Detaljplanerat område – Det första vi måste förstå är om din fastighet ligger i detaljplanerat område eller inte. Om det finns en detaljplan sätter den ramarna för vad du får bygga på tomten. Vissa detaljplaner anger bara hur stort man får bygga, t ex 120 kvm, 70+30 kvm eller 20 % av tomtytan.

• Det kan också finnas regler om antal byggnader, t ex att det endast får finnas ett bostadshus på tomten eller att det får finnas två uthus.
• Många detaljplaner har regler hur högt man får bygga.
• Med höjd menas oftast byggnadshöjd som är höjden mellan medelmarknivå och takfoten, dvs där väggen och taket möts.

Ibland finns regler för typ av tak (som t ex sadeltak), om minsta eller högsta takvinkel, antal våningar eller inredd vind. En del detaljplaner går längre och anger hur vissa detaljer i byggnaden ska utformas. Det kan handla om t ex fasadmaterial, takbeklädnad och kulörer.

I vissa fall finns formuleringar om att nya hus ska passa med befintlig bebyggelse eller kulturmiljön. En detaljplan rymmer också en plankarta. Den visar det område på tomten där du får placera bygglovspliktiga hus. Ibland finns ytor markerade med kryss där man endast får sätta vissa typer av byggnader, t ex uthus.

Ofta, speciellt mot allmänna vägar, grannar och vatten, finns prickmarkerade ytor. Där kan man inte få bygglov. Kryss- och prickmarkerad mark är dock inget hinder mot att placera byggnader som tillåts strida mot detaljplan – Attefallshus och friggebodar (läs mer om Attefallsregler),
Visa hela svaret

Hur mycket får man bygga på tomten?

FRÅGA: Hur stor yta får jag bygga till? SVAR: Svaret finns i detaljplanen. Oftast föreskrivs att en femtedel (1/5) del av tomtens areal får bebyggas.
Visa hela svaret

Hur många byggnader på en tomt?

En tomt kan ha flera byggnader – Det finns ingen begränsning hur många byggnader som kan finnas på en och samma tomt. Det kan finnas exempelvis ett enbostadshus, ett garage och en förrådsbyggnad på samma tomt. Det är också möjligt att det finns flera bostadshus på en och samma tomt.
Visa hela svaret

Hur stort garage får man bygga på sin tomt?

Snabba svar på frågor kring bygglov för garage – Hur nära tomtgräns får man bygga garage? Ett garage får placeras 4,5 från tomtgräns. Vill du ha garaget närmare tomtgränsen krävs grannmedgivande. Hur nära väg får man bygga ett garage? Här gäller generellt samma regel som för gräns mot granne, på 4,5m.

• Här är det dock svårare att få till ett grannmedgivande! De flesta kommuner avslår ansökningar om bebyggelse inom 4,5m från mark de själva äger.
• Hur nära bostadshuset får garaget stå? Garaget kan placeras så nära bostadshuset som du vill, eller i direkt anslutning.
• Tänk dock på att brandskyddskraven på garaget ökar och därmed ofta kostnaden.

Hur stort garage får man bygga utan bygglov? Det går bra att bygga ett garage på högst 25kvm utan bygglov, om garaget inte står närmre än 4,5 från ditt hus eller tomtgräns.
Visa hela svaret

Hur många procent av sin tomt får man bygga på?

Detaljplanerat område – Det första vi måste förstå är om din fastighet ligger i detaljplanerat område eller inte. Om det finns en detaljplan sätter den ramarna för vad du får bygga på tomten. Vissa detaljplaner anger bara hur stort man får bygga, t ex 120 kvm, 70+30 kvm eller 20 % av tomtytan.

Det kan också finnas regler om antal byggnader, t ex att det endast får finnas ett bostadshus på tomten eller att det får finnas två uthus. Många detaljplaner har regler hur högt man får bygga. Med höjd menas oftast byggnadshöjd som är höjden mellan medelmarknivå och takfoten, dvs där väggen och taket möts.

Ibland finns regler för typ av tak (som t ex sadeltak), om minsta eller högsta takvinkel, antal våningar eller inredd vind. En del detaljplaner går längre och anger hur vissa detaljer i byggnaden ska utformas. Det kan handla om t ex fasadmaterial, takbeklädnad och kulörer.

1. I vissa fall finns formuleringar om att nya hus ska passa med befintlig bebyggelse eller kulturmiljön.
2. En detaljplan rymmer också en plankarta.
3. Den visar det område på tomten där du får placera bygglovspliktiga hus.
4. Ibland finns ytor markerade med kryss där man endast får sätta vissa typer av byggnader, t ex uthus.

Ofta, speciellt mot allmänna vägar, grannar och vatten, finns prickmarkerade ytor. Där kan man inte få bygglov. Kryss- och prickmarkerad mark är dock inget hinder mot att placera byggnader som tillåts strida mot detaljplan – Attefallshus och friggebodar (läs mer om Attefallsregler),
Visa hela svaret

Hur tätt får byggnader stå?

Allmänt – Regler om skydd mot brandspridning mellan byggnader finns i BBR avsnitt 5:61. I korthet innebär det att byggnader antingen ska placeras på ett avstånd av minst åtta meter ifrån varandra eller förses med en brandteknisk konstruktion i form av brandcellsgräns eller brandvägg.

1. Alternativt kan så kallad analytisk dimensionering tillämpas med en kombination av avstånd och brandtekniska konstruktioner.
2. Detta verifieras då normalt med strålningsberäkningar.
3. Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd – avsnitt 5:61 5:61 Allmänt Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader.

(BFS 2011:26). Allmänt råd Tillfredställande skydd erhålls om byggnader uppförs med ett avstånd som överstiger 8 meter. Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad.

Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg. Om det finns inglasad balkong bör avståndet beräknas från balkongplattans ytterkant. Övriga utstickande detaljer, t.ex. taksprång och balkong, som sticker ut mer än 0,5 meter bör tas med i beräkningen av avstånd mellan byggnader.

Regler om ytterväggar finns i avsnitt 5:55. (BFS 2011:26). Krav på brandspridning mellan byggnader är inte kopplat till om byggnaderna är placerade på olika fastigheter eller har olika ägare. Kraven gäller både brandspridning mellan byggnader inom samma fastighet och mellan byggnader på olika fastigheter.

Mer information om vad som kan vara avgörande vid bedömning av om en byggnad ska betraktas som en byggnad eller som två sammanbyggda byggnader finns att läsa om på sidan Byggnadsklass och verksamhetsklasser. Hänsyn behöver tas dels till befintliga byggnader, dels till byggnader som är avsedda att byggas.

Det innebär att, inom detaljplanelagt område, ska hänsyn tas även till de ännu inte utnyttjade byggrätter som finns inom planen.
Visa hela svaret

Hur mycket får man bygga till?

Hur mycket får man bygga ut huset? – Många ställer sig frågan: Hur mycket får man bygga ut huset? Det är en fråga med flera svar. Det vanligaste är att man får bygga ut huset med 20–30% i förhållande till hur många kvadratmeter din tomt är. Om du vill veta vad som gäller kring just din byggrätt ska titta i detaljplanen eller områdesbestämmelserna som gäller för din fastighet.

Men även om du har uppnått din byggrätt har du rätt till vissa tillbyggnader av huset, utan att ansöka om bygglov. Om du gör en så kallad Attefallstillbyggnad kan du bygga till ytterligare 15 kvm på ditt bostadshus. En sådan tillbyggnad av hus som är mindre än 15 kvm är inte bygglovspliktiga, och går därför utanför byggrätten.

Läs mer längre ner på sidan om vilka tillbyggnader det kan röra sig om och regler som gäller. Om du bor utanför detaljplan rekommenderar vi att du tar kontakt med din kommun och berättar vilken typ av tillbyggnad av hus som du har tänkt att göra. Då får du en mer exakt bedömning av just ditt projekt.

Takkupa Burspråk Altan* Terrass Tillbyggnad

*Altaner kan bedömas som både en tillbyggnad av hus med bygglovplikt, och som en icke bygglovpliktig åtgärd. Här har vi rett ut samtliga regler kring altaner. Här är exempel på tillbyggnader av hus som kräver bygglov:

Farstukvist Altan Balkong Skärmtak över balkong Inglasning av balkonger Burspråk Uppstickande byggnadsdel Takkupa Skärmtak Väggar på befintligt skärmtak Göra ett inglasat uterum under befintligt tak Bygga ett inglasat uterum Ändrad användning Ramper

Visa hela svaret

Hur stor tomt kan man ha?

Storlek på tomten – En normal villatomt brukar ligga mellan 700–1 000 kvm. Storleken räcker till en normalstor villa och en liten trädgård runt om huset. Hur stor tomt som krävs beror på husets storlek samt om andra byggnader som ett stort garage kommer att byggas upp.
Visa hela svaret

Hur litet får man bygga?

Bostäder om högst 35 kvm inklusive attefallshus – Om du utformar en bostad som är högst 35 kvm får funktionerna för daglig samvaro samt sömn och vila överlappa varandra helt eller delvis, alltså använda samma utrymme. Det räcker till exempel att det finns utrymme för en bäddsoffa, ett soffbord och en fåtölj/rullstol.

• Det behöver inte finnas plats för både köksbord och skrivbord, utan det räcker om du har utrymme för ett bord där man växelvis kan både arbeta och äta sina måltider.
• Det finns inte något krav på avskiljbarhet i bostäder om högst 35 kvm, vilket betyder att alla funktioner utom hygienrummet får vara i samma rum och att det därför räcker med ett enda fönster i bostaden.

Det räcker också med mindre utrymme och inredning för matlagning och förvaring än i större bostäder. I de fall ett attefallshus är tänkt att användas som ett komplementbostadshus för permanentboende ska det innehålla alla bostadsfunktioner som till exempel hygienrum, daglig samvaro, sömn och vila, matlagning, måltider och förvaring.
Visa hela svaret

Hur länge kan man ha en tomt utan att bygga?

Vad kostar det att köpa tomt? – Förutom att betala för tomten tillkommer det en rad utgifter som antingen redan är fixade, eller så får du ordna dem om du vill bygga på din tomt. Räkna med att slutsumman hamnar på runt 200 000 kronor, men kan både bli billigare och betydligt dyrare.

1. Det här kan du behöva: ■ Bygglov,
2. Du behöver ett bygglov från kommunen.
3. Det utfärdas oftast av kommunens byggnadsnämnd.
4. De närmaste grannarna kommer att få yttra sig om ditt bygglov.
5. Tillståndet är tidsbegränsat.
6. Du måste ha börjat bygga inom två år och vara klar inom fem.
7. Ostnaderna för bygglov varierar från kommun till kommun.

Räkna med 20 000–30 000 för att bygga en ny villa eller fritidshus, plus kostnader för ritningar. ■ Marklov eller rivningslov. Två tillstånd du behöver för att schakta, gräva eller fylla om du ändrar höjdläget för tomten. Du behöver rivningslov för att ta bort ett gammalt hus på din tomt.

• Anläggningsavgift (kommunalt vatten och avlopp).
• Även om det finns vatten och avlopp framdragen till tomten behöver du betala en avgift, en anläggningsavgift, för att ansluta din framtida villa.
• Det är kommunen som bestämmer avgiften.
• Enligt Avloppsguiden är det stora skillnader mellan kommunerna, från 20 500 kronor till 274 000, med ett medelpris på 122 000 kronor.

Att anlägga enskilt avlopp kostar i storleksordningen 70 000–130 000 kronor. Har du inte råd att finansiera kostnaden är kommunen enligt lag skyldiga att erbjuda ett V/A-lån, ■ Anslutningsavgift, el: Det är elbolaget som har ansvar för att dra el fram till tomten, om det inte finns redan.

Anslutningsavgiften varierar efter avstånd till närmaste anslutningspunkt, fågelvägen. Räkna med 28 000 kronor om du har upp till 200 meter till anslutningspunkten. Är det längre betalar du dessutom en avgift på 236–505 kronor metern. Har du 1 200–1 800 meter till anslutningspunkten blir det dyrt: minst 425 000 kronor, inklusive moms, och max 605 000 kronor.

Exakta summor på energimarknadsbyran.se, Vattenfall beskriver exakt hur en elanslutning går till på sin hemsida, Priset varierar för hur mycket ström du vill dra in i ditt hus. Det kostar ett antal tusenlappar mer för 35 Ampere jämfört med 16–25 A. Se Vattenfalls tabell här,
Visa hela svaret

Vad får man göra på en tomt utan bygglov?

Det finns vissa undantag från kravet på bygglov om du har ett en- eller ett tvåbostadshus. Du kan få bygga uteplatser, skärmtak, friggebodar, tillbyggnader, uthus, murar och plank utan bygglov. Du kan även få göra fasadändringar och bygga två takkupor utan lov.

• Du behöver inte bygglov men måste göra en anmälan till byggnadsnämnden och invänta startbesked om du ska bygga ett så kallat attefallshus på maximalt 25 kvadratmeter, en tillbyggnad på maximalt 15 kvadratmeter eller inreda en ytterligare bostad i ett enbostadshus.
• De bygglovbefriade åtgärderna, både de som kräver anmälan och de som inte gör det, får inte byggas närmare tomtgränsen än 4,5 meter om inte de grannar som berörs medger det.

Godkännandet bör vara skriftligt. Om din fastighet ligger utanför detaljplanelagt område kan du även få göra mindre tillbyggnader av både huvudbyggnaden och komplementbyggnader. Du kan även få bygga nya komplementbyggnader, som till exempel garage, gäststugor och växthus, samt murar och plank utan bygglov eller anmälan.

Uteplats Inom 3,6 meter från bostadshuset får du utan bygglov anordna en skyddad uteplats med mur eller plank. Muren eller planket får inte vara högre än 1,8 meter. Läs mer om uteplatser på sidan Altaner, uteplatser och uterum i menyn. Skärmtak Du får också utan bygglov anordna skärmtak över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer om skärmtaken tillsammans inte är större än 15 kvadratmeter.

Läs mer om skärmtak på sidan Altaner, uteplatser och uterum i menyn. Friggebod I bostadshusets omedelbara närhet får du utan bygglov sätta upp en eller flera fristående komplementbyggnader, så kallade friggebodar. Vilka regler som gäller för friggebodar till exempel storlek, höjd och placering kan du läsa mer om på sidan Friggebod, som du hittar i menyn.

• Fasadändringar Du får utan bygglov måla om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial.
• Men du får inte ändra byggnadens eller områdets karaktär mycket för då krävs bygglov.
• Byggnadsnämnden kan svara på om det du vill göra kräver bygglov.
• När du inte behöver bygglov men måste göra anmälan Attefallshus I bostadshusets omedelbara närhet får du utan bygglov bygga fristående komplementbostadshus eller komplementbyggnader, så kallade attefallshus.

Innan du börjar bygga måste du göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked. Vilka regler som gäller för attefallshus till exempel storlek, höjd och placering kan du läsa mer om på sidan Attefallshus, som du hittar i menyn. Tillbyggnad max 15 kvadratmeter Du som har ett en- och tvåbostadshus får göra högst en tillbyggnad med en bruttoarea på maximalt 15 kvadratmeter.

Tillbyggnaden får inte bli högre än det befintliga bostadshusets taknockshöjd. Innan du börjar bygga måste du göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked. Om tillbyggnaden sker närmare gränsen än 4,5 meter krävs berörda grannars medgivande. Det kan krävas tillstånd enligt miljöbalken inom strandskyddsområde, det vill säga normalt 100 meter från hav, sjö och vattendrag.

Takkupor Du som har ett en- eller tvåbostadshus får bygga högst två takkupor. Finns det redan en takkupa får du bygga en till. Takkuporna får uppta högst halva takfallets längd och får inte innebära ingrepp i husets bärande konstruktion. Innan du börjar bygga måste du göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked.

1. Inreda ytterligare en bostad Du som har ett enbostadshus får inreda ytterligare en bostad.
2. För att det ska vara bygglovsfritt får du inte göra några yttre ändringar på byggnaden.
3. Innan du påbörjar arbetena måste du göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked.
4. Tillbyggnader och komplementbyggnader utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse Om din fastighet ligger utanför detaljplan och sammanhållen bebyggelse behöver du i vissa fall inte bygglov om du ska göra mindre tillbyggnader av bostadshus och komplementbyggnader.

Det beror på var din fastighet ligger. Du får också bygga helt fristående komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset, men de får inte dominera över det ursprungliga huset. Murar och plank i omedelbar närhet av bostadshuset kräver inte heller bygglov.

• Om du bygger närmare gränsen än 4,5 meter måste berörda grannar medge det.
• Medgivandet bör vara skriftligt.
• Byggnadsnämnden kan svara på om du får göra tillbyggnader, komplementbyggnader, murar och plank utan bygglov på din fastighet och i så fall hur stora de får vara.
• Avgifter Byggnadsnämnden tar ut avgifter för beslut om startbesked och slutbesked.

Det gäller även tekniska samråd, slutsamråd, arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen. Vänd dig till byggnadsnämnden i din kommun om du vill veta hur hög avgiften är. Överklaga ett beslut Om du nekas startbesked kan du överklaga beslutet.

Byggnadsnämndens beslut om behov av kontrollansvarig, särskilt sakkunnig, tekniskt samråd eller slutsamråd får däremot inte överklagas. Om en granne är missnöjd med till exempel ett attefallshus placering, utformning eller användning kan en anmälan göras till byggnadsnämnden som då ska påbörja ett tillsynsärende för att utreda om åtgärden strider mot plan- och bygglagstiftningen eller startbeskedet.

Byggnadsnämndens beslut i tillsynsärendet kan överklagas.
Visa hela svaret

När behövs grannens medgivande?

Grannars medgivande vid åtgärder som inte kräver bygglov – Om du vill bygga något närmare tomtgränsen än 4,5 meter, och bygget inte kräver bygglov, behöver du ha grannarnas medgivande. Det innebär att grannarna godkänner placeringen av ditt bygge. Medgivandet måste inte vara skriftligt, men det rekommenderas eftersom det annars inte går att bevisa.

Det är ditt ansvar som byggherre att prata med grannarna. Här finns en blankett du kan använda när du behöver medgivande från granne. Pdf, 176.5 kB. Om grannarna säger nej till din åtgärd kan du välja att få saken prövad genom en ansökan om bygglov. Om kommunen äger marken måste du alltid ansöka om bygglov om du vill bygga närmare tomtgränsen än 4,5 meter.

Tänk på att gator ofta ägs av kommunen.
Visa hela svaret

Hur mycket får man bygga på sin tomt utan bygglov?

Vad är en attefallstillbyggnad? – Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad men en attefallstillbyggnad är undantagen från krav på bygglov. Inom vissa områden får en attefallstillbyggnad dock inte göras. I de flesta fall krävs det istället en anmälan för att göra en sådan tillbyggnad.

1. Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.2, 4 b §§ 2 § Det krävs bygglov för 1.
2. Nybyggnad, 2.
3. Tillbyggnad, och 3.
4. Annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.

På ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen. En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap.5, 6 §§ 5 § För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, 2.

1. Nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap.7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, 3.
2. En ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, 4.
3. En installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader, 5.

en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, 6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, 7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap.16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, 8.

• Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, 9.
• Uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 10.
• Uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 11.
• Ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus, 12.

tillbyggnad som avses i 9 kap.4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen, 13. byggande av takkupor som avses i 9 kap.4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller 14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan.

Förordning (2020:708).6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap.4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2.

annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region, 4.

• Åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, 5.
• Åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, 6.

åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap.6 § plan- och bygglagen, 7.

åtgärd som avses i 9 kap.4 f § plan- och bygglagen, och 8. åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.2 § plan- och bygglagen om åtgärden a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 § plan- och bygglagen.

Förordning (2019:1085). Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en tillbyggnad ska vara en attefallstillbyggnad:

den får endast byggas på ett befintligt en- eller tvåbostadshus en- eller tvåbostadshuset har inte byggts till med en attefallstillbyggnad tidigare den får ha högst 15,0 m 2 bruttoarea den får inte vara högre än bostadshusets taknockshöjd den ska placeras minst 4,5 meter från gräns den får inte uppföras vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla den inte placeras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret att attefallstillbyggnaden inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 b § 4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.

• På ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
• En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 d § 4 d § En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov 1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2.

på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap.13 §. En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap.9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält.

Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.8 § 8 § Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av 1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.7 §, 2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§, b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 §, 3.

• Det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2, 4.
• Det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring, 5.
• Det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.11 § 1 miljöbalken, 6.

det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, 7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, 8.
Visa hela svaret