Bygglovsbefriade åtgärder till en- och tvåbostadshus – Många av de åtgärder som är undantagna från krav på bygglov enligt PBL får endast uppföras eller utföras på eller i omedelbar närhet till ett en- eller tvåbostadshus. Det finns även en bygglovsbefriad åtgärd som endast får göras i enbostadshus.

Dessa bygglovsbefriade åtgärderna får göras till en- och tvåbostadshus oberoende av om de är friliggande eller sammanbyggda. Det innebär att sådana åtgärder även får göras till eller på kedjehus, parhus eller radhus. Exempelvis kan varje radhus i en radhuslänga få göra varsin attefallstillbyggnad om alla andra förutsättningar för lovbefrielse är uppfyllda.

Det är även viktigt att veta skillnaden mellan två sammanbyggda enbostadshus och tvåbostadshus när det gäller bygglovsbefriade åtgärder. På tvåbostadshus får endast en attefallstillbyggnad göras men om det istället är två sammanbyggda enbostadshus får en attefallstillbyggnad göras till respektive bostad.

1. Att inreda ytterligare bostad utan bygglov får endast göras i enbostadshus.
2. I de fallen är det därför viktigt att veta om en byggnad är två sammanbyggda enbostadshus eller ett tvåbostadshus.
3. Vissa bygglovsbefriade åtgärder till en- och tvåbostadshus måste göras inom den egna tomten.
4. Det är därför även viktigt att veta vad en tomt är.

Ibland kan flera en- eller tvåbostadshus vara placerade på en och samma tomt. Rätten till friggebod, attefallshus och flera andra lovbefriade åtgärder har en storleksbegränsning som anges bland annat i area. Den maximala arean för friggebod och attefallshus räknas per tomt.

Det betyder att rätten att bygga exempelvis friggebodar och attefallshus även räknas per tomt och inte enbart per bostadshus. Om flera en- eller tvåbostadshus står på en och samma tomt betyder det att det bara får byggas 15 kvadratmeter friggebod och 30 kvadratmeter attefallshus på tomten, oavsett hur många bostadshus som finns där.

En radhuslänga kan exempelvis vara uppdelad i flera tomter eller vara en enda stor gemensam tomt. Detta är då avgörande för om man får bygga friggebodar på totalt 15 m 2 till varje radhus eller om man endast får bygga friggebodar på totalt 15 m 2 till hela radhuslängan.

För vissa bygglovsbefriade åtgärder till en- eller tvåbostadshus har däremot tomten ingen betydelse. Det gäller exempelvis inredande av ytterligare en bostad, attefallstillbyggnad och attefallstakkupor. Attefallstillbyggnaden har ingen begränsning av antalet kvadratmeter som får byggas per tomt utan begränsningen är istället per en- och tvåbostadshus.

Om två bostadshus står på samma tomt får man göra varsin lovbefriad tillbyggnad på högst 15 kvadratmeter. Det gäller oavsett om de är sammanbyggda eller inte. Alltså behöver inte tomtens utsträckning bedömas i detta fall. De bygglovsbefriade åtgärder som endast får utföras till ett en- och tvåbostadshus är:

skyddad uteplats skärmtak friggebod attefallshus attefallstillbyggnad attefallstakkupor altan liten tillbyggnad utanför detaljplan komplementbyggnad utanför detaljplan mur och plank utanför detaljplan byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel uppställningsplats för fritidsbåt, husbil och husvagn parkeringsplats

Den bygglovsbefriade åtgärden som endast får göras i ett enbostadshus är:

inreda en ytterligare bostad

Bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus
Visa hela svaret

Hur stort hus får man bygga på 500 kvm tomt?

Detaljplanerat område – Det första vi måste förstå är om din fastighet ligger i detaljplanerat område eller inte. Om det finns en detaljplan sätter den ramarna för vad du får bygga på tomten. Vissa detaljplaner anger bara hur stort man får bygga, t ex 120 kvm, 70+30 kvm eller 20 % av tomtytan.

Det kan också finnas regler om antal byggnader, t ex att det endast får finnas ett bostadshus på tomten eller att det får finnas två uthus. Många detaljplaner har regler hur högt man får bygga. Med höjd menas oftast byggnadshöjd som är höjden mellan medelmarknivå och takfoten, dvs där väggen och taket möts.

Ibland finns regler för typ av tak (som t ex sadeltak), om minsta eller högsta takvinkel, antal våningar eller inredd vind. En del detaljplaner går längre och anger hur vissa detaljer i byggnaden ska utformas. Det kan handla om t ex fasadmaterial, takbeklädnad och kulörer.

• I vissa fall finns formuleringar om att nya hus ska passa med befintlig bebyggelse eller kulturmiljön.
• En detaljplan rymmer också en plankarta.
• Den visar det område på tomten där du får placera bygglovspliktiga hus.
• Ibland finns ytor markerade med kryss där man endast får sätta vissa typer av byggnader, t ex uthus.

Ofta, speciellt mot allmänna vägar, grannar och vatten, finns prickmarkerade ytor. Där kan man inte få bygglov. Kryss- och prickmarkerad mark är dock inget hinder mot att placera byggnader som tillåts strida mot detaljplan – Attefallshus och friggebodar (läs mer om Attefallsregler),
Visa hela svaret

Vad är ett litet hus?

Vad innebär det att bygga ett litet hus? – Det finns ingen officiell definition av begreppet litet hus. Det är något som variera mellan olika leverantörer. Byggprocessen är däremot i princip densamma, oavsett om huset är stort eller litet. Här nedanför hittar du ett exempel på hur lång tid det kan ta att bygga ett litet hus.

1. Arbetet med arkitekten (inklusive bygglovsansökan till kommunen) : 4 månader
2. Begära in anbud från entreprenörerna : 2 månader. Det här arbetet kan du göra parallellt med arbetet i första punkten.
3. Markarbete : 1 månad
4. Betongarbete/grundgjutning : 1 månad
5. Vädertätad stomme (timmerarbete) : 3 månader. Tänk på att det här steget går betydligt fortare om det handlar om ett elementhus istället för ett platsbyggt.
6. Invändigt arbete : 3 månader. Det här steget inkluderar arbete med snickare, plattsättare, elektriker, rörläggare, målare och så vidare.

Totalt sett bör du räkna med minst ett år från det att du börjar med planeringen tills dess att huset står färdigt. Det är en rad aktörer som måste engageras när du ska bygga ett nytt hus. Här nedanför hittar du en lista över några av hantverkarna som vanligtvis är delaktiga i ett husbygge:

• Markentreprenör
• Betongentreprenör
• Snickare
• Elektriker
• VVS-montör
• Ventilation
• Takläggare
• Plåtslagare
• Tätskiktsspecialist
• Plattsättare
• Målare

Med så många hantverksområden inblandade är det ett krävande jobb att organisera bygget av ett nytt hus. Därför väljer de allra flesta att organisera projektet som en total- eller generalentreprenad. Väljer du en totalentreprenad skriver du bara kontrakt med ett företag som tar hand om allt arbete, inklusive projektering och utförande.

1. Med en generalentreprenad har du istället ett kontrakt för alla utförande entreprenörer och ett separat kontrakt för projekteringen.
2. Det vanligaste alternativet för arkitektritade bostadshus är en generalentreprenad där man först får huset uppritat och ansöker om ett förhandsbesked eller bygglov innan man börjar begära in anbud.

Här är det även möjligt att välja en delad entreprenad med flera separata kontrakt för de olika hantverkarna. Det kräver dock mer av dig som byggherre eftersom du måste ta ett större ansvar för koordinering och projektledning. De flesta privatpersoner som bygger hus väljer därför att organisera projektet antingen som en total- eller generalentreprenad.
Visa hela svaret

Hur många procent av en tomt får man bygga på?

FRÅGA: Hur stor yta får jag bygga till? SVAR: Svaret finns i detaljplanen. Oftast föreskrivs att en femtedel (1/5) del av tomtens areal får bebyggas.
Visa hela svaret

Hur stort är ett småhus?

Det genomsnittliga småhuset är 122 kvadratmeter stort.
Visa hela svaret