Detaljplanerat område – Det första vi måste förstå är om din fastighet ligger i detaljplanerat område eller inte. Om det finns en detaljplan sätter den ramarna för vad du får bygga på tomten. Vissa detaljplaner anger bara hur stort man får bygga, t ex 120 kvm, 70+30 kvm eller 20 % av tomtytan.

• Det kan också finnas regler om antal byggnader, t ex att det endast får finnas ett bostadshus på tomten eller att det får finnas två uthus.
• Många detaljplaner har regler hur högt man får bygga.
• Med höjd menas oftast byggnadshöjd som är höjden mellan medelmarknivå och takfoten, dvs där väggen och taket möts.

Ibland finns regler för typ av tak (som t ex sadeltak), om minsta eller högsta takvinkel, antal våningar eller inredd vind. En del detaljplaner går längre och anger hur vissa detaljer i byggnaden ska utformas. Det kan handla om t ex fasadmaterial, takbeklädnad och kulörer.

I vissa fall finns formuleringar om att nya hus ska passa med befintlig bebyggelse eller kulturmiljön. En detaljplan rymmer också en plankarta. Den visar det område på tomten där du får placera bygglovspliktiga hus. Ibland finns ytor markerade med kryss där man endast får sätta vissa typer av byggnader, t ex uthus.

Ofta, speciellt mot allmänna vägar, grannar och vatten, finns prickmarkerade ytor. Där kan man inte få bygglov. Kryss- och prickmarkerad mark är dock inget hinder mot att placera byggnader som tillåts strida mot detaljplan – Attefallshus och friggebodar (läs mer om Attefallsregler),
Visa hela svaret

Hur stor får en villa tomt vara?

Exempel: tomtmarken utgör en värderingsenhet Detaljplanen kräver att en tomt ska vara minst 1 000 kvm. Fastigheten är således inte delbar. Tomtmarken utgör en värderingsenhet. Detsamma gäller om fastigheten är obebyggd eftersom endast en huvudbyggnad får uppföras enligt planen.
Visa hela svaret

Hur litet hus får man bygga på tomt?

Bygglovsbefriade åtgärder till en- och tvåbostadshus – Många av de åtgärder som är undantagna från krav på bygglov enligt PBL får endast uppföras eller utföras på eller i omedelbar närhet till ett en- eller tvåbostadshus. Det finns även en bygglovsbefriad åtgärd som endast får göras i enbostadshus.

Dessa bygglovsbefriade åtgärderna får göras till en- och tvåbostadshus oberoende av om de är friliggande eller sammanbyggda. Det innebär att sådana åtgärder även får göras till eller på kedjehus, parhus eller radhus. Exempelvis kan varje radhus i en radhuslänga få göra varsin attefallstillbyggnad om alla andra förutsättningar för lovbefrielse är uppfyllda.

Det är även viktigt att veta skillnaden mellan två sammanbyggda enbostadshus och tvåbostadshus när det gäller bygglovsbefriade åtgärder. På tvåbostadshus får endast en attefallstillbyggnad göras men om det istället är två sammanbyggda enbostadshus får en attefallstillbyggnad göras till respektive bostad.

1. Att inreda ytterligare bostad utan bygglov får endast göras i enbostadshus.
2. I de fallen är det därför viktigt att veta om en byggnad är två sammanbyggda enbostadshus eller ett tvåbostadshus.
3. Vissa bygglovsbefriade åtgärder till en- och tvåbostadshus måste göras inom den egna tomten.
4. Det är därför även viktigt att veta vad en tomt är.

Ibland kan flera en- eller tvåbostadshus vara placerade på en och samma tomt. Rätten till friggebod, attefallshus och flera andra lovbefriade åtgärder har en storleksbegränsning som anges bland annat i area. Den maximala arean för friggebod och attefallshus räknas per tomt.

Det betyder att rätten att bygga exempelvis friggebodar och attefallshus även räknas per tomt och inte enbart per bostadshus. Om flera en- eller tvåbostadshus står på en och samma tomt betyder det att det bara får byggas 15 kvadratmeter friggebod och 30 kvadratmeter attefallshus på tomten, oavsett hur många bostadshus som finns där.

En radhuslänga kan exempelvis vara uppdelad i flera tomter eller vara en enda stor gemensam tomt. Detta är då avgörande för om man får bygga friggebodar på totalt 15 m 2 till varje radhus eller om man endast får bygga friggebodar på totalt 15 m 2 till hela radhuslängan.

För vissa bygglovsbefriade åtgärder till en- eller tvåbostadshus har däremot tomten ingen betydelse. Det gäller exempelvis inredande av ytterligare en bostad, attefallstillbyggnad och attefallstakkupor. Attefallstillbyggnaden har ingen begränsning av antalet kvadratmeter som får byggas per tomt utan begränsningen är istället per en- och tvåbostadshus.

Om två bostadshus står på samma tomt får man göra varsin lovbefriad tillbyggnad på högst 15 kvadratmeter. Det gäller oavsett om de är sammanbyggda eller inte. Alltså behöver inte tomtens utsträckning bedömas i detta fall. De bygglovsbefriade åtgärder som endast får utföras till ett en- och tvåbostadshus är:

skyddad uteplats skärmtak friggebod attefallshus attefallstillbyggnad attefallstakkupor altan liten tillbyggnad utanför detaljplan komplementbyggnad utanför detaljplan mur och plank utanför detaljplan byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel uppställningsplats för fritidsbåt, husbil och husvagn parkeringsplats

Den bygglovsbefriade åtgärden som endast får göras i ett enbostadshus är:

inreda en ytterligare bostad

Bygglovsbefriade åtgärder för en- och tvåbostadshus
Visa hela svaret

Hur vet man vad man får bygga på en tomt?

Granskad: 15 oktober 2020

Lyssna

Om du har planer på att bygga något som kräver bygglov, kan du först söka förhandsbesked. Förhandsbeskedet är ett sätt för dig att tidigt få reda på om det du planerar att bygga överhuvudtaget är möjligt att bygga på just den plats som du tänkt dig. Du ansöker om förhandsbesked hos kommunens byggnadsnämnd.
Visa hela svaret

Hur många friggebodar får man bygga på en tomt?

Vad är en friggebod? – Du får utan bygglov uppföra en eller flera friggebodar i omedelbar närhet av bostadshuset. Den sammanlagda byggnadsarean av alla friggebodar på tomten får inte vara större än 15,0 kvadratmeter. Högsta höjd från mark till taknock får inte överstiga 3,0 meter.
Visa hela svaret

Får man bygga närmare än 4 5 meter?

Grannars medgivande vid åtgärder som inte kräver bygglov – Om du vill bygga något närmare tomtgränsen än 4,5 meter, och bygget inte kräver bygglov, behöver du ha grannarnas medgivande. Det innebär att grannarna godkänner placeringen av ditt bygge. Medgivandet måste inte vara skriftligt, men det rekommenderas eftersom det annars inte går att bevisa.

• Det är ditt ansvar som byggherre att prata med grannarna.
• Här finns en blankett du kan använda när du behöver medgivande från granne.
• Pdf, 176.5 kB.
• Om grannarna säger nej till din åtgärd kan du välja att få saken prövad genom en ansökan om bygglov.
• Om kommunen äger marken måste du alltid ansöka om bygglov om du vill bygga närmare tomtgränsen än 4,5 meter.

Tänk på att gator ofta ägs av kommunen.
Visa hela svaret

Hur stor måste en villatomt vara?

Storlek på tomten – En normal villatomt brukar ligga mellan 700–1 000 kvm. Storleken räcker till en normalstor villa och en liten trädgård runt om huset. Hur stor tomt som krävs beror på husets storlek samt om andra byggnader som ett stort garage kommer att byggas upp.
Visa hela svaret

Hur stor byggnad utan bygglov?

Vad är en attefallstillbyggnad? – Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad men en attefallstillbyggnad är undantagen från krav på bygglov. Inom vissa områden får en attefallstillbyggnad dock inte göras. I de flesta fall krävs det istället en anmälan för att göra en sådan tillbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.2, 4 b §§ 2 § Det krävs bygglov för 1. nybyggnad, 2. tillbyggnad, och 3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.

På ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen. En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap.5, 6 §§ 5 § För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, 2.

nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap.7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, 3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, 4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader, 5.

en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, 6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, 7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap.16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, 8.

nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, 9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus, 12.

tillbyggnad som avses i 9 kap.4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen, 13. byggande av takkupor som avses i 9 kap.4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller 14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan.

Förordning (2020:708).6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap.4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2.

annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region, 4.

åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, 5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, 6.

åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap.6 § plan- och bygglagen, 7.

Åtgärd som avses i 9 kap.4 f § plan- och bygglagen, och 8. åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.2 § plan- och bygglagen om åtgärden a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 § plan- och bygglagen.

Förordning (2019:1085). Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en tillbyggnad ska vara en attefallstillbyggnad:

den får endast byggas på ett befintligt en- eller tvåbostadshus en- eller tvåbostadshuset har inte byggts till med en attefallstillbyggnad tidigare den får ha högst 15,0 m 2 bruttoarea den får inte vara högre än bostadshusets taknockshöjd den ska placeras minst 4,5 meter från gräns den får inte uppföras vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla den inte placeras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret att attefallstillbyggnaden inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 b § 4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.

På ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen. En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 d § 4 d § En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov 1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2.

• På byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap.13 §.
• En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap.9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält.

Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.8 § 8 § Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av 1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.7 §, 2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§, b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 §, 3.

Det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2, 4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring, 5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.11 § 1 miljöbalken, 6.

det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, 7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, 8.
Visa hela svaret

Får man höja sin tomt?

Kommunen kan minska eller utöka marklovsplikten – Kommunen kan besluta om minskad eller utökad marklovsplikt. Det framgår i så fall av detaljplanen för det aktuella området. Utökad marklovsplikt betyder att du behöver marklov även för att fälla träd och plantera skog.

Det gäller till exempel när kommunen vill skydda enstaka träd eller grupper av träd som utgör värdefulla inslag i den bebyggda miljön. Du behöver dock inte marklov för att till exempel plantera fruktträd på en villatomt. Minskad marklovsplikt betyder att du inte behöver marklov för att schakta eller fylla ut mark.

Den minskade marklovsplikten kan gälla för antingen hela planområdet, eller för delar av det.
Visa hela svaret

Får man bygga attefallshus på tom tomt?

Vad är ett en- eller tvåbostadshus? – Ett attefallshus får bara uppföras på en tomt där det finns ett befintligt en- eller tvåbostadshus. Finns det inget bostadshus på tomten får man alltså inte bygga ett attefallshus. Det finns inga krav på att bostadshuset måste ha en viss storlek för att det ska räknas som ett en-eller tvåbostadshus.

Ett attefallshus kan alltså byggas även till ett litet bostadshus. Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 a § 4 a § Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som 1. avses utgöra antingen en särskild bostad (komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad, 2.

tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än 30,0 kvadratmeter, 3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter, 4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och 5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket. En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än 30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det.

Lag (2020:589), Fritidshus är ett en- och tvåbostadshus. Detta innebär att attefallshus även får uppföras vid fritidshus. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i en dom slagit fast att kolonistugor inte är en- eller tvåbostadshus. Enligt Boverkets uppfattning är inte heller stugor som ingår i en hotellanläggning, semesterstugby eller en liknande byggnadsgrupp inom en fritids-, rekreations- eller turistanläggning en- eller tvåbostadshus.
Visa hela svaret

Vad gör man när grannen byggt på min tomt?

Vad ska jag göra när grannen byggt häck och staket på min tomt? Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Utredning Som jag tolkar din fråga har din granne utnyttjat din tomt och satt upp både häck och staket på den. Min utgångspunkt för svaret är att gränsen är korrekt uppmätt så det verkligen är din tomt uppsättningen skett på.

Det du undrar över är om du kan ta ner häck och staket utan att fråga grannen om lov. I (JB) finns en bestämmelse som är aktuell för det fall att byggnad eller annan anläggning uppförts så den skjuter in på angränsande mark. Om anläggningens borttagande eller förändring skulle medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är vederbörande inte skyldig att avträda marken som tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar.

Det stadgade gäller inte om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårdslöshet. Lagtexten ger ingen direkt ledning för hur byggnad eller annan anläggning ska tolkas. Å min mening torde inte ett staket (eller för den delen en häck) innefattas i begreppet.

Oavsett torde det inte medföra någon betydande kostnad eller olägenhet för din granne att den tas bort. Min bedömning är därav att bestämmelsen i jordabalken inte är tillämplig i ert fall, men jag väljer att nämna det för det fall att din granne skulle åberopa den. Om du tar bort grannens häck och staket utan att ni är överens om det finns det en risk att du gör dig skyldig till brottet egenmäktigt förfarande ().

Brottet kan innebära att du döms till böter eller fängelse högst ett år (i normalfallet böter) och blir skadeståndsskyldig. Även om du inte skulle göra dig skyldig till brott är det möjligt att argumentera för att du civilrättsligt kan bli skadeståndsskyldig.

1. Enligt skadeståndslagens regler ska den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en sakskada betala ersättning (jfr ).
2. För att inte riskera att göra dig skyldig till brott och även undvika risken att bli skadeståndsskyldig är min rekommendation att du vänder dig till Kronofogden och begär handräckning.

Du kan läsa mer om handräckning på Kronofogdens, Handräckning innebär att du kan begära hjälp med att egendomen ska tas bort. Kronofogden prövar inte om ditt krav är riktigt när du ansöker om handräckning. Om din granne anser att begäran är felaktig kan hen bestrida och du får ta ställning till om du vill gå vidare till domstol.

1. Min rekommendation är att du i ett första skede kontaktar din granne med en begäran om att han tar bort häck och staket från din tomt och att du informerar om att du annars kommer att gå vidare med ärendet.
2. Förhoppningsvis hjälper det redan i det skedet och du slipper anlita Kronofogden eller att gå till domstol.

Ibland kan det göra mer nytta om det kommer ett brev från en juristbyrå och vi är gärna behjälpliga med att kontakta din granne åt dig. Om du är intresserad av att en av våra jurister tittar närmre på ditt ärende och även sänder ett brev till din granne med begäran om att ta bort häck och staket från din tomt, är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt.
Visa hela svaret

Måste man äga tomten för att få bygglov?

Ägare till hus eller fastighet – Äger du som söker bygglovet inte huset eller fastigheten, där du tänkt bygga eller inte är ensam ägare, måste du ha ett godkännande från ägaren eller alla ägare, innan du till exempel bygger något, river en bärande vägg eller sätter upp en skylt.
Visa hela svaret

Kan man köpa tomt utan att bygga?

Måste man bygga om man köper en tomt? – Det beror på vilken tomt du köper. Kommunen kan ha krav att huset ska stå färdigt inom en viss tid för att inte tomter ska stå ofärdiga i ett bostadsområde.
Visa hela svaret

Hur många hus får man ha på sin tomt?

En tomt kan ha flera byggnader – Det finns ingen begränsning hur många byggnader som kan finnas på en och samma tomt. Det kan finnas exempelvis ett enbostadshus, ett garage och en förrådsbyggnad på samma tomt. Det är också möjligt att det finns flera bostadshus på en och samma tomt.
Visa hela svaret

Får man ha toalett i friggebod?

Vilka regler gäller för installation av toalett i en friggebod eller attefallshus? – Vill man skaffa sig ett mindre badrum i friggeboden med toalett och kanske till och med dusch så krävs vatten och avlopp. När du drar in vatten och avlopp till friggeboden måste du göra en bygganmälan till din kommun.
Visa hela svaret

När är ett svartbygge preskriberat?

Preskriptionstid – Normalt är preskriptionstiden tio år för byggnadsnämndens möjlighet att ingripa mot olovliga åtgärder med ett rättelseföreläggande. Men om någon utan bygglov har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål får byggnadsnämnden besluta om ett rättelseföreläggande trots att det har gått mer än tio år från överträdelsen.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap.20 § 20 § Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid (rättelseföreläggande).

Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen. Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.
Visa hela svaret

Hur mycket får man i böter om man bygger utan bygglov?

Hur stor är byggsanktionsavgiften? – Oavsett om du får bygglov eller inte måste du betala en sanktionsavgift.

För nybyggnad av en- och tvåbostadshus är sanktionsavgiften 1,5 prisbasbelopp med ett tillägg på 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea.För nybyggnad av en komplementbyggnad, ett komplementbostadshus eller annan liten byggnad är sanktionsavgiften 0,25 prisbasbelopp med ett tillägg på 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av byggnadens sanktionsarea.För tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus är sanktionsavgiften 0,5 prisbasbelopp med ett tillägg på 0,005 prisbasbelopp per kvadratmeter av tillbyggnadens sanktionsarea.För installation eller väsentlig ändring av en eldstad är sanktionsavgiften 0,1 prisbasbelopp.Sanktionsarea är bruttoarean minskad med 15 kvadratmeter.Prisbasbeloppet år 2021 är 47 600 kronor.

Visa hela svaret

Får man bo permanent i ett attefallshus?

Kan man bo i ett attefallshus? | Polhus Attefallshus är små, praktiska och relativt billiga. De fungerar tveklöst som hemmakontor eller gäststuga, men kan man verkligen bo på 25-30 kvadratmeter? Det verkar osannolikt om man är van vid en större bostad, men det finns människor som helt frivilligt bosätter sig i husbilar och husvagnar, och de är ju ännu mindre.

Självklart går det att bo i ett attefallshus! Finns det sovrum, badrum, kök, allrum och förvaringsutrymmen har man allt man behöver. Genom att förlägga sovrummet till loftet spar man i princip in ett helt rum där. Det finns ju egentligen ingen anledning att ha ståhöjd i ett rum där man ska sova. Badrum behöver inte vara så stora om man utnyttjar varje skrymsle.

Öppen planlösning mellan kök och vardagsrum sparar också plats och rymden gör att det inte känns trångt. Tiny house-rörelsen har länge varit stor i USA, men har på senare tid tagit fart även i Europa. Med hjälp av bäddsoffor och hopfällbara möbler går det att pressa ner utrymmesbehovet, och hur mycket prylar behöver man egentligen? Minimalismen är en annan trend på frammarsch.

Det finns också en miljöaspekt på boendet. Mindre bostäder minskar människans miljöpåverkan eftersom det blir billigare både att bygga och att värma upp. Dessutom blir bostaden billigare, både i inköp och de löpande utgifterna. När man bor litet har man råd med exklusiva materialval, för det blir inte så mycket dyrare för det, och underhållskostnaderna för ett attefallshus blir en bråkdel av kostnaden för att bibehålla en större villa.

I ett attefallshus är det nära ut. Man är alltid bara några korta steg från ytterdörren. Det kan tyckas irrelevant, men det är lättare att leva i samklang med naturen i ett attefallshus än i en lägenhet några våningar upp, inte bara för att man vet att boendet sliter mindre på planeten.

1. I många storstäder är den genomsnittliga boarean per person inte mycket större än 30 kvadratmeter och med fiffiga lösningar går det utmärkt att komma ner ytterligare några kvadrat.
2. Många som provat vill inte tillbaka till ett större boende.
3. Det är inte bara en prisfråga.
4. I ett attefallshus är det nära till allt och den kompakta bostaden inbjuder till ordning.

Det går helt enkelt inte ha stökigt när man bor litet, det funkar inte, och det går dessutom väldigt snabbt att städa. Efter en tid blir attefallsboendet lätt en självklar livsstil. : Kan man bo i ett attefallshus? | Polhus
Visa hela svaret

Hur många hus får man ha på sin tomt?

En tomt kan ha flera byggnader – Det finns ingen begränsning hur många byggnader som kan finnas på en och samma tomt. Det kan finnas exempelvis ett enbostadshus, ett garage och en förrådsbyggnad på samma tomt. Det är också möjligt att det finns flera bostadshus på en och samma tomt.
Visa hela svaret

Hur nära ett annat hus får man bygga?

Allmänt – Regler om skydd mot brandspridning mellan byggnader finns i BBR avsnitt 5:61. I korthet innebär det att byggnader antingen ska placeras på ett avstånd av minst åtta meter ifrån varandra eller förses med en brandteknisk konstruktion i form av brandcellsgräns eller brandvägg.

Alternativt kan så kallad analytisk dimensionering tillämpas med en kombination av avstånd och brandtekniska konstruktioner. Detta verifieras då normalt med strålningsberäkningar. Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd – avsnitt 5:61 5:61 Allmänt Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader.

(BFS 2011:26). Allmänt råd Tillfredställande skydd erhålls om byggnader uppförs med ett avstånd som överstiger 8 meter. Tillfredställande skydd erhålls om brandspridning mellan byggnader begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad.

1. Sammanbyggda byggnader med mer än två våningsplan bör avskiljas med brandvägg.
2. Om det finns inglasad balkong bör avståndet beräknas från balkongplattans ytterkant.
3. Övriga utstickande detaljer, t.ex.
4. Taksprång och balkong, som sticker ut mer än 0,5 meter bör tas med i beräkningen av avstånd mellan byggnader.

Regler om ytterväggar finns i avsnitt 5:55. (BFS 2011:26). Krav på brandspridning mellan byggnader är inte kopplat till om byggnaderna är placerade på olika fastigheter eller har olika ägare. Kraven gäller både brandspridning mellan byggnader inom samma fastighet och mellan byggnader på olika fastigheter.

Mer information om vad som kan vara avgörande vid bedömning av om en byggnad ska betraktas som en byggnad eller som två sammanbyggda byggnader finns att läsa om på sidan Byggnadsklass och verksamhetsklasser. Hänsyn behöver tas dels till befintliga byggnader, dels till byggnader som är avsedda att byggas.

Det innebär att, inom detaljplanelagt område, ska hänsyn tas även till de ännu inte utnyttjade byggrätter som finns inom planen.
Visa hela svaret

Hur nära tomtgräns får man bygga nytt hus?

För bygglovsbefriade åtgärder gäller 4,5 meter. Avståndet kan vara mindre om alla berörda grannar ger sitt medgivande. Inom detaljplanerat område gäller det som planbestämmelserna medger. I detaljplaner (även stadsplaner och byggnadsplaner) som är gjorda före 1987 och saknar måttangivelse gäller Byggnadsstadgans gräns på 4,5 meter.
Visa hela svaret

Hur stor byggnad utan bygglov?

Vad är en attefallstillbyggnad? – Det krävs bygglov för att göra en tillbyggnad men en attefallstillbyggnad är undantagen från krav på bygglov. Inom vissa områden får en attefallstillbyggnad dock inte göras. I de flesta fall krävs det istället en anmälan för att göra en sådan tillbyggnad.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.2, 4 b §§ 2 § Det krävs bygglov för 1. nybyggnad, 2. tillbyggnad, och 3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.

Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.

1. På ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
2. En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap.5, 6 §§ 5 § För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid 1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad, 2.

Nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap.7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov, 3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, 4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader, 5.

en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, 6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden, 7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap.16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter, 8.

Nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk, 9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap.4 a § plan- och bygglagen, 11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus, 12.

tillbyggnad som avses i 9 kap.4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen, 13. byggande av takkupor som avses i 9 kap.4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller 14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan.

• Förordning (2020:708).6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte 1.
• Rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är a) en komplementbyggnad, b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap.4 eller 6 § plan- och bygglagen (2010:900), eller c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring, 2.

annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan, 3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller tomt som tillhör staten eller en region, 4.

åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, 5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 10, 12 eller 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, 6.

åtgärd som avses i 5 § första stycket 3 i fråga om a) en sådan komplementbyggnad, tillbyggnad eller takkupa som avses i 5 § första stycket 10, 12 och 13, om åtgärden vidtas utanför ett område med detaljplan och utanför en sammanhållen bebyggelse där anmälan behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen, eller b) en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap.6 § plan- och bygglagen, 7.

Åtgärd som avses i 9 kap.4 f § plan- och bygglagen, och 8. åtgärd som avser en altan som inte kräver lov enligt 9 kap.2 § plan- och bygglagen om åtgärden a) vidtas inom 3,6 meter från ett en- eller tvåbostadshus eller tillhörande komplementbostadshus, och b) inte vidtas i anslutning till en byggnad eller inom ett bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 § plan- och bygglagen.

Förordning (2019:1085). Följande kriterier måste vara uppfyllda för att en tillbyggnad ska vara en attefallstillbyggnad:

den får endast byggas på ett befintligt en- eller tvåbostadshus en- eller tvåbostadshuset har inte byggts till med en attefallstillbyggnad tidigare den får ha högst 15,0 m 2 bruttoarea den får inte vara högre än bostadshusets taknockshöjd den ska placeras minst 4,5 meter från gräns den får inte uppföras vid byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla den inte placeras inom eller i anslutning till vissa områden som är av riksintresse för totalförsvaret att attefallstillbyggnaden inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 b § 4 b § För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att 1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 2.

• På ett bostadshus som saknar takkupor bygga högst två kupor eller på ett bostadshus som redan har en takkupa bygga ytterligare en takkupa, där takkuporna får uppta högst halva takfallet och det inte innebär något ingrepp i den bärande konstruktionen.
• En åtgärd som avses i första stycket 1 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.

Första stycket gäller inte för ett sådant bostadshus som utgör ett komplementbostadshus. Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.4 d § 4 d § En åtgärd som avses i 4 a-4 c §§ får inte vidtas utan bygglov 1. om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgärden kräver bygglov, eller 2.

på byggnader eller inom bebyggelseområden som avses i 8 kap.13 §. En åtgärd som avser ett komplementbostadshus enligt 4 a §, en åtgärd enligt 4 b § första stycket 1 eller 4 c § får inte vidtas utan bygglov inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap.9 § andra stycket miljöbalken om det är fråga om flygplatser och övnings- eller skjutfält.

Lag (2014:477), Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.8 § 8 § Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av 1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap.7 §, 2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§, b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 §, 3.

• Det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2, 4.
• Det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring, 5.
• Det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.11 § 1 miljöbalken, 6.

det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, 7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende, 8.
Visa hela svaret