Kostnaderna dubbleras – Kolkraftverket skulle alltså ge både el och fjärrvärme för bästa ekonomiska utfall. Men det blev nästan ingen fjärrvärme från Moorburg eftersom man inte fick dra ledningar till Hamburg för spillvärmen. Vattenfall fick inte heller kyla spillvärmen med vatten från floden Elbe.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det att bygga kolkraftverk?

Ett kolkraftverk tar fem-sex år att bygga, medan ett kärnkraftverk tar runt sju år. Men sedan tillkommer tillståndsprocesser, vilket gör att det kan ta uppemot tio år att bara börja bygga idag.
Visa hela svaret

Vad är dåligt med kolkraft?

Förbränning ger utsläpp av koldioxid – Vid all förbränning bildas koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid går inte att rena utan är direkt proportionella mot användningen av energin. Däremot skiljer sig koldioxidutsläppen åt mellan olika bränslen.

Förbränning av kol ger upphov till högre utsläpp av koldioxid per energienhet än förbränning av olja och oljeprodukter som bensin och diesel. Förbränningen ger också utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det kan vara ämnen som svaveldioxid, kväveoxider, partiklar, polyaromatiska kolväten och skadliga flyktiga organiska ämnen (VOC).

Naturgas ger lägst utsläpp av koldioxid per energienhet jämfört med andra fossila bränslen. Däremot finns risker för annan klimatpåverkan. Naturgas består framför allt av gasen metan som har en klimatpåverkan som är 34 gånger högre än koldioxid (utifrån FN:s klimatpanels rapport 2013).

Det är svårt att helt undvika läckage av gasen. Läckagen kan göra så att klimatfördelen med naturgas minskar i jämförelse med till exempel bensin eller kol. Naturgas har fördelen att den ger en ren förbränning med låga utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen. Naturgas ersätts alltmer med biogas som också är metan men med förnybart ursprung.

Även för biogas är det viktigt att minimera läckage. Användningen av kol för uppvärmning har nästan upphört i Sverige. Ett fåtal kraftvärmeverk har ännu inte ställt om till exempelvis bioenergi. Däremot är kolanvändningen fortfarande stor vid ståltillverkning, med koldioxidutsläpp som följd.

1. Ny teknik för stålframställning håller därför på att utvecklas.
2. Internationellt byggs fortfarande nya kolkraftverk, i vissa länder som har stora egna koltillgångar eller som har storskaliga energisystem som bygger på import av kol.
3. Priserna på el från solceller och från vindkraft har sjunkit snabbt på senare år.

En allt större del av investeringarna i ny elproduktion handlar idag om solel och vindkraft. Det är ofta egentligen mer ekonomiskt fördelaktigt att investera i sådana förnybara källor jämfört med kol. På många håll har man dock en lång tradition av att använda kol, en tradition som kan vara svår att bryta.
Visa hela svaret

Hur mycket el producerar ett kolkraftverk på ett år?

Under ett år produceras det energi i storleksordningen 140 till 150 TWh (Terawattimmar) i Sverige.
Visa hela svaret

Hur många kolkraftverk har vi i Sverige?

Nu har Stockholm Exergi stängt Sveriges sista kolkraftverk Värtaverket. Eller egentligen stängdes den redan inför vintern men stod kvar i reserv. I pressmeddelandet s tår det: “Redan inför vintern 2019/2020 stängde Stockholm Exergi ned en av de två pannorna i KVV6 och den andra ställdes i ordning som effektreserv.

Den milda vintern har gjort att den reserven inte har behövt användas, och nu stängs den alltså ned för gott.” Värtaverket var Stockholms enskilt största källa av fossila utsläpp, stod för 20% av stadens totala växthusgasutsläpp och var Sveriges åttonde största utsläppskälla av fossilt koldioxid. Kolet som hade eldats i Värtaverket har många år orsakat koldioxidutsläpp på runt 500.000 ton per år.

Värtaverket var länge en nagel i ögat för svensk elkraftproduktion – en fossil kvarleva från en svunnen epok. Detta innebär att din elbil har nu blivit det där sista grammet renare, i och med att svenska elmixen har tvättat bort den där sista kolbiten.

1. Försöker någon snacka om “koleldade elbilar” kan man nu med rent samvete säga att det inte gäller Sverige, för här har vi inga kolkraftverk.
2. Därmed är Sverige det tredje landet i Europa att bli helt kolfri, efter Belgien och Österrike.
3. Innan 2025 planerar Frankrike, Slovakien, Portugal, Storbritannien, Irland och Italien följa efter och göra sig av med sina sista kolkraftverk, och sedan innan 2030 även Grekland, Nederländerna, Finland, Ungern och Danmark.

Tyskland planerar stänga sin sista kolkraftverk år 2038. I fortsättningen kommer endast biobränslen ( restprodukter från skogs- och sågverksindustrin, t.ex. flis, grenar och toppar) användas i Värtaverket. Till år 2025 planerar de installera koldioxidavskiljare som ska göra kraftverket koldioxid negativ, TCS i fjol: Myten om Energiewende Många sammanfattar nog tyska Energiewende som: “Efter Fukushima-katastrofen stängde Tyskland sina kärnkraftverk och satsade på förnybar energi. Fast det gick inte så bra: istället för el från vind, vatten och sol fick de bygga ut kolkraften istället.” Fast det stämmer inte riktigt
Visa hela svaret

Är kol billigt?

Kol är en billig energikälla som är ryggraden i många länders elförsörjning. Den stora tillgången kombinerat med lättheten att lagra och transportera har gjort kolet till en av de mest framgångsrika energikällorna vi har. Men det är också den enskilt största utsläppskällan av koldioxid i världen.
Visa hela svaret

Är kol dyrt?

Kol är dyrt och smutsigt — men guld värt i Australien – Att försvara kolindustrin är en ryggmärgsreflex hos lokalpolitikerna i New South Wales, säger Georgina Woods till SVT Nyheter. Hon blickar ut över kolhamnen i New Castle, en av världens största kolhamnar som ligger på Australiens östkust.

1. Hon representerar organisationen “Close the gate” som arbetar för att fasa ut kolet och stänga alla kolgruvor i Australien.
2. Just nu finns ett litet fönster öppet för förändring, säger hon, och syftar på möjligheten att påverka klimatförändringarna.
3. En rad förnyelsebara energikällor är redo att utvecklas och tas i bruk med stöd av forskningspengar och gröna fonder.

Men det går långsamt. Australien är en av världens största exportörer av kol, så den förändring vi behöver göra är dramatisk, och just nu känns det inte som om politiken har tagit på sig ledartröjan. De värnar istället jobben lokalt, trots att det finns en stor framtid i nya gröna industrier – en framtid som är både hållbar och ekonomiskt fördelaktig.
Visa hela svaret

Är kolkraft bättre än kärnkraft?

Kärnkraft lägst koldioxidutsläpp över en hel livslängd En livscykelanalys visar att kärnkraften i Sverige under hela sin livstid har lägst koldioxidutsläpp jämfört med andra energislag. – Vi har gjort livscykelanalyser för de tre huvudsakliga kraftslagen i Sverige, som är kärnkraft, vattenkraft och vindkraft.

1. Och där landar kärnkraften som klar vinnare i parametern klimatutsläpp, säger Anders Johansson, senior kärnteknisk rådgivare på Vattenfall.
2. Det man tar hänsyn till i analysen är allt från byggnationen av kraftverket, alla effekter av bränsleframställning samt rivning och omhändertagande av avfall.
3. Med andra ord den totala livscykeln.

Ett vindkraftverk beräknas hålla i tjugo år medan ett kärnkraftverk ska ha en livstid på sextio år – även om Ringhals 1 och 2 stängdes efter fyrtiofem år, vilket analysen tar hänsyn till. För vattenkraft sätts livslängden till hundra år på dammar och sextio år på kraftverk – även om de äldsta kraftverken redan är långt äldre än så.

Det som är viktigast att titta på är ju jämförelsen med gaskraft, som producerar cirka 500 gram, och kolkraft som ger 850 gram koldioxid per kilowattimme Det analysen visar är att kärnkraften producerar omkring 2,5 gram koldioxid per producerad kWh. Det jämförs med drygt 12 gram för vindkraft och drygt 4 gram för vattenkraft.

Kärnkraften ger alltså hälften så låga koldioxidutsläpp som det näst bästa alternativet. – Men det som är viktigast att titta på är ju jämförelsen med gaskraft, som producerar cirka 500 gram, och kolkraft som ger 850 gram koldioxid per kilowattimme. Om vi har två och ett halvt, fyra eller tolv är inte det mest relevanta om vi jämför med 500 – men vi vill ju alltid bli bättre, säger Anders Johansson.
Visa hela svaret

Hur många dör pga kolkraft?

Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det. Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning. Stäng Att utsläpp av koldioxid, andra gaser och tungmetaller är skadligt för folkhälsan är sedan länge känt men exakt hur många som dör av kolkraftens utsläppstunga verksamhet har varit omdebatterat. American Lung Association har nu med en ny rapport försökt skapa klarhet i frågan.

Enligt den helt nya rapporten handlar det om 13 000 människor som årligen dör på grund av partiklar utsläppta från kolkraftverk, Skadan är inte heller begränsad till områden nära kolkraftverken utan rapporten menar att människor runt om i hela USA avlider på grund av kolkraftverkens hälsovådliga verksamhet.

ALA är inte de enda som på senare tid pekat på hur hälsovådlig kolkraftens verksamhet är. För ganska exakt en månad sedan släppte Harvard-professorn Paul Epstein en ny studie som räknat på indirekta kostnader av kolkraftens verksamhet,500 miljarder dollar, eller 3 185 miljarder svenska kronor, beräknar Epstein att kolkraften indirekt kostar samhället och då menar han dessutom att han underskattat kostnaden,
Visa hela svaret

Har Danmark kolkraft?

den 15 juli Fråga 2003/04:1437 av Torkild Strandberg (fp) till miljöminister Lena Sommestad om elproduktionen i Danmark Elproduktionen i Norden baseras huvudsakligen på vattenkraft, kärnkraft och konventionell värmekraft. I Sverige svarade vattenkraften för 40 % av den totala elproduktionen under 2003.

De svenska kärnkraftverken svarade för ca 50 %. Danmarks elproduktion baseras till största delen på förbränning av kol och naturgas i kraftvärmeverk och kondenskraftverk. En mindre del av elproduktionen baseras på vindkraft och biobränslen. Elproduktion baserad på kol, olja och gas står för 80 % av elproduktionen i Danmark.

Danmarks val att låta de fossila bränslena dominera landets energiförsörjning leder till stora utsläpp av framför allt koldioxid, men även svavel och tungmetaller. Koldioxidens effekter på växthuseffekten är väl kända. Globala klimatförändringar som orsakats av människan är ett av vår tids största miljöhot.

• Dessa utsläpp drabbar inte bara Danmark utan även till stor del Sverige och övriga Europa.
• Sveriges regering har därför ett stort miljöpolitiskt ansvar att i förhållande till Danmark med kraft driva frågan om en omställning av det danska energisystemet från förbränning av kol och olja till miljömässigt hållbara alternativ.

Vad avser miljöministern att vidta för åtgärder för att motverka att regeringens avveckling av kärnkraften inte innebär fortsatt import av framför allt dansk kolkraftsproducerad el? Frågan är besvarad
Visa hela svaret

Får Sverige el från Ryssland?

– Strypt elimport från Ryssland ersätts av effekt från andra länder, men troligen inte från Sverige. Däremot kommer Sverige att fungera som transitland för den elen.
Visa hela svaret

Vilken energikälla är dyrast att ha?

Elpriset påverkas av många saker – men inte av energislaget El är billigt i Sverige – cirka 100-150 öre per kWh för konsumenten. Att ladda sin smartphone varje natt under ett år kostar inte mer än 20 kronor, till exempel. Men ett lågt elpris driver inte på en omvandling mot en större andel förnybara energikällor.

• Idag kostar en kWh lika mycket oavsett var elen i vägguttaget kommer ifrån – kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, solenergi eller fossila bränslen.
• Vilken el som egentligen är billigast beror på hur man räknar.
• Det intressanta är vad som kostar minst över tid; vilka energikällor som ger den billigaste elen och, ur samhällets synvinkel, hur hållbart systemet blir, säger Thomas B Johansson, professor emeritus i energisystem vid Lunds universitet och en av huvudförfattarna till rapporten, som belyser behovet av en,

På elräkningen: skatt, nätavgift – och själva elen Elpriset påverkas av en rad faktorer och varierar från dag till dag, till och med från timme till timme. Eftersom el är en färskvara som inte kan lagras, blir den dyrare när elbehovet ökar. I regel är elen som billigast i juni och som dyrast i januari. En kWh kostar idag runt 1-1,50 kronor för konsumenten. Men själva elen utgör bara 34 procent av elpriset. Övrig kostnad utgörs av elnätsavgift och skatter. Den fasta avgiften för att använda elnätet utgör 24 procent. Den allra största delen, 42 procent, är statliga pålagor i form av energiskatt, moms och andra avgifter.

När elmarknaden avreglerades 1996 och alla elkunder fritt kunde välja energibolag, blev priset ett konkurrensmedel. Idag finns omkring 130 elbolag i Sverige. Priserna sätts genom elbörsen Nord Pool som samordnar all elhandel i Skandinavien. Sverige ligger på fjärdeplats i världen när det gäller elanvändning per capita, på grund av vårt kalla klimat och en elintensiv basindustri.

Vi använder omkring 16 000 kWh el per person och år. En kWh räcker till att basta i 12 minuter, använda hårtorken i 40 minuter eller ha två 60 Watts glödlampor tända under åtta timmar. Kräver investeringar Att ställa om energisystemet från fossila bränslen och kärnkraft till förnybara energikällor, enligt EU:s klimatmål, kräver investeringar i hela samhället, allt från klimatsmarta hus och energisnåla apparater till effektivare infrastrukturer.

Här spelar politikerna en viktig roll, med lagar, skatter och subventioner för att reglera energimarknaden. – Vad människor tycker beror på hur kostnaderna och riskerna värderas, men också hur man ser på olika alternativa energikällor. I Tyskland har energiomställningen, “Energiewende”, från fossila bränslen och kärnkraft till större andel förnybar energi, pågått i cirka 15 år.

Åtta kärnkraftverk har stängts, men samtidigt har elproduktionen ökat tack vare sol- och vindkraft. Visserligen har landet kritiserats för att kolkraften ökat tillfälligt, men det är en följd av att EU:s utsläppsrätter varit så billiga att kolkraft under en period varit billigare än naturgas.

Energiewende har ett starkt folkligt stöd, trots att projektet är dyrt – 200 miljarder kronor per år i subventioner. – Jag tror att vi även i Sverige har en informerad och kunnig befolkning som inser att energiomställning är vägen framåt, säger Lars J. Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

– Ur ett brett ekonomiskt perspektiv kostar vår klimatpåverkan i längden mer, med utsläppen av växthusgaser och dessutom kärnkraftens olösta problem. Det är också Internationella valutafonden (IMF) inne på i sin rapport How large are global energy subsidies? Där räknas man även in kostnaden för miljöförstöring när man konstaterar att fossila bränslen subventioneras med 5 300 miljarder dollar om året i världen.

1. Ett annat sätt att påskynda omställningen till förnybara energikällor är systemet med så kallade elcertifikat.
2. Det är ett system där producenterna av förnybar el får certifikat som de kan sälja till andra elleverantörer.
3. Så funkar elcertifikaten Elcertifikat infördes 2003 för att öka andelen förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt.

Konsumenterna har en kvotplikt och måste köpa en viss mängd certifikat. För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el får producenterna ett elcertifikat som de kan sälja. På så vis får de extra intäkter och möjlighet att konkurrerar med icke förnybara energikällor.

1. De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.) Kostnaden för elcertifikat är en del av det totala elpriset.
2. Därmed är det lätt att jämföra olika elhandelsföretags priser.
3. Älla: Inte samma personer som tjänar pengar på de olika energikällorna I Sverige har produktion av förnybar energi längre varit skattebefriad, men nu föreslår regeringen en energiskatt även på solel från och med 1 juli 2016, bland annat för att elcertifikatsystemet ska fungera i den gemensamma marknaden med Norge.

– Vi vill ha en utveckling av solceller, men inget energislag kan i längden räkna med subventioner, meddelade energiministern Ibrahim Baylan förra våren. Så vilka tekniker för förnybar energi bör man satsa på i framtiden? Enligt Energiforsks rapport “” har el från vattenkraftanläggningar lägst produktionskostnad av de förnybara energislagen, tätt följt av vindkraft.

Lägger man till dagens ekonomiska styrmedel som skatter och elcertifikat blir istället vindkraften billigast per kWh. El från kärnkraft ligger någonstans i mitten medan el från solkraften är i särklass dyrast, även om teknikutvecklingen gör både vind- och solkraft allt billigare. – Ett problem är att det inte är samma personer som tjänar pengar på de olika energislagen, till exempel kärnkraft och vindenergi, konstaterar Thomas B Johansson.

Det viktiga är en god, billig och stabil elförsörjning. Det menar även Marika Edoff, solcellsforskare och professor i fasta tillståndets elektronik vid Uppsala universitet. – Billig el är en bra konkurrensfördel för Sverige. Jag tror inte industrin bryr sig om vilken energikälla som används, säger hon.

Kärnkraft: 41 % Vattenkraft: 43 % Kraftvärme (från värmeverken): 9 % Vindkraft: 8 % Solenergi: 0,06 %

Källa: Elbehovet kommer att öka Ännu står vindkraften bara för 8 procent och solenergin för så lite som 0,06 procent av elproduktionen i Sverige, även om en klar majoritet av svenska folket vill satsa mer på solenergi än på övriga energikällor, enligt SOM-institutet. I nuläget är det billigare för elbolagen att producera el med vattenkraft eller kärnkraft.

– De ser ingen lönsamhet i solel eftersom de redan har el att sälja, säger solcellsforskaren Marika Edoff.Klart är att behovet av el kommer att öka i hela världen. Text: Eva Barkeman, forskning.se

: Elpriset påverkas av många saker – men inte av energislaget
Visa hela svaret

Vad kostar kolkraftverk per kwh?

Från cirka 45 öre per kilowattimme till under 30 öre per kilowattimme.
Visa hela svaret

Vilket land har mest kolkraft?

Kina – Kina är det land i världen som gör av med mest energi. Landet släpper ut överlägset mest koldioxid och förbränningen av kol är större än i alla andra länder tillsammans. Man toppar dock även ligan vad gäller förnybara energikällor och satsar stort på sol- och vindkraft.
Visa hela svaret

Vilken är den farligaste energikällan?

Exakt hur många människor oljan har tagit livet av är svårt att veta, men att förnybar energiproduktion räddar liv råder det ingen tvekan om, skriver energiforskaren Dr James Conca i Forbes Magazine. “Dödens fotavtryck i energibranschen tillhör den fossila energin, men det är det ingen som pratar om.” – Energisystemens livräddare är vattenkraft, vindkraft och i ökande grad solkraft, tillsammans med den koldioxidfria kärnkraften. Dessa energiformer skördar mycket få liv i förhållande till den fossila energiproduktionens dödlighet, enligt den amerikanska författaren och energiforskaren Dr PhD James Conca. Summerar man alla typer av dödsorsaker, från olyckor till långvarig förgiftning och sotdöd, står kolet för energivärldens största dödliga fotavtryck, skriver han i den amerikanska affärstidningen Forbes Magazine. Oljan är nummer två. Det intressanta enligt James Conca är att den höga dödligheten aldrig nämns i debatten kring den fossila energin, även om många andra yttre omständigheter ofta är uppe till diskussion. Vi pratar gärna om det totala utsläppet av växthusgaser, ofta kallad koldioxidfotavtryck eller koldioxidavtryck, medan det fossila “dödsavtrycket” förefaller tabu, tycker Conca. Ingen verkar heller ha satt upp en lista över vilka energiformer som er mest och minst farliga för människor. Det är därför dags att undersöka hur dödliga de olika energislagen är, skriver James Conca. “De enda gångerna energidöden nämns i media eller i regulatoriska sammanhang är när kärnkraften kommer på tal, och det är ju smått ironiskt då kärnkraft har lägst dödsavtryck av alla energikällor.” James Conca har gjort en sammanställning av antal omkomna människor per producerat kilowattimme (kWh) för varje enskilt energislag, uträknat som dödsfall per biljon kWh de senaste 40 åren. Talen är en sammanräkning över alla typer dödsorsaker, från omedelbar död i olyckor till epidemiologiska uppskattningar. Även om det inte går att ange exakta dödstal för varje energislag, så är de skadliga hälsoeffekterna av förbränning av kol, olja och bioenergi mycket stora, konstaterar James Conca. Det går emellertid att få ett bra grepp om eländet och uppskatta antalet döda från långtidsverkningar av föroreningar, påpekar han, även om källorna blir många och komplexa. (En del källor finns i originalartikeln, se länk längst ner.) Kolet har, inte oväntat, högst fotavtryck både vad gäller koldioxid och död. Graden av negativa hälsoeffekter av kol och olja är beroende av effektiviteten hos rening och förbränning, och globalt sett är den mycket bristfällig. Naturgas har högst antal döda i olyckor, och kärnkraften ligger lägst även när man räknar med Tjernobyl-katastrofen enligt James Conca. Kärnkraft är å andra sidan ojämförbart mest övervakad. Att bioenergin kommer högt upp på James Concas dödslista (se nederst) beror på en bred definition som inkluderar förbränning av biodrivmedel och inte minst inomhus vedeldning, ett stort globalt hälsoproblem. Enligt Världens hälsoorganisation (WHO) använder 3 miljarder människor öppen eld och ohälsosam förbränning för matlagning och värme. Uppskattningsvis dör 4,3 miljoner årligen i förtid av sådan förbränning. Media är däremot inte på hugget vad gäller de fossila energislagens dödsavtryck, tycker James Conca. Döden i fossilbranschen är så vanligt förekommande att den knappt omtalas, och det gäller även dramatiska olyckor med dödlig utgång. Enligt U.S. Centers for Disease Control kräver olyckor vid olje- och gasborrning cirka 100 liv per år i USA. Senast tisdag 23 januari 2018 dödades fem arbetare i en gasexplosion i Oklahoma när de borrade efter naturgas. Om sådana dödssiffror hade tillhört vilket som helst annat energislag, till exempel vindkraftbranschen, så hade det resulterat i stora rubriker och folkstorm, tror James Conca. Om fem arbetare hade förolyckats i ett kärnkraftverk hade vi sett “folkmassor med högafflar och krav på omedelbar stängning av alla kärnkraftverk”. James Concas slutsats är att efterkrigstidens utbyggnad av främst vattenkraft och kärnkraft helt enkelt har bidragit till att millioner av människor över hela världen inte har fått böta med livet på grund av ohälsosam och farlig fossil energiproduktion, som annars hade varit alternativet. Omställningen till förnybar energiproduktion, tillsammans med kärnkraften, spar helt enkelt fler liv än de flesta kan föreställa sig, enligt James Conca. * * * Dödslistan James Concas uppräkning över antal dödsfall globalt, per biljon kWh, sett i relation till produktionens storlek (del av marknaden): Kol – 100 000 dödsfall (41 % av global elmarknad) Olja – 36 000 dödsfall (33 % av global energimarknad/4 % el) Bioenergi/biodrivmedel – 24 000 dödsfall (21 % energi/2 % el) Naturgas – 4 000 dödsfall (22 % av global elmarknad) Vattenkraft – 1 400 dödsfall (16 % av global elmarknad) Solenergi – 440 dödsfall (< 1 % av global elmarknad) Vindkraft – 150 dödsfall (2 % av global elmarknad) Kärnkraft – 90 dödsfall (11 % av global elmarknad) Dr. PhD James Conca är amerikansk energiforskare, författare och skribent i affärstidningen Forbes Magazine. Artikeln om "dödens fotavtryck i energibranschen" finns här: https://www.forbes.com/sites/jamesconca/2018/01/25/natural-gas-and-the-new-deathprint-for-energy/#4e1416a65e19 Flera artiklar av James Conca: https://www.forbes.com/sites/jamesconca/#1d2c9cbf6b07 James Conca på Twitter: https://twitter.com/jimconca 7 Kommentarer

Visa hela svaret

Hur mycket kostar det att göra ett vindkraftverk?

Hur mycket ett vindkraftverk kostar beror på många faktorer, exempelvis storlek, fabrikat och antal verk som köps in. De vindkraftverk som byggs idag kostar cirka 30 miljoner kronor. Anläggningsarbeten, vägar och elnät beräknas kosta ytterligare omkring 10 miljoner per vindkraftverk.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar 1 kg kol?

Coop. Jfr-pris 104:75kr/ kg.
Visa hela svaret

Vad kostar ett ton kol?

GoClimate – GoClimates mål är att göra det enklare att leva ett klimatneutralt liv. De stöttar klimatprojekt med certifieringar från FN och Gold Standard Det kostar idag ca 120-130 kr / ton, tidigare i år kostade det 80 kr / ton och innan 2021 kostade det 55 kr / ton. https://www.goclimate.com Projekt och priser uppdaterade 5/7-2021
Visa hela svaret

Vad kostar 1 kg kol?

Vad kostar Kol? – vanligt kol, som träkol, ligger runt 150 kr/kg. Diamanterna är väldigt mycket dyrare.5 gram diamant, som man använder till smycken, kostar runt 320 000 – 530 000 kr. ← Föregående ämne – Nästkommande ämne → : Kol
Visa hela svaret

Finns det gott om olja i Sverige?

Oljeanvändning i Sverige – Det finns vissa fyndigheter av olja i Sverige och begränsad utvinning har gjorts genom historien, till exempel på Gotland, men ingenting storskaligt. Däremot importerar vi miljontals kubikmeter råolja varje år från främst Ryssland och Norge.

1. Denna lastas av till ett flertal raffinaderier längs med den svenska kusten.
2. Dessa raffinaderier tillverkar så mycket oljeprodukter att Sverige är en exportör av bensin och diesel trots att vi inte har någon egen olja.
3. I Karlshamn finns Sveriges största reservkraftverk som startar när det uppstår elbrist i Sverige.

Kraftverket drivs på olja som förvaras invid anläggningen i stora cisterner.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det att göra fossila bränslen?

Fossila bränslen | Miljöportalen Till de fossila bränslena räknas olja, kol och naturgas. Dessa bildades för miljoner år sedan av döda växt- och djurdelar. (Fossil är döda växter och djur som har förstenats) När de dog blev de liggande på bottnen av hav och insjöar.

Så småningom täcktes de av andra avlagringar, till exempel sand och grus. Trycket ökade och temperaturen steg. Efter en väldigt lång tid förvandlades de till sten, men också till material som man kan utvinna stora mängder energi av. Nya fossila bränslen bildas hela tiden, men det tar lång tid. Kol, olja och naturgas som vi nu utnyttjar bildades för 50 till 500 miljoner år sedan.

Torv räknas också som fossilt bränsle men är betydligt yngre. Den är bara några tusen år. Vi använder idag mycket mer fossilt bränsle än vad som hinner bildas. : Fossila bränslen | Miljöportalen
Visa hela svaret

Hur många kolkraftverk har Danmark?

Danmark är igång med att omställa koleldade kraftvärmeverk till biobränslen vilket medför ett stort behov av träpellets i de kommande åren. Inhemsk produktion av träpellets täcker bara en marginell andel av bränsleförbrukningen, vilket medför att merparten av bränslet importeras. Danmark har idag en central kraftverkskapacitet för elproduktion på cirka 4 000 megawatt. Av denna kapacitet är ungefär 3 400 megawatt baserad på fossila bränslen (kol, olja eller naturgas) och resterande 600 megawatt är baserat på biobränslen. Som ett resultat av 1970-talets oljekriser, konverterades många av de danska kraftverken i början av 1980-talet från oljeeldning till koleldning och därefter lades grunden för en mer energieffektiv storskalig kraftvärmeproduktion. Detta medförde en samhällsekonomisk fördel samt ökade leveranssäkerheten för både el och värme. Just nu pågår en offensiv omställning från fossila bränslen till koldioxidneutrala biobränslen. Omställningen omfattar cirka 1 700 megawatt och förväntas genomförd under en femårs period. För den kommande omläggningen gäller det att balansera såväl driftsekonomi, försörjningssäkerhet och miljöaspekter. Så för att uppnå den mest effektiva lösningen inriktas konverteringarna till större kraftvärmeanläggningar med ett stort energiutbyte där förbränningssystemen relativt enkelt kan anpassas till träpulver (pellets) i stället för kolpulver. Sedan 2003 har Avedøreverkets block 2 (500 megawatt el/500 megawatt värme) använt biobränslen som huvudbränsle, träpulver i huvudångpannan och halm i en parallellkopplad rosterpanna. Avedøreverket är det första stora centrala kraftverket som har demonstrerat storskalig hantering, lagring, neddelning och förbränning av träpellets i full skala. Med erfarenheterna från Avedøreverket har vi lärt oss hur tekniken effektivt kan användas för en fortsatt konvertering av andra anläggningar. Varför biobränslen? Utfasning av fossila bränslen står högt upp på agendan, men varför välja biobränslen? Vattenkraft i Danmark är av geografiska grunder inte möjlig. Kärnkraft är politisk inte möjlig efter folketingsbeslutet från 1985. Förutom den politiska stämningen är det danska elsystemet inte anpassat för storskalig kärnkraft. Elnätet är uppdelat mellan det nordiska och europeiska systemen och då den danska elförbrukningen är förhållandevis liten (cirka 5 000 megawatt) för att kunna utnyttja de mest ekonomiska reaktorstorlekarna på >1200 megawatt. Ett utfall av en så stor kapacitet skulle ge stora problem med hänsyn till försörjningssäkerheten. Den begränsade reglerbarheten hos ett kärnkraftverk och de stora fluktuationerna i elsystemet beroende av elförbrukningen och elproduktionen från prioriterad vindkraft, leder till att kärnkraft dåligt passar in i det danska elsystemet. Att anpassa existerande kolkraftverk till träpellet är en förhållandevis enkel och snabb väg för att fasa ut fossila bränslen. Bränsletillgången är god, flera stora leverantörer agerar på markanden med stor global spridning. Tekniken är utvecklad och avprovad med goda resultat. Med en omställning från kol till biobränsle minskas anläggningarnas koldioxidutsäpp, då biobränslen är klassificerade somkoldioxidneutrala. Genom att konvertera kolpulvereldade anläggningar till träpulver återanvänds och modifieras huvudkomponenterna i så hög grad att anläggningens bränsleflexibilitet ökar och för att bibehålla försörjningssäkerheten, är en eventuell återgång till kol fullt möjlig. Biobränslen är dock en begränsad resurs, så det är av stor vikt att energiutnyttjandet blir så stort som möjligt. På årsbasis kan ett kraftvärmeverk komma upp i en verkningsgrad på 70-80 procent, vilket är omkring dubbelt så hög som i ett kondenskraftverk som uteslutande producerar el. Perspektiv Erfarenheterna och kunnandet från utförda konverteringar av danska stora koleldade kraftverken kommer i dag till god användning vid liknande konverteringar i bland annat UK. Även de generella kunskaperna med biobränslen, såsom halmeldning, för kraftvärmeproduktion utnyttjas i andra europeiska länder. Stora kraftverk förbrukar stora mängder bränsle som upphandlas på de mest gynnsamma ekonomiska grunder. Bränslen upphandlas globalt där billiga sjötransporter underlättar långa transporter. För skogsägarna är det en ekonomisk övervägning om skogen ska användas till pappermassa, trävaror eller biobränslen. Så länge det är ekonomiskt försvarbart att importera biobränslen finns det ingen grund till närproducerade biobränslen. Eller finns det plats för både skogsindustrin och bränsleproduktion?
Visa hela svaret

Vilket land har mest kolkraftverk?

Kina – Kina är det land i världen som gör av med mest energi. Landet släpper ut överlägset mest koldioxid och förbränningen av kol är större än i alla andra länder tillsammans. Man toppar dock även ligan vad gäller förnybara energikällor och satsar stort på sol- och vindkraft.
Visa hela svaret

Hur länge håller ett kolkraftverk?

Kolkraftverk – Wikipedia Kolkraftverk i Tyskland Ett kolkraftverk är ett, som producerar genom av, vilket alstrar värme som värmer vatten som driver ångturbiner som i sin tur driver generatorer. Kolkraftverks tekniska livslängd är 40-50 år. Koleldade producerar över en tredjedel av världens el men orsakar stora mängder,
Visa hela svaret