Ett kärnkraftverk är en enorm investering, och det tar många år innan man får ut full effekt från en ny reaktor. Men hur lång tid tar det att starta ny kärnkraft? – I debatten förekommer många olika uppgifter om hur lång tid det tar att bygga ett kärnkraftverk.

Genomsnittet i världen från byggstart till att en ny reaktor börjar producera el är sju år. Vad som inte räknas in i den tiden är processen fram till byggstart. Det är många hänsyn som ska tas innan ny kärnkraftsreaktor kan byggas, vilket gör att den faktiska tiden från beslut till el snarare är 13 till 15 år.

I den siffran räknar man inte in att många satsningar på nya reaktorer blivit rejält försenade.
Visa hela svaret

Hur lång tid tog det att bygga kärnkraftverk i Sverige?

Snabb utbyggnad av ny kärnkraft är fullt möjligt Blogg [email protected] 06 december 2021, 17:00 Uppdatering: Förtydligade om ledtider för potentiell ny kärnkraft Men anledning av att DN på ledarplats menar att detta blogginlägg leder till “Förenklingar, ja rena fördumningar” i frågan om hur lång tid det tar att få på plats potentiellt nya små modulära reaktorer i Sverige är ett förtydligande på sin plats.

1. I bloggtexten nedan skriver jag om att många länder nu satsar på att bygga SMR:er och att en lång rad sådana reaktorer beräknas komma på plats de kommande 5-10 åren.
2. Nya satsningar presenteras nästintill varje vecka.
3. Senast igår tecknades ett intentionsavtal mellan företag i Kanada och Polen att bygga 10 SMR färdiga tidigt 2030-tal.

Huvudsyftet med detta inlägget var att kontrastera den bild som ofta framkommer i den offentliga debatten att ny kärnkraft per automatik tar väldigt lång tid att bygga. Inte sällan pratas det om minst 20 år. Uttalanden som görs i syfte att diskvalificera kärnkraften som en klimatlösning.

Så behöver det alltså inte vara. Själva byggtiden för dessa reaktorer beräknas vara omkring tre år. Det betyder inte på något sätt att Sverige kan ha nya reaktorer på plats om bara tre år vilket var den tolkning DN gjorde.Tvärtom finns idag flera hinder som omöjliggöra en sådan utveckling. De hindren är både regulatoriska, politiska och marknadsmässiga.

Regulatoriska hinder i form av att vi i Sverige saknar föreskrifter för små modulära reaktorer. Dagens föreskrifter är anpassade till befintliga reaktorer som byggdes på 70- och 80-talen. Ett sätt att göra arbetet med regelverket mer effektivt skulle kunna vara att kroka arm med det utvecklingsarbete som STUK redan påbörjat i Finland.

• Miljöbalken innehåller också förbud mot fler reaktorer och på andra ställen än där det finns kärnkraft idag.
• Och liksom för all annan industriell verksamhet är det långa, dyra och osäkra miljötillståndsprocesser.
• Politiska hinder i form av den stora polariseringen som finns kring kärnkraften och det uttalade målet på 100% förnybar elproduktion som används för att införa styrmedel som är direkt eller indirekt till kärnkraftens nackdel.

Marknadsmässiga hinder i form av en elmarknad som ger otillräckliga incitament för planerbar fossilfri elproduktion på rätt ställen i elsystemet. Det är inte bara till kärnkraftens nackdel utan även kraftvärmen, vattenkraften och potentiella nya leverantörer av energilager såsom vindkraft kopplat till vätgas påverkas lika negativt.

• Att undanröja dessa hinder tar tid.
• Men det är fråga om politiska eller administrativa processer där tidsaspekten i allra högsta grad går att påverka.
• Ursprungligt blogginlägg Sverige skulle kunna bygga ny kärnkraft på förhållandevis kort tid.
• Tminstone betydligt kortare än vad som ofta framförs i den allmänna debatten.

Det framgår tydligt genom den internationella utvecklingen av små modulära reaktorer, SMR. Under den kommande tioårsperioden kommer ett stort antal nya reaktorer att tas i drift. Kanada ligger långt fram och så sent som den 2 december meddelade kanadensiska Ontario Power Generation, OPG, att de tillsammans med GE Hitachi avser att bygga en SMR med en effekt på 300 megawatt som ska stå färdig år 2028.

1. Den reaktor som ska byggas är i grunden baserad på känd och beprövad teknik.
2. De kostnader som hittills har kommunicerats ser också ut att vara konkurrenskraftiga.
3. Listan över länder som nu satsar på mindre seriebyggda kärnkraftverk börjar bli lång, däribland Storbritannien, Kanada, Frankrike, USA, Estland, Polen, Rumänien, Kina och Ryssland.

Det handlar om projekt som ser ut att kunna realiseras inom de kommande fem till tio åren och det är exakt vad världen behöver i rådande klimatnödläge. I Sverige skulle vi, om vi vill, på kort tid kunna bygga ut den kärnkraft som kommer att behövas för att säkerställa en stabil och fossilfri elförsörjning som ett komplement till den förnybara energin.

Tekniken finns där och kostnaderna kan hållas på en konkurrenskraftig nivå. Byggtider på cirka tre år verkar full realistiska. Utmaningarna ligger i regelverket, det behövs bland annat en gemensam europeisk certifiering av reaktormodeller och effektivare tillståndsprocesser. Även Miljöbalkens maxbegränsning på antalet kärnkraftverk behöver ses över.

Utöver detta behövs en marknadsmodell som underlättar istället för att försvåra långsiktiga investeringar i systemkritisk produktion som är både planerbar och reglerbar. Anton Steen, VP Public Affairs Sweden Bild: GEH’s impression of a BWRX-300 plant site (Image: GEH) Mer fossilfri el behövs för att klara omställningen av industri och transporter. För att lyckas med denna gigantiska utmaning kommer kärnkraft vara en helt nödvändig del av elmixen. Små modulära reaktorer är en spännande del av den framtiden. Vad är en SMR och hur funkar den? Det finns inga genvägar till en mer hållbar värld. Ett balanserat energisystem med kärnkraft, vattenkraft och vindkraft är det som skapar grunden för samhällets klimatomställning. Sverige har ett ambitiöst klimatmål om netto noll utsläpp av växthus­gaser till 2045. Till skillnad från många andra länder har Sverige sedan länge haft ett i princip fossil­fritt energi­system. Vad är då utmaningen? : Snabb utbyggnad av ny kärnkraft är fullt möjligt
Visa hela svaret

Hur lång tid tog det att bygga Ringhals?

Historia – Ringhals historia går tillbaka till 1965 då Vattenfall började köpa mark på Väröhalvön. Under de följande åren skickades anbudsförfrågningar ut för en kokvattenreaktor och en tryckvattenreaktor.1968 godkände regeringen byggande och drift av ett kärnkraftverk och en reaktor av varje sort köptes från Asea-Atom respektive Westinghouse, som valts som leverantörer.

1. Byggarbetena i Ringhals påbörjades 1970 och 1972 var arbetsplatsen en av Europas största, med ungefär 3 200 personer i arbete.
2. Ringhals kommersiella drift startade när reaktor två togs i drift 1975 och under de följande åren anslöts de övriga reaktorerna till elnätet.
3. Ringhals nådde en milstolpe 1998 då kärnkraftverket producerat 400 TWh el, vilket vid tillfället var tio procent av all el som förbrukats i Sverige sedan glödlampan introducerades i början av seklet.2018 slog Ringhals produktionsrekord då kärnkraftverket producerade 30 TWh el.

Driften av Ringhals kärnkraftverk är ett stort projekt i sig. Här sker dock även omfattande forsknings- och utvecklingsarbete inom kärnkraftsområdet, eftersom åtskilliga av anläggningens tekniker och ingenjörer är experter inom sina respektive områden.2015 tog Ringhals styrelse beslut om att stänga Ringhals 2 i december 2019 och Ringhals 1 i december 2020.
Visa hela svaret

Hur lång tid tog det att bygga Barsebäck?

Barsebäck 2 –

Barsebäck 2
Start	1977
Stängning	2005
Typ	Kokvattenreaktor
Termisk effekt	1800 MW
Nettoeffekt	600 MW

1970 beställde Sydkraft reaktorn Barsebäck 2 av Asea-Atom, Byggandet av reaktorn påbörjades 1 januari 1973 och den togs i drift den 21 mars 1977. Den 12 juni hade verket nått full effekt. Laddningen av Barsebäck 2 var på sin tid en politisk stridsfråga.

Efter valet 1976 hade en borgerlig regering tillträtt med centerpartiet och statsminister Thorbjörn Fälldin som starka kärnkraftsmotståndare, och han hade under valrörelsen lovat att “inte dagtinga med sitt samvete” när det gällde att ladda nya reaktorer. Centerpartiet tvingades till en kompromiss och gav hösten 1976 tillstånd till laddning av Barsebäck 2, där Fälldin fick medge att han “nådde inte ända fram”.

Regeringen gick sedan vidare och antog i maj 1977 den så kallade Villkorslagen som förbjöd uppstart av nya reaktorer om reaktorinnehavaren inte kunde uppvisa en helt säker metod att ta hand om avfallet. För Barsebäck 2 som redan fått tillstånd för laddning i november 1976 räckte det dock att förevisa ett avtal om upparbetning.

1. Detta skedde i december 1976 varvid Barsebäck 2 fick förnyat tillstånd att fortsätta driften.
2. En incident i Barsebäck 2 den 28 juli 1992, den så kallade “silhändelsen”, visade på allvarliga brister i konstruktionen, brister som funnits även i Barsebäck 1, Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1, sedan dessa reaktorer startades på 1970-talet.

Vid ett stort rörbrott skulle lösriven mineralull ha kunnat täppa igen silarna till både härdsprinkling och inneslutningssprinkling. Efter omkonstruktion och ombyggnad återstartades reaktorn den 10 januari 1993. Barsebäckshändelsen klassades som en tvåa på den internationella sjugradiga skalan INES,

1. I februari 1997 enades socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet om att stänga av Barsebäck 2 den 1 juli 2001, något som dock inte genomfördes eftersom man ännu inte hade kommit igång med produktionen av förnybar energi,
2. I samband med avstängningen av Barsebäck 1 1999 kom Sydkraft, Vattenfall och regeringen överens om att lägga Barsebäcks enda reaktor under Ringhals AB den 1 augusti 2000.

Under hösten 2004 bestämdes reaktorns öde. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet kom överens i oktober. Den 24 november lämnade Näringsdepartementet förslag om tillståndsindragning och den 16 december fattade regeringen beslutet. Klockan 18.00 den 31 maj 2005 påbörjades minskningen av reaktorns produktion och vid midnatt var avstängningen ett faktum.
Visa hela svaret

Hur lång tid tog det att bygga Oskarshamn kärnkraftverk?

Första reaktorn i Oskarshamn beställdes 1965 och byggnadsarbetena i Simpevarp började året därpå. O1 togs i drift som Sveriges första kärnkraftreaktor år 1972. O2 kunde tas i drift 1974. Tillståndsprocessen för att bygga O3 startade 1973 då OKG lämnade in nödvändiga handlingar.
Visa hela svaret

Hur många dog på grund av Tjernobyl?

31 människor dog av de akuta skador de ådrog sig i samband med själva olyckan. Ett stort antal barn, minst 565 barn till och med 1994, har utvecklat cancer i sköld- körteln. Antalet fall uppges fortfarande öka. Mer än hundratusen människor har fått överge sina hem, i många fall för alltid.
Visa hela svaret