Exempel på altaner – Här beskrivs exempel på olika altaner och vad som gäller för dem. Exempel 1: Altan som inte kräver bygglov Altan som byggs inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller komplementbostadhus, inte är högre än 1,8 meter, placeras minst 4,5 meter från gräns och byggnaden eller bebyggelseområdet inte är särskilt värdefullt från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt perspektiv.
byggs inom 3,6 meter från bostadshuset inte är högre än 1,8 meter placeras minst 4,5 meter från gräns
En sådan altan behöver heller inte följa bestämmelserna i den detaljplan eller områdesbestämmelser som gäller för området. Exempel 2 Altan som är placerad nära grannen och grannen godkänt placeringen Altan som byggs inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller komplementbostadhus, inte är högre än 1,8 meter, placeras närmare 4,5 meter från gräns och byggnaden eller bebyggelseområdet inte är särskilt värdefullt från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt perspektiv.
byggs inom 3,6 meter från bostadshuset inte är högre än 1,8 meter placeras mindre än 4,5 meter från gräns och du har din grannes medgivande
En sådan altan behöver heller inte följa bestämmelserna i den detaljplan eller områdesbestämmelser som gäller för området. Exempel 3 Altan som är placerad nära grannen och grannen inte godkänt placeringen Altan som byggs inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller komplementbostadhus, inte är högre än 1,8 meter, placeras närmare 4,5 meter från gräns och byggnaden eller bebyggelseområdet inte är särskilt värdefullt från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt perspektiv.
byggs inom 3,6 meter från bostadshuset inte är högre än 1,8 meter placeras mindre än 4,5 meter från gräns och du inte har din grannes medgivande
Om altanen inte kräver bygglov kräver den inte heller anmälan och den behöver heller inte följa bestämmelserna i detaljplanen eller områdesbestämmelserna som gäller för området. Exempel 4 Altan som är placerad vid en byggnad eller ett bebyggelseområde som är särskilt värdefullt Altan som byggs till ett en- eller tvåbostadshus och byggnaden eller bebyggelseområdet är särskilt värdefullt från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt perspektiv.
(PBL 8:13) Altefur Development / Boverket Om du ska bygga en altan till ditt en- eller tvåbostadhus och din byggnad eller det bebyggelseområde som du bor i är särskilt värdefullt från historiskt, kulturhistoriskt, miljömässigt eller konstnärligt perspektiv bör du fråga din kommun om det krävs bygglov, anmälan eller inget alls.
Det gäller oavsett hur stor eller hög altanen är tänkt att bli och oavsett var på tomten den byggs. Exempel 5 Altan som är längre än 3.6 meter Altan som byggs till ett en- eller tvåbostadshus eller komplementbostadhus och altanen sträcker sig ut längre än 3,6 meter.
- Altefur Development / Boverket Om du ska bygga en altan till ditt en- eller tvåbostadhus eller komplementbostadhus och altanen ska sträcka sig ut längre än 3,6 meter från bostadshuset bör du fråga din kommun om det krävs bygglov, anmälan eller inget alls.
- Det gäller oavsett hur hög altanen är tänkt att bli.
Om altanen blir högre än 1,8 meter krävs vanligtvis bygglov. Om det är ett vanligt trädäck som byggs i marknivå krävs oftast inte bygglov. En sådan altan måste alltid följa bestämmelserna i den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
Det gäller oavsett om den kräver bygglov, anmälan eller inget alls. Exempel 6 Altan som byggs till annan byggnad än bostadshus Om du ska bygga en altan till någon annan byggnad än till ditt en- eller tvåbostadhus eller komplementbostadshus bör du fråga din kommun om det krävs bygglov, anmälan eller inget alls.
Det kan till exempel vara om du vill bygga en altan till ditt garage på tomten. Det gäller oavsett hur hög eller stor altanen är. Om det är ett vanligt trädäck som byggs i marknivå krävs oftast inte bygglov. En sådan altan måste alltid följa bestämmelserna i den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området.
- Det gäller oavsett om den kräver bygglov, anmälan eller inget alls.
- Exempel 7 Friliggande altan Om du ska bygga en friliggande altan på din tomt så bör du fråga din kommun om det krävs bygglov, anmälan eller inget alls.
- En hög friliggande altan kan kräva bygglov som nybyggnad.
- Det kan till exempel vara om du ska bygga din altan i en sluttning där ena sidan blir hög.
Om det är ett vanligt trädäck som byggs i marknivå på tomten krävs oftast inte bygglov. En sådan altan måste alltid följa bestämmelserna i den detaljplan eller de områdesbestämmelser som gäller för området. Det gäller oavsett om den kräver bygglov, anmälan eller inget alls.
Visa hela svaret
Contents
Hur många kvadratmeter kan man bygga utan bygglov?
Vad är en attefallstillbyggnad? – Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad men en attefallstillbyggnad är undantagen från krav på bygglov. Inom vissa områden får en attefallstillbyggnad dock inte göras. I de flesta fall krävs det istället en anmälan för att göra en sådan tillbyggnad.
- Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.2, 4 b §§ 2 § Det krävs bygglov för 1.
- Nybyggnad, 2.
- Tillbyggnad, och 3.
- Annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.
på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen. En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap.5, 6 §§ 5 § För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, 2.
Nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap.7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, 3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, 4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader, 5.
en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, 6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, 7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap.16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, 8.
nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, 9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus, 12.
tillbyggnad som avses i 9 kap.4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen, 13. byggande av takkupor som avses i 9 kap.4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller 14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan.
Förordning (2020:708).6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap.4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2.
annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region, 4.
- Åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, 5.
- Åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, 6.
åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap.6 § plan- och bygglagen, 7.
- Åtgärd som avses i 9 kap.4 f § plan- och bygglagen, och 8.
- Åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.2 § plan- och bygglagen om åtgärden a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 § plan- och bygglagen.
Förordning (2019:1085). Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en tillbyggnad ska vara en attefallstillbyggnad:
den får endast byggas på ett befintligt en- eller tvåbostadshus en- eller tvåbostadshuset har inte byggts till med en attefallstillbyggnad tidigare den får ha högst 15,0 m 2 bruttoarea den får inte vara högre än bostadshusets taknockshöjd den ska placeras minst 4,5 meter från gräns den får inte uppföras vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla den inte placeras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret att attefallstillbyggnaden inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 b § 4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.
på ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen. En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 d § 4 d § En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov 1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2.
- På byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap.13 §.
- En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap.9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält.
Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.8 § 8 § Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av 1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.7 §, 2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§, b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 §, 3.
- Det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2, 4.
- Det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring, 5.
- Det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.11 § 1 miljöbalken, 6.
det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, 7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, 8.
Visa hela svaret
Hur stort förråd får man bygga utan bygglov?
Vad är en friggebod? – Du får utan bygglov uppföra en eller flera friggebodar i omedelbar närhet av bostadshuset. Den sammanlagda byggnadsarean av alla friggebodar på tomten får inte vara större än 15,0 kvadratmeter. Högsta höjd från mark till taknock får inte överstiga 3,0 meter.
Visa hela svaret
Vad är det för skillnad på altan och veranda?
Verandan har tak – Slutligen har vi då en veranda, som skiljer sig från altanen främst genom att den har tak. I övrigt ligger den i höjd med bottenvåningen, och har i allmänhet låga väggar snarare än räcken. Den kan vara öppen, men i motsats till en altan kan den också vara inglasad (glasveranda).
- Sedan kan man förstås tänka sig konstruktioner som inte helt motsvarar de här definitionerna.
- Hur är det till exempel med en terrass som i sin tur har tak över sig? Blir den då en veranda? Eller kanske en stor balkong? Här tror jag att kravet på att verandan ska ligga i höjd med bottenvåningen tar överhanden.
Antingen fortfar den att vara en terrass (fast en sådan i princip inte har tak) eller så kan den ses som en stor balkong. Å andra sidan finns det till exempel i Hangö villor med verandor som verkar vara i flera våningar. Hur går det ihop med definitionen? Jag tar gärna emot synpunkter.
Visa hela svaret
Hur stor får en Bolundare vara?
Vad är en Bolundare? – En “Bolundare” är det nya större attefallshuset som är tillåtet från 1 mars 2020. Namnet kommer från bostadsminister Per Bolund som framförde förslaget om att utöka den högsta tillåtna byggnadsarean för komplementbostadshus, från 25 till 30 kvadratmeter.
Visa hela svaret
Vilka grannar måste godkänna bygglov?
Hyresgästorganisationer för berörda fastigheter – Även kända hyresgästorganisationer ska höras. De organisationer som avses är organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet. Om någon förhandlingsordning inte gäller är det organisationer av hyresgäster som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen som avses.
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.25 § 25 § Byggnadsnämnden ska underrätta dem som avses i 5 kap.11 § första stycket 2 och 3 och ge dem tillfälle att yttra sig över en ansökan som avser en åtgärd som 1. innebär en avvikelse från en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. ska utföras i ett område som inte omfattas av en detaljplan, inte är reglerad i områdesbestämmelser och inte heller är en sådan åtgärd som avses i 31 a § 1.
Om ett stort antal personer ska underrättas, får nämnden tillämpa 5 kap.35 § första stycket 2. Underrättelse enligt första stycket behöver inte ske om det är uppenbart att lov inte kan ges. Lag (2015:668), Plan- och bygglag (2010:900) 5 kap.11 § 11 § I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med 1.
länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs, 2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs, 3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och 4.
de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget. Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76),11 a § Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap.6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen. Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.1 § 2 b.
- Ommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap.7 § första och andra styckena miljöbalken.
- Raven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap.4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap.3 § andra stycket 1 samma balk.
Lag (2021:785),11 b § Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap.9 och 10 §§ miljöbalken. Trots det som sägs i 6 kap.6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen.
Lag (2021:785),11 c § Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid). För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76),11 d § En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning.
Av kungörelsen ska det framgå 1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, 2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll, 3. om förslaget avviker från översiktsplanen, 4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, 5.
Om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap.13 § miljöbalken, 6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är, 7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, 8.
till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och 9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas. Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785),11 e § Har upphävts genom lag (2021:785),
Före år 2002 fanns det flera olika föreningar inom den organiserade hyresgäströrelsen i Sverige. Den 1 januari 2002 gick alla hyresgästföreningar i Sverige och Hyresgästernas Riksförbund upp i en och samma juridiska person, Hyresgästföreningen. Alla medlemmar i de olika hyresgästföreningarna blev medlemmar i Hyresgästföreningen, och föreningarna avregistrerades därefter vilket innebär att de upphörde att finnas.
Osäkerheten om en fastighet ligger inom en organisations verksamhetsområde har sannolikt minskat på grund av sammanslagningen till Hyresgästföreningen. (RH 2012:16 och Hyresförhandlingslagen och anslutande lagstiftning, en kommentar, 5 kap.11 PBL, Bengt Billquist, Lars Olsson, Rune Thomsson, Juno version 2, hämtad 2021-03-11)
Visa hela svaret