Publicerad 8 maj 2010 kl 14.47 OSBY. Bunkermannen Stanley van Broekhuizen i Osby ger inte upp. Nu har hans advokat skickat ett brev till kommunen med ett stämningshot på 3,4 miljoner kronor. Så mycket vill Stanley ha för att kommunen nekar honom att bo i bunkern – som han köpte av kommunen för att, just det bo i.

1. Enklast för kommunen är att göra en planändring så att Stanley kan använda bunkern till det han tänkt och hela tiden sagt till kommunen.
2. Gör inte kommunen det stämmer vi de ansvariga på 3 430 071 kronor.
3. Det är exakt så mycket det kostar att bygga en likadan bunker någon annanstans, påpekar Magnus Dillcrona.

Stanley van Broekhuizen, holländare, köpte Osby kommuns gamla ledningsbunker från det kalla krigets dagar förra året. Han betalade 70 000 kronor och redan i samband med köpet förklarade han för kommunen att han tänkte bosätta sig i den. Bunkern var vid köpet utrustad både med kök, toalett och sovrum.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar en bunker i Sverige?

Foto: Svensk fastighetsförmedling Denna veckas mest klickade bostad på Hemnet är väldigt speciell för vad sägs om att bo i en bunker? I Torsby, Värmland ligger detta extremt unika boende nu ute till salu. Utgångspriset? 550 000 kr. Bunkern var tidigare en ledningscentral för civilförsvaret. Bunkerns entré, som kan bli din nya mysiga hall med lite fantasi, målarfärg och och snygg inredning? Läs även: 10 helt otroliga källare! Så här ser köket ut! Kanske inte så ljus och modern i dagsläget men med lite målarfärg på skåpluckorna och en ljus trasmatta på golvet så Missa inte: Drömhus med pool och biosalong till salu ANNONS Mysigt sovrum med våningssängar. Ordersalen som kan bli ditt nya vardagsrum! Läs även: USA:s dyraste villa till salu Badrummet kanske behöver piffas upp lite, men huvudsaken är ju att det finns en fungerade toalett! Mer information om bunkern hittar du här.
Visa hela svaret

Får man bygga bunker?

Har du en trädgård så kan du faktiskt bygga en egen bunker i preppingsyfte. Men då krävs också rätt maskiner. Här får du reda på vilka. När du bygger en bunker behöver du olika maskiner för att gräva ur bunkern.
Visa hela svaret

Kan man köpa en bunker?

Nu kan du köpa en egen bunker – perfekt om ryssen kommer För dig som känner en intensiv rysskräck finns nu möjlighet att göra ditt livs förvärv. En bunker från tidigt 80-tal säljs just nu i Torsby – och allt ingår! Joel Linde | Publicerad 2017-09-20 15:22 | Lästid: 3 minuter Insprängd i en kulle i värmländska Torsby hittar du den här bunkern som tidigare varit civilförsvarets. Foto: Anders Mattson Tydlig fuck you-entré! Foto: Anders Mattson Och ytterligare en dörr efter slussen. Foto: Anders Mattson Enkelt att spola av sig. Foto: Anders Mattson Instruktioner för nödfall om någon fått ström i sig. Foto: Anders Mattson Maskincentral. Foto: Anders Mattson Nödutgång. Foto: Anders Mattson Alla pärmar, pennor och övrigt grejs i ordersalen ingår. Foto: Anders Mattson Som den här fräcka radiocentralen från Svenska Radio AB. Foto: Anders Mattson Massor av grejer att knappa på! En generator, till exempel. Foto: Anders Mattson Köket är komplett med retro Yes-flaska från tidigt 80-tal, två kokplattor och väggmonterad konservöppnare från Nils Johan. Foto: Anders Mattson Gott om sovplats i två sovrum med trevåningssängar. Foto: Anders Mattson Foto: Anders Mattson Badrum.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det att bygga en bunker?

Att plombera är en dyr åtgärd – Bilden visar hur Fortifikationsverket sedan år 2000 i princip har gjort för att säkerställa att en igengjutning sker säkert och att den håller i lång tid framöver. Foto: Fortifikationsverket En del av de militära anläggningarna har blivit muséer, som Hemsö utanför Härnösand eller Femöre utanför Oxelösund till exempel.

1. De allra största, som Muskö i Haninge, används fortfarande.
2. Den är för stor för att stänga igen.
3. Det skulle bli för kostsamt.
4. Inte för att alternativet är särskilt billigt heller.
5. Att plombera anläggningarna är ofta en dyr åtgärd.
6. Allt miljösaneras i anläggningen.
7. Allt som är det minsta miljöfarligt tas ut och bort, och sedan försluts anläggningarna.

Det tar nästan lika lång tid att riva som att bygga. Två och ett halvt år är inte ovanligt. Det kostar mycket pengar, säger Lars A Hansson. Hansson har själv dokumenterat stängningen av den stora anläggningen vid Landsort och på nära håll sett hur tidsödande det kan vara att stänga ned allt.

“Om försvaret har något kvar när man stänger en anläggning, säg datorer eller kanoner, så kommer de först dit och tar hem det. Återanvänder eller kastar. Efter det kommer Fortifikationsverket och har en budgivning där den civila entreprenad som vinner anbudet tar ut resten.” Lars A Hansson – En normalstor bunker tar ett år att stänga, Landsort tog två.

En femvåningsbunker, där varje våning är ungefär 15 gånger femtio meter rensas totalt. Eventuellt står spiraltrappan som går mellan våningarna kvar, och kanske de tunga dörrarna som är för svåra att få upp, men allt annat – flera kilometer kabel och all inredning – tas upp.

Den tidsödande processen förlängs ytterligare av att den innehåller ett flertal aktörers inblandning. – Om försvaret har något kvar när man stänger en anläggning, säg datorer eller kanoner, så kommer de först dit och tar hem det. Återanvänder eller kastar. Efter det kommer Fortifikationsverket och har en budgivning där den civila entreprenad som vinner anbudet tar ut resten.

Sedan har Fortifikationsverket en lång lista på mängder av grejer som ska ut och när allt är borta – så pluggar man igen. En halvmeter betong vid varje utgång, kabeluttag, vattenintag och där radarn stod. Allting plomberas och skrivs in på ritningarna.

Sedan är det stängt, säger Lars A Hansson. Intervju med Lars A Hansson Svensk fortifikationshistorisk förening Fort & Bunker Vi vill gärna ha synpunkter på vår webbplats. Fyll i formuläret med dina kommentarer. Namn Ange ditt namn E-post Ange din e-postadress Meddelande Fyll i ditt meddelande Fax Tack för visat intresse! Meddelandet kunde inte skickas, försök igen senare.

Du kan även skicka ditt meddelande till [email protected], Vi vill gärna ha synpunkter på vår webbplats. Fyll i formuläret med dina kommentarer. Via RSS-flöden kan du som önskar enkelt ta del av nyheter från Försvarsmakten. RSS-flöden kan läsas på olika sätt.

1. Antingen via en programvara, en så kallad RSS-läsare, eller via en webbaserad RSS-tjänst.
2. Namn Ange ditt namn E-post Ange din e-postadress Meddelande Fyll i ditt meddelande Fax Tack för visat intresse! Meddelandet kunde inte skickas, försök igen senare.
3. Du kan även skicka ditt meddelande till [email protected],

På forsvarsmakten.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig. Läs mer
Visa hela svaret

Får man ta med sig djur i bunker?

Skyddsrum – så funkar det I dag fungerar de som till exempel pingisrum eller cykelförråd. Men vid höjd beredskap ska cyklarna vara utslängda och skyddsrummet iordningställt inom 48 timmar. Hur går det till? Vad finns i ett skyddsrum? Får man ta med sig sitt husdjur? MSB:s skyddsrumsexpert Lars Gråbergs svarar på Krisinformations frågor.

• Vem iordningställer skyddsrummen? – Fastighetsägaren ansvarar för att all utrustning finns, att skyddsrummet fungerar som det ska och att det öppnas upp vid höjd beredskap.
• Men det är du som skyddssökande som måste tömma rummet, installera ventilationen och se till att vattenkärl och toaletter kommer på plats.

Varje skyddsrum har ett förråd med utrustning, verktyg och instruktioner. Vad finns i skyddsrummet när det är iordningställt? – Det är egentligen bara vattenkärl och torrtoaletter som avskärmas med hjälp av träväggar eller skynken. Utöver det finns det en ventilationsanläggning som kan drivas med hjälp av el eller manuellt med vev.

1. Det är inget lyxigt utrymme direkt.
2. Vad skyddar skyddsrummet mot? – Ett skyddsrum är inget primärt mål vid en attack.
3. Det ska skydda mot tryckvåg och splitter från en bomb som slår ned i närheten av skyddsrummet, däremot är det inte säkert att det står emot en direkt träff.
4. Det skyddar även mot gaser, radioaktivitet och biologiska stridsmedel.

Vem är skyddsrummen till för? – De är endast till för civilbefolkning. Däremot behöver man inte ha svenskt medborgarskap eller vara bosatt i Sverige för att få söka skydd i ett skyddsrum. Finns det skyddsrum för hela Sveriges befolkning? – Nej, det finns 65 000 skyddsrum med plats för cirka 7 miljoner människor.

1. Men man ska inte stirra sig blind på täckningsgrad.
2. Det viktiga är att de finns på rätt ställen, till exempel större städer som är svåra att utrymma.
3. Just nu utreds om det ska byggas nya skyddsrum, och beslutar man sig för det kommer man lägga stor vikt vid placeringen av dem.
4. Man diskuterar även alternativa skydd som till exempel tunnelbanestationer och hur man kan förbättra skyddet i dessa.

Hur vet jag vilket skyddsrum jag ska gå till? – Man tillhör inte något visst skyddsrum utan du går helt enkelt till det som ligger närmast eftersom det inte är säkert att du befinner dig hemma när du behöver söka skydd. Får du inte plats i ett skyddsrum får du ta dig till nästa.

På MSB:s hemsida finns en, Vid ett akut läge kan man även söka skydd i tunnlar eller källare. Får man ta med sig stolar att sitta på? – Det finns inga regler för detta. Varje person har 0,75 kvadratmeter och om man behöver sitta på en stol så hoppas jag att övriga personer i rummet tillåter det. Hur gör man med mat? – Det måste man ta med själv.

Tänk på att det behöver vara mat som tål rumstemperatur och som inte behöver värmas. Vad ska man mer ha med sig? – Först och främst toapapper, hygienartiklar, mediciner, värdehandlingar och varma kläder. Ficklampa och vevradio är också bra. – Sedan får man så klart utgå från sina egna behov.

Får man ta med sig sitt husdjur till skyddsrummet? – Skyddsrummen är till för befolkningen och det finns inget stöd för att man ska kunna ta med husdjur. Finns det några rekommendationer för hur man ska bete sig i ett skyddsrum?

– Nej, det finns inga nedskrivna rekommendationer. Men man hoppas ju att människor hjälper varandra och inte bara tänker på sig själva.
Visa hela svaret

Hur djup ska en bunker vara?

En annan variant som provats med mycket lyckat resultat (t ex Halmstad norra) är att bunkerbotten grävs till 20 – 30 cm djup och dräneras väl med slang och därpå liggande drängrus.
Visa hela svaret

Vart gömmer man sig under krig?

Om kriget kommer – här hittar du skyddsrummet En standardgarderob har en golvyta på 0,60 kvadratmeter. Om kriget kommer får du lite, lite större plats i ett skyddsrum.0,75 kvadrat. Och bajsa får du göra i en noga planerad 30-liters tunna “med förslutbart lock och en passande sittring”.

1. Läs också En vattenranson på 10 liter kommer att finnas reserverad för dig.
2. Det ska räcka de tre dygn som man beräknar att vi som mest kan behöva befinna oss i skyddsrummen.
3. Och mat – ja, du får se till att slita med dig något i flykten.
4. Mobilen kommer att ladda ur, men vi kommer att kunna lyssna på radio.

Det kommer att bli väldigt varmt (upp mot 29 grader) när du och dina grannar, tätt sammanpackade, väntar på att signalen faran över äntligen ska ljuda. Under jord finns ett okänt Sverige, som står berett om kriget kommer. Läs också Det finns underjordiska sjukhus. Det finns bergrum med militära ledningscentraler. Men framför allt finns det skyddsrum för oss – civilbefolkningen.1938, när hotande mörka krigsmoln drog ihop sig över Europa, började Sverige bygga skyddsrum för hela befolkningen.

Det var unikt, de flesta andra länder byggde skyddsrum enbart för regering och militär. Men folkhemmet Sverige byggde skydd för alla. Läs också En andra våg av skyddsrumsbyggande skedde under 50- och 60-talen. Det kalla kriget rådde, med kärnvapenhot och tal om ett tredje världskrig. Länge fick den som byggde nytt, bidrag för skyddsrum.

För närvarande byggs inga fler skyddsrum, tvärtom skrotas en del för att de inte längre håller måttet. Vet du själv vart du ska ta vägen om kriget kommer och flyglarmet ljuder? Nej, få av oss har koll på det. Själv ska jag inte alls rusa ner i tunnelbanan i min stockholmska förort som jag trodde utan bege mig till en skola.
Visa hela svaret

Har Sverige bunker?

Djupt under marken i de centrala delarna av Stockholm finns ett av Sveriges största bergskyddsrum, Klara skyddsrum.
Visa hela svaret

Hur ska krattan ligga i bunker?

Bunkerkrattor skall ligga i spelriktningen ett par meter in i bunkern på en plats där de minst sannolikt påverkar spelet. Gör vi inte det kan det bli som på bilden, bollen fastnar mellan kratta och bunkerkant med ett mycket svårt läge som lätt undviks när krattan ligger i spelriktningen ett par meter in i bunkern.
Visa hela svaret

Kan en källare vara skyddsrum?

Så förbereder du ditt skyddsrum Många villaägare har egna, fullvärdiga skyddsrum, oftast i källare eller garage. Anledningen är att man fram till 2002 kunde få stöd för att bygga och förstärka en del av huset för att tjäna som skydd för familjen och folk i närheten.
Visa hela svaret

Kan jordkällare användas som skyddsrum?

Det går att från utlandet beställa färdiga skyddsrum i glasfiber att gräva ner på ägorna, men det kan vara lite uppseendeväckande i Sverige, vilket kan attrahera myndighetsingripande. Ett alternativ är istället att installera en betydligt mer oskyldig jordkällare, men utrusta den som ett skyddsrum.

För boende i villa i detaljplanerad tätort är det antagligen inte möjligt, då bygglov eller åtminstone marklov kan krävas för att anlägga en jordkällare. Vi som däremot bor på landet kan antagligen göra detta utan bygglov, speciellt om vi odlar och bor på en jordbruksfastighet då det hela kan klassas som en byggnad för jordens och skogens behov,

Åtminstone till myndigheterna får reda på det. Därmed finns det ett antal jordkälleleverantörer i Sverige. Sandström Innovation har en variant, som dock är för liten för de flesta skyddsrumsbehov. Då har Dahlgrens Cement en intressantare variant, där den största är hela 7.9 m lång, varav 5.7 i huvudutrymmet och utanför det en sval (luftsluss).

• Med två meters bredd får man över 11 m2 golvyta i huvudutrymmet, vilket duger till en familj som vill överleva nedfall och strålning de första veckorna efter kriget, och därefter åtminstone sova nattetid i en relativt strålningsfri miljö.
• Sedan finns även finska Eko-Jordkällaren som kan erbjuda upp till 9.0 m2, vilket också bör duga även om det är lågt i tak, vilket kan kännas psykologiskt påfrestande i längden.

Eko-Jordkällaren kostar 64 000:- plus grävarbete och schaktmassor. Dahlgrens lösning har ett okänt pris, rimligtvis i samma härad. Lämpligen lägger man “jordkällaren” längs en befintlig sluttning, som flackas ut genom att förlängas, vilket gör att jordkällaren inte är så iögonfallande.

• Nackdelen mot rekommenderade jordkällarkullen är förstås att det kan bli större problem med fukt.
• Ingången är alltså längs med sluttningen och sker i vinkel, även om lösningen på skissen inte är skissad på det viset.
• Därmed uppnås delvis det viktiga strålningsfånget för gammastrålning vid entrén.
• Annars kan man som på skissen ha någon form av mur framför ingången för att få samma effekt.

Den behöver dock vara tjockare än på skissen. Rekommenderat lager ovanpå en jordkällare än 70 cm jord, samt isolering, för att hindra tjälen och frost. Detta kan och bör vara mer om vi pratar skyddsrum, men vill man vara diskret kan man kanske nöja sig med att öka taket till 100 cm, lite beroende på vad “jordkällarna” är dimensionerade att tåla.

• Skyddet är i första hand mot radioaktiv strålning och effekter av en kärnexplosion en bit bort.
• Det är alltså inte till för att klara av att vara inom säg en kilometer från kärnvapenmålet, även om det kommer klara sig bättre än villan.
• För att faktiskt maskera skyddsrummet som jordkällare, så sker all lagring av livsmedel i svalen, eller ett inledande rum innan en dörr leder vidare in i resten.

Dörren kan maskeras av hyllor civilt. Ytterdörren till svalen isoleras för att hantera kyla vid vanlig civil lagring. Oavsett bör skyddsrummet till vardags ha viss uppvärmning för att hållas torrt. Därefter kommer huvuddelen av skyddsrummet, där våningssängar och matlagningsplats finns.

• Längst in i skyddsrummet placeras ett hygienutrymme, med toalett, rinnande vatten och eventuellt en enkel dusch.
• Ventilation sker via modifierad metodik från Nuclear War Survival Skills ( PDF ).
• Utrymmet utanför ingången har tak över sig, och partiklar kommer mestadels deponeras här.
• Utrymmet utanför ingången är mycket viktigt att utforma korrekt, så gammastrålning från gammastrålande partiklar inte får en väg rakt in i skyddsrummet.

En liten del av strålningen kan studsa, men det viktiga är att inte ge några raka vägar in via den svaga punkt som öppningen, inklusive bara en decimeter betong där det inte är dörr, innebär. Därefter kommer luften in genom dörren in i svalen/livsmedelsförrådet och via ytterligare ventiler in i skyddsrummet, för att sedan ventileras ut via hygienutrymmet.

• Rätt drag kan t ex ordnas genom att värmeljus placeras under ventilen i taket i hygienutrymmet.
• Man behöver förstås lagra tillräckligt med värmeljus för att ordna detta drag i tillräckligt många veckor.
• Rinnande vatten ordnas via att man gräver ner en eller flera vattentankar i kubikmeterstorlek på en högre placering.

Inget konstigt som i Nuclear War Survival Skills, utan en vanlig kubikmetertank från Hornbach eller motsvarande riktiga tankar från lantbrukets leverantörer. Denna isoleras upptill för att hindra att den fryser, i övrigt roterar man vattnet regelbundet precis som ditt vanliga vattenlager.

En person i skyddsrummet behöver två liter dricksvatten om dagen, två liter till matlagning (rejäl i överkant) och säg elva liter till frikostig hygien (snålspolande toalett drar 2-4 liter, plus tvätt).1000 liter räcker alltså till 1000/(15*4)=16 dagar. Med fördel lagrar man även vatten på tioliters stapelbara Biltemadunkar till dricksvatten och matlagning.

Dessa staplas vid ingången och fungerar som strålningsfångare. Vatten som fångar gammastrålning är fullt drickbart efteråt, och den nedgrävda tunnan kommer inte ta in några alfa- eller betastrålare eftersom den är försluten. Har man tillräckligt med vatten på dunk kommer 1000 liter räcka för mycket god hygien i 22 dagar.

Den som vill vara på säkra sidan gräver ner flera 1000-literskärl. Notera att vattenförbrukningen med en vattentoalett och dusch är på lyxnivåer, vida överstigande de nivåer och den hygienstandard man normalt pratar om i skyddsrum. Detta ger, trots det lilla utrymmet, Hilton-nivåer skyddsrumsmässigt. Det främsta värdet av dusch och vattenklosett är psykologiskt – det går med torrtoalösningar, men de kommer alltid att lukta och ökar känslan av kris och utsatthet.

Att kunna sätta sig på en toalett och spola kommer vara ett enormt psykologiskt stöd. Men ja, man får duscha i kallvatten Att maten i “svalen” fångar upp eventuell gammastrålning påverkar heller inte maten, det är alfa- och betastrålare man inte ska sätta i sig och de förekommer som partiklar, som mestadels kommer deponeras i utrymmet utanför skyddsrummet i enlighet med principen från NWSS.

Principskiss jordkällare som egentligen är ett skyddsrum.

Min skattning mellan tumme och pekfinger är att detta är byggbart för runt 100 000:- SEK, inklusive schaktarbete. Åtminstone för oss på landet, där hantverkare och grävmaskiner inte har uppblåste bolånetorskpriser. Naturligtvis beroende på exempelvis avstånd till trekammarbrunn och om du har eget schaktmaterial från ägorna att använda för att fylla upp med bortsett från dränerande material närmast själva jordkällaren (dränering ej inritad ovan).

• Inredning och preps tillkommer, men prepsen hade ni ju redan och inredning kostar inte mycket.
• Vad gäller uppvärmning så bör fyra personer, plus spritkök för matlagning, och lösningar för belysning vara tillräckligt för värmen i ett så pass litet utrymme.
• Omplettera med värmeljus.
• Belysning kan vara ett batteridrivet 12V-system, eller vanliga batterilampor.

Överkurs är att koppla 12V-batterier till solpaneler monterade på utsidan, men man kan inte förlita sig på att dessa klarar en EMP. Marken bör dock vara tillräckligt för att EMP-skydda allt i skyddsrummet, men det förutsätter att man inte har några ledningar in, vilket man antagligen har för den där civila uppvärmningen för att hålla torrt.

1. All utrustning som behöver EMP-skyddas bör därför förvaras i vadderade plåtlådor till de behövs.
2. Eller så installerar man riktigt EMP-skydd när man drar in nätel för vardagsuppvärmningen.
3. Man kan dock knappast räkna med fungerande nätel efter den första kärnvapenbrisaden.
4. Till vardags kan man förstås även dra in fiber, så kan “jordkällaren” agera serverrum för backuper etc, och därmed säkra backuper utanför bostaden.

Med dörr in i skyddsrummet maskerad av matkällehyllor uppnås nog tillräcklig säkerhet för ordinära inbrottstjuvar. Tillräckligt med datorustning, så löser spillvärmen uppvärmningen. Kan dock behövas någon liten mekanisk fläkt till vardags. En variant är ju att skyddsrummet används som arbetsplats civilt.

• Till dagens ränta är 100 000:- SEK endast 122:- SEK i månaden i räntekostnad.
• Amortera av på 10 år, så kostar skyddsrummet dig 955:- SEK i månaden i tio år, plus uppvärmning.
• En variant är att helt enkelt köpa en begagnad container för några tusenlappar och lyfta på plats, fylla igen med dränering och täcka över, och sedan inreda (glöm inte anslutning till VA först).

Containrar är dock dimensionerade för belastning på hörnen, vilket gör att taket kan behöva stärkas upp. Dessutom kan de rosta. Däremot är de en fantastisk EMP-säker faradaybur om de grävs ner och per definition är jordade Annars kan man köpa ett riktigt bergrum på Blocket just nu,

• Endast 1.25 MSEK, men dessvärre i Grängesberg.
• Fast 1.7 hektar mark ingår på köpet och en byggnad över mark att häcka i som civil ursäkt.
• Gångavstånd in till stan och allt.
• Änns ståndsmässigt.
• Med reservation för att Grängesberg eventuellt ligger i den sk Zonen och alltså kryllar av kärnvapenmål.
• Tillägg: Riktiga skyddsrum, som de amerikanska färdiga, har även en nödutgång.

Kan vara smått ironiskt att bli innestängda i skyddsrummet pga blockerande bråte utanför ingången. Glöm inte att såg, spett, hacka, yxa mfl verktyg måste finnas i skyddsrummet för att möliggöra att ta sig ut Civilt kan även entrén maskeras med en rishög, som dock bör och ska avlägsnas vid skarpt bruk pga brandrisk vid luftintaget och risk för blockering av utgången.
Visa hela svaret

Får djur vara i skyddsrum?

Får jag ta med mitt husdjur till ett skyddsrum ? – Nej. Skyddsrummen är till för att skydda befolkningen – det vill säga människor och inte djur. Dessutom kan det finnas människor som är allergiska mot djuren. Man ska inte vara i skyddsrum i mer än några dagar, så om du har mat och vatten hemma kan ditt djur klara sig själv tills du är tillbaka.
Visa hela svaret

Får man betalt för skyddsrum?

4.2. Skyddsrumsavgiften – Som har framgått av det föregående skall. när de nya reglerna om skyddsrum skall börja tillämpas fr. o_ m. den 1 juli 1979, skyddsrums- avgifter tas ut av dem som uppför nya anläggningar cllcr byggnader i skyddsrumsorter. Avgift behöver dock inte betalas för byggnad eller del av byggnad som är avsedd för bostadsändamål.

• Frågan om vem som slutligen skall svara för kostnaderna för skyddsrum enligt kommunernas skyddsrumsplaner behandlades i prop. l97S:2-l.
• L propositionen framhölls att ett alternativ till avgiftsfinansie- ringen är att finansiera skyddsrummen med allmänna medel.
• Motivet för att bygga skyddsrum ligger nämligen i den säkerhetspolitiska synen.

Möjlighet att skydda befolkningen är en av förutsättningarna för ett meningsfullt försvar. Detta talar för att skyddsrumsbyggandet bör ses som en del av totalförsvaret. Det råder inte heller någon direkt koppling mellan tillkomsten av ett visst skyddsrum och dem som bor eller arbetar i den byggnad där detta skyddsrum inryms.

Skyddsrummet skall nämligen upplåtas och vara tillgängligt för alla skyddssökande. Nyttigheten kan i tu U| Prop. l978/79:1 detta hänseende betraktas som kollektiv. Mot bakgrund av att skyddsrummen tidigare i princip har bekostats av fastighetsägarna ansågs emellertid i 1975 års proposition att den som äger eller uppför en ny anläggning eller byggnad också i fmtsättningen bör SVara för skyddsrumskostnaden.

Bostadsbyggandet borde dock inte belastas av en sådan kostnad. På grund av att man i den nya skyddsrumsplaneringen inte längre utgår från att varje fastighet behöver ha eget skyddsrum utan att i stället bara vissa fastighetsägare åläggs att anordna skyddsrum, som oftast skall täcka behovet för flera anläggningar och byggnader, infördes i 55ä civilförsvarslagen bestämmelser om att den som uppför ny anläggning eller byggnad skall betala skyddsrums— avgift.

Avgiften skall bestämmas med hänsyn till det antal personer inom anläggningen eller byggnaden som beräknas behöva skyddsrum oavsett om skyddsrum anordnas i fastigheten eller inte. Skyddsrumsutredningen har haft till uppgift att föreslå regler och föreskrifter för tillämpningen av det nya skyddsrumssystemet.

Utred- ningen har därvid ägnat stor uppmärksamhet är att försöka finna så enkla fOrmer som möjligt för tillämpningen av systemet. Utredningen har i sin strävan efter att förenkla den administration som är förenad med skyddsrumsbyggandet också granskat följderna av att ta ut skyddsrums- avgifter.

Skyddsrumsutredningen pekar på att nya omständigheter har kommit fram vid detta arbete. Enligt utredningens mening har avgifts- systemet därvid av flera skäl kommit att framstå som olämpligt. Utredningen framhåller att den föreslagna beräkningen av ersättning till dem som bygger skyddsrum och av skyddsrumsavgift för dem som skall betala sådan avgift i vissa fall leder till att avgiftspliktiga byggare får betala högre skyddsrumsavgift än vad de får i ersättning räknat för varje plats.

Skillnaden kan ofta vara så stor som 10 % och i extrema fall gå upp till 35 %. Detta beror på att ersättningen är differentierad och relativt låg för skyddsrum som läggs i betongbyggnader jämfört med ibyggnader av lättare konstruktion. Skyddsrumsavgiften beräknas däremot som ett genomsnitt av förekommande ersättningar.

Skillnaden förstärks av att avgiften beräknas så att den täcker mervärdeskatt för skyddsrummet. medan ersättningen i normalfallet avser merkostnaden för skyddsrum utan hänsyn till mervärdeskatt. Utredningen anför vidare som skäl mot att ta ut skyddsrumSavgift det merarbete som är förenat med att administrera avgiften.

Detta arbete berör kommuner och länsstyrelser som har att beräkna avgiftsgrundande behov av skyddsrumsplatser och att fastställa avgiften. Metoden blir i princip den att byggherren fyller i en deklaration för den projekterade byggnaden. Av deklarationen skall framgå byggnadens ytor fördelade på olika ändamål.

Behovstalen varierar allt efter det angivna ändamålet och blir bestämmande för den sammanlagda skyddsrumsavgiften. Byggnads- nämnden granskar uppgifterna i samband med byggnadslovsprövningen. Utredningen anför att det ofta blir fråga om besvärliga gränsdragningar när behovstalen skall bestämmas. Den avgift som skall erläggas kommer i Vissa fall att uppfattas som orättvis.

Det förhållandet att systemet inte heller garanterar att skyddsrum verkligen tillkommer i närheten av berörd Prop.1978/79:1 26 byggnad eller anläggning kan också resultera i invändningar och kritik. Risk finns för att systemet uppfattas som ökat byggkrångel av dem som bygger.

1. Ett annat skäl som enligt utredningen talar mot systemet med att ta ut skyddsrumsavgift är svårigheten att få kredit för avgiften.
2. Detta bedöms bli ett problem särskilt för små och medelstora företag.
3. Avgifterna innebär vidare att regionala olikheter uppkommer mellan skyddsrums- orter och andra orter.

Denna olikhet kan inte undvikas om skyddsrums— avgifter tas ut. Skyddsrumsutredningen har beräknat att skyddsrumsavgifterna i 1976 års prisläge skulle uppgå till ca 56 milj. kr. om året. Av detta belopp avser hälften enskilda byggare och den andra hälften det allmännas byggnads- verksamhet.

• Om hänsyn tas till att skyddsrumsavgiften är avdragsgill kostnad vid beskattning kommer nettointäkten för det allmänna att be— gränsas till ca 14 milj. kr. per år.
• ‘ Mot bakgrund av vad som sålunda har kommit fram finner jag det angeläget att frågan om systemet med skyddsrumsavgift tas upp till nytt övervägande från såväl administrativa som finansiella synpunkter.

En väsentlig bakgrund till en sådan omprövning är de iakttagelser som skyddsrumsutredningen har gjort under sitt arbete med att utforma verkställighetsföreskrifter till civilförsvarslagen. Utredningen har pekat på en rad olägenheter av avgiftssystemet och svårigheter både för myndig- heter som skall administrera avgifterna och för de byggare som skall betala dem.

1. Propositionen framhölls att övervägande skäl talade för att ersättning till dem som anordnar skyddsrum bara utges för de skyddsrumsspecifika merkostnaderna.
2. Dessa kostnader borde beräknas med ledning av fastställda schabloner.
3. I princip borde ersättningen motsvara produkten av antalet färdigställda platser i skyddsrummet och den beräknade kostnaden för att anordna en skyddsrumsplats.

Denna kostnad, normal- kostnaden, borde fastställas i särskild lag och i princip vara lika stor i hela landet. i normalkostnaden borde inräknas ett engångsbelopp avsett att utgöra skälig Ersättning för skyddsrummets framtida vård och underhåll. l—”örsvarsutskottet anförde, att det för sin del var berett att godta det föreslagna finansieringssystemet men att, när förslaget om normalkostnad underställs riksdagen, systemet borde anpassas så att man undviker eventuella risker för regionala olikheter när det gäller den ekonomiska belastningen.

1. Försvarsutskottet anförde också att man inte ville förorda särskild ersättning för särskilda utrymmen som tillkommer enbart på grund av skyddsrumskravet.
2. En sådan möjlighet skulle enligt utskottet kunna motverka strävan efter lämplig meranvändning av skyddsrummen i fredstid.
3. Som har nämnts tidigare har skyddsrumsutredningen också haft till uppgift att föreslå regler och föreskrifter om beräkning av ersättning för Prop.

l978/79:l 28 skyddsrumskostnaderna. Utredningen utgär enligt sina direktiv från att ersättning bara bör utgå för de skyddsrumsspecifika merkostnaderna, dvs. för kostnader för förstärkning av stomme, särskilda dörrar. ventilations- anordningar m.m. Ersättning bör däremot inte utgå för indirekta kostnader på grund av de restriktioner som läggs på fastigheten eller den minskade yta som lokalerna får till följd av skyddsrummet.

Denna faktiska merkostnad kan enligt utredningen variera kraftigt från skydds- rum till skyddsrum. Stora skyddsrum är i regel billigare per plats än små skyddsrum. Kostnaden för skyddsrum i byggnad med hetongkonstruk- tion är avsevärt lägre än för skyddsrum i byggnad av lätt konstruktions- material, t.

ex. med regelväggar eller i lättbetong. Utredningenerinrar om de olika krav på utformningen av normal- kostnaden som framgår av 1975 års riksdagsbeslut. Dessa krav är enligt utredningen delvis svåra att förena med varandra. Sålunda kan kravet på enkelhet behöva jämkas för att det skall vara möjligt att också tillgodose kravet att ingen skall belastas extra men inte heller systematiskt tjäna på skyddsrumsfunktionen eller att reglerna skall främja största möjliga fredsanvändning.

Kraven på att ingen skall belastas extra men inte heller systematiskt tjäna på skyddsrumsfunktionen kan enligt utredningen tillgodoses relativt väl genom att normalkostnaden delas upp i en fast det för skyddsrummet som helhet och en rörlig del som avser antalet platser i skyddsrummet, samt genom att olika normer tillämpas för skyddsrum i betongbyggnad och skyddsrum i lätt byggnad.

En dylik modell ger en relativt riktig bild av skyddsrumsmerkostnaden utan systematiska fel. Om normalkostnaden däremot bestäms som enbart ersättning i kronor per plats eller inte tar hänsyn till byggnadens konstruktionsmaterial, byggs enligt utredningen systematiska fel in i beräkningarna.

För den enskilde byggaren tillgodoses kravet på enkelhet med båda modellerna. För kommunernas. länsstyrelsernas och civilförsvarsstyrelsens administrativa arbete är däremot en enda normalkostnad enklare. En sådan förenkling bör dock enligt utredningen inte få leda till att systematiska fel kan drabba eller gynna dem som bygger.

De administra- tiva problemen för kommunerna, länsstyrelserna och civilförsvarsstyrelsen är enligt utredningen inte större än att de kan lösas. Utredningen föreslår att normalkostnaden i princip delas upp i en fast del per skyddsrum och en rörlig del per skyddsrumsplats samt att objekten delas upp i skydds- rum i betongbyggnad och skyddsrum i lätt byggnad.

Om man utgår från ytterligare detaljer vid bestämmandet av normal- kostnaden, kan detta enligt utredningens mening endast ge en marginellt bättre överenskommelse mellan ersättning och verkliga merkostnader och kan dessutom leda till att den som bygger inte i varje läge strävar efter den för samhället ekonomiskt bästa lösningen.

En sådan utformning av normalkostnaden skulle också leda till ökat administrativt arbete. I normalkostnaden bör enligt utredningen ingå ersättning för ett begränsat antal extra dörrar och fönster. Härigenom främjas att skydds- rummen utformas för att kunna användas för lämpligt ändamål i fredstid.

1. Denna del av ersättningen bör beräknas och.fördelas schablonmässigt. Prop.
2. L978/79:l “39 Vidare bör i normalkostnaden ingä ersättning för framtida vård och underhåll.
3. Utredningen redovisar ett antal förslag till normalkostnad i prisläge februari 1974.
4. Utredningen bedömer det som sannolikt att i framtiden endast en typ av skyddsrum kommer att byggas och att endast ventilationssystem av s.k.

typ FAG, dvs. förfilter, aerosolfilter och gasfilter, kommer att tillåtas. Normalkostnaderna bör endast avse två fall. nämligen skyddsrum i betongbyggnad resp. i lätt byggnad. Normalkost- naderna avser skyddsrum som utförs enligt gällande tekniska bestämmel- ser från är 1974 (TB 74).

1. Skulle skyddsrummen i framtiden komma att utföras enligt andra tekniska bestämmelser, mäste nya normalkostnader beräknas.
2. Ostnaderna har av utredningen beräknats utan mervärdeskatt.
3. De fastighetsägare som inte är redovisningsskyldiga för mervärdeskatt bör enligt utredningen med hänsyn till gällande avdragsregler vid beskattning få kompensation även för denna del.

Utredningen föreslår att hänsyn tas till kostnadsutvecklingen genom att kostnaden uppräknas med senast kända byggnadsprisindex. Utred- ningen föreslår också att kostnaderna granskas med regelbundna mellan- rum för att kostnadsutvecklingen på skyddsrumsspecifik materiel skall kunna beaktas.

Normalkostnaden bör enligt utredningen anpassas till kostnadsläget för orten med tillämpning av de ortskoefficienter som bostadsstyrelsen an- vänder i samband med bostadslångivning. Utredningen berör också något de skattemässiga konsekvenser som skyddsrumsersättningen kan medföra. Enligt utredningen bör ersättning som utbetalas för skyddsrumsbyggande beskattas som statsbidrag enligt anvisningarna till 195 kommunalskattelagen (1928z370, ändrad senast 1978152).

En direkt beskattning skall ske endast i de fall ersättningen av- ses täcka omedelbart avdragsgilla kostnader. Enligt utredningen finns inte någon anledning att behålla den nu gällande rätten till omedelbart avdrag för luckor m.m. I stället bör beskattning ske på så sätt att avskrivnings- underlaget för byggnaden minskas med belopp motsvarande ersättningen.

• Den föreslagna modellen för beskrivning av ersättningsberättigad merkostnad för skyddsrumsbyggande med en fast och en rörlig del samt uppdelning på lätt och tung byggnad godtas i huvudsak av remiss- instanserna.
• Den gjorda avvägningen mellan olika krav på schabloner för beräkning av ersättningen anses vara i huvudsak lämplig.

Olika syn- punkter och erinringar framförs emellertid beträffande hänsyn vid beräkningen till merkostnader på grund av fredsanvändning av skydds- rummet och för extraordinära kostnader på grund av dåliga markförhål- landen vid grundläggning m.m. Civilförsvarsstyrelsen anför bl.a.

• Att förslaget troligtvis kommer att innebära motstånd mot att bygga skyddsrum, eftersom inte någon ersättning utgår för den störning av den normala byggprocessen som ett byggande av skyddsrum innebär, dvs.
• Den kostnad som indirekt upp— kommer på grund av de restriktioner som läggs på fastigheten eller den Prop.

]978/79:l 30 kostnad som indirekt uppkommer genom den minskade användbara ytan. Vissa länsstyrelser och kommuner anser att extra ersättning bör utgå för svåra grundläggningsförhållanden och för byggnadsåtgärder för bättre fredsanvändning. Bl.a. skolöverstyrelsen framhåller att extra tillägg bör utgå för extra dörrar.

Fönster eller Skjutbara väggelement. Några remissinstanser. bl.3. Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, anser att ersättning också bör utgå för merkostnader orsakade av extra skydds- rumsutrymme. Riksrevisionsverket och försvarets rationaliseringsinstitut ansluter sig till utredningens förslag till olika indexuppräkningar.

Statistiska central- byrån däremot anser att den metod som används inom bostadsfinansie- ringssystemet bättre beskriver kostnadsutvecklingen och förordar att den s.k. tidskoefficienten används som regleringsinstrument. Behovet av att samordna schablonerna för bostadsfinansiering och skyddsrumsersättning framhålls av vissa länsstyrelser.

• Riksskatteverket framhåller att utredningens förslag om att skydds- rumsersättningen skall beskattas som statsbidrag inte fordrar någon särskild lagreglering i skattclagstiftningen utan kan tillämpas direkt med stöd av anvisningarna till l9å kommunalskattelagen.
• Verket tillstyrker att nu gällande rätt till omedelbart avdrag för luckor m.m.

slopas. Jag kan i huvudsak ansluta mig till vad utredningen har anfört om principerna för beräkningen av skyddsrumsersättningen. Merkostnaden för att anordna ett skyddsrum påverkas av flera faktorer. Merkostnaden är som utredningen har anfört bl.a. starkt beroende av vilket material som skulle ha använts om skyddsrum inte hade utförts i den del av byggnaden där skyddsrummet verkligen byggs.

Vidare påverkas kostna- derna av skyddsrummets storlek. Stora skyddsrum är i regel billigare per plats än små skyddsrum. Idet följande vill jag närmare redogöra för några av de förhållanden som är särskilt betydelsefulla vid beräkningen av skyddsrumsersättningen. Om byggnaden har bärande väggar av betong, Uppstår en merkostnad som är väsentligt lägre än om något annat material skulle använts.

Om exempelvis byggnaden skulle ha uppförts med trästomme, medför skyddsrumsbyggande att åtminstone vissa delar, i vilka skyddsrummet skall inrymmas, måste byggas i betong. Därigenom uppstår större merkostnader än om byggnaden redan från början hade betongstomme.

Dessutom krävs en kraftigare konstruktion då några skyddande bjälklag inte finns över skyddsrummet. Skyddsrum i s.k. betongbyggnad anord- nas i allmänhet i källaren i flerfamiljshus av betong, i kontorshus. i skolor av betong etc. Övriga skyddsrum, som utredningen benämner “skyddsrum ilätt byggnad”, inryms vanligen i skolor, fritidsanläggningar, lätta industrianläggningar m.

ni. som skulle ha byggts i annat material än betong om skyddsrum inte hade krävts. Jag förordar därför, att vid bestämmande av ersättning för skyddsrum en schablon används för skyddsrum i byggnadsdel som har bärande väggar av betong och en annan schablon för skyddsrum som förläggs i byggnadsdelar av lätt konstruk- tionsmaterial.

• Nägon svårighet att avgöra vilken schablon som bör Prop.1978/79:1 31 tillämpas i det särskilda fallet torde inte föreligga.
• Om schablonersättningen bestäms så att den bara tar upp kostnaden per plats, kommer ersättningen för små skyddsrum att bli för låg och ersättningen för stora skyddsrum att bli för hög i förhållande till de faktiska merkostnaderna.

För att få en bättre överensstämmelse med de verkliga kostnaderna förordar jag, att ersättningsschablonen i likhet med vad som utredningen har föreslagit delas upp på en fast del för varje skyddsrum och en rörlig del som beror av skyddsrummets storlek.

Denna metod används f.n. vid bestämmande av ersättning av statsmedel för skyddsrum i flerfamiljshus med bostadslån. Som förut har nämnts innebär 1975 års riksdagsbeslut att ersättningen skall avse de s.k. skyddsrumsspecifika merkostnaderna, dvs. kostnader för i huvudsak förstärkning av byggnadsstomme och för iordningställande av gasfång, reservutgång, ventilation, utrustning för el och VVS, särskild dörr m.m.

Eftersom skyddsrum regelmässigt skall anordnas i utrymme som eljest skall finnas i byggnaden och som är avsett för något slag av användning i fredstid, exempelvis när skyddsrummet läggs i källaren i en större byggnad, torde som regel inte några ytterligare merkostnader än som nyss har nämnts uppstå för skyddsrummet.

• Vissa remissinstanser har i detta sammanhang hävdat, att möjlighet bör finnas att få ersättning för s.k.
• Fredsanvändningsåtgärder bl.a.
• I sådana fall där Skjutbara vägg- element eller extra fönster och dörrar måste installeras för att fredsan- vändningen skall kunna kombineras med skyddsrumsanvändningen.

Jag kan i viss mån dela dessa synpunkter. Till närmare utveckling av min mening vill] jag anföra följande. Utredningen har i detta sammanhang föreslagit att i ersättningsschablo- nen bör ingå viss ersättning för dörrar och fönster utöver dem som behövs enligt de tekniska bestämmelserna.

• Jag förordar emellertid att i grundschablonen inte ingår ersättning för extra fönster eller dörrar utan att ett särskilt tillägg utgår för de fall då extra dörrar och fönster behövs föratt skyddsrummet skall få en lämplig fredsanvändning.
• L lokaler som personer normalt skall vistas i krävs nämligen, enligt vissa byggbcstäm- melser, särskilda dörrar och fönster samt ventilationssystem.

Jag syftar här närmast på bestämmelserna i Svensk byggnorm. arbetarskyddsstyrel- sens och skolöverstyrelsens anvisningar samt socialstyrelsens anvisningar för fritidshem och förskolor m. ti. När sådana lokaler kombineras med skyddsrum uppstår högre merkostnader än vid en enklare fredsan- vändning.

• För att skyddsrum med sådan kvalificerad fredsanvändning inte skall belasta ägare eller innehavare extra anser jag att det är motiverat att ett särskilt sehablontillägg till grundbeloppet utgår i sådant fall.
• Ett annat fall av kvalificerad fredsanvändning som medför ökade kostnader för den byggande är om den lokal där skyddsrummet skall inrymmas i fred skall användas som garage eller lager, till vilket det måste gå att köra med bil eller truck e.d.

En sådan fredsanvändning kräver att lokalen har en särskilt stor öppning, som för att lokalen skall kunna Prop.1978/79:1 3 (*.) användas som skyddsrum, mäste förses med ett skjutbart väggelement eller liknande. En sådan anordning är kostnadskrävande. Också i sådant fall anser jag det motiverat att ett särskilt sehablontillägg till grund- beloppet utgår.

L vissa fall måste skyddsrummets tak och förstärkt utrymningsväg dimensioneras särskilt kraftigt mot ras. Sådana åtgärder är mycket kostnadskrävande för den som åläggs att. anordna skyddsrum i byggnader med flera ovanliggande våningar. Vid beräkningen av schablonen för grundbeloppet tas inte hänsyn till detta slag av kostnader.

Jag förordar därför att det utgår ett särskilt schablontillägg till grundbeloppet för skyddsrum i särskilt höga byggnader. Uppskattningsvis kommer ca en tiondel av skyddsrummen att beröras av det särskilda tillägget för dimensionering för ras. Från vissa remissinstanser har framförts att extra tillägg bör utgå om grundläggningsförhållandena är särskilt besvärliga.

1. Det är uppenbart att kostnaderna för att anordna skyddsrummet kan variera starkt beroende på vilken typ av mark som byggnaden uppförs.
2. Om byggnaden exempelvis uppförs på berg, sprängbotten, fyllning av sprängsten eller fast lagrad sand.
3. Krävs att byggnadens golvplatta har en viss grovlek.
4. Om byggnaden däremot uppförs på annat underlag kan en betydligt grövre golvplatta krävas.

Vidare måste då golvplattan särskilt dimensioneras mot s.k. vapenlast, dvs. olika slag av stötvägsverkan, vilken medför väsentligt kraftigare armering i golvplattan. Vid nu nämnda förhållanden blir grundläggningen väsentligt dyrare. I andra fall kan skyddsrummet medföra att en speciell grundläggningsmetod mäste tillgripas.

• Om skyddsrummet anordnas i s.k.
• Lätt byggnad, som uppförs exempelvis på lermark måste på grund av skyddsrummet grundläggningen föras ned till fast botten genom grundplintar eller pålar eller liknande åtgärd vidtas.
• L dessa fall medför skyddsrummet en betydande merkostnad.
• Vid beräk- ningen av schablonen för grundbeloppet tas inte, liksom i fråga om di- mensionering mot ras, hänsyn till sådana merkostnader.

Det är enligt min mening därför skäligt att i nämnda fall schablontillägg till grundbeloppet utgår. Någon svårighet att avgöra vilket slag av grundläggningskonstruk- tion det är fråga om i det enskilda fallet torde inte föreligga. Det kan här nämnas att uppskattningsvis ca hälften av skyddsrummen kommer att vara sådana att tillägg bör utgå för besvärliga grundläggningsförhållanden.

Jag vill i detta sammanhang ta upp ytterligare några synpunkter som har framförts från olika håll. Skyddsrum kan av tekniska skäl undantagsvis behöva utföras något större än vad skyddsrumsplanen anger. Detta kan bero antingen på Stomindelning och bärande väggar i byggnaden i övrigt eller på att utrustning för lokalens fredsanvändning inte kan tas bort vid beredskap och därför behöver särskilt utrymme.

awaktan på bl.a. pågående utredningar på byggnadslagstiftningens område ville dock riksdagen inte förorda att några ytterligare tjänster inrättas vid länssty- relserna för ändamålet. Jag vill med anledning av vad som har förekommit i fråga om eventuell underhållsbesiktning av skyddsrum anföra följande.

• En grundläggande fråga är om återkommande underhållsbesiktning av hela skyddsrumsbeståndet är så betydelsefull att särskilda regler bör ges om detta.
• Jag vill då först erinra om att besiktning av skyddsrum i nya byggnader regelmässigt utförs som en del av byggnadsnämndens slut- besiktning när byggnaden har färdigställts.

I 33 & civilförsvarslagen anges särskilt att byggnadsnämnden har att vid prövning av byggnadslov se till att byggnadsföretaget stämmer överens med de föreskrifter om skydds- rum som gäller. Om brister ändå i något fall skulle finnas i skyddsrum- mets utförande på grund av att fel har begåtts vid byggnadstillfället utan att upptäckas vid slutbesiktningen, är felen ofta svåra att komma till rätta med i efterhand.

• Det är alltså väsentligt att byggnadsnämnden vid slutbesiktningen av byggnaden ser till att skyddsrummet är riktigt utfört.
• Frågan om underhåll av byggnader regleras allmänt i 50% byggnads— stadgan (19591612).
• Enligt denna bestämmelse skall byggnad underhållas så att bl.a.
• Hållfastheten inte äventyras.

Om någon vill göra ändring av någon betydenhet i byggnaden krävs byggnadslov för detta. Till sådana åtgärder hör t. ex. ändring av bärande delar av konstruktionen eller ändring av rök- och ventilationskanaler. Mera omfattande eller kvalifice- rade ändringar av byggnad kommer genom kravet på byggnadslov under byggnadsnämndens kontroll enligt de vanliga reglerna för byggnads- nämndens tillsynsverksamhet.1 535 civilförsvarslagen föreskrivs dess- utom att den som äger anläggning eller byggnad i vilken skyddsrum har anordnats är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och dess utrustning.

Prop. l978/79:1 38 Jag vill även nämna att en uppföljning av skyddsrumsbeståndet f.n. görs inom ramen för kommunernas skyddsrumsplanläggning samt läns- styrelsernas och civilförsvarsstyrelsens tillsyn av skyddsrumsbyggandet. Befintliga skyddsrum registreras i samband med skyddsrumsplanlägg- ningen. Härigenom får man en översiktlig uppfattning om skyddsrums- beståndet och dess användbarhet.

På något längre sikt kan kommunerna också komma att inventera anläggningar och byggnader, i vilka det är lämpligt att inrätta skyddsrum för att komplettera skyddsrumsbeståndet i bristområden. I sådant sammanhang kan också viss besiktning av redan befintliga skyddsrum behöva utföras.

Länsstyrelsernas och civilförsvars- styrelsens verksamhet innebär att skyddsrumsbeståndet kontrolleras stickprovsvis. Formerna för hur denna verksamhet bör bedrivas i ‘ fortsättningen övervägs f.n. inom civilförsvarsstyrelsen. Den till omfatt- ningen begränsade besiktningsverksamheten syftar till, förutom att få en uppfattning om skyddsrummens allmänna tillstånd, att göra byggnads- nämnderna mera medvetna om de särskilda byggnadsbestämmelser som av säkerhetsskäl gäller för skyddsrum.

Den kontakt med byggnads- nämnderna som på detta sätt kan utvecklas finner jag vara betydelsefull för att få beredskapssynpunkter tillgodosedda. Det kan naturligtvis inte uteslutas att skyddsrumsbeståndet till någon del kan vara behäftat med felaktigheter trots de bestämmelser som finns om underhåll m.m.

Jag utgår emellertid från att fastighetsägare i allmänhet följer gällande bestämmelser och tillser att skyddsrummen kan ställas i ordning inom föreskriven tid utan att en omfattande statlig kontrollverksamhet förekommer. Med hänsyn till vad jag nu har anfört är jag f.n. inte beredd att föreslå några ytterligare åtgärder för en fortlöpande underhållsbesiktning av skyddsrumsbeståndet.

Jag vill emellertid erinra om att frågan om underhåll av byggnader övervägs i det arbete på en ny plan- och byggnadslagstiftning som pågår inom bostadsdepartementet.
Visa hela svaret

Får man bygga under mark?

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan – Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan en egenskapsbestämmelse om begränsning av markens utnyttjande anges med beteckningen ö på plankartan eller med något av följande raster: Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan – avsnitt 7.5 7.5 Begränsning av markens utnyttjande Allmänt råd Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande som reglerar att marken inte får förses med byggnadsverk eller viss typ av byggnadsverk kan betecknas ö eller: Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande som reglerar att marken endast får förses med viss typ av byggnadsverk kan betecknas ö eller: Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande som reglerar att marken endast får förses med byggnadsverk under mark kan betecknas ö eller: Vid reglering med flera olika bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande i samma detaljplan kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra, till exempel ö 1, ö 2 och så vidare. Det kan vara lämpligt om bestämmelserna är av samma typ, men har olika formulering.

Exempelvis kan detaljplanen innehålla både en bestämmelse om att marken inte får förses med byggnader och en bestämmelse om att marken inte får förses med plank. Det kan då vara otydligt att använda rastret med prickar för båda bestämmelserna, eftersom det då inte framgår på plankartan att bestämmelserna har olika innebörd.

Beteckningen ö med nedsänkt siffra kan då vara lämpligare att använda. Alla planbestämmelser kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande kan redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.

Om en egenskapsbestämmelse gäller all kvartersmark behövs ingen beteckning på plankartan. Var någonstans egenskapsbestämmelsen gäller framgår då av att bestämmelsen redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för kvartersmark. Boverkets allmänna råd (2020:6) om redovisning av reglering i detaljplan – avsnitt 2.1 2.1 Redovisning av planbestämmelser m.m.

Allmänt råd Detaljplanens bestämmelseformuleringar och beteckningar kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Listan med planbestämmelser kan redovisas med följande rubriker:

1. Gränslinjer. 2. Användning av allmän plats. 3. Användning av kvartersmark. 4. Användning av vattenområde. 5. Egenskapsbestämmelser för allmän plats. 6. Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.7. Egenskapsbestämmelser för vattenområde.8. Genomförandetid.

Var en planbestämmelse gäller kan på plankartan redovisas med beteckningar och olika typer av gränslinjer. Om en planbestämmelse gäller all kvartersmark, all allmän plats eller allt vattenområde behövs ingen beteckning på plankartan. Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler.

Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts. Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap.32 § 32 § En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen. Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335),
Visa hela svaret

Vad är en bunker gjord av?

För andra betydelser, se Bunker (olika betydelser), Förseglad bunker i Ystad sandskog En bunker är ett starkt, täckt stridsvärn av jord eller betong och en mindre befästning som i stridsverksamhet skall underlätta eldgivning, observation eller stridsledning. Stridsvärn är den korrekta svenska benämningen, men vanligtvis heter anläggningen ofta bunker.

På svenska är bunker ett vidare begrepp, som dels omfattar täckta stridsvärn men även skyddsrum och större försvarsanläggningar som ubåtsbunkrar. Stridsvärn är ett samlingsbegrepp och anläggningarna har olika benämning beroende på vad de skall skydda, till exempel pjäsvärn för artilleripjäser. Från och med sent 1800-tal kommer betong och järn in som byggnadsmaterial.

Stridsvärnet, eller bunkern, är således en sen form av stridsvärn och kan vara anpassade för till exempel observationer eller artilleripjäser. Så beskrivs en bunker i boken “Från borg till bunker” från Riksantikvarieämbetet 1993 : ” En bunker, eller värn som de också kallas, är alltså ett stridsvärn uppfört i armerad betong och tekniskt anpassad för sin uppgift.

Kulsprutevärn Pansarvärnskanonvärn Kanonvärn Observationsvärn Minstationer Kustartillerivärn

Värn som inte är täckta kan vara skyttevärn, luftvärnsställning och granatkastarställning. Utöver dessa, mer eller mindre standardiserade värn och anläggningar finns en uppsjö av “skräddarsydda” konstruktioner. Ledningsplatser, förrådsanläggningar, minstationer, mätstationer och stadsvärn.

Svenska värn, eller stridsvärn, det som utomlands ofta kallas bunker, är små i jämförelse med sina europeiska “kollegor”. Värnen, eller forten, i till exempel Maginotlinjen och Atlantvallen var jättelika anläggningar. Även de enskilda bunkrarna var mycket stora i förhållande till ett svenskt kulsprutevärn.

Ordet “bunker”, i denna betydelse, är belagt i svenska språket sedan 1941 och kommer från engelskan där ordet har samma betydelse.
Visa hela svaret

Får man bo i en bunker?

Först för man be om lov – Den som hoppas kunna flytta in snarast riskerar att bli besviken. Fastigheten är till salu under kategorin industrifastighet, också kallat kommersiell fastighet. Det innebär att bunkern för tillfället inte är godkänd som bostad.

Det finns en detaljplan från 2016 som möjliggör byggandet av ett hus på upp till 3 våningar. Oavsett om man tänkt sig att bo eller genomföra byggnationer på fastigheten, är det inget som kan bli verklighet utan att först få tillåtelse och sannolikt ett bygglov från Torsby kommun. – Det är ju inte för att man inte kan bo där.

Men sådan är lagstiftningen. Så jag säger till alla oavsett vad de har för planer, att fråga kommunen innan ni gör något annat, säger Matsson. Torsby i norra Värmland skymtas bakom granskogen. Foto: Gräsmark/WikiCommons.
Visa hela svaret

Hur många bunker finns det i Sverige?

Fakta om skyddsrum – Sverige började bygga skyddsrum åt civilbefolkningen i slutet av 1930-talet. En slutsats man drog från första och sedan andra världskriget var att civilbefolkningen i större utsträckning än tidigare blivit mer inblandad i krigshandlingarna.

Det berodde dels på flygets utveckling men också på användningen av gas som stridsmedel. Detta förstärktes ytterligare med användningen av massförstörelsevapen. Under 1950-, 60- och 70-talen byggdes skyddsrum i alla nybyggda hus. Totalt finns det nästan 65 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner människor.

Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus, skolor och industrifastigheter. I fredstid får skyddsrummen användas som exempelvis förråd, cykelrum eller föreningslokaler under förutsättning att det inte sänker rummets skyddsförmåga.

1. Fastighetsägaren har ansvar för underhållet av skyddsrummet.
2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för att mängden skyddsrum bevaras och genomför bland annat kontroller av rummen.
3. Om man upptäcker brister ligger det på fastighetsägarens ansvar att åtgärda dessa.
4. I krig räknas de svenska skyddsrummen som allmän plats.

Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst. Det spelar heller ingen roll om du är svensk medborgare eller inte. Däremot är skyddsrummen endast till för civilbefolkning och inte för militär. Ta reda på var närmsta skyddsrum ligger via,
Visa hela svaret

Hur djup ska en bunker vara?

En annan variant som provats med mycket lyckat resultat (t ex Halmstad norra) är att bunkerbotten grävs till 20 – 30 cm djup och dräneras väl med slang och därpå liggande drängrus.
Visa hela svaret

Har Sverige bunker?

Djupt under marken i de centrala delarna av Stockholm finns ett av Sveriges största bergskyddsrum, Klara skyddsrum.
Visa hela svaret