När krävs det inte bygglov? – Staket och grindar i normalt utförande kräver inte bygglov. Du behöver inte bygglov för att med mur eller plank anordna en skyddad uteplats inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus. Muren eller planket får inte vara högre än 1,8 meter.

• Om uteplatsen, planket eller muren placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs medgivande från berörda grannar.
• Medgivandet bör vara skriftligt.
• Ger grannarna inte sitt medgivande måste du söka bygglov.
• Då får byggnadsnämnden avgöra om du får bygga så nära tomtgränsen.
• Om fastigheten ligger utanför detaljplanerat område och utanför sammanhållen bebyggelse behöver du oftast inte bygglov för murar eller plank i omedelbar närhet av en- och tvåbostadshus.

Byggnadsnämnden i din kommun kan svara på vad som gäller för din fastighet.
Visa hela svaret

Hur nära allmän väg får man bygga staket?

Staket, plank och murar vid väg – Staket, plank och murar får inte stå inom vägområdet utan tillstånd enligt väglagen. Staket och murar ska undvikas inom vägområdet, däremot måste exempelvis bullerplank ibland få stå där. Bullerplank som placeras inom vägområdet, eller nära vägen, ska utformas så att det inte är farligt att köra på vid en avåkning, eller förses med lämplig skyddsanordning.

Förutom tillstånd enligt väglagen kan det också behövas bygglov från kommunen. Om det är oundvikligt att ett staket, ett plank eller en mur placeras närmare vägen ska avtal upprättas mellan Trafikverket och kommunen. I avtalet ska bland annat ansvaret för uppförande, drift, underhåll och kostnader regleras.

Plank, stängsel och murar ska utformas med hänsyn till skötseln av vägen, till exempel med tanke på snöröjning och snövallar. Trafikverket ansvarar inte för skador som drift och underhåll på vägen kan medföra. Utförande och placering måste också följa kraven enligt VGU.
Visa hela svaret

Hur högt får ett staket vara i korsning?

Regler vid vägar och korsningar Växtlighet i sikttriangeln vid infart och korsning ska vara högst 80 centimeter hög. Det gäller 2,5 meter från infart. På en hörntomt gäller det 10 meter från korsningen. Alla sorters skydd, till exempel staket eller häck, som är högre än 80 centimeter riskerar att skymma sikten.
Visa hela svaret

Får man bygga pergola utan bygglov?

Pergola – En pergola är en enkel trädgårdskonstruktion för växter, utan tak eller väggar. En sådan konstruktion kräver inte bygglov. Planerar du ha tak (även tyg och genomskinligt tak räknas) på din pergola klassas det som skärmtak och vill du ha väggar i konstruktionen kan det klassas som plank. Då behöver du söka bygglov eller göra en anmälan. Mer om plank och mur
Visa hela svaret

Vad gäller vid allmän väg?

Vägens ägare får bara stänga av vägen för trafik med motordrivna fordon. Ägaren kan inte förbjuda någon att gå, cykla eller rida på vägen. Däremot finns möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter förbjuda annan trafik än med motordrivna fordon. Men sådana förbud är ovanliga.
Visa hela svaret

Vad klassas som allmän väg?

Helhetssyn bidrar till rätt avgränsat vägnät – Övervägandet om en väg behövs för det allmänna eller inte, bör grundas på en helhetssyn med målsättningen att åstadkomma en samhällsekonomisk och rationell väghållning. Lagstiftning och trafikpolitiska mål beslutade av riksdagen styr Trafikverkets verksamhet. Vägnätet består av

allmänna vägar kommunala gator enskilda vägar

Allmän väg definieras enligt väglagen (1971:948) enligt följande; “Allmän väg är, förutom väg som anläggs enligt denna lag eller enligt lagen förändras till allmän, sådan för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller enligt äldre bestämmelser anlagts som eller förändrats till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun.” Stat eller kommun är väghållare för allmänna vägar.

Regeringen kan besluta att en kommun ska vara väghållare för allmänna vägar inom kommunen eller vissa delar eller vägar inom kommunen. Inom tätorter med detaljplan finns gator som utgör allmän plats. Här ansvarar normalt kommunen för väghållningen. Enskild väg är väg som inte är allmän eller gata. Väghållare för enskilda vägar är de fastigheter som har nytta av vägarna.

För förvaltningen av dessa svarar ofta någon form av organisation, samfällighetsförening eller delägarförvaltning, som omfattar berörda fastighetsägare. Delar av det enskilda vägnätet kan under vissa villkor få bidrag till väghållningen från stat och/eller kommun.

Väghållning av allmänna vägar, enligt Väglagen 1971:948 Gatuhållning, enligt Plan- och bygglagen 2010:900 Väghållning av enskilda vägar, enligt Anläggningslagen 1973:1149.

I kartapplikationen NVDB på webb (se länk längst ner på sidan, under “Läs mer”) visas i lagret Väghållare vilka vägar som ingår i statligt, kommunalt respektive enskilt väghållaransvar. För att se det aktuella lagret på kartan, välj “Väghållare” i rutan “Vad vill du se i kartan” som hittas i sidans övre högra hörna.

På sidans vänstra övre hörna finns teckenförklaring som kan öppnas genom att klicka på pilen. De röda linjerna markerar vägar som ingår i statligt väghållaransvar, de blåa linjerna är vägar och gator som kommunen ansvarar för och de gröna linjerna är vägar som ingår i enskilt väghållaransvar. I ett inslag på Rapport/SVT onsdagen den 7 mars 2018 hävdas det att Trafikverket avser att spara pengar genom att överlåta ansvar och underhåll av 2 000 mil väg.

Detta stämmer inte. Det finns inte något beslut om att driva en sådan utveckling. Siffran om 2000 mil väg är hämtad från Trafikverkets projektrapport Översyn väghållaransvar (2012). I rapporten presenterades bl a en systemanalysstudie där man undersökte storleken på det lågtrafikerade allmänna vägnätet, baserat på två olika gränser för trafikmängd, högst 50 fordon/dygn respektive högst 125 fordon/dygn.

• I studien studerades bland annat hur mycket av det statliga vägnätet som skulle kunna vara aktuellt att överföras till enskilt vägnät, utifrån de två scenarios för trafikflöden som gränsdragning mellan en allmän kontra enskild väg.
• Med 125 fordon/dygn berör studien ca 20 000 km allmän väg och med alternativet 50 fordon/dygn berörs av ca 8 700 km allmän väg.Trafikverket har inget uttalat mål eller riktlinje som handlar om att pröva indragning av vägar i den omfattning som studerades i Översyn väghållansvar.

Det finns inget uttalat mål att dra in vägar från allmänt underhåll med varken upp till 125 fordon/dygn eller 50 fordon/dygn. Däremot arbetar Trafikverket kontinuerligt med att utreda vilken aktör som bör ansvara för en viss väg. Samhället förändras och nya vägsträckor byggs, befolkningsförändringar sker, allmänna målpunkter läggs ned eller tillkommer.

1. Allt detta påverkar behovet av en väg för allmän samfärdsel.
2. En väg kan få en mer lokal betydelse.
3. På en annan väg kan genomfartstrafiken öka och indikera att vägens funktion förändrats.
4. I Trafikverkets löpande arbete ingår att se över det allmänna vägnätet så att de vägar som ingår i detta uppfyller kraven för allmän samfärdsel (Väglagen §1 och §25).

Med allmän samfärdsel menas att en väg behövs för allmän trafik och inte främst är för nytta för fastighetsägare och verksamheter i vägens närhet. En förändring av en allmän statlig väg till enskild eller kommunal väghållning prövas från fall till fall och är en process som inkluderar samråd med berörda sakägare.

Beslutet om förändrat väghållaransvar är överklagningsbart. Trafikverket ser kontinuerligt över kommunala väghållningsområdesgränser i samarbete med kommunerna. Inom ett kommunalt väghållningsområde har kommunen väghållaransvaret enligt väglagen (1971:948). Idag är drygt 200 av landets 290 kommuner egna väghållare enligt väglagen.

Syftet med översyn är att upprätthålla en samhällsekonomisk och rationell fördelning av väghållningen utifrån gällande lagstiftning. Väghållningsområdet bör omfatta;

Planlagt område i tätorten. Områden i och intill tätorten som planeras för exploatering inom de närmaste åren (3-5 år). Planlagda områden i tätortens närhet bör prövas utifrån önskemål om rationell väghållning.

När börjar processen? Vem gör vad? När får man information? När kan man komma med synpunkter? Så här ser processen för indragning av vägrätt (förändring av allmän väg till enskild väg eller till kommunal gata) ut.1. Ärendet initieras vanligtvis av berörd väghållningsmyndighet (vanligtvis Trafikverkets region, men kan även vara en av regeringen utpekad kommun), ibland av en extern aktör.

En utredning om indragning av vägrätt påbörjas om något tyder på att en allmän vägs funktion har förändrats eller annat som tyder på att vägen inte längre uppfyller kraven för allmän samfärdsel (allmän samfärdsel = vägen behövs för allmän trafik och utgör inte främst nytta för de som bor eller verkar vid vägen). Om vägen är belägen i tätort kan indragningen av vägrätt bli aktuell att utredas när vägens funktion gör att vägen är lämplig att ingå i kommunal väghållning som gata (med stöd av plan- och bygglagen).

2. Utredningshandlingar (utrednings-PM med tillhörande karta och eventuella andra kompletterande handlingar) tas fram av väghållningsmyndigheten.3. Utredningshandlingarna skickas för synpunkter (samråd) hos berörda fastighetsägare, kommun och ev. andra som berörs av förslaget. Ärendet annonseras i Post och Inrikes tidningar och vid behov i lokaltidning.

I de fall vägen är helt belägen på detaljplanelagd mark med kommunalt huvudmannaskap innebär en ev. förändring att vägen blir en kommunal gata och samråd sker enbart med den berörda kommunen och ev. myndigheter.

4. Inkomna synpunkter sammanställs och bemöts.

Synpunkterna kan föranleda att utredningshandlingarna behöver justeras eller omarbetas. Beroende på omfattningen av uppdateringen kan ett nytt samråd vara aktuellt (punkt 3). Om synpunkterna visar att vägen fortsatt behövs som allmän väg avbryts utredningsarbetet.

5. Förslag till indragning av vägrätt skickas till beslut till Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning. I samband med detta skickas ärendet på kommunikation hos de som inkommit med synpunkter under samrådsskedet. Eventuella ytterligare synpunkter kan då skickas till Trafikverkets centrala funktion Juridik och planprövning.

Beslutet är överklagningsbart. Överklaganden ställs till Trafikverkets funktion Juridik och planprövning och hanteras och beslutas av regeringen.

6. Beslut vinner laga kraft.

Om beslutet innebär att vägen förändras till enskild väg, ansöker och bekostar Trafikverket om anläggningsförrättning hos Lantmäteriet, med målsättning att en gemensamhetsanläggning bildas som ny väghållare för vägen. Berör indragningen enbart en till två fastigheter ansöks anläggningsförrättning om så behövs.

7. Om beslutet innebär att vägrätten dras in, ska ett besiktningsmöte hållas mellan Trafikverket och den blivande väghållaren.

Trafikverket bekostar nödvändiga underhållsåtgärder om det visar sig att vägen är i eftersatt underhåll.

Senast uppdaterad/granskad: 2022-03-08 : Väghållaransvar
Visa hela svaret

Vad gäller för allmän väg?

Skillnad på väg som allmän plats och allmän väg – Ibland blandas begreppen väg som allmän plats och allmän väg ihop. Detta är dock olika saker som regleras med olika lagstiftning. I en detaljplan kan kommunen reglera väg som allmän plats Väg. Kommunen är i de flesta fall huvudman för dessa.

1. Allmän väg regleras istället i väglagen.
2. Vad som är en allmän väg bestäms alltså inte genom detaljplan.
3. Väghållaren för en allmän väg är alltid kommun eller staten genom Trafikverket.
4. Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap.5, 8 §§ 5 § I en detaljplan ska kommunen 1.
5. Bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden, 2.

bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och 3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.8 § I en detaljplan får kommunen bestämma 1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och 2.

• Hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas.
• Lag (2014:900),
• Väglag (1971:948) 1, 5 §§ 1 § Denna lag gäller allmän väg.
• Allmän väg är, förutom väg som anläggs enligt denna lag eller enligt lagen förändras till allmän, sådan för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller enligt äldre bestämmelser anlagts som eller förändrats till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun.

En väg upphör att vara allmän, när vägen dras in. Om en kommun är väghållare, upphör vägen att vara allmän, när den enligt plan- och bygglagen (2010:900) upplåts eller ska vara upplåten till allmänt begagnande som gata. Om en väg har upplåtits till allmänt begagnande som gata medan staten är väghållare, upphör vägen att vara allmän, när kommunen övertar väghållningen.

1. Lag (2010:904),5 § Staten är väghållare för allmänna vägar.
2. Om det främjar en god och rationell väghållning får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, besluta att en kommun skall vara väghållare inom kommunen.
3. Beslutet kan begränsas till att avse vissa vägar eller vissa områden inom kommunen.

Lag (1986:636),
Visa hela svaret