Fuktskydd Publicerad 2003-09-01 Uppdaterad 2022-02-22 Förhöjd fuktkvot i virket är en avgörande faktor för såväl röt- och mögelangrepp som form- och dimensionsförändringar. Genom att minska benägenheten hos virket att ta till sig vatten från nederbörd eller fuktig luft kan man indirekt hindra till exempel rötangrepp.
Visa hela svaret

Vad kan man göra för behandling med en bräda så att den inte ruttnar så fort när den är placerad utomhus?

Så behandlar du snickerier med lasyr – Steg 1 Rengör Rengör ytan från kåda, fett och kletigt material. Steg 2 Slipa Om du bättrar på en tidigare behandlad yta, måste du slipa bort skadat trä ner till rent trä. Slipa bort kvarvarande lasyr med sandpapper.

Steg 3 Grunda och lasera Förbehandla trärena, skadade ställen med grundolja, innan du stryker ytan på nytt med två lager av skyddande lasyr. Använd en lasyr som är särskilt lämpad för snickerier, fönster och dörrar. Skydda först träet mot påväxt med grundolja. Särskilt viktigt är det att lägga grundolja på ändträ och trärena ställen.

Behandla därefter träet två gånger med lasyr. Detta ger inte bara en snygg yta, utan förhindrar även att vatten tränger in i träet.
Visa hela svaret

Hur länge klarar sig obehandlat trä utomhus?

Tryckimpregnerat virke används i många miljöer, och inte minst vid altanbyggen runt hus. De flesta väljer tryckimpregnerat eftersom materialet står emot röta i minst 25-30 år. Ett viktigt årtal för tryckimpregnerat virke är 2004. Då förbjöds så kallade CCA-medel (blandning av koppar, krom och arsenik) som träskydd.

De träskyddsmedel som används i Sverige i dag är godkända av Kemikalieinspektion och EU:s biocidförordning. Den tryckimpregnerade vätskan består av kopparsalter, samma ämnen som finns i båtbottenfärger för algbekämpning. I grunden är koppar en livsnödvändig metall för både människor och natur, men i för höga halter är den giftig för vattenlevande organismer.

I den vätska som används för tryckimpregnering går det år mindre är fyra gram koppar per löpmeter virke. – Ett ändamålsenligt träskyddsmedel som används enligt Nordiska Träskyddsrådets kvalitetssystem och märks med NTR har en teknisk livslängd på 25-30 år, eller mycket längre om det är byggt på rätt sätt.

1. Sett ur ett livscykelperspektiv så är tryckimpregnerat virke det som ger minst miljöpåverkan av motsvarande alternativ på marknaden, påpekar Fredrik Westin.
2. Överbliven arsenik Impregnerat träskyddsmedel har en historik som går tillbaka till 1850-talet när kemikalier sprutades in i slipers vid byggnation av järnvägsräls.

Sedan kom telefonin och elektriciteten där stolparna för ledningarnas behandlades på samma sätt för att motverka röta. På den tiden var det staten som ombesörjde impregneringen. Det var först på 1930-talet som privata företag började arbeta med impregnering.

• Bland de första var gruvbolaget Boliden där överbliven arsenik från malmproduktionen användes som träskyddsmedel.
• NTR världsledande I slutet av 1960-talet blev samhället mer miljömedvetet.1969 grundades både Naturvårdverket och Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB.
• Samma år samlades det Nordiska ministerrådet och bestämde att det skulle ske en samverkan kring forskning och bestämmelserna för innehållet i träskyddsvätska.

Det ledde till att Nordiska Träskyddsrådet, NTR, bildades. – NTR har varit världsledande i att ta fram riktlinjer för kemiskt träskydd och har även varit förebild för EU-standarden när den kom. NTR-systemet utvecklas ständigt och är öppet för alla träslag och metoder, upplyser Fredrik Westin.

1. Sluten process Utfasningen av CCA-medel skedde på 1990-talet för att helt förbjudas 2004 och ersättas av kopparsalterna.
2. Men det sker en ständig utveckling för att bli ännu bättre, både när det gäller miljö och kvalitet.
3. Från att kemikalieinnehållet har varit lösningsmedelsbaserat är det i dag helt vattenbaserat.

Det tränger ända in till kärnan i virket och fixeras där genom en kemisk reaktion, vilket gör att ingenting kommer ut i naturen. Impregneringen sker i en invallad och helt sluten process där spillet går tillbaka till produktionen. Tryckimpregnerat virke kommer från svenska skogar där träden tagit upp och bundet koldioxid ur luften.

Detta sammantaget ger en minimal miljö- och klimatpåverkan över sin livstid, menar Fredrik Westin. Olika klassificeringar Han poängterar också hur viktigt det är med de olika NTR-klassificeringarna och rätt trä på rätt plats. Exempelvis så ska träskyddsklass NTR A användas vid kontakt med mark och sötvatten, NTR AB för trallbrädor ovan mark och NTR Gran till vindskivor, takläkt och panel som är speciellt utsatta för väder och vind.

Det går att stryka träskyddsmedel på obehandlat trä, vad är skillnaden? – Kvalitetsmässigt blir det sämre eftersom träskyddet inte tränger in i virket och skyddar mot röta, utan lägger sig på ytan. Ur miljösynpunkt innebär det att träskyddsvätskan hamnar i naturen efter ett par år (av väder och vind), vilket inte är bra.

• Tryckimpregnerat material kan målas eller oljas, men det påverkar inte hållbarheten mot röta i någon större omfattning.
• Det är mer ett sätt för att skydda ytan från uttorkning och sprickbildningar, och för att det ska se bra ut.
• Helt obehandlat trä håller inte längre än cirka 4-5 år om man inte väljer en högkvalitativ kärnfura som kan hålla upp till 8-10 år enligt Fredrik Westin.

– Det behövs inte bara nytt trämaterial när det ska bytas, utan nya spik med mera som också har påverkan på miljön. Att ersätta tryckimpregnerat med andra material som exempelvis betongplattor eller plastkomposit är heller inte en miljömässigt bra lösning, säger Fredrik Westin.

När det tryckimpregnerade virket har tjänat ut ska det lämnas in på särskild plats på kommunens återvinningsstation där det används för energiåtervinning. Det nya tryckimpregnerade virket är inte farligt avfall men är svårt att skilja från det tidigare CCA-impregnerade virket som är klassat som miljöfarligt avfall.

Det ta inte att vara utfasat förrän efter 2030 enligt Avfall Sverige som är kommunernas branschorganisation för avfallshantering. Så tills vidare lämnas allt tryckimpregnerat på samma plats. Fakta: Impregnerat trä är virke som genom vakuum/övertrycksprocess pressar in impregneringsvätska, företrädesvis innehållande kopparsalter, genom virkets splintved och fixeras inne i cellerna.

Detta för att motverka röta som uppkommer när virke används utomhus i fuktiga miljöer. Det är kopparn som ger träet dess gröna färg och idag används enbart träskyddsmedel godkända av Kemikalieinspektionen enligt EU:s biocidförordning. Allt virke som produceras i Norden hanteras också enligt Nordiska Träskyddsrådets (NTR:s) regler, ett impregnerat NTR-virke innebär att virket har en effektiv funktion och provning i fält i minst fem år.

Själva impregneringen av virket görs alltid i en sluten och process för att inte spill ska komma ut till omgivningen. I Sverige är det bara impregnerad furu som används. Gran impregneras för vissa exportmarknader och till exempelvis panel, vindskivor och läkt.
Visa hela svaret

Hur behandla trä utomhus?

Alkydoljefärg – Alkydoljefärg är närbesläktad med linoljefärg men torkar snabbare, har bättre glanshållning och hållbarhet. När färgen torkat får den en fyllig och vattenavvisande yta. Alkydoljefärg lämpar sig för behandling av utvändigt trä. Den kritar efter några år vilket då ger en matt och något blekare yta.
Visa hela svaret

Vad kallas virke som behandlats för att hålla bättre utomhus?

Trä för utomhusbruk är ofta impregnerat – Virke som är avsett att användas utomhus är vanligtvis behandlat med träskyddsmedel. Träskyddsmedlet har ofta pressats in i virket med hjälp av tryck eller vakuum, vilket ger virket ett långvarigt skydd mot bland annat rötsvamp och insektsangrepp.

• Sådant virke kan vara behandlat med ett medel som innehåller koppar, ibland i kombination med andra svampdödande ämnen, så kallade fungicider.
• Ett alternativ till att köpa färdigimpregnerat virke är att köpa träskyddsmedel som du kan stryka på obehandlat virke.
• Det är dock bra att känna till att träskyddsmedel som du själv stryker på virket inte tränger in i virket på samma sätt som den typ av impregnering som sker i industrin, med hjälp av tryck- eller vakuumbehandling.

Därför ger industriellt impregnerat virke ett bättre skydd mot röta och insektsangrepp än virke som du själv behandlar med träskyddsmedel.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det innan trä ruttnar?

Hur länge håller trä Splintved drabbas av rötangrepp redan efter tre år i markkontakt. Det gäller oberoende av träslag. Kärnveden är dock oftast mer motståndskraftig än splintveden och vissa speciella träslag är mycket beständiga. Bland våra inhemska träslag är beständigheten inte så bra.

1. Furukärnved klarar sig 4-8 år i markkontakt och i mellan 5-10 år vid användning i utsatta lägen ovan mark.
2. Tabellen anger tiden i år till då det normalt uppträder rötskador.
3. Den naturliga variationen i virket och förutsättningarna under exponeringen gör att tidsangivelsen ges som ett intervall.
4. För ovan mark har virket exponerats horisontellt och oskyddat.

Enhet (år). Naturlig beständighet mot röta är mycket väl dokumenterad och känd. Uppgifter återfinns i Europastandarden EN 350 med en förteckning över alla träslag. Läs en sammanfattning av EN 350, Vetenskapliga försök visar att NTR-klassat trä håller i 20 – 40 år i kontakt med mark.

Tabellen visar hur mycket av träet som ruttnat (orange färg) efter tre år i markkontakt (fältförsök enligt standard EN 252 (EuropaNorm).Notera att oskyddad splintved är helt genomrutten, medan rötangreppen på NTR-klassat virke är nästintill försumbara.Den blåa andelen som kan sägas visa beständighet, visar hur stor del som är oskadad efter 3 år i markkontakt.

Visa hela svaret

Vilket träslag ruttnar inte så lätt?

trä Written by admin On the fre, 2017-03-17 17:56 ved från träd, används som tekniskt material och har i huvudsak ursprunglig biologisk struktur. Trä i form av delvis bearbetad råvara, t.ex. plank eller brädor, kallas oftast virke, som i t.ex. sågat virke och hyvlat virke.

Termerna trä och virke används dock i stort sett synonymt. Trä har stor betydelse inte bara som konstruktionsmaterial (t.ex. vid möbeltillverkning och husbyggnad), utan det är även en viktig råvara t.ex. för massatillverkning (se massaved ) och tekniska destillationsprodukter, samt som bränsle. I dessa sammanhang används ofta termen ved i stället för trä.Vedens sammansättning av rörformiga fibrer gör träet poröst men också utpräglat anisotropt, dvs.

det får olika egenskaper i olika riktningar. Man brukar använda begreppen fiberriktning (längdriktning), radiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen) och tangentiell riktning (tangentiellt i förhållande till årsringarna).Trä är ett hygroskopiskt material, dvs.

träets fuktighet är beroende av den omgivande luftens fuktighet. Vedens fuktinnehåll uttrycks vanligen genom fuktkvoten, som är kvoten mellan vattnets vikt och det torra träets vikt, normalt uttryckt i procent. Fukten kan dels vara vatten i cellernas hålrum (fritt vatten), dels kemiskt bundet i cellväggarna (bundet vatten.

Vid torkning av trä avgår det fria vattnet först. När allt fritt vatten är borta har man nått fibermättnadspunkten och då har cellväggarna maximalt fuktinnehåll. Fibermättnadspunkten, som för de flesta träslag är 28–30 % fuktkvot vid rumstemperatur, är också jämviktsfuktkvoten för trä i luft med 100 % relativ luftfuktighet.

Om torkningen fortsätter avgår även delar av det bundna vattnet.I sågverk torkas virket normalt till en fuktkvot på c:a 18 %, medan trä för inomhusbruk, t.ex. golv, snickerier och möbler bör torkas till 7–10 % och trä för utomhussnickerier till 12–15 %. Trä i uppvärmt inomhusklimat har under vintertid en fuktkvot som är 5–15 % lägre än under sommaren.Minskning eller ökning av fuktkvoten under fibermättnadspunkten medför en krympning respektive svällning, s.k.

fuktrörelse, dvs. träet “rör sig”. Fuktrörelsens storlek varierar beroende på träslag, men för de flesta medför en fuktkvotsändring från fibermättnadspunkten till absolut torrt trä 6–10 % krympning i tangentiell riktning och 3–5 % i radiell riktning. I allmänhet rör sig tunga träslag mer än lätta.

• I fiberriktningen är fuktrörelsen mycket mindre, totalt endast 0,1–0,2 %.
• Fuktkvotsändringar som ligger över fibermättnadspunkten medför inga dimensionsändringar.
• Rympningen vid torkning medför ofta t.ex.
• Sprickbildning och formförändringar.
• Träets densitet har stor betydelse för dess egenskaper.
• Cellväggarnas densitet, dvs.

träets kompaktdensitet är nästan lika för alla träslag. c:a 1500 kg/m 3, Varje träslags densitet avgörs därmed huvudsakligen av hur mycket hålrum det är mellan cellväggarna. Andra komponenter i veden, som t.ex. hartser och kåda, har i regel ganska liten inverkan på densiteten.

• Eftersom vikten påverkas av fuktinnehållet måste uppgifter om densiteten alltid hänföras till viss fuktkvot.
• Vid 15 % fuktkvot ligger medeldensiteten för de flesta träslag mellan 350 och 750 kg/m 3,
• Det lättaste träslaget balsa väger c:a 100 kg/m 3, medan pockenholts och ebenholts väger över 1000 kg/m 3, vilket innebär att de inte kan flyta i vatten.

Densiteten varierar också avsevärt inom samma träslag liksom även inom ett och samma träd. I normalt vuxen svensk furu eller gran är densiteten normalt högre längre ut och längre ned i stammen. Trä är ett hållbart, lättbearbetat och ett i förhållande till sin vikt starkt material, men hållfastheten är dock mycket olika i träets olika riktningar.

För flertalet träslag är t.ex. draghållfastheten 30 gånger större i fiberriktningen än tvärs fiberriktningen. Däremot är tryckhållfastheten i fiberriktningen endast c:a hälften av draghållfastheten, vilket beror på att fibrerna knäcks vid hög tryckpåkänning. Hållfasthetsegenskaperna i tangentiell och radiell led är relativt lika.

Kvistar, snedfibrighet m.m. kan försämra hållfastheten betydligt. Hög densitet medför hög styrka och hårdhet, medan, å andra sidan, låg densitet ger bättre värmeisoleringsförmåga och oftast mindre fuktrörelse. Om trä har en fuktkvot över c:a 20 % finns risk för angrepp av träförstörande mikroorganismer, främst rötsvampar, vilka bryter ned veden.

För att kunna utvecklas kräver svamparna vatten. Torrt trä kan därför inte ruttna. Förmågan att motstå sådana svampangrepp, rötbeständigheten, varierar mycket mellan olika träslag. Splintveden, ytveden, hos barrträd har låg beständighet, medan kärnveden hos furu och lärk har relativt god beständighet. Bland de svenska lövträden är al, ask, björk och bok känsliga mot röta, medan ekens kärnved är betydligt bättre än kärnved från tall.

Ännu bättre beständighet har t.ex. teak och jarrah (en australisk eucalyptusart). Vissa andra eucalyptusarter är däremot rötkänsliga. Så småningom bryts dock allt fuktigt trä ned av mikroorganismer. Genom lämplig konstruktion av byggnader och produkter (konstruktivt träskydd) kan emellertid träet skyddas mot att utsättas för fukt.

Man kan då använda träslag som egentligen har låg rötbeständighet, t.ex. som utvändigt byggnadsmaterial. Trä som skall vara i direkt kontakt med mark eller i andra utsatta lägen kan impregneras med rötskyddande preparat (kemiskt träskydd), (se träskydd, impregnering ). Det finns en stor variation beträffande färg och utseende bland olika träslag.

Vissa har vackra, dekorativa mönster som är mycket uppskattade i t.ex. möbler och inredningar. Andra träslag är enfärgade och mer intetsägande. Ljuset påverkar färgen hos träet på olika sätt. Ljusa träslag som furu och gran blir mörkare eller gulare, medan mörka träslag brukar blekna efter en tid av ljusexponering.
Visa hela svaret

Varför ruttnar trä?

Trä som inte ruttnar – Allt trä ruttnar om det utsätts för fukt, det krymper och slår sig då det torkar. Men detta gäller inte allt trä i samma mån. Det bör man tänka på när man väljer virke för ett visst ändamål. Senvuxet, moget och kådrikt virke är motståndskraftigt mot röta.

Att fur är moget framgår av att den mörkare kärnan är stor, ytveden mindre. Kärnan innehåller mycket rötskyddande ämnen och transporterar inte så mycket vatten som ytveden. Kärnfuru är därför lämpligt till fönsterbågar, ytterdörrar, vattbrädor och syllstockar. Även grova kvistar innehåller mycket kärnved och därför kan kvistrik fur vara lämplig till syllstockar.

Gran har inte särskild kärnved och anses mindre motståndskraftig mot röta. Ek har tack vare sin garvsyra stor motståndskraft mot röta och har i sydliga landskap använts till utsatta ställen, som syllstock till exempel. Asp har använts till takspån och det är också ett utmärkt träslag för tillverkning av bastulavar och panel.
Visa hela svaret

Hur förvarar man virke utomhus?

Byggvirke – Ett parti konstruktionsvirke eller utvändiga panelbrädor har normalt målfuktkvot 16 % vid leverans från sågverket. Virket kan förvaras i det emballerade paketet utomhus under en kortare tid om det är helt skyddat mot nederbörd och uppfuktning.
Visa hela svaret

Kan man impregnera trä själv?

Verkstan – 16 inlägg 21066 visningar 5 följer Svara, dela mm. sön 04 maj 2014, 20:03 #279044 Tjenare, Är detta fel forumflik så får ni gärna flytta denna tråd rätt. Jag funderar på hur det går till att tryckimpregnera? Är det nån som prövat göra det själv i liten skala? Om så, vars köper man vätskan och hur går man till väga? //ThommE rokon – Gunnarsbyn, Norrbotten – sön 04 maj 2014, 20:19 sön 04 maj 2014, 20:19 #279046 Om man vill börja md en verksamhet om än i liten skala så är det bästa man kan göra att ta anställning på ett företag som sysslar med det man själv funder på att ge sig på. rokon – Gunnarsbyn, Norrbotten – sön 04 maj 2014, 20:48 sön 04 maj 2014, 20:48 #279051 Ok. Länkar till en film med ett nyare koncept på tryckimpregnering Först förklaras lite kring produkten, framställningen av vätskan vid 2.min30 sek lite kort om tryckimpregnring produkten har en katalysator från frukt och grönsaker sedan kisel som binder till träet på något vis så att det liknas vid fossil. roten – sön 04 maj 2014, 21:33 sön 04 maj 2014, 21:33 #279061 Har i alla fall funnits en firma i Pitetrakten som pysslat med tryckning. En kompis till farsan brukade köra dit virke när det var lite special. Men det börjar ju vara en massa år sen nu. Camwood – Stockholm – ons 07 maj 2014, 05:36 ons 07 maj 2014, 05:36 #279327 Tänk på att om du ska trycka virke så är det väldigt mycket regler o bestämmelser för det. Och det kostar nog mycket. Och har du anställda som ska göra det så blev det nu ännu mer regler Svar från en “pessimistkonsult” SMV 21 s SMV Drivax Fendt Dieselross med halvband BM55 med kedjor och kälke MF 35 Ockelbo 8000 med kälke Slurfi – Masugnsbyn Lappland – ons 07 maj 2014, 19:22 ons 07 maj 2014, 19:22 #279409 Intressant ämne, enda jag gjort i den vägen var att pappa hade ett oljefat med nåt medel i och där fick stängselstolpar stå en längre tid. Men det var typ slutet av sjuttiotalet och sannolikt är inget tillåtet längre. Midgård – Norra Kalmar Län och Lidingö – ons 07 maj 2014, 20:00 ons 07 maj 2014, 20:00 #279414 Jo, jo, jag vet. För längre tillbaks hade vi sätt att “konservera” slitdetaljer på plogar, harvar o.d. så att det inte rostade och det är nog inte heller att rekommendera med dagens miljömått mätt. Norrland – Schtaan – lör 10 maj 2014, 07:14 lör 10 maj 2014, 07:14 #279722 Det finns ett företag i Ostvik norr om Skellefteå som impregnerar virke. Dom har en mindre anläggning och håller på att bygga en till impregneringsbana. Men det krävs många miljötillstånd och kontroller av miljökontoret. rokon – Gunnarsbyn, Norrbotten – lör 10 maj 2014, 07:44 lör 10 maj 2014, 07:44 #279727 Jag tror inte själva förfarandet tryckimpregnering av virke kräver några särskilda tillstånd utan det är vad man använder för medel vid impregneringen som avgör. Det fanns ett företag som lade miljoner på att utveckla och lansera tryckimpregnering med linolja.

1. Men det gick i stöpet.
2. Har ni sett ett datablad på rå linolja? = 0% skadliga ingredienser.
3. Nu förespråkar jag inte linolja fast jag själv har förbrukat ett helt fat.
4. Det kan under vissa omständigheter verkligen göda blånad av virke.
5. Fossiliseringsprocessen med kisel som jag länkade till ovan verkar intressant, kolla med företaget som tillverkar produkten hur de har lyckats med att tackla myndigheterna, om det har fallit väl ut så bör det vara lämpligt för mer småskalig användning.

Sen måste ju klassningen av produkten vara godkänd så man kan ange vilket skydd det ger. Sen är det där med att lyckas med marknadsföringen av nya produkter, brukar ej vara lönsamt att vara den som banar ny väg. Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680 j-eg63 – Piteå – lör 10 maj 2014, 20:42 lör 10 maj 2014, 20:42 #279788 Men thommep. Piteå såg o Hyvleri är väl dom som tryckimpregnerar det mesta virket här i Norrbotten Inte ska du försöka med sådant själv. Prata med dom så får du ditt virke ordentligt tryckimpregnerat till ett humant pris lör 10 maj 2014, 21:20 #279798 rokon skrev: Nu förespråkar jag inte linolja fast jag själv har förbrukat ett helt fat. Tosca – Nordöstra Svealand – lör 10 maj 2014, 21:23 lör 10 maj 2014, 21:23 #279799 Med bra virke fungerar tydligen impregnering mindre bra, så du är nog inne på rätt spår. Möjligen får man göra om inoljningen någon gång, men jag tycker det känns värt det. rokon – Gunnarsbyn, Norrbotten – lör 10 maj 2014, 21:41 lör 10 maj 2014, 21:41 #279801 Roslagsmahogny modellen har jag använt mig av på träbåtar (allmogebåtar och ekor) det är ju det ända som funkar i båtsammanhang. Inte vill man hålla på att arbeta med tryckimregnerat virke inom båtbyggeri.

• Man stryker och stryker på så många ggr man orkar med, sen ut med båten på luftig solig plats där vinden kommer åt då kan den torka på 4 dagar om det vill sig väl.
• När jag gör roslagsmahogny på båtar så använder jag kokt linolja, terpentin, fin trätjära av dalbränd typ, 1/3 av vardera blandas ihop.
• Den kokta lakar inte ut lika lätt som den råa linoljan.

På hus som man vill skall se naturligt solbrända ut gör man lika på solsidan, på nord-nordost endast vatten och järnvitriol och lite vätmedel för att ta bort ytspänningen (lite yes)för att få det grått snabbt. Jo visst får man upprepa behandlingen ibland, men har man gjort det i några omgångar, och har bråttom och vill ha båten fin snabbt, då behöver man bara stryka lite terpentin på så går den matta ytan bort och lystern kommer fram.

• Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680 lör 10 maj 2014, 22:56 #279817 För effektiv tryckimpregnering måste man ha möjlighet til jobba med undertryck och övertryck i tank, och det skulle vel vara lite svårt rent småskaligt.
• Impregneringsmedel är hellre inte så effektiva som dom var, och det är bra för miljön.

Skulle hellre göra som Rokon säger. Det är mycket effektivt, och holler minst lika länge som det tryckimpregnerade virke man kan köpa. Har själv användt linolja(kokt) och paraffin. Lot brädorna, som var genomturra ligga i det ett par dygn, och senn strök jag av och lot det turka. Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Visa hela svaret

Måste man Grundmåla trä utomhus?

Grundmålning – Grundmålning ska framför allt utföras på träytor som inte varit målade tidigare. Tidigare målade träytor behöver normalt sätt inte grundas om det befintliga färgskiktet är intakt. Om tidigare färgskikt har flagnat av och/eller om det finns löst sittande lasyr skall dessa områden skrapas ned till bart trä och fläckgrundas.

• Om fasaden aldrig tidigare varit målad bör alla ytor som ska målas med täckfärg också grundmålas.
• Grundfärgen gör att täckfärgen fäster bättre och gör underlaget vattenavvisande vilket minskar risken för fuktskador.
• När man använder sig av förgrundad panel så bör man tänka på att spikställen och sågytor behöver grundmålas.

Kontrollera även så att panelen har tillräckligt med grundfärg på hela ytan. Om inte bör man lägga på mer grundfärg. Tänk på att vara extra noga kring utsatta ställen som till exempel ändträ, skarvar och fönsterkarmar.
Visa hela svaret

Måste man ha Grundolja?

Måla träfasad – 1. Börja med att spackla eventuella sprickor och hål i fasaden.2. Gamla träfasader som inte har underhållits på länge kan ha drabbats av alg- eller mögelangrepp. Då måste ytorna skrubbas rena med alg- och mögeltvätt. Tvätta fasaden noga med fasadtvätt och skölj noga.

Har fasaden gammal, flagnande färg så ska den skrapas bort innan du börjar måla.3. Kontrollera att fasaden är tillräckligt torr innan du börjar måla. Hur lång tid det tar för fasaden att torka beror på många faktorer. Ett tips är att använda en fuktkvotsmätare. Träet ska ha en fuktighet som understiger 15 procent innan du kan börja måla.4.

Måla uppifrån och ner med en bra fasadpensel. Låt färgen torka och måla därefter en gång till. Tänk på! Ska du måla på obehandlat trä så behöver träet först impregneras med grundolja innan det grundmålas med en grundfärg. När grundfärgen har torkat ska träet målas en eller två gånger beroende på färgens täckningsförmåga.
Visa hela svaret

Hur stoppa röta i trä?

Röta    – Fukt samlas ofta i byggnadstekniskt komplicerade lägen och utvecklas så småningom till att bli röta. Var därför extra noga när du skarvar olika byggnadsdelar. Tänk på hur vattnet naturligt vill rinna och led det gärna bort från husets känsliga delar.

Rötskadat virke ska tas bort. Även om rötan avstannat och det skadade virket är torrt skall det helst avlägsnas. Annars riskerar det att dra till sig skadedjur. Det finns olika medel för att stoppa röta, men då måste träet vara uttorkat. Tjära, linolja och terpentin ger ett bra skydd. Tjäran är giftig och linoljan mättar träet och hindrar vatten från att tränga in.

Det finns även moderna  rötskyddsmedel  - inte alltid miljövänliga – som exempelvis träskyddsolja. Träskyddsoljan brukar innehålla en blandning av olika oljor och röthämmande gifter samt även en stor del lösningsmedel. Träoljan bör främst ses som ett  ytskydd, eftersom inträngningsförmågan inte är speciellt bra.     : Mögel, alger och röta
Visa hela svaret

Måste man Grundmåla obehandlat trä?

Underlaget ska vara i god kondition – Nytt trä som ska täckmålas måste skyddas mot ljusnedbrytning så snart som möjligt. Träytan blir nämligen försvagad redan efter en kort tids exponering utomhus. Det medför försämrad hållbarhet för flertalet färgtyper.
Visa hela svaret

Hur impregnerar man trä?

Metoder –

Vakuumimpregnering utförs i tryckkärl under högt tryck, torrt virke placeras i ett liggande tryckkärl som tillsluts. Luften sugs ur kärlet och det porösa virket, varefter man tillsätter impregneringsvätskan under vakuum. Vid korrekt utförd tryckimpregnering trycks impregneringsvätskan in till kärnveden, vilket ger ett gott skydd mot röta. Upptagningen av impregneringsvätska ligger runt 300 liter per kubikmeter virke, men kan variera upp mot 600 liter beroende på det tryckta virkets förutsättningar.

Brandskyddsimpregnering utförs med torkat virke för att få bättre motstånd mot brand, här tillförs brandskyddsvätskor under vakuum.

Visa hela svaret

Måste man Grundmåla obehandlat trä?

Underlaget ska vara i god kondition – Nytt trä som ska täckmålas måste skyddas mot ljusnedbrytning så snart som möjligt. Träytan blir nämligen försvagad redan efter en kort tids exponering utomhus. Det medför försämrad hållbarhet för flertalet färgtyper.
Visa hela svaret

Vilken trä använder man utomhus?

Virke som används utvändigt bör i första hand vara gran, som i till exempel utvändiga panelbrädor. Av samma skäl bör ett fönster vara tillverkat med kärnved av furu. Risken för röta blir då mycket liten.
Visa hela svaret

Kan trä bli för gammalt?

Splintved drabbas av rötangrepp redan efter tre år i markkontakt. Det gäller oberoende av träslag.
Visa hela svaret