Träkol är ett brunt eller svart material som framställs genom upphettning av trä i en syrefattig miljö, en process känd som pyrolys (torrdestillation). Som biprodukter bildas tjära, metanol och ättiksyra, Träkol består till största delen av grundämnet kol och kan användas som bränsle,

• Tidigare användningsområde för träkol har varit tackjärn, krut och gengas.
• På senare tid har dess användning som grillkol blivit vanlig.
• Industriellt har dock stenkolet till stor del ersatt träkolet.
• Tjära och ättiksyra bildas främst inom temperaturintervallet 250-300 o C.
• Reaktionen är exoterm inom detta temperaturintervall.

Vid kolning bildas typiskt: 28-40% träkol, 11-13% gaser( koldioxid, koloxid, metan, eten), 2-4% ättiksyra, 4-18% tjära, 26-40% vatten.
Visa hela svaret

Vad händer vid torrdestillation av trä?

pyrolys, torrdestillation Written by admin On the fre, 2017-03-17 17:44 process där ett ämne upphettas i en syrefri miljö, så att det sönderfaller utan att förbränning sker. Vid pyrolys avgår flyktiga ämnen i gasform, medan en återstod i fast eller flytande form blir kvar. Pyrolys är därför en form av termisk nedbrytning.

Oftast kan både ämnena som avgår och återstoden utnyttjas, till exempel som bränslen eller råmaterial. Pyrolys är också ett stadium under förbränning av många bränslen, såsom biomassa. Under pyrolysen avgår då flyktiga ämnen från bränslet och stoppar dess kontakt med syre. De flyktiga ämnena fattar sedan eld och processen fortsätter tills alla flyktiga ämnen har avgått.

Se även kolning, gengas, Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000. Redaktör: Michael Håkansson. På webbplatsen kan tillägg/korrigeringar förekomma. : pyrolys, torrdestillation
Visa hela svaret

Vad bildas när olja Torrdestilleras?

Page 2 – Kan du inte slå upp det i själv? Smaragdalena skrev : Kan du inte slå upp det i själv?

• Hej
• Det står där att det kommer att bildas framst
• vattenånga, koldioxid, kolmonoxid, metan när man torrdestillerar något ämne, men här man torrdestillerar trä kommer det bildas metan?

Från Wikipedia: Vid pyrolys av lövträ används den fasta återstoden, ofta kallad träkol, bland annat vid grillning. Vid pyrolys av trä från olika barrträd, oftast tall och en, är kolen ofta av sämre kvalitet. Däremot har trätjäran, pyrolysoljorna, använts under hundratals år för bland annat båt- och husbyggnad, samt ibland som brännolja.

1. okej nu har jag hittat vilka gaserna sombildas men vilka experiment kan jag använda att hitt avilken gas är vilken ?
2. jag vet lite
3. kolväte- brinna den -den kommer att brinna pga det innehåller väte
4. koldioxid- hämta en tändande sticka nära den – om den är kol di oxid kommer den släcka sticka
5. men hur ska jag hitta på metan och kolmono oxid

Visa hela svaret

Hur framställs träkol och vad kallas framställningsprocessen?

Kolmila – Wikipedia En kolmila (öppnad för att visa konstruktionen) i Tyskland. En kolmila eller mila är en anordning för framställning av och en del andra produkter genom av, Den är konstruerad för kontrollerad upphettning av veden utan, eller med begränsad,, Framställningsprocessen kallas kolning,
Visa hela svaret

Vad består träkol av?

träkol Written by admin On the fre, 2017-03-17 17:56 svart, mattglänsande, poröst material som framställs genom torrdestillation (pyrolys) av trä. Träkol består huvudsakligen av grundämnet kol. Det är lättantändligt och har högre värmevärde än ved. Det brinner utan låga och med svag rökutveckling och har därför blivit populärt som bränsle i utomhusgrillar.

• Ett annat stort användningsområde är i smedjor och verkstäder.
• Ett nytillkommet användningsområde är att vintertid tina tjäle vid arbete med nedgrävda ledningar.Träkol framställs kommersiellt i kolugn byggd av tegel eller plåt, en s.k.
• Retort eller milugn.
• Biprodukter vid framställningen är tjära och terpentin.

Sverige har tidigare haft en omfattande tillverkning av träkol i kolmilor. Numera förekommer denna traditionella framställning endast i småskalig produktion till små, lokala marknader. Se kolning, Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000.
Visa hela svaret

Vad händer vid torrdestillation?

Pyrolys – Wikipedia Pyrolys av ett fast bränsle resulterar i gasformiga komponenter och en fast återstod är den fasta återstod som blir kvar när pyrolyseras Pyrolys eller torrdestillation är en process där ett ämne upphettas till en hög temperatur, vanligtvis omkring 500-1000°C, i en miljö, så att det sönderfaller utan att sker.
Visa hela svaret

Vilken gas bildas vid torrdestillation?

Metan med den kemiska beteckningen CH4.
Visa hela svaret

Vad utvinns ur olja?

Petroleumprodukter – Råolja är en av många energikällor vars lagrade energi har sitt ursprung i solen, Genom miljoner års utveckling har organiskt material som härstammar från djur- och växtdelar lagrats genom att bergarter lagrats ovanpå dessa. Högt tryck och värme har sedan omvandlat materialet till kolväten,

Det är tack vare detta förlopp som olja, kol och naturgas kallas fossila bränslen ( fossil betyder uppgrävd ). Råolja består till största delen av kolväten. Hela denna process förekommer huvudsakligen på havsbottnar i en syrefattig miljö där kolvätena inte kan oxidera, Processen sker ständigt men på grund av vår långt större förbrukning av olja kommer den inte att kunna ersättas av nya råoljelager i samma takt, därav benämningen icke förnyelsebar energi.

Olja tros härstamma främst från förhistoriska plankton och alger, medan växtdelar förvandlas till kol. Kolväten är dock lättare än sten och vatten och förflyttar sig därför uppåt mot jordens yta. Den olja som bildar oljefält är den lilla del olja som på grund av hinder i jordskorpan inte kunnat nå ytan där den skulle konsumeras av bakterier.

Petroleum har en rad användningsområden däribland som bränsle för motordrivna fordon, i form av bensin, Den process petroleum behöver gå igenom för att man skall kunna dela upp den i gasol, bensin, flygbränsle, diesel- och villaolja, tunga eldningsoljor, asfalt ( bitumen ) kallas raffinering och sker i ett raffinaderi,

Principen för ett raffinaderi är att ta vara på den speciella egenskap att varje kolväte innehar en viss kokpunkt, Tack vare denna egenskap hos kolvätena kan man med hjälp av temperaturskiftningar separera råoljan i olika produkter som tidigare nämnts.

1. De lättaste ämnena går ut ur fraktioneringskolonnens högst belägna ledningar, först gasol, därefter bensin och så vidare.
2. De lågor som ofta förekommer vid fraktioneringskolonner är en förbränning av de lätta gaserna.
3. Dessa används som raffinaderibränsle eller i andra processer men ofta har man ingen möjlighet att använda dem, därav lågorna.

Eftersom marknadens efterfrågan inte alltid är densamma som utbudet har man möjlighet att vid ännu fler processer skapa nya produkter av exempelvis tyngre oljor som i dagens läge inte är efterfrågade i lika stor utsträckning som lättare komponenter. Tack vare en process som kallas termisk krackning kan man på bekostnad av de tyngre råoljeprodukterna skapa mer av till exempel den mer efterfrågade produkten bensin.

Fraktion	Antal kolatomer i kolväte	Kokpunkt- intervall (°C)	Användningsområde
Gaser	1 – 4	<50	Bränsle: naturgas, gasol
Råbensin	5 – 10	50 – 200	Bränsle: bensin Lösningsmedel: petroleumeter, fläckborttagningsmedel
Råfotogen	11 – 18	175 – 250	Bränsle: flygbränsle, fotogen Lösningsmedel: lacknafta
Brännoljor	>15	250 – 300	Bränsle: dieselolja, eldningsolja Krackning : framställning av bland annat bensin och mindre kolväten
Smörjoljor	>16	300 – 370	Smörjoljor och smörjfetter Paraffin, vaselin Krackning: framställning av bensin och mindre kolväten
Destillationsrest	–	>370	Bränsle: tjock eldningsolja Bitumen (asfalt)

––––––––––– Temperaturerna i tabellen är ungefärliga, och kan variera beroende på raffinaderi och typ av råolja En schematisk bild av destillationsprocessen.
Visa hela svaret

Hur gör man koks?

Koks Till vänster (den mindre biten) kol, till höger (den större biten) koks. Foto: Winfried Mueller (CC BY-SA 3.0). Med fortsatt växande användning både i Sverige och internationellt, men för låg produktion inom EU, så hamnar koks långt upp på listan över kritiska material.

Oks skapas genom pyrolys av kol (exempelvis stenkol). Pyrolys sker genom att stenkolen upphettas till höga temperaturer, flera hundra grader Celsius, i en syrefri miljö. Detta gör att ingen förbränning sker. Produkten som blir kvar, koks, har en hög viktandel rent kol. Nästan all koks används som bränsle inom framför allt stålindustrin, men en viss del används också som metallurgiskt kol, där kolet blandas in direkt i legeringar.

Koks används också i aluminiumförädling.
Visa hela svaret

Hur bildas olja och gas?

Fossila bränslen är en rest från dåtidens djur och växter – Fossila bränslen består av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. De kommer från små vattendjur och växter som dött och blivit liggande på bottnen av hav och insjöar.
Visa hela svaret

Vad är stenkol och hur bildas det?

stenkol Written by admin On the fre, 2017-03-17 17:52 (1) brännbar sedimentär bergart innehållande c:a 85 viktprocent av grundämnet kol (C). Stenkol, har bildats av växtrester för hundratals miljoner år sedan, främst under karbon för c:a 359–299 miljoner år sedan.

De förmultnade växtdelarna på marken täcktes av finsand och lera, vilket skyddade dem från oxidation. Den här inkolningsprocessen omvandlade växtlämningarna i ett första skede till torv. Under trycket av ytterligare pålagringar av lera, finsand och andra sediment övergick torven till brunkol (eller brun lignit: 50–75 % C), som sedan omvandlats ytterligare till svart lignit (75–84 % C) och därefter till stenkol (85–90 % C).

Vid ytterligare temperaturökning bildas antracit, som innehåller mer än 90 % C och är således det mest värdefulla kolet.- (2) benämning på det fossila bränslet kol med en kolhalt på 85–90 % C (bituminöst kol). Källa: Skogsencyklopedin, utgiven av Sveriges Skogsvårdsförbund (numera Föreningen Skogen), Stockholm år 2000.
Visa hela svaret

Vad är det för skillnad på biokol och grillkol?

När man gör grillkol kommer man oftast inte heller upp i samma höga temperatur och får då inte lika ren fin kol. När man gör biokol släcker man den oftast med vatten, det gör man så klart inte med grillkol, då blir kolen nästan som aktivt kol och därmed ännu renare och kolens yta blir ännu större.
Visa hela svaret

Vad är det för skillnad på träkol och stenkol?

Träkol är trä som upphettas med begränsad tillgång till luft. Vi tillverkar hela tiden nytt träkol till exempelvis våra grillar. Stenkol och brunkol är fossila bränslen som har bildats av växter. Stenkol består av ca 90 % kol och började bildats för flera hundra miljoner år sedan.
Visa hela svaret

Vad är skillnaden på hur olja och kol stenkol bildas?

Om du går längst bak i en buss så bullrar det ganska mycket. Det är där motorn sitter. Inne i motorn sker kemiska reaktioner när bränslet under högt tryck förbränns i närvaro av syre. Förbränningen sker explosionsartat, Det som förbränns är någon form av kolväte och det som bildas vid förbränningen är framförallt koldioxid och vattenånga. Råvaror och bränslen delas upp i fossila och förnybara. Det gör det lättare att förstå hur deras användning påverkar vårt samhälle och vårt klimat. Fossila råvaror är ändliga. Det betyder att det finns en bestämd mängd av dem i marken någonstans. När en ändlig resurs tar slut då finns inget mer att få någon annanstans inom ett rimligt tidsperspektiv.

• Exempel på fossila bränslen är kol, olja och naturgas.
• Det tar miljontals år att återbilda dessa och därför ser vi dem som ändliga.
• Förnybara råvaror är sådana som återskapas inom rimliga tidsperspektiv.
• Gräs som växer upp för att sedan användas eller multna ner, förnyas på ett år.
• Torv, som finns i stora mängder i vattendränkta myrar över större delen av Sverige, bildas väldigt långsamt.

Torv är ett mellanting mellan förnybart och fossilt bränsle. Kol, olja och naturgas har bildats genom en process på flera hundra miljoner år där organiskt material brutits ned under högt tryck, hög temperatur och nästan helt utan syrgas. Om materialet blir fast kallas det kol.

Om det är flytande kallas det olja, och om det är gasformigt naturgas. Kol har bildats framförallt av växtdelar, medan olja har bildats av plankton. Ofta hittar vi olika kombinationer av kol, olja och naturgas tillsammans i samma fyndighet. När vi säger “kol” menar vi alltså materialen stenkol eller brunkol.

Det är inte samma sak som atomslaget kol, C. På engelska används olika ord – kol som i stenkol heter “coal” medan atomslaget kol heter “carbon”. Kol delas in i brunkol och stenkol där brunkol är en övergångsform mellan torv och stenkol. I brunkol är halten av atomslaget kol omkring 60–70 %, medan kolinnehållet i stenkol är 85–90 %.

Både brunkol och stenkol bryts normalt i stora dagbrott, gruvor ovan jord. Växtligheten på toppen skrapas av och kolet grävs upp med hjälp av jättelika grävskopor. Stenkol finns i större delen av världen, men inte i några stora mängder i Sverige. Den sista kolgruvan i Sverige var den i Bjuv, som stängdes 1979.

Olja är alltså till skillnad från kol en vätska. Den kan vara rejält trögflytande. Olja består av ” data-imageurl=”” data-linkhref=”https://dinkemi.com/elearning/halsa/fett#paragraph-6″ data-original-title=”” data-placement=”auto” data-soundurl=”” data-textonlycontent=”Läs mer om mättade och omättade kolväten här:” data-toggle=”popover” data-trigger=”hover” title=””>mättade, omättade och ” data-imageurl=”” data-linkhref=”https://dinkemi.com/elearning/natur-miljo/kolets-kemi#paragraph-3″ data-original-title=”” data-placement=”auto” data-soundurl=”” data-textonlycontent=”Läs mer om aromatiska kolväten här:” data-toggle=”popover” data-trigger=”hover” title=””>aromatiska kolväten med kolkedjor från fyra till flera hundra kolatomer i. För att få upp olja borras ett djupt hål i marken eller i havsbottnen. I vissa fall kan oljan ha högt tryck och spruta upp ur borrhålet av sig själv. Annars pumpas vatten ner i borrhålet för att pressa upp oljan. Olja finns i många delar av världen, men inte i några stora kända mängder i Sverige. Viss oljeutvinning har skett på Gotland under 1980-talet och i trakten av sjön Siljan under 1800-talet. Det blir svårare och svårare att hitta nya fyndigheter. Därför sker idag utvinning av olja oftare till havs än på land och på mer extrema platser. Ett exempel är i arktiska områden där naturen är sårbar och arbetsmiljön tuff. Naturgas är gasformiga kolväten med 1–3 kolatomer i. Den viktigaste är metan. Till skillnad från kol och olja innehåller naturgas väldigt få föroreningar. Dessutom ger naturgas upphov till 25 % mindre koldioxid än förbränning av bensin, diesel eller olja. Någon storskalig utvinning har inte skett i Sverige. I de flesta fall utvinns naturgas på liknande sätt som olja. Det sker genom att borra ett hål ned i marken eller havsbotten. Sedan början av 2010-talet används också ett annat sätt att utvinna naturgas. Vatten, sand och kemikalier pressas under högt tryck ner i porösa bergarter på ganska grunda djup. Då slås berget sönder och frigör skiffergas. Denna process kallas för frackning. Frackning ger stor negativ påverkan på miljön. Metan kan också framställas genom rötning av organiskt material – till exempel avloppsslam, slakteriavfall, och matavfall. Rötning innebär att avfallet bryts ned av mikroorganismer och det bildas en blandning av olika gaser, så kallad rötgas. Efter rening av rötgasen kallas den biogas. Av biogasen kan också andra bränslen såsom biobensin och biodiesel tillverkas. Stenkol och brunkol används ofta direkt som de är som bränsle, främst för uppvärmning. Råolja renas och förädlas däremot normalt i ett raffinaderi. Där värms råoljan till omkring 400 °C så att alla kolväten blir gasformiga. De olika ämnena i oljan delas upp i en destillationskolonn,

En destillationskolonn delar upp flyktiga ämnen efter deras kokpunkt. När ångorna stiger uppåt i destillationsanläggningen kyls de ner och kondenserar till vätska igen. Ju tidigare de kokar desto högre upp kommer de i destillationskolonnen. Gasol, som kokar vid lägst temperatur kommer ut i toppen. Bensin, kommer ut ganska högt upp, flygbränsle lite lägre ned, följt av diesel och brännolja.

Det som blir kvar kallas för bitumen och används som asfalt på vägarna. Naturgas renas också, bland annat från små mängder av svavelföreningar och koldioxid. I anslutning till ett oljeraffinaderi görs också så kallad krackning. Då sönderdelas större kolväten med hjälp av värme, högt tryck och vatten.

Till exempel bildas eten som används bland annat för att framställa plaster. Polyeten är en vanlig plast som till exempel används i plastpåsar. Kolvätena kan också omvandlas till etanol och andra alkoholer. På senare år har intresset för förnybar råvara till raffinaderierna blivit en viktig framtidsfråga.

Idag tillverkas talldiesel och tallbensin i Stenungsund från skogsråvara. Det är ingen slump att kol var det fossila bränsle som först kom till användning. Det var uppenbart enklare att gräva upp kol ur marken än att försöka hantera olja eller naturgas. När ångmaskinen utvecklades i slutet av 1700-talet var det självklart att den drevs med stenkol.

Trä hade givetvis varit en annan möjlighet, men vid den här tiden var det brist på trä i stora delar av västvärlden. Däremot fanns det mycket stenkol i England och Tyskland. Det gav helt nya möjligheter att bygga upp industrier. Stenkol är ett utmärkt bränsle för stora ångmaskiner i tåg, fartyg och kraftverk.

Det fungerar dock sämre i bilar. När bilen utvecklades var det istället oljan som användes som bränsle. Naturgas fick sitt genomslag på 1960-talet som bränsle i olika industriella processer och som ersättning för stadsgas som tillverkades från stenkol.

Vid den här tiden började naturgas utvinnas ur marken och gasledningar byggdes mellan olika länder. För att kunna transportera naturgasen kondenseras den till vätska. I en förbränningsmotor förbränns förgasade bränslen med luft eller syrgas. Förbränningen äger rum under kontrollerade former i ett trångt utrymme inuti en cylinder där det finns en kolv,

Vid den snabba förbränningen bildas koldioxid och vattenånga. De bildade gaserna gör att att kolven rör sig i motorn. Kolvens mekaniska rörelse används för att driva en axel i en buss så att bussen rör sig framåt. I en dieselmotor sker förbränningen under högt tryck. ” data-imageurl=”” data-linkhref=”https://dinkemi.com/elearning/halsa/fett#paragraph-6″ data-original-title=”” data-placement=”auto” data-soundurl=”” data-textonlycontent=”Läs mer om mättade kolväten här:” data-toggle=”popover” data-trigger=”hover” title=””>mättade kolvätekedjor. I snitt består kedjorna av 16 kolatomer. Dieselbränslet självantänder när det pressas ihop av kolven i motorn. I en vanlig bensinmotor sker förbränningen vid lägre tryck. Här används ett tändstift som skapar gnistor. Gnistorna antänder sedan blandningen av bränsle och luft. Bränslet i en bensinmotor är oftast mättade kolvätekedjor med 8 kolatomer. För andra bränslen, till exempel etanol eller metan, används speciella diesel- eller bensinmotorer. I en perfekt fungerande förbränningsmotor förbränns allt bränsle till koldioxid och vatten. I verkligheten fungerar inte det. Det bildas också små mängder av till exempel kolmonoxid. I dieselmotorer gör det höga trycket att det sker reaktioner mellan luftens kväve och syre.

• Då bildas dikväveoxid och andra kväveoxider.
• Dikväveoxid är en växthusgas.
• Den kan också bilda marknära ozon som kan vara skadligt för människor och djur.
• Dieselmotorn har hittills varit betydligt mycket mer energieffektiv än bensinmotorn.
• Det sker dock mycket utveckling för att göra bättre bensinmotorer.

Vid förbränning av fossila bränslen kommer kolatomerna att reagera med syre och bilda koldioxid. Dessa kolatomer har legat begravda djupt ned i jorden i hundratals miljoner år. Frigörandet av dessa kolatomer i form av koldioxid innebär att atmosfärens koldioxidhalt ökar och det påverkar klimatet på jorden.

Dessutom innebär transport av olja på fartyg stora risker för miljön. Ett stort oljeutsläpp är en miljökatastrof och naturen drabbas hårt. Därför försöker jordens länder nu ställa om energisystemet så att förnybara bränslen används istället för fossila. Till en början kan förnybara bränslen vara dyrare.

Alla fossila bränslen kan heller inte direkt ersättas av förnybara. Det finns inte så mycket biomassa på jorden. En viktig del i omställningen till förnybart handlar därför om att minska den samlade energianvändningen i samhället. Du kan själv hjälpa till genom att använda mindre energi.
Visa hela svaret

Varför ska man inte använda briketter?

Nackdelar med briketter – Det tar lång tid att uppnå en hög temperatur så har du bråttom är briketter inte rätt val. De producerar dessutom stora mängder aska vilket gör att du får rengöra grillen mer än vid användning av grillkol. Av Thowe Wagner-Larsson Foto: Janerik Henriksson/TT : Skillnaden mellan kol och briketter – och vilket du ska använda
Visa hela svaret

Vilka ämnen är rent kol?

Kol – var fanns det från början? Finns det någon bergart som innhåller kol, som inte är sedimentär som, kol, olja, naturgas. Allt levande kommer från kol men var fanns det från början, kanske bara i atmosfären? Om man med kol menar själva grundämnet kol, så förekommer det på jorden i en rad former.

Som rent grundämne bildar kol två mineral, diamant och grafit, med olika kristallstruktur och väldigt olika egenskaper. Diamant, som ju är det hårdaste mineral som finns, bildas vid mycket högt tryck och finns främst i bergarter med ursprung i jordens inre (i manteln), där det uppenbarligen måste finnsa en reservoar av kol.

Grafit, som ju är mycket mjukt och bland annat avänds som smörjmedel och i blyertspennor finns i en del sedimentära bergarter, men ursprunget för denna grafit (organiskt eller ej) är osäkert. Kol ingår ju också som du skriver i allt levande, både växter och djur.

Organiskt bildat kol finns dessutom lagrat som sten- och brunkol, olja och naturgas i sedimentära bergarter, och infruset i permafrosten i marken i Arktis. Vidare finns kol bundet som s.k. metan-hydrat på sina håll i havsbottnarnas sediment. I gasform förekommer kol som koldioxid i atmosfären, och även löst i havsvatten.

Den största mängden kol är dock sannolikt den som är bunden i kalksten och därmed besläktade bergarter (dolomit, marmor) i jordskorpan. Kalksten består av mineralet kalcit, som kemiskt sett är kalciumkarbonat med formeln CaCO3. Som framgår av formeln ingår kol (C) i kalciumkarbonat, liksom i andra karbonat-mineral.

Kalcit (eller det besläktade mineralet aragonit) bildar ju skal runt många djur (koraller, snäckor, musslor), och en del kalkstenar är ju bildade genom avsättning av sådana skalrester. Ursprungligen fanns allt kol bland de grundämnen som bildade solsystemet och jorden, och som tidigare bildats i reaktioner i äldre stjärnor.

Eftersom kol är ett lätt grundämne bör det mesta med tiden samlats vid jordens yta eller i atmosfären (även om en del kol uppenbarligen finns kvar i jordens inre och kan bilda diamanter). Man tror att den tidiga atmosfären innehöll stora mängder koldioxid.

1. Sörre delen av detta kol är idag bundet i kalkstenar, och en mindre del ingår i organisk form i det levande kretsloppet, eller är lagrat som fossilt kol, olja och naturgas.
2. Hur de mer exakta mämgdförhållandena mellan dessa olika reservoarer är törs jag dock inte säga, men en fördjupar fördjupar sig i ämnet.

Där finns också ett diagram över mängdförhållandena kol i olika reservoarer, dock med undantag av den stora mängden kol i karbonatform (i kalksten med mera). : Kol – var fanns det från början?
Visa hela svaret

Vad består Pyrolysgas av?

Biokol – För bättre växtnäringsuttnyttjande för jorden Vid biokoltillverkningen utgår vi från ett organiskt material som är avvattnat och torkat. Det kan vara till exempel avloppsslam, tång eller trä. Biokol framställs genom pyrolys där det organiska restflödet upphettas i en syrefri miljö.

Då bildas pyrolysgaser och biokol. Pyrolysgaserna är energirika och består av kolmonoxid (CO), vätgas (H 2 ), metan (CH 4 ) och tjäror i gasform. Gaser och tjäror kan sedan förbrännas i en gasbrännare och förse både pyrolysen och torken med värme. Vid pyrolysen avskiljs stora delar av det organiska materialets innehåll av kadmium och kvicksilver.

Oönskade organiska ämnen och smittämnen destrueras fullständigt vid den höga temperaturen. Därför är biokoltillverkning en lämplig metod för återvinning av växtnäring i mindre rena restflödesströmmar. Vid pyrolys binds grundämnet kol i form av en porös struktur, så kallad biokol.

1. Dess kemiska sammansättning och därmed dess egenskaper beror på vilket ursprungsmaterial som används vid pyrolysen, men också olika processparametrar som exempelvis temperatur och uppehållstid.
2. Pyrolyserat avloppsslam ger ett slambiokol som är rikt på fosfor och därmed ett attraktivt fosforgödselmedel.

Trä ger ett tätare biokol med högre specifik yta och goda jordförbättrande egenskaper. Restflödesströmmarna består av kolföreningar som bildats ur luftens koldioxid vid fotosyntesen. När biokol, som tillverkats av restflöden, sedan används i odling tillförs kol till marken.

1. Biokol är ett stabilt material med en halveringstid på mer än 1500 år.
2. Det kan därför betraktas som en kolsänka ur klimatsynpunkt.
3. Det som utmärker biokol är dess porositet och dess höga specifika yta, vilket påverkar dess förmåga att binda ämnen och inverkan på transporter i jorden.
4. Vid användning av biokol ökar markens vatten- och näringshållande förmåga.

Genom att öka markens näringshållande förmåga förbättras växtnäringsutnyttjandet och därmed minskar risken för växtnäringsläckage och övergödning. Dessutom förbättrar biokol livsmiljön för mikroorganismer som ökar i antal, vilket gynnar grödornas näringsupptag och tillväxt.
Visa hela svaret

Vad är skillnaden mellan metan och metanol?

Metanol är en liten molekyl, som tar förhållandevis lite energi att producera jämfört med till exempel diesel. Det är också mindre risk för klimatpåverkan med metanol än med till exempel metan, som i sig är en kraftig växthusgas. Vid förbränning av metanol bildas mestadels koldioxid och vattenånga.
Visa hela svaret

Vilka grundämnen finns det i ett kolväte?

Peda.net > Käyttäjät > Rune Byggningsbacka > Kemi > Organisk kemi Åk8 Organisk kemi

1. kolföreningarnas kemi
2. levande naturens kemi

• Människan består av 18 % kol
• Mat och bränsle innehåller kol
• Förbränning av organisk föreningar (t.ex. mat och bränslen) ger huvudsakligen koldioxid (CO 2 ) och vatten (H 2 O) som produkter.

Översikt över organiska och organiska ämnen (video av Fröken Ulle) Organiska föreningar som endast består av kol- och väteatomer kallas kolväten. Introduktion till kolväten (video av Fröken Ulle) Kolväten, alkaner (video av Mona Sohlman) Omättande kolväten (video av Mona Sohlman) ALKAN Alkaner är mättade kolväten. Atomerna binds ihop med enkla kovalenta bindningar som fås när atomer delar på två ytterelektroner. Namnet på 8 första alkanerna

Antal kolatomer	Namn	Molekylformel	Aggregationstillstånd vid rumstemperatur
1	Metan	CH 4	Naturgas
2	Etan	C 2 H 6	Gas
3	Propan	C 3 H 8	Flytgas
4	Butan	C 4 H 10	Flytgas
5	Pentan	C 5 H 12	Vätska
6	Hexan	C 6 H 14	Vätska
7	Hepetan	C 7 H 16	Vätska
8	Oktan	C 8 H 18	Vätska

Fakta om alkaner

• Namnet för en alk an slutar alltid på – an
• Allmän molekylformel för alkan är: C n H 2n+2

Exempel En alkan har 15 kolatomer (n=15) Antal väteatomer: 2n + 2 = 2 × 15 + 2 = 32 Molekylformel: C 15 H 32 Alkaner (Video av Magnus Ehinger) ALKEN Alkener är omättade kolväten eftersom molekylerna har en dubbelbindning mellan två kolatomer. En kovalent dubbelbindning fås då kolatomer delar på fyra ytterelektroner. Eten och propen används för att framställa plaster. Fakta om alkener

• Namnet för en alken slutar på -en
• Allmän molekylformel för alken är: C n H 2n

Exempel Skriv molekylformeln för en alken med 15 kolatomer. Antal väteatomer: 2n = 2 × 15 = 30 Molekylformel: C 15 H 30 Alkener (video av Magnus Ehinger) ALKYN Alkyner är omättade kolväten, eftersom alken molekyler har en trippelbindning mellan två kolatomer. En kovalent trippelbindning fås då kolatomer delar på sex ytterelektroner. Fakta om alkyner

• Namnet för en alkyn slutar på -yn
• Allmän molekylformel för alken är: C n H 2n-2

Exempel Skriv molekylformeln för en alkyn med 15 kolatomer. Antal väteatomer: 2n -2 = 2 × 15 -2 = 28 Molekylformel: C 15 H 28 Alkyner (video av Magnus Ehinger) ISOMERER Molekyler med samma molekylformel men med olika strukturformel kallas isomerer. Exempel Butan har två isomerer. OLIKA TYPER AV KOLKEDJOR Rak kolkedja t.ex. n-pentan Förgrenad kolkedja t.ex. iso-pentan Cyklisk kolkedja t.ex. cyklopentan Alkoholer är organiska föreningar men inte kolväten eftersom de innehåller grundämnet syre. Hydroxylgrupp – finns i alla alkoholer. Indelning av alkoholer METANOL (träsprit) CH 3 OH Metanol är en giftig alkohol envärd alkohol. Om man dricker den blir man blind eller så dör om man. Används som bränsle, lösningsmedel och som spolarvätska i bilen. ETANOL Den alkohol som finns i alkoholdrycker. Används även som bränsle, lösningsmedel och som spolarvätska i bilen. Etanol framställs ofta genom jäsning: C 6 H 12 O 6 -> 2 C 2 H 5 OH + 2 CO 2 Druvsocker -> etanol + koldioxid Förbränning av etanol som finns i alkoholdricker sker hos människa i levern: C 2 H 5 OH + 3 O 2 -> 3 CO 2 + 3 H 2 O etanol + syre -> koldioxid + vatten Glykol kallas även etandiol. Tvåvärd alkohol eftersom den har två hydroxylgrupper. Glykol som används som kylarvätska i bilar. Glycerol kallas även propantriol. Trevärd alkohol eftersom den har tre hydroxylgrupper Glycerol används i hudkrämer. FAKTA OM ALKOHOLER Alkoholernas namn slutar på – ol T.ex. xylitol Karboxylsyror är organiska syror. Karboxylgrupp finns i alla karboxylsyror. METANSYRA (Myrsyra) HCOOH Används till konservering av AIV-foder och som desinfektionsmedel. ETANSYRA (Ättiksyra) CH 3 COOH Ättiksyra används vid matlagning. PROPANSYRA (Propionsyra) C 3 H 7 COOH BUTANSYRA (Smörsyra) Syra som bildas i smör när det härsknar. Syra som bildas i svett och gör att den luktar illa. ETANDISYRA (Oxalsyra) (COOH) 2 Oxalsyra är en tvåvärd syra eftesom den har två karboxylgrupper. Oxalsyra finns i rabarber och harsyra. VATTENLÖSNINGAR AV ORGANISKA SYROR Organiska syror är svaga syror, d.v.s. endast en liten del av syramolekylerna blir till joner.T.ex. etansyra i vatten ger oxoniumjon som gör att löningen är sur. CH 3 COOH + H 2 O -> CH 3 COO – + H 3 O + Karboxylsyror (video av Magnus Ehinger) Organiska syror (video av Fröken Ulle) Organiska syror (video av Mona Sohlman)

Visa hela svaret

Vilket slags ämne bildas alltid när något brinner i luft?

Syre – Syret har förmågan att oxidera bränslet. Elden är alltså en redoxreaktion där syret är oxidationsmedel och bränslet reduktionsmedel. Även andra oxidationsmedel än syre kan underhålla förbränning. Till exempel kan man lika gärna elda i klorgas som i syrgas.

Men syret finns ju överallt i luften, så i praktiken är det syret vi talar om när vi pratar om brand. När syret reagerar med bränslet så sker en förbränning, vilket innebär att kol och syre bildar koldioxid och väteatomer i bränslet reagerar med syre till vatten. Har vi ett “rent” bränsle, så blir reaktionsprodukterna bara koldioxid och vatten.

Förbränningsreaktionen är exoterm, dvs. avger värmeenergi. Kvar blir reaktionsprodukterna koldioxid och vatten, som är energifattiga. Det krävs en kontinuerlig syretillförsel för att branden ska fortsätta. Om man täcker över elden, så kommer syret inte åt.

1. Då slocknar elden.
2. Vill man i stället få igång elden, så kan man blåsa på den.
3. Den ökade syretillförseln ökar på reaktionshastigheten.
4. Den ökade reaktionen ger kraftigare värmeutveckling och elden flammar upp.
5. Det är också den ökade syretillförseln som gör att brandrisken är mycket större när det blåser.

Det handlar inte bara om att gnistor kan flyga med vinden och antända nytt bränsle, utan också om att värmeutvecklingen blir mycket kraftigare.
Visa hela svaret

Vad är koldioxid gjort av?

Koldioxid Kortfattad fakta om koldioxid (CO 2 ) Fysiska egenskaper – CO 2 som indikator på luftkvaliteten inomhus – mätinstrumenten Koldioxid (CO 2 ) är en färglös och luktfri gas med en svagt sur smak. CO 2 är molekylformeln för den kemiska föreningen mellan grundämnena kol (C) och syre (O).

1. Gasen förekommer i vår atmosfär med en halt på ca 400 ppm, dock kan halten uppgå till 800 ppm i miljöer med höga utsläpp, t.ex.
2. I storstäder, industriområden, trafikleder etc.
3. CO 2 bildas framför allt vid förbränning av kolhaltiga bränslen som olja, naturgas, biobränsle m.m.
4. Även vi människor är en utsläppskälla.

Vår utandningsluft innehåller ca.4% CO 2 (40 000 ppm) vilket egentligen bara har betydelse för luftkvaliteten inomhus. Koldioxidmolekyen består av en kolatom och två syreatomer. Koldioxid i inomhusluften Det finns i huvudsak två orsaker att mäta CO 2 -halten i slutna utrymmen. Dels som en indikator på luftkvaliteten (låga nivåer) och dels för att säkerställa att värdena inte ligger på hälsovådliga nivåer med risk för liv och hälsa.

De låga nivåerna (luftkvalitet) uppstår i olika lokaler där mycket människor vistas till och från som t.ex. skolsalar, biografer, samlingssalar m.m. De riktigt höga nivåerna hittar man framför allt i industriella miljöer där gasen kan bildas vid olika processer som t.ex. jäsning. CO 2 används även för kylning och som skyddsgas.

Koldioxid som en indikator på luftkvaliteten När människor utgör huvudutsläppskällan och andra källor är av mindre betydelse, utgör koldioxidkoncentrationen inomhus en indikator på luftkvaliteten. Nivåerna inomhus t.ex. en skolsal utan elever liggar på ca.400-600 ppm CO 2 beroende på nivån i utomhusluften.

När lokalen fylls med människor kommer halterna att stiga beroende på vår utandningslluft som innehåller ca.40 000 ppm. Denna ökning skall balanseras ut genom vädring eller ventilation. Arbetsmiljöverket har angivit att halterna i publika utrymmen inte skall överstiga 1000 ppm CO 2, inte för att den nivån av CO 2 är farlig i sig själv utan den används som en indikator för att avgöra luftkvaliteten.

Vi människor avger inte bara CO 2 utan utsöndrar även mikroorganismer, gaser och partiklar, vi rör upp damm etc. Flera studier har visat på sambandet mellan höga CO 2 -halter och människors välmående. Det finns i huvudsak fyra behov av CO 2 -mätning för olika applikationer: Handhållna instrument för sporadiska mätningar i olika punkter med direktavläsning.

1. Framförallt avsedda för riskbedömning av arbetsplatser i närheten av CO 2 -utsläpp Eftersom det är praktiskt svårt att närvara och mäta i en lokal när CO 2 -belastningen är som störst är det vanligast att man placerar en logger i lokaler som skall utvärderas.
2. Man får då inte bara ett nutidsvärde utan även variationen av CO 2 -koncentration över tid.

Loggning/fjärrövervakning En allt vanligare metod är att fjärrövervaka CO 2 -koncentration och inneklimat eftersom fördelarna är uppenbara. Man har samma fördelar som med en datalogger men därutöver så kan man även följa och dokumentera mätdatan på distans utan att man behöver åka ut till mätplatsen för att tanka ner mätdatan. Använd det här praktiska mätsetet för att mäta CO 2 -halt, fukt och lufttemperatur samt för att bedöma luftkvaliteten inomhus i kontor. Instrumentet och CO 2 -givaren är mycket enkla att använda. Datalogger / handinstrument CA1510 – kombinerad datalogger och handinstrument för CO 2 och de övriga inneklimatparametrarna temperatur och luftfuktighet. Hög noggrannhet och minne för upp till 1 miljon mätvärden. testo 160 IAQ är en WiFi-datalogger som mäter och registrerar CO 2, temperatur, luftfuktighet och lufttryck. Mätdatan skickas via WiFi-nätet till en molntjänst för utvärdering och dokumentation. THC600 passar perfekt för att mäta luftkvaliteten i en mängd olika miljöer, t.ex. klassrum, träningslokaler, konferensrum och liknande utrymmen. Givaren mäter koldioxid, lufttryck, temperatur och fukt. : Koldioxid
Visa hela svaret

Vad kommer metangas ifrån?

Metan sipprar exempelvis ut från soptippar och risodlingar, och får och kor rapar upp gasen ur sina innandömen när de idisslar. Metan är dessutom huvudingrediensen i naturgas och kan därför läcka ut när man utvinner eller transporterar sådan gas. Lustgas frigörs framför allt från kvävegödslad åkermark.
Visa hela svaret

Hur påverkas trä av värme?

Sedan flera decennier tillbaka har man känt till att värmebehandling av virke kan ge ett mer formstabilt material. Detta hänger samman med att träet kan bli mindre känsligt för fukt, mindre hygroskopiskt och sväller och krymper mindre än lufttorkat virke, vilket då ger mindre formförändringar.
Visa hela svaret

Vad händer när man bränner trä?

Eld är en kemisk reaktion – Eld är de kemiska reaktioner som sker då träets kol, väte och syre förenas med luftens syre vid hög temperatur. Trä består av stora molekyler. Proportionerna mellan de grundämnen som ingår är ungefär så att per 1 kolatom finns 1,5 väteatomer och 0,8 syreatomer.

1. Proportionen är ungefär lika för alla träslag.
2. Det första steget i en eld kallas pyrolys och det som händer är att vedmolekylerna sönderdelas och bildar olika gaser, t ex väte, koldioxid, metan och olika alkoholer,
3. I detta steg har inte gaserna hunnit reagera med luften ännu.
4. Pyrolysen tar mer energi än den ger och därför behövs energi, t ex en tändsticka, för att elden ska komma igång.

Gaserna som bildas blandas då med luften och nästa fas, själva förbränningen sätter igång. Värmen som utvecklas vid förbränningen gör att träet förgasas och eldens flammor är brinnande gaser. De här gaserna är uppblandade med oförbrända partiklar (röken) och syns och känns tydligt innan de tar eld, dvs.

1. När värmen är tillräcklig hög för att förånga veden men inte för att tända gaserna.
2. Över hälften av värmen i en eld kommer ifrån luftsyrets reaktion med kolatomerna i träet och vätet står för i stort sett resten.
3. Om man har lika stor massa väte som kol så avger vätet mer värme än kol, men i en träbit väger kolet mycket mer.

När träet brinner reagerar kolet med luftens syre och bildar koldioxid. Vätet reagerar också med syret, men bildar vatten, Det frigörs mycket energi när det bildas koldioxid och vatten, elden blir het. När pyrolysgaserna förbränns så förbrukas 85% av träets ursprungliga vikt och de resterande 15% består till största del av kolbitar.
Visa hela svaret

Vad händer vid upphettning av trä utan syre?

Vad bildas vid torrdestillation av trä? Mätning och styrning kopplat till skogsindustriella processer samt träfrågor Fråga Vad bildas vid torrdestillation av trä? Vad är det i träkolet som gör att det brinner? Vanligt kol brinner ju inte. Behöver tydligare svar dvs mer än vad som bort (eg gengasen). Mvh David Svar Jag bedömer att tidigare svar på frågan om vad som “går bort” från trä när det hettas upp till flera hundra grader ger en bra bild av vad det är som de gaserna består av (främst vätgas, kolmonoxid och metan).

Olet självt övergår inte i gasform förrän vid temperaturer långt över 3000 grader.) Upphettningen innebär att runt en tredjedel av träets vikt (eventuellt vatten borträknat) avgår i gasform, medan runt 90% av träets energiinnehåll finns kvar i de 70% som utgör träkolet. (Dess energiinnehåll per kilo har alltså ökat rejält jämfört med den ursprungliga vedens.

Det är en fördel, bl.a. ur transportekonomisk synvinkel) Du undrar sedan vad det är i det återstående träkolet som gör att det brinner. Det är faktiskt främst “vanligt kol” som brinner. Lite förenklat fungerar det ungefär så här. För att en eld skall kunna vidmakthållas krävs tre komponenter, något bränsle, något oxidationsmedel och värme.

Det oxidationsmedel vi oftast tänker på är syrgas, eftersom luften till 21% består av syrgas. (Men det finns andra oxidationsmedel, exempelvis klorgas). Värme krävs oftast för att starta en eld. Om sedan elden själv avger tillräckligt med värme för att hålla elden igång så brinner bränslet “av sig självt”.

(Det innebär exempelvis att även järn kan brinna, om det bara är tunt nog, som i stålull. Det är också skälet till att vi startar en lägereld med små stickor och först efter hand bygger på med tjockare vedträn.) Så hur fungerar då en eld. De lågor som vi kallar eld består av de gaser och partiklar som “går bort” från veden när den upphettas.

Dessa lågor förbrukar syre så att kolet som är kvar i själva träet har mycket begränsad tillgång till syre och inte brinner så lätt. Speciellt inte på djupet dit syret inte alls når. (Av det skälet används ibland träpaneler som skydd för betong och stålkonstruktioner). Ett tydligt exempel på att tillgång till syre krävs för att kolet skall brinna kan du se i ett vanligt stearinljus.

Där är det “stearingaserna” från den upphettade veken som brinner. Detta gör att syret knappt når den förkolnade veken som därmed kan fortsätta att suga upp stearin. Men nu är ju vekar vävda så att de kröker sig efter hand. Så när de kommer ut utanför lågan (där det finns normala halter av syre), så brinner även kolet i veken upp.

På samma sätt brinner till slut också det återstånde kolet i veden upp (men vi skulle snarare säga att det glöder, eftersom det inte främst är gaser som brinner, utan fast kol som oxideras till koldioxid, och dessutom eftersom det endast är vid ytan som det finns tillräckligt med syre för att underhålla glöden.

Så, visst kan kol brinna om det är tillräckligt varmt, men först när det får tillgång till syre. Publicerad: fre, 2019-10-25 08:32 : Vad bildas vid torrdestillation av trä?
Visa hela svaret

På vilket sätt kan trä brytas ned?

Hur bryts träd ner i en återvinningsprocess? Besvarades av Åsa Rydell Blom, Prefekt på institutionen för skog och träteknik, docent i Virkeslära med inriktning mot beständighetsfrågor, Linnéuniversitetet Fråga Hej! Hur bryts träd ner i en återvinningsprocess? Svar Hej Isabel! Om du menar hur träd bryts ned i skogen och förmultnar, så sker det mha olika mikroorganismner, främst svampar men även bakterier.

1. Svampar använder enzymer för att bryta ner cellulosan, hemicellulosan och ligninet för att tillgodogöra sig dess beståndsdelar som föda.
2. Trädet förmultnar och återgår i kretsloppet.
3. Vid återvinning av trämaterial används mekaniska- och kemiska processer för att sönderdela veden och vedens fibrer.
4. Dessa används sedan till ex papper, skivmaterial eller för bränsle.

Vänligen Åsa Publicerad: lör, 2015-09-26 09:52 : Hur bryts träd ner i en återvinningsprocess?
Visa hela svaret