är nöjda med under den här perioden.
Visa hela svaret

Är blod ett organ?

Blodet, kroppens största organ, är en flytande vävnad eftersom cellerna inte är hopfogade med varandra utan rör sig fritt i en vätska. Det har många funktioner i kroppen och ett enkelt blodprov kan säga mycket om vår hälsa. I den här illustrationen förklarar vi var blodet bildas, hur det fungerar och vilken information som man kan få ut från ett blodprov. Klicka på bilden för större bild! I den här illustrationen presenterar vi blodet i siffror och berättar vad som kan hända när allt inte fungerar som det ska. Klicka på bilden för större bild! Illustrationer: CARIN CARLSSON Se även föreläsning från Forskningens dag
Visa hela svaret

Hur växer håret?

Smarta hårstrån? – Hur vet kroppshår hur långt det ska växa? Till exempel, håret på mina ar­mar slutar växa efter en visst längd, men om jag klipper det växer det tillbaka till samma längd som förut. / Martin Svar: Hårstrån på olika kropps­delar har olika långa tillväxtfaser, och det bestämmer hårets längd.

Till exempel växer hårstrån på huvudet i flera år, medan hårstrån på armarna bara växer under några månader. Hårstrån pro­duceras i hårsäckar, eller hårfolliklar, och varje hårsäck producerar många hår under sin livstid. En hårsäck på din arm kan producera ett hårstrå under 30 dagar, vilket då blir 1 cm långt.

När hår­strået slutar växa så vilar det en stund innan det lossnar – sedan producerar hårsäcken ett nytt hårstrå, även det tar 30 dagar. Så några månader efter att du har klippt håret på armen, kommer alla hårsäckar att tappa sina gamla (klippta) hårstrån och producera nya.

Om dessa nya hårstrån växer i 30 dagar ger det en illusion av att det hår som klippts växer tillbaka till samma längd som tidigare. Hos människor producerar hårsäckar hårstrån i ett mosaikmönster, det vill säga olika hårsäckar är inte synkronise­rade utan de producerar hår eller vilar oberoende av andra hårsäckar, så trots att alla hårsäckar kontinuerligt produ­cerar hårstrån och sedan fäller dem, blir vi aldrig nakna.

/ Maria Kasper, forskare vid Karolinska Institutet I samråd med Claire Higgins, forskare vid Imperial College London
Visa hela svaret

Finns svart hår?

Den här artikeln publicerades ursprungligen på lararnastidning.se Annat Ett hårstrå består av hårroten och hårfibern. Hårroten är rundad längst ned, den så kallade hårlöken. Hårlöken är omgiven av en hårsäck, där talgkörtlar mynnar ut. Hela den synliga delen av hårstrået är dött, det vill säga saknar blod och nerver.

Det finns två typer av pigment. Svart pigment: Finns i svarta, mörka och blonda hår. Rött pigment: Finns i rött hår. Grått hår beror på nedsatt pigmentering och vitt hår saknar helt pigment. Hårformen beror på hårsäckens form. Rak hårsäck: ger spikrakt hår, vanligt hos personer med asiatiskt ursprung. Böjd hårsäck: lockigt hår eller självfall, vanligt hos ljushyade personer.

Korkskruvsformad hårsäck: ger krulligt hår, vanligt hos mörkhyade personer. En människa har normalt mellan 90.000 och 150.000 hårstrån på huvudet. Ett hårstrå lever mellan två och åtta år och växer runt en centimeter i månaden. Normalt tappar vi runt hundra hårstrån om dagen.

• Örter som är bra för håret, enligt folktron: Björkblad: friskar upp hårbotten, motverkar håravfall, gör håret mjukt och glänsande.
• Tussilago: mot fett hår.
• Amomill: gör blont hår ljusare, gör håret mjukt och glänsande.
• Nässelvatten: mot mjälleksem och håravfall.
• Persilja: ger håret glans, framhäver färger.

Fröna är bra mot håravfall. Rosmarin: mot håravfall och fett hår. Salvia: gör håret starkt, glänsande, mörkare. Timjan: desinficerar, bra mot fett hår. Åbrodd: mot mjäll, gör så att håret växer bättre. Åkerfräken: läker hårbotten, mot fett hår. Världens längsta hår: 5,6 meter.
Visa hela svaret

Varför får man hår i ansiktet?

Vanliga anledningar till kvinnlig behåring i ansiktet – Att man som kvinna inte tycker det är estetik tilltalande med hår är inte alltid det värsta, kvinnlig ansiktsbehåring kan nämligen vara en indikation på att något annat är fel rent fysiskt i kroppen.

Varför många kvinnor får ökad hårväxt beror ofta på att man har mer manliga hormoner än normalt. En kvinna producerar vanligtvis låga mängder manliga hormoner. Med åren så förändras hormonbalansen i kroppen. När östrogenhalten sjunker får “manlighetshormonet” testosteron mer spelrum att påverka hur håret växer i ditt ansikte.

Men det kan även bero på genetiska eller etnicitetsmässiga faktorer som gör man får mer hår. Hirsutism är den medicinska termen för när kvinnor får karaktäristiskt manlig behåring i ansiktet eller på kroppen. Det kan dyka upp på olika områden, inklusive:

Ansiktet Benen Bröstet Ryggen Magen

Visa hela svaret

Hur ofta byter vi hud?

Hur ofta byts cellerna ut? – Fråga: Hur lång tid tar det för kroppen att reproducera alla sina celler? / Vladimir Nyberg Svar: En vanlig myt säger att alla våra celler ersätts med några års mellanrum. Vi vet att det inte stämmer, men faktum är att vi ännu inte har en samlad bild av hur snabbt alla våra celler omsätts.

Vi vet att olika celltyper nybildas olika snabbt. I vävnader med högt slitage, såsom huden och insidan av tarmarna, är omsättningen av celler hög. Där ersätts nästan alla celler inom loppet av bara några dagar eller veckor. I andra vävnader är omsättningen lägre. En av tio fettceller, och bara en av hundra hjärtmuskelceller, förnyas per år.

I hjärnan förnyas de flesta nervceller inte över huvud taget, förutom i några små specialiserade områden där nya nervceller ständigt bildas. I kroppen finns alltså stor variation, och forskning pågår för att försöka svara på din fråga. / Jens Magnusson, stamcellsforskare
Visa hela svaret

Vad heter en person som gör naglar?

Som manikyrist utför du manikyr, då du tar hand om kundens händer och de naturliga naglarna. Du lagar, filar och lackerar naglar, sköter om nagelband och ger arm- och handmassage. Nagelterapeuter bygger upp, förstärker, förlänger och lagar naglar med olika metoder, material och hjälpmedel.
Visa hela svaret