Introduktion – Vad som är en rimlig kostnad för en ny reaktor är en komplex fråga och denna rapport avser inte att utreda detta. Det antas att ca 47 miljarder kronor med byggtid på ca 5 år och produktionsförmåga om ca 1100 MW är en rimlig kostnad för en anläggning med 60 års livslängd:

• Satsningen på en fossilfri elproduktion kan inte förväntas medföra lägre energipriser än vad som var fallet vid byggandet av Oskarshamn 3 (O3). Många av de alternativ som står till buds för en fossilfri produktion ger inte som kärnkraften en garanterad produktion när elanvändningen är hög.
• De låga elpriser vi ser i Sverige idag kan inte (utan statliga subventioner) finansiera någon ny produktionskapacitet och utgör således inte ett rimligt motargument. Beslutet om på vilket sätt Sverige skall förses med elektricitet är ett politiskt beslut. Detsamma gäller i slutändan vilken kostnad för en ny reaktor som kan anses rimlig.

Argumenten för att nya reaktorer skulle vara dyra och långsamma att bygga är ofta:

• De pågående projekten i Europa (Olkiluoto 3 i Finland och Flamanville 3 i Frankrike) visar på kostnader över 10 miljarder euro och byggnadstider på 12 år. Det antas sedan i argumentationen att detta skulle vara en representativ kostnad för byggande av en ny reaktor i Europa eller Sverige.
• De existerande kärnkraftsreaktorerna byggdes med lägre säkerhetskrav än de som tillämpas för en ny reaktor och var därför billiga. Det antas sedan i argumentationen att moderna säkerhetskrav är en huvudorsak till kraftigt eskalerande kostnader.

Den senare frågan berörs i rapporten ” Vad menas med gamla reaktorer ” som visar på att existerande reaktorer i Sverige inte kännetecknas av låga säkerhetskrav. Frågan om utformningen av nya reaktorer finns beskriven i Analysgruppens Bakgrund ” Moderna reaktorer “,

Det kan konstateras att skillnaden i utformning mellan Oskarshamn 3 och ABWR (som beskrivs i “Moderna reaktorer”) inte är så stor att den i sig motiverar en avsevärt högre kostnad. Slutsatsen är alltså att det som orsakar den förhöjda kostnaden och de förlängda projekttiderna inte ligger i säkerhetskraven som sådana.

Bakgrunden om “Moderna reaktorer” beskriver att det finns flera olika möjliga leverantörer av en ny reaktor till Sverige och syftet med denna rapport är inte att kostnadsberäkna dessa olika alternativ för byggnad i Sverige. Det kan mot bakgrund av erfarenheterna från Olkiluoto 3 (med utgångspunkt i ett fast pris för ett turn-key-åtagande från leverantören som var lägre än 47 miljarder samt med högre produktionsförmåga än 1100 MW) konstateras att en sådan kostnadsberäkning har så stora osäkerheter att den saknar mening.
Visa hela svaret

Vad kostar ett kärnkraft att bygga?

De få reaktorer som byggs i Europa och USA dras samtliga med förseningar och fördyringar. Det finns också exempel på långt gångna projekt som har avbrutits. Det här har lett till frågor om kostnaden för nya reaktorer. I Europa och USA har det etablerats en bild av att ny kärnkraft inte skulle vara ekonomiskt konkurrenskraftig i förhållande till andra kraftslag.

Men samtidigt byggs kärnkraft till konkurrenskraftiga kostnader på andra håll i världen. Vad kostar egentligen ny kärnkraft? Den som intresserar sig för kärnkraftsbyggena i Asien får en helt annan bild än den som tittar på de europeiska och de amerikanska. I Sydkorea och Kina bygger man regelmässigt reaktorer på tidplan och inom budget.

De totala kostnaderna för projekten blir också väsenskilt lägre än för de västerländska; Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Olkiluto, Flamanville och Vogtle ser alla ut att komma att kosta mellan 10 000 och 12 000 dollar per installerad kW elektrisk effekt att bygga.

1. Som jämförelse har de senaste reaktorerna i Japan, Sydkorea, Kina och Ryssland kostat runt 4000 dollar per kW, i vissa fall har man kunnat bygga för ända ner till 2000 dollar per kW.
2. Det går inte att enkelt svara på vad ny kärnkraft kostar idag eller vad den kommer att kosta framgent.
3. Däremot går det att förklara vad som driver kostnaderna och vad som kan göras för att förhindra att kommande projekt ska bli lika dyra som de västerländska exemplen.

I grunden är det precisionen i planeringen och därmed precisionen i projektbudgeten som styr hur kostnaden utvecklas oavsett vilken typ av projekt det gäller. Med god planering och kontroll blir avvikelserna från tidplan och budget små. Nybyggnation av reaktorer utmärks av att projekten ekonomiskt blir mycket stora.

Därigenom riskerar också den ekonomiska risken att bli stor. Det är inte bara beställaren som gynnas av god precision i tidplan och budget. Beställaren får kontroll över sina kostnader, men entreprenörerna får också överblick över vilka risker de tar och vilken vinst de kan förvänta sig för sina insatser.

Kostnaden för att uppföra en ny reaktor består av dels direkta kostnader för att bygga anläggningen; kostnader för material, komponenter och arbetskraft. Dels finns indirekta kostnader till exempel för projektledning och för anpassningar av reaktorns utformning till lokala förhållanden.

Till det kommer kostnaderna för finansieringen av projektet. Finansiärerna behöver få avkastning på sin investering för att ställa upp. Avkastningskravet styrs till stor del av vilken risk man upplever finns för att man inte ska få tillbaka sina pengar eller tvingas skjuta till mer pengar. Ett nybyggnadsprojekt börjar kosta pengar långt innan reaktorn börjar leverera el och därmed en intäkt.

Byggtidens längd får därmed stor påverkan på den totala kostnaden. Både de direkta och de indirekta kostnaderna styrs till en inte oansenlig del av kostnaden för arbetskraft där reaktorn byggs. Timkostnaden och arbetskraftens produktivitet kan i viss mån förklara skillnaden i kostnader mellan olika länder, men det räcker inte som förklaring då reaktorer byggs för ungefär samma kostnad i Sydkorea, Japan och Kina trots skillnader i kostnaden för arbetskraft.

1. I en brittisk kostnadsstudie som publicerades i april i år – “The ETI Nuclear Cost Drivers Project” – jämförs kostnaderna för 33 reaktorer som har byggts runt om i världen de senaste årtiondena.
2. Man har identifierat vad som är typiskt för de projekt som blivit billiga respektive för de som blivit dyra.

En avgörande faktor för att hålla kostnaderna nere är att innan projektstart vara helt klar över vad man ska bygga och hur det ska gå till. De reaktorprojekt som har blivit dyra har ofta det gemensamt att man börjat bygga en reaktor som senare visat sig inte varit färdigutvecklad.

1. Det kan dels handla om att reaktorleverantören inte varit färdig med sitt arbete, dels kan det handla om att tillsynsmyndigheten inte godkänt valda lösningar eller att beställaren kommit med sena ändringar eller tilläggskrav.
2. Att utformningen är färdig är vid sidan av att alla inblandade samlar på sig erfarenhet de två viktigaste anledningarna till att kostnaden regelmässigt sjunker när man bygger flera likadana reaktorer i följd.

Då utbygganden av kärnkraft genomförts som ett fokuserat program med ett större antal reaktorer har man lyckats få de inblandade aktörerna att samverka över tid. En poäng med programmen är också att de haft ett starkt stöd politiskt, inom myndigheterna och i det övriga samhället.

1. På så sätt har man kunnat undvika fördyringar genom extern påverkan eller politisk osäkerhet.
2. Lassiska exempel är den svenska och den franska kärnkraftsutbyggnaden och på senare tid den sydkoreanska och kinesiska.
3. I de här länderna har kärnkraften byggts effektivt och till konkurrenskraftiga kostnader.

Den brittiska studien listar ett begränsat antal parametrar som förklarar de skillnader som finns mellan de kostnadseffektiva och de dyra projekten: Lågkostnadsprojekt

Reaktorutformningen färdig eller nästan färdig vid byggstart Erfaren projektledning Högproduktiv låglönepersonal Erfaret byggkonsortium Erfaren underleverantörskedja Detaljerad planering av genomförandet innan byggstart Välplanerat nybyggnationsprogram med fokus på förbättringar och minskade kostnader Flera reaktorer byggs på varje plats Reaktormodellen har byggts flera gånger tidigare

Högkostnadsprojekt

Reaktorn inte färdigutformad vid byggstart Större ingripanden från tillsynsmyndigheten under byggtiden Ny reaktormodell Legala tvister mellan deltagare i projektet Problem i leverantörskedjan som orsakar ändringar i utformningen och förseningar Lång byggtid Högavlönad lågproduktiv personal Otillräcklig ägartillsyn

För att kunna nå de låga kostnader som reaktorbyggena i Asien visar upp behöver de direkta och indirekta byggkostnaderna såväl som finansieringskostnaderna hållas låga. En del komponenter i byggkostnaderna, till exempel kostnaden för arbete, kommer inte att kunna nå lika lågt i Europa och USA som i Asien, men det finns trots det mycket att göra för att begränsa kostnaderna och projektriskerna.

• När projektriskerna minskar ökar förtroendet för projekten.
• Då minskar kraven på avkastning från projektets finansiärer och finansieringskostnaderna sjunker.
• Den brittiska studien konstaterar att det viktigaste för att sänka kostnaderna för reaktorer som byggs i USA och i Europa är att säkerställa en effektiv leverantörskedja, att ta kontroll över kostnaderna för arbete och att projektledningen är erfaren.

Studien visar att de europeiska och amerikanska projekten har potential att åstadkomma kostnadsminskningar om minst 35 %, i förhållande till de högkostnadsprojekt man studerat – Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4. Vid sju procent årlig avkastning till finansiärerna – vilket är en vanlig nivå – kommer elen från de här reaktorerna att kosta kring 115 öre per kWh.

1. Den kostnaden bedömer rapportförfattarna i ett första steg skulle kunna minska till 75 öre per kWh för nya projekt i väst.
2. Det som krävs är att man tar kontroll över de kostnadsdrivande faktorerna.
3. De asiatiska reaktorerna byggs med samma antagande om kalkylräntan (7 % per år) för mellan 45 och 55 öre/kWh.

När man jämför kostnadsuppgifter för olika reaktorer är det viktigt att hålla reda på vad som är byggkostnader och vad som ingår i dem. Vägar, kylvattenkanaler, simulatoranläggningar, kontorsbyggnader, kraftnätsanslutningar och liknande kan utgöra en betydande del av den totala budgeten, men det är inte alltid de räknas in de siffror som anges.

• Det är inte heller alltid man kan bedöma kostnaden för avfall och rivning med någon precision i den siffra man anger för elkostnaden, vilket ökar osäkerheten i siffran.
• Det är mycket viktigt att veta vilken kalkylränta för projektet man räknar med då ränta-på-ränta-effekten under byggtiden får stor effekt vid höga kalkylräntor.

När projektriskerna minskar och investeringar i nya reaktorer börjar upplevas som mer säkra sjunker finansiärernas avkastningskrav, kalkylräntan. På samma gång leder minskade risker till en kortare faktisk byggtid. När man slipper överraskningar kan man bygga enligt sin plan och slipper förseningar.

• Båda de här faktorerna sänker finansieringskostnaderna och därmed totalkostnaden.
• Exemplen från Asien visar att väl hanterade projektrisker och kontroll över byggkostnaderna gör ny kärnkraft konkurrenskraftig.
• Men trots det är tveksamheten på många håll stor inför att satsa på nya reaktorer.
• Beloppen som sätts på spel är för stora för många finansiärer.

För att minska investeringen och därmed den absoluta ekonomiska risken föreslås framförallt i USA och Storbritannien att man ska bygga ut kärnkraftverk i steg med flera mindre reaktorer, så kallade small modular reactors, SMR. (Se artikel Små modulära reaktorer – Nära ett genombrott i Storbritannien?) Tanken är att dela upp den ekonomiska risken genom att successivt bygga ut en anläggning med en reaktor i taget.

Möjligheten att det kommer att byggas modulära reaktorer ökade ordentligt då det i slutet av maj blev klart att det amerikanska kraftbolaget Dominion går in med pengar för att möjliggöra för GE Hitachi Nuclear Energy att kommersialisera BWRX-300. BWRX-300 är en kokvattenreaktor med en elektrisk effekt om 300 MW.

Modellen bygger på den större kokvattenreaktorn ESBWR som karaktäriseras av sina passiva säkerhetssystem. Dominion har tidigare haft långtgående planer på att bygga en ESBWR vid North Anna i Virginia. Man säger sig dock inte ha några konkreta planer på att bygga BWRX-300 utan säger istället att man ser att reaktorn har stor potential.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar kärnkraftverk i Finland?

Kostnad: Ca 5-600 miljarder kronor. Tillkommer kostnader för backup. Om man istället bygger tio nya kärnkraftverk som Olkiluoto-3 i Finland, så kostar det troligen ungefär lika mycket, ca 600 miljarder.
Visa hela svaret

Är kärnkraft ekonomiskt?

Kärnkraften av stor betydelse för EU:s ekonomi En studie av kärnkraftens betydelse för EU:s ekonomi visar att det direkta och indirekta värdet av Europas 126 reaktorer uppgår till 507 miljarder euro, eller mellan 3 och 3,5 procent av hela Europas BNP.

1. Drygt 1,1 miljoner européer har ett arbete tack vare kärnkraften.2019-05-27 Deloitte har på uppdrag av den europeiska kärnkraftsbranschens organisation i Bryssel, Foratom, undersökt kärnkraftens effekter på den europeiska ekonomin.
2. Studien som har titeln “Foratom Economic and Social Impact Report”, visar att kärnkraften under 2019 skapar ett ekonomiskt värde uppgående till 507 miljarder euro.

EU:s hushåll har inkomster om drygt 380 miljarder euro årligen från sektorn. Skatteinbetalningarna uppgår till över 120 miljarder euro. Det indirekta bidraget till ekonomin har uppskattats vara fyra gånger större än det direkta bidraget från uppförande, drift och rivning av kraftverken samt från bränslecykeln.

För varje euro som investeras i kärnkraftsföretagen beräknas ett värde motsvarande ytterligare fyra euro uppstå på andra håll i ekonomin. Under 2019 uppskattas det direkta värdeskapandet i kärnkraftsbranschen uppgå till 103 miljarder euro. Sammantaget motsvarar det direkta och det indirekta bidraget till Europas ekonomi mellan 3 och 3,5 procent av BNP.

Strax över 350 000 personer i EU arbetar direkt i kärnkraftsföretagen. Ytterligare 780 000 personer arbetar i verksamheter som behövs för att kärnkraften ska fungera, till exempel hos underleverantörer och kärnkraftsmyndigheter, eller har jobb som indirekt uppstått tack vare kärnkraftsindustrin.

I den senare kategorin återfinns de som arbetar i serviceyrken i närheten av kärnkraftverken. De indirekt sysselsatta har antagits vara 2,2 gånger så många som de direkt sysselsatta. Då endast fem reaktorer är under uppförande inom EU för tillfället är det bara 9600 personer som under 2019 arbetar med att bygga kärnkraft.

(De fem reaktorerna är Olkiluoto-3 i Finland, Flammanville-3 i Frankrike, Hinkely Point C1 i Storbritannien samt Mochovce 3 & 4 i Slovakien.) Driften av de 126 befintliga reaktorerna och deras bränslecykelanläggningar sysselsätter däremot nästan 260 000 personer.

Drygt 80 000 personer arbetar med avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar inom EU. Kärnkraftsbranschen är speciell då andelen högt kvalificerade arbeten är hög, 47 procent. Det kan jämföras med den övriga energibranschen där siffran varierar mellan 25 procent och 36 procent. Den höga andelen kvalificerade arbeten innebär höga genomsnittliga inkomster för de anställda och också höga skatteintäkter då de allra flesta av de europeiska länderna tillämpar progressiva skatteskalor där skattesatserna ökar när lönerna stiger.

EU-länderna beräknas under 2019 nettoexportera kärnkraftsrelaterade varor och tjänster till ett värde av 18 miljarder euro vilket stärker handelsbalansen. Deloitte presenterar också detaljerade data för vart och ett av de 14 EU-länder som idag har kärnkraftverk i drift.

• För Sveriges del kommer man till slutsatsen att det ekonomiska värdet som uppstår tack vare kärnkraften uppgår till 26 miljarder euro.
• De direkt sysselsatta i sektorn beräknas vara 24000 personer.
• Den siffran stämmer tämligen väl med en studie som Halvarsson & Halvarsson genomförde för Fortum under 2016.

Den gången kom man fram till att 21000 personer är sysselsatta i den svenska kärnkraftsbranschen inklusive dess underleverantörer. Mycket kan sägas om Deloittes studie, bland annat gör man en jämförelse med annan industri där kärnkraften lyfts fram som viktigare för Europas ekonomi än vad bilindustrin är.

Det är svårt att hitta stöd för den tesen bland andra källor. Samtidigt skulle man kunna tänka sig multiplikatorn som används för att beräkna värdeskapandet i hela ekonomin jämfört med kärnkraftsföretagens direkta värdeskapande skulle kunna vara olika i olika delar av EU. I Sverige används till exempel en stor del av den el som produceras som råvara i industrin medan elen i andra delar av EU till större del används i hushålls- och servicesektorerna.

Förädlingsvärdet som uppstår tack vare den goda tillgången på el i Sverige är stort och en mycket stor del av den svenska ekonomin är idag helt beroende av att kärnkraften fungerar väl. Det är svårt att göra den här typen av studier och de kommer alltid att kunna kritiseras.

Deloitte har tidigare utfört motsvarande studie med samma metodik för den europeiska vindkraftsindustrin. Man ska dock vara försiktig med jämförelser eftersom rapporterna utgår från olika år. Men kärnkraftsstudien visar, trots en osäkerhet i resultaten, att kärnkraften har en långt ifrån försumbar betydelse för EU:s ekonomi.

Stora värden skapas både direkt genom intjänandet i branschen, men också indirekt genom det värde kärnkraftselen har för kunderna. : Kärnkraften av stor betydelse för EU:s ekonomi
Visa hela svaret

Vilket land har dyrast el?

Högst är priserna i Tyskland och Danmark, men prisstruktur och elanvändning skiljer sig mycket mellan länderna. Ett svenskt hushåll som förbrukar 3000 kilowattimmar el per år betalade totalt 1 848 euro, cirka 19 400 kronor, för sin elkonsumtion under år 2020.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar kärnkraft per är?

Om “1000 miljarder kronor” – På sidan 31 i Sweco-rapporten “100 % förnybart – en rapport till Skellefteå kraft” står det, “Det totala investeringsbehovet för att nå 100 procent förnybart – uppskattad för perioden 2017-2050 och inkluderande produktion, nät, energilager, efterfrågeflexibilitet – estimeras till 1554 miljarder SEK i scenario 1”.

I denna totalkostnad ingår 490-500 miljarder kronor för elnät där reinvesteringsbehovet utgör 80 procent. Det vill säga att 400 miljarder kronor måste man betala oavsett systemutveckling. Det ingår också en kostnad för utbyggnad av vattenkrafts-effekt, varav 40 procent utgör ersättning för avveckling av existerande gasturbiner. Det vill säga detta behövs oavsett system. Kostnad: 58 miljarder kronor. I totalkostnaden ingår även reinvestering i existerande kraftvärmeverk. Detta behövs ju även om vi bygger mer kärnkraft. Kostnad 90 miljarder kronor. Dessutom ingår kostnad för renovering av kärnkraftverk: 45 miljarder kronor.

När det gäller författarnas kostnader för kärnkraft så måste man jämföra på rätt sätt. – Författarna skriver: ” Åtta nya reaktorer innebär cirka 500 miljarder kronor. Underhåll av elnätet uppskattas till 100 miljarder kronor. Sammanlagt cirka 600 miljarder kronor”.

• De åtta svenska kärnreaktorerna producerade år 2018 ca 66 TWh.
• I Swecos rapport tillförs totalt 75 TWh vindkraft och 10 TWh solkraft, det vill säga 85 TWh.
• Man ska inte jämföra kostnaden för 66 TWh av ett energislag med 85 TWh från andra energislag.
• Med 85 TWh kärnkraft istället för 66 TWh så ökar kostnaden för kärnkraftsinvesteringen med 144 miljarder kronor.

– Författarna räknar enbart med investeringen, och tar inte med driftkostnad för bränsle, avfallshantering, underhåll. För vind- och solkraft behöver man inte betala för ett bränsle eller högaktivt avfall. Dessutom behövs reinvesteringar i kärnkraftverk! För dagens kärnkraftverk ligger dessa kostnader på ca 10-15 öre/kWh (Sweco “Ekonomiska förutsättningar för skilda kraftslag”, 2016).

1. Om vi antar 85 TWh/år med 10 öre/kWh blir totalkostnaden under 40 år 340 miljarder kronor.
2. Om man summerar detta så blir svaret istället att Swecos skattning för det förnybara elsystemet blir lägre (177 miljarder lägre) än att satsa på kärnkraft.
3. Författarna tar även upp utmaningarna med “svängmassa”.

Jag instämmer helt att frekvensstabilitet är synnerligen centralt för kraftsystemet. Detta är dock beaktat i Sweco-rapporten, sidan 35: “Vi antar i båda scenarier att fem nedlagda reaktorer byggs om till svänghjul”. Kostnad för detta är drygt 100 miljarder kronor.

1. Detta är dock inte den mest kostnadseffektiva eller rationella lösningen.
2. Vad som diskuteras för Sverige är snarare snabb frekvensregleringsreserv, och där kan, till exempel batterier, elbilar och/eller flexibel förbrukning bidra till betydligt lägre kostnader än svänghjul.
3. Författarna avslutar: “Enligt rapport från SWECO kostar visionen “100 % förnybart” ca 1600 miljarder kronor att genomföra.

En stor del av kostnaden innebär en anpassning av elnätet till väderberoende kraft. Ändå kommer ett sådant system inte att garantera leveranssäkerhet och elförsörjningen riskeras.”: Men på vilka grunder menar de att detta system inte blir “leveranssäkert”? Det är ju beaktat gällande effekt och svängmassa.

Inför Energikommissionen så uppskattades kostnaden för ny kärnkraft (6 procent realränta) till 54 öre/kWh, medan “Kärnkraft – pågående projekt i EU” kostar 63 öre/kWh. Ny vindkraft kostar i denna rapport 51 öre/kWh. Det vill säga, ny vindkraft har lägre kostnad än ny kärnkraft. I dagsläget byggs också ny vindkraft i Sverige i princip utan extra bidrag från certifikatsystemet, dvs marknadsbaserat.

Författarna påstår att leveransosäkra 100 % förnybart in i kaklet skulle kosta 1000 miljarder kronor mer. Som framgår ovan bygger denna slutsats på ett antal feltolkningar av publicerade rapporter. Lennart Söder, professor i Elkraftteknik.
Visa hela svaret