Hur mycket el producerar ett vindkraftverk? –

Ett vindkraftverk med en effekt på cirka 2 till 2,5 MW och en totalhöjd på 150 meter kan i ett normalt vindläge ge cirka 5,3 till 6,5 miljoner kWh per år. Ett vindkraftverk täcker den årliga elanvändningen för cirka 210 till 260 eluppvärmda villor (á 25 000 kWh/hushåll och år). Verkningsgraden för ett vindkraftverk under optimala väderförhållanden är cirka 35 procent.

Utvecklingen går också hela tiden framåt. Numera byggs gärna vindkraftverk med en totalhöjd på upp emot 200 meter och något större generatoreffekt, cirka 3,3 MW. Dessa högre vindkraftverk ger cirka 10 till 12 miljoner kWh vardera per år. Det motsvarar 400 till 480 stycken eluppvärmda villor (á 25 000 kWh/hushåll och år).
Visa hela svaret

Hur mycket betong går åt till ett vindkraftverk?

Allt högre torn kräver starkare fundament – De allt högre – och därmed alltmer effektiva – vindkraftverken medför samtidigt ökade krav i bygg- och anläggningsprojekten. För femton år sedan var ett typiskt torn 70 meter högt. Vindkraftverken i MB2 är 110 till 130 meter höga, tillsammans med vingarna, blir totalhöjden upp emot 200 meter.

– De 15 mil ny väg som vi bygger i MB2 måste hålla tunga mobilkranar som krävs för att resa de 110 till 130 meter höga vindkraftstornen. Samtidigt måste backar och kurvor klara de upp till 75 meter långa ekipagen med torndelar som hämtas i Piteås djuphamn, säger Jan Isaksson. Vid varje vindkraftverk byggs en verksplats på närmare 5 000 kvadratmeter, med monteringsytor och uppställningsplats för mobilkranen som ska lyfta verket på plats.

– Vindkraftverkens höjd kräver även rejäla fundament. I varje fundamentsgrop gjuter vi med omkring 550 kubikmeter betong, säger Jan Isaksson.
Visa hela svaret

Hur mycket insekter dör av vindkraftverk?

Döda insekter tynger rotorbladen på vindkraftverk och minskar energiproduktionen. Nu har forskare tagit reda på hur många insekter som vindkraften dödar. Att vindkraftverkens rotation hämmas av döda insekter som fastnar på rotorbladen har varit känt sedan 2001, då en nederländsk studie visade att insekterna kunde minska elproduktionen med så mycket som 50 procent.

Nu har ett forskarlag vid tyska Center for Aerospace, DLR, fördjupat sig ytterligare i problematiken och tagit reda på hur många insekter som de tyska vindkraftverken egentligen dödar. Enligt forskarna flyger årligen cirka 24 000 miljarder insekter genom vindkraftverkens rotorblad. Ungefär fem procent av dem dödas, vilket innebär 1 200 miljarder dödade insekter varje år.

Om varje insekt väger i snitt 0,1 gram bygger de döda insekterna på vikten för rotorbladen med runt 1 200 ton. Forskarna kan inte avgöra om vindkraftsindustrin utgör ett hot mot insektsbestånden, eller om vindkraften varit delaktig i att flera insektsarter har minskat under senare år.
Visa hela svaret

Vilken el är dyrast att producera?

Elpriset påverkas av många saker – men inte av energislaget El är billigt i Sverige – cirka 100-150 öre per kWh för konsumenten. Att ladda sin smartphone varje natt under ett år kostar inte mer än 20 kronor, till exempel. Men ett lågt elpris driver inte på en omvandling mot en större andel förnybara energikällor.

Idag kostar en kWh lika mycket oavsett var elen i vägguttaget kommer ifrån – kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, solenergi eller fossila bränslen. – Vilken el som egentligen är billigast beror på hur man räknar. Det intressanta är vad som kostar minst över tid; vilka energikällor som ger den billigaste elen och, ur samhällets synvinkel, hur hållbart systemet blir, säger Thomas B Johansson, professor emeritus i energisystem vid Lunds universitet och en av huvudförfattarna till rapporten, som belyser behovet av en,

På elräkningen: skatt, nätavgift – och själva elen Elpriset påverkas av en rad faktorer och varierar från dag till dag, till och med från timme till timme. Eftersom el är en färskvara som inte kan lagras, blir den dyrare när elbehovet ökar. I regel är elen som billigast i juni och som dyrast i januari. En kWh kostar idag runt 1-1,50 kronor för konsumenten. Men själva elen utgör bara 34 procent av elpriset. Övrig kostnad utgörs av elnätsavgift och skatter. Den fasta avgiften för att använda elnätet utgör 24 procent. Den allra största delen, 42 procent, är statliga pålagor i form av energiskatt, moms och andra avgifter.

När elmarknaden avreglerades 1996 och alla elkunder fritt kunde välja energibolag, blev priset ett konkurrensmedel. Idag finns omkring 130 elbolag i Sverige. Priserna sätts genom elbörsen Nord Pool som samordnar all elhandel i Skandinavien. Sverige ligger på fjärdeplats i världen när det gäller elanvändning per capita, på grund av vårt kalla klimat och en elintensiv basindustri.

Vi använder omkring 16 000 kWh el per person och år. En kWh räcker till att basta i 12 minuter, använda hårtorken i 40 minuter eller ha två 60 Watts glödlampor tända under åtta timmar. Kräver investeringar Att ställa om energisystemet från fossila bränslen och kärnkraft till förnybara energikällor, enligt EU:s klimatmål, kräver investeringar i hela samhället, allt från klimatsmarta hus och energisnåla apparater till effektivare infrastrukturer.

1. Här spelar politikerna en viktig roll, med lagar, skatter och subventioner för att reglera energimarknaden.
2. Vad människor tycker beror på hur kostnaderna och riskerna värderas, men också hur man ser på olika alternativa energikällor.
3. I Tyskland har energiomställningen, “Energiewende”, från fossila bränslen och kärnkraft till större andel förnybar energi, pågått i cirka 15 år.

Åtta kärnkraftverk har stängts, men samtidigt har elproduktionen ökat tack vare sol- och vindkraft. Visserligen har landet kritiserats för att kolkraften ökat tillfälligt, men det är en följd av att EU:s utsläppsrätter varit så billiga att kolkraft under en period varit billigare än naturgas.

• Energiewende har ett starkt folkligt stöd, trots att projektet är dyrt – 200 miljarder kronor per år i subventioner.
• Jag tror att vi även i Sverige har en informerad och kunnig befolkning som inser att energiomställning är vägen framåt, säger Lars J.
• Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

– Ur ett brett ekonomiskt perspektiv kostar vår klimatpåverkan i längden mer, med utsläppen av växthusgaser och dessutom kärnkraftens olösta problem. Det är också Internationella valutafonden (IMF) inne på i sin rapport How large are global energy subsidies? Där räknas man även in kostnaden för miljöförstöring när man konstaterar att fossila bränslen subventioneras med 5 300 miljarder dollar om året i världen.

• Ett annat sätt att påskynda omställningen till förnybara energikällor är systemet med så kallade elcertifikat.
• Det är ett system där producenterna av förnybar el får certifikat som de kan sälja till andra elleverantörer.
• Så funkar elcertifikaten Elcertifikat infördes 2003 för att öka andelen förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt.

Konsumenterna har en kvotplikt och måste köpa en viss mängd certifikat. För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el får producenterna ett elcertifikat som de kan sälja. På så vis får de extra intäkter och möjlighet att konkurrerar med icke förnybara energikällor.

• De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.) Kostnaden för elcertifikat är en del av det totala elpriset.
• Därmed är det lätt att jämföra olika elhandelsföretags priser.
• Älla: Inte samma personer som tjänar pengar på de olika energikällorna I Sverige har produktion av förnybar energi längre varit skattebefriad, men nu föreslår regeringen en energiskatt även på solel från och med 1 juli 2016, bland annat för att elcertifikatsystemet ska fungera i den gemensamma marknaden med Norge.

– Vi vill ha en utveckling av solceller, men inget energislag kan i längden räkna med subventioner, meddelade energiministern Ibrahim Baylan förra våren. Så vilka tekniker för förnybar energi bör man satsa på i framtiden? Enligt Energiforsks rapport “” har el från vattenkraftanläggningar lägst produktionskostnad av de förnybara energislagen, tätt följt av vindkraft.

Lägger man till dagens ekonomiska styrmedel som skatter och elcertifikat blir istället vindkraften billigast per kWh. El från kärnkraft ligger någonstans i mitten medan el från solkraften är i särklass dyrast, även om teknikutvecklingen gör både vind- och solkraft allt billigare. – Ett problem är att det inte är samma personer som tjänar pengar på de olika energislagen, till exempel kärnkraft och vindenergi, konstaterar Thomas B Johansson.

Det viktiga är en god, billig och stabil elförsörjning. Det menar även Marika Edoff, solcellsforskare och professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet. – Billig el är en bra konkurrensfördel för Sverige. Jag tror inte industrin bryr sig om vilken energikälla som används, säger hon.

Kärnkraft: 41 % Vattenkraft: 43 % Kraftvärme (från värmeverken): 9 % Vindkraft: 8 % Solenergi: 0,06 %

Källa: Elbehovet kommer att öka Ännu står vindkraften bara för 8 procent och solenergin för så lite som 0,06 procent av elproduktionen i Sverige, även om en klar majoritet av svenska folket vill satsa mer på solenergi än på övriga energikällor, enligt SOM-institutet. I nuläget är det billigare för elbolagen att producera el med vattenkraft eller kärnkraft.

– De ser ingen lönsamhet i solel eftersom de redan har el att sälja, säger solcellsforskaren Marika Edoff.Klart är att behovet av el kommer att öka i hela världen. Text: Eva Barkeman, forskning.se

: Elpriset påverkas av många saker – men inte av energislaget
Visa hela svaret

Är det lönsamt med vindkraft?

Idag är det lönsamt att bygga vindkraft även utan stöd, enbart med intäkter från elpriser. Vid utgången av 2019 fanns det i Sverige totalt 3 976 vindkraftverk med en total installerad effekt på 8 681 megawatt (MW) enligt Energimyndighetens vindkraftsstatistik. Under 2019 tillkom 1381 MW installerad effekt.
Visa hela svaret

Vad är det dåliga med vindkraft?

Vindkraft till havs påverkar genom pålning och muddring i samband med anläggningsarbeten. Fåglar, fladdermöss och insekter påverkas på olika sätt, till exempel genom kollisioner och försämrad eller förstörd livsmiljö. Miljöpåverkan kan också ske i de länder där olika råvaror till vindkraftsverken produceras.
Visa hela svaret

Vad är bäst kärnkraft eller vindkraft?

Vad är bäst för miljön, vindkraft eller kärnkraft? – Enligt IPCC:s femte rapport är livscykelutsläppen för kärnkraft 1-220 g koldioxidekvivalenter per kWh och 2-81 g CO2eq/kWh för vindkraft. Utsläppen under en hel livstid är därmed ungefär desamma för de två teknikerna.

Ärnkraft orsakar dock radioaktivt avfall som måste lagras i tusentals år, brytning av uran som kan frigöra radioaktiva gaser och en olycksrisk som inga försäkringsbolag vill täcka fullt ut. Dessutom är ny kärnkraft så dyr att det byggs nytt på väldigt få ställen i världen, jämfört med vindkraft som har en snabbt sjunkande prisbild.

Du hittar hela rapporten här.
Visa hela svaret

Vad är det billigaste sättet att producera el?

1. Vattenkraft – Vattenkraft är den billigaste gröna elen av de tre förnyelsebara energikällor som vi går igenom här. Vattenkraften är också den mest använda förnybara energikällan i Sverige och den står idag för ca 45% av den svenska elproduktionen. El från vattenkraft utvinns ur strömmande vatten genom att rörelseenergin i vattnet omvandlas till elektricitet i ett vattenkraftverk.
Visa hela svaret

Hur mycket vind behövs för vindkraftverk?

När det är svag vind eller vindstilla står vindkraftverken i vänteläge. När det blåser tillräckligt mycket, ungefär tre till fyra sekundmeter, startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet. Vid cirka 12–14 sekundmeter ger verken full effekt.
Visa hela svaret

Vilken energi använder sig vindkraftverk för att få el?

Producerar redan vid låga vindhastigheter – För att rotorbladen på ett vindkraftverk ska börja rotera behöver det blåsa minst tre sekundmeter, vilket brukar kallas måttlig vind. Det är ungefär så mycket vind som krävs för att en vimpel ska sträckas, en flagga lyftas eller för att tunna kvistar på ett lövträd ska hamna i rörelse.

• Vindkraftverk börjar alltså producera el redan vid låga vindhastigheter upp till maximal vindhastighet som brukar vara kring 25 meter per sekund, vilket motsvarar full stormstyrka.
• Där tas vindkraftverken ur drift för att inte skada viktig utrustning.
• Vindkraftverken omvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi.

Vinden får vindkraftverkets vingar att rotera. Denna rörelse omvandlas till el i generatorn som sitter i maskinhuset högst upp i tornen. Därifrån leds elen vidare ut till elförbrukarna.
Visa hela svaret