Stomme – Wikipedia

Den här artikeln behöver för att kunna, (2013-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (). Uppgifter utan källhänvisning kan och tas bort utan att det behöver diskuteras på,

Betongstomme till en industribyggnad Stålstomme till ett kontorshus Trästomme till en villa Med stomme eller byggnadsstomme avser man byggnadsdelar som tillsammans utgör den bärande konstruktionen till en byggnad eller liknande.
Visa hela svaret

Vilka delar ingår i en stomme?

Stomme Byggnadens stomme har en bärande eller stabiliserande funktion. Bjälklag, väggar, tak, knutpunkter och förband ingår i stommen. Här behandlas först generella aspekter när det gäller stabiliserande system oavsett val av material samt övergripande aspekter på stommar i massivt trä.

1. Därefter behandlas olika byggnadsdelar separat.
2. Bjälklag är byggnadens horisontella bärverk och ska dimensioneras för såväl horisontella som vertikala laster.
3. Bjälklag delas in i olika typer efter den funktion de har.
4. Här redovisas olika bjälklagstyper och deras principiella uppbyggnad.
5. När det gäller väggar kan både ytter- och innerväggar vara antingen bärande eller icke bärande, det hänger samman med vilket statiskt system byggnaden har.

Dagens ytterväggar är normalt bärande, men kan i vissa fall vara icke bärande. Även icke bärande väggar kan överföra vindlaster och därigenom ingår även de i byggnadens stomme. Bärverket till en takkonstruktion av trä ska vara dimensionerat för att ta upp förekommande laster, såväl horisontella som vertikala, till exempel egentyngd, snölast och vindlast – var och en för sig eller i kombination.
Visa hela svaret

Vad har stommen för funktion?

En byggnad består av en stomme, exempelvis av trä, betong, stål eller murverk. Stomsystemets uppgift är att bära upp byggnadens laster (människor, möbler, snö- och vindlaster samt maskiner och den egna vikten).
Visa hela svaret

Vilka byggdelar ingår i byggnadens bärande konstruktion?

På en fungerande och säker byggnad ställs flera tekniska och kvalitetsmässiga krav. Vid rivning och håltagning kan byggnaden påverkas så att dessa krav inte länge uppfylls. Under arbetes gång kan särskilda åtgärder behöva vidtas för att byggnadsdelar inte skall skadas eller olyckor ske.

Håltagning är kritiskt för byggnader och byggdelarnas funktion både under själva arbetet och efteråt. Håltagning i en byggnads bärande delar innebär också en risk för alla de personer som arbetar och befinner sig i eller omkring byggnaden, dvs inte bara de som befinner sig i närheten av arbetsområdet.

En håltagare måste förstå principerna för hur en byggnads bärande system fungerar och hur olika delar samverkar med varandra. De åtgärder som görs för att skydda byggnad och människor under arbetets gång måste utföras korrekt. Byggnadsstommen består av bärande väggar, pelare samt bjälklag.

1. Byggnadens bärande och lastöverförande delar samverkar i ett stomsystem.
2. Stomsystemet är samverkar alltså med grund- och takkonstruktion för att ge byggnaden sin hållfasthet, stabilitet samt för bära upp övriga byggdelar och material, såsom mellanväggarna.
3. Tak och fasad utgör det s k klimatskalet på en byggnad.

Det skall skydda mot kyla, värme, regn och snö samt hårda vindar.
Visa hela svaret

Vad kallas de bärande delarna i en konstruktion?

Bottenbjälklag, källarbjälklag och mellanbjälklag – Träkonstruktioner för botten-, källar- och mellanbjälklag består vanligen av bjälkar med centrumavstånd 600 mm. Skivmaterial och isolering till bjälklag är till sina yttermått anpassade till detta centrumavstånd.

1. Undergolvet utgörs vanligen av 22 mm spontade golvskivor (till exempel golvspånskiva) eller spontade golvbrädor.
2. Bjälklagets statiska system är i regel fritt upplagda bjälkar (ett fack) eller kontinuerliga (två eller flera fack).
3. Skarvar kan utföras industriellt med fingerskarvning eller spikplåtar, eller på byggarbetsplatsen med spikningsplåtar eller laskar av K-skivor eller konstruktionsvirke.

För att undvika knarr, öka bjälklagets styvhet och minska olägenheter av svikt, bör golvskivor skruvlimmas mot golvbalkarna istället för att spikas. Undersidan av ett mellan- och vindsbjälklag förses vanligen med en beklädnad av panelbrädor eller skivmaterial, som ofta monteras på underlag av glespanel eller speciella ljudisolerande plåtprofiler.

• Undersidan av ett bottenbjälklag förses med blindbotten av träpanel eller något skivmaterial.
• Onstruktionen bör utföras lufttät och klimatskyddande.
• I 1½-planshus ingår mellanbjälklaget i takkonstruktionen, som utgörs av till exempel ramverkstakstolar eller treledsramar med bärande hanbjälke.
• Mellan takstolars underramar, i mitten av varje fack, placeras golvbalkar (mellanbjälkar).

Hela takkonstruktionen vilar på de längsgående ytterväggarna och på en (eller flera) bärande innervägg, så kallad hjärtvägg. Bild 4. Bärande system för bottenbjälklag till småhus. Golvbjälkarna läggs upp på grundmurar/grundbalkar eller bärlinor beroende på typ av grundkonstruktion. I de yttre bjälklagsfacken har man här valt att montera bärande kortlingar. Bild 5. Bärande system för mellanbjälklag i småhus. Golvbjälkarna läggs upp på bärande väggar. Vid större öppningar i bjälklaget, till exempel vid trappa, avväxlas erfoderligt antal bjälkar. Bild 6. Bärande system för bjälklag i 1½-planshus.
Visa hela svaret

Vad kallas en bärande vägg?

Hjärtvägg. En hjärtvägg eller hjärtmur är en bärande vägg som byggs centralt i en byggnads längdriktning om spannet mellan de bärande ytterväggarna är för stort och takbalkarna behöver avlastas. Hjärtväggar förekommer exempelvis i trä villor där man vill avlasta takstolarnas undre balk, och då särskilt när huset har en övervåning som ligger på dessa balkar.
Visa hela svaret

Vad innebär bärande konstruktion?

Ändring som innebär att konstruktionen av en byggnads bärande delar berörs eller att byggnadens planlösning påverkas avsevärt, Med bärande konstruktion menas ett byggnadsverks bärande delar, det vill säga de delar som gör så att byggnadsverket inte rasar ihop. Exempel på bärande konstruktioner är

grundstomme (ytterväggar och eventuella bärande innerväggar)bjälklagtakstolar

Dessa ska vara dimensionerade (beräknade och konstruerade) så att de klarar av den belastning som byggnaden ger upphov till. Dessutom ska de vara dimensionerade att klara vind- och snölaster och även hållfasthet i händelse av brand. Här kan du läsa mer på Boverkets hemsida: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov-byggande/anmalningsplikt/anmalan/ Om du ska göra ett ingrepp i bärande konstruktion behövs inte bygglov men du måste göra en anmälan.
Visa hela svaret

Vad räknas som en bärande konstruktion?

Bärande konstruktioner – Takstolar, bjälklag och ytterväggar är exempel på bärande konstruktioner. En del innerväggar är också bärande. En tumregel är att innerväggar som går vinkelrätt mot takstolar och bjälklag oftast är bärande. Till detta ska man använda hållfasthetsklassat virke.
Visa hela svaret

Vad heter en yttervägg som är icke bärande?

Ytterväggar kan indelas i två typer, bärande och icke-bärande ytterväggar. De bärande ytterväggarna är bärande både horisontellt och vertikalt. Icke-bärande ytterväggar benämns ofta “utfackningsväggar”. De icke-bärande ytterväggarna tillverkas ofta i fabriks­miljö eller på tillfälliga arbetsställen på arbets- eller bygg­platsen, vilket också möjligt att göra med de bärande ytter­väggarna. “> Bild 14:5. Ytterväggsmontage. Uppbyggnadsprincipen är densamma för lättbyggnadsteknik som för trä. Foto: Lindab AB

« Föregående om Stomme Nästa om Innerväggar »

Visa hela svaret

Hur vet man om en regel är bärande?

Så ser du om väggen är bärande – Nu tänker du kanske: “Hur kan man se om väggen är bärande?”. Du kan i vissa fall själv se om en vägg är bärande eller ej. Men kom ihåg: är du det minsta tveksam, så kontakta en fackman innan du greppar släggan. Det kan aldrig löna sig att försöka spara några hundralappar genom att chansa här. Som tumregel kan du räkna med att:

En avstyvande eller bärande vägg som regel är mer än 100 millimeter tjock. En avstyvande eller bärande vägg ofta är av tegel, betong eller lättbetong. Om takstolar eller annat vilar på väggen, är den bärande och/eller avstyvande. Du kan ofta se det under isoleringen om du klättrar upp på vinden. Om väggen är parallell med takåsen stöttar den med stor sannolikhet takstolar eller bjälklag.

Visa hela svaret

Kan en icke bärande vägg bli bärande?

Måste man ha styrelsens tillstånd för att ta ner en icke bärande vägg? Bostad & Fastighet Hej. Jag vill ta ner en vägg i vår bostadsrätt. Viss elomdragning kommer krävas, men allt görs av behörig hantverkare. Väggen är inte bärande. Räcker det med att informera styrelsen, eller måste jag ha deras godkännande? 2020-02-24 Hej! Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga.

• Regler om bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter finns i bostadsrättslagen (BRL).
• Ändringar i bostadsrätten
• Bostadsrättshavaren får inte enligt utan styrelsens tillstånd utföra åtgärd i lägenheten som innefattar

1. ingrepp i en bärande konstruktion,
2. ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, eller
3. annan väsentlig förändring av lägenheten.

Din situation Att slå ner en vägg som inte är bärande kräver inte styrelsens tillstånd med tillämpning av 7 § p.1 eftersom det inte är ett ingrepp i en bärande konstruktion. Åtgärden skulle dock kunna kräva tillstånd med tillämpning av 7 § p.3 eftersom det kan utgöra en väsentlig ändring av lägenheten.

1. Vad som utgör en väsentlig ändring är nämligen inte helt klart vilket innebär att borttagandet av en icke bärande vägg skulle kunna utgöra en tillståndspliktig åtgärd.
2. Vad gäller omdragning av elledningar omfattas detta inte av bestämmelsen, såvida det inte är fråga om sådana ledningar som föreningen försett lägenheten med och som tjänar flera lägenheter.

För att styrelsen ska kunna väga tillstånd för en åtgärd enligt 7 § krävs det att åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. Om borttagandet av vägen utgör en väsentlig ändring finns alltså en viss begränsning för styrelsen i fråga om att vägra tillstånd.

Trots detta är min rekommendation att du söker tillstånd från styrelsen innan du vidtar någon åtgärd. Skulle du utföra en tillståndspliktig ändring i lägenheten utan styrelsens tillstånd kan du nämligen bli skyldig att återställa lägenhet som den var innan. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du alltid välkommen att vända dig till oss på Fråga Juristen igen.

Fru Justicia Studentrådgivare Fru Justicia Fråga Juristen är en tjänst där du kan ställa juridiska frågor gratis. Frågorna besvaras av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen utförs efter bästa förmåga och svaren utgår från juridiken så som den såg ut då svaret publicerades, gällande rätt kan ha ändrats sedan dess.
Visa hela svaret

Vilka typer av stommar finns det?

Stommen kan vara av så kallad lösvirke eller av prefabricerade byggelement i betong, stål, plåt eller trä, till exempel balkar, pelare, bjälklagselement samt vägg- och fasadelement.
Visa hela svaret

Vilken typ av stomme?

Många har en tydlig önskan om vilken typ av fasad huset ska ha. Kanske är det ett traditionellt trähus eller ett putsat stenhus som är drömmen. Det som bär upp husets ytterväggar och tak kallas stomme och stommens material är oftast inte detsamma som fasadmaterialet.

• Fasadmaterialet är viktigt för husets utseende, och påverkar till exempel underhållsbehovet, men är av mindre betydelse ur energisynpunkt.
• I Sverige är stommar av trä vanligast i småhus, men även andra material såsom betong, lättbetong, tegel, stål eller träullselement används.
• En stomme kan vara tung, det vill säga ha en hög densitet såsom tegel och betong, eller vara lätt, som en trä- eller stålregelkonstruktion.

En tung stomme kan lagra värme och kyla vilket jämnar ut temperatursvängningar i inomhusklimatet. Å andra sidan tar det längre tid att värma upp respektive kyla huset om det blivit kallt respektive varmt. Tvärtom är det i ett hus med en lätt stomme.
Visa hela svaret

Vad kallas de olika delarna i Väggstommen?

Väggstomme – Den vanligaste väggstommen i nyare trähus är en stomme av träreglar. Regelväggar används även i flervåningsbyggnader med betongstomme som icke bärande yttervägg (så kallad utfackningsvägg). Känsliga delar av en träregelstomme är framförallt de nedre delarna, som står i kontakt med grundkonstruktionen.

Syllar ska vara fuktskyddade under hela sin bredd. Detaljer vid regelstommens anslutning mot grundkonstruktionen bör ses över särskilt noga om stommen har fasadbeklädnad av murverk. Då ska det finnas en luft- och dräneringsspalt bakom murverket. Längst ned vid syllen ska det finnas ett fuktskydd som förhindrar att vatten, som trängt igenom murverket, tränger vidare in i trästommen.

Om man misstänker hög fuktbelastning vid syllen kan man utföra borrprov för att bestämma eventuell röta och mäta fuktkvot. Konstateras fuktskador eller rötskador måste detta åtgärdas. Rötskadat virke måste bytas ut.
Visa hela svaret

Vilka olika bärande konstruktioner finns det i en byggnad?

Hur vet jag om en vägg är bärande? – Att veta om en vägg är bärande kan vara svårt. Enklast är att titta på husets konstruktionsritning eller ta hjälp av en konstruktör. Exempel på bärande konstruktioner är:

Grundstomme, som till exempel ytterväggar och bärande innerväggar Bjälklag Takstolar

Visa hela svaret

Vilken typ av stomme är en icke bärande konstruktion?

Icke-bärande väggar är bl.a: –

Vissa ytterväggar s k utfackningsväggar Insida bärande yttervägg Lägenhetsskiljande väggar Rumsavskiljande väggar.

I gamla hus från början av 1900-talet kan innerväggarna vara plankväggar (grova plankor) eller tegel. Under kriget 1939-45 användes ersättningsmaterial som t ex koksbetong. I denna betong hade betongen spätts med koks vilket gjorde den mycket hård, vilket man upptäcker när man borrar i väggarna i hus från den tiden.

Icke bärande innerväggar byggs idag ofta som regelväggar med trä- eller stålreglar, med gipsskivor eller något annat skivmaterial samt isolering vid behov.Det kan förekomma andra typer av icke bärande väggar både i äldre hus och i nyproduktion. Väggreglar kan vara av trä eller stål/plåt och användas vid bygge av stommar i ytter- eller innerväggar samt som bärverk i inner/undertak.

Leverantörerna har utvecklat profiler med olika egenskaper och med rationella system för montage. Annonsplats

På väggarna monteras lister mot tak samt socklar mot golv – ofta av trä, men klinker- eller plastsocklar kan förekomma. I väggarna förläggs elkablar samt ibland vatten- och värmerör. Isolering monteras i eller på väggar med särskilda ljudkrav.

Ytterväggen är ofta icke-bärande, en s k utfackningsväggar. Fasad och yttervägg ingår i klimatskärmen. Det är därför endast insidan av ytterväggen som betraktas som stomkomplettering, Yttervägg har strängare funktionskrav än de innerväggar – oavsett de är bärande eller utfackningsväggar.
Visa hela svaret

Vad ska virket vara stämplat med för att få användas till bärande konstruktioner?

Hållfasthetsklass C14 – C14 är den lägsta hållfasthetsklass som får användas till bärande delar i en konstruktion, om inget annat anges. Den används oftast till innerväggar, enklare bjälklag och lättare tak, läkt eller som utregling för att skapa utrymme för exempelvis isolering och el.
Visa hela svaret

Vad menas med bärande?

Korta förklaringar på vanliga skogsord. Baggböleri Uttryck som i folkmun innebär att i skogliga sammanhang bli lurad eller bestulen på skog. Uttrycket härstammar från ett sågverk i Baggböle i Västerbotten som under 1800-talet påstods ägna sig åt olovliga avverkningar på andras marker.

• Sågverket var anklagat i media men blev aldrig fällt av domstol.
• Bark Yttre skikt på stammar, grenar och rötter hos träd och buskar.
• Barken innesluter kambiet (tillväxtzonen) och skyddar de känsligare delarna av växten.
• Barkdragande kvist En inväxt kvist där barken blivit kvar mellan kvist och omgivande ved.

Förekommer hos alla trädslag och sänker kvaliteten på virket kraftigt, eftersom kvistarna inte är ordentligt förankrade i omgivande ved. Barkfläkning Innebär att en del av barken rivs eller skärs av från stammen. Kan till exempel uppkomma vid slarvig kvistning.

Metoden utnyttjas ibland i naturvårdande syfte för att skapa död lövved. Barkgnag Benämning på såväl gnagares som hjortdjurs betning av bark. Barmarkssäsong Den tid av året då marken ligger utan snötäcke. Kan variera kraftigt mellan olika landsdelar och år. Barrandel Den andel barr som ingår i skördat skogsbränsle.

Uttrycks vanligen i procent. Barrmassaved Kvistade, kapade stammar som ska användas för tillverkning av pappersmassa, där trädslagen är en blandning av gran, tall och contorta. Även lärk och ädelgran kan ingå. Barrmassaved kallas ibland tallmassaved, till skillnad från granmassaved som är ett ofta mer välbetalt sortiment.

1. Barrotsplanta Planta som inte har någon jord runt rötterna när den levereras.
2. Plantorna är stora och klarar därmed gräskonkurrens och snytbaggeangrepp bättre (jämför täckrotsplanta).
3. Barrotsplantorna odlas på friland.
4. Baskatjon Positivt laddad jon som bidrar till att hålla uppe pH-värdet i marken.
5. Vanligaste baskatjonerna i marken är kalcium-, magnesium-, kalium- och natriumjoner.

Basmättnadsgrad Ett mått på andelen utbytbara katjoner i marken som utgörs av baskatjoner (kalcium, magnesium, natrium och kalium). En hög basmättnadsgrad ökar markens förmåga att motstå försurning. Basväg Väg i ett skogsområde som används för utforsling av virke.

Basvägen binder samman stickvägar och leder fram till avlägg (ställe vid vägen där skotaren lastar av virket från skogen). Befintligt bottenskikt Mått på hur stor del av en yta som täcks av mossor och lavar. Begreppet används vid ståndortskartering, Befintligt fältskikt Mått på hur stor del av en yta som täcks av fältskiktsarter, det vill säga örter, gräs, halvgräs, ris, ormbunkar, fräken- och lummerväxter.

Används vid ståndortskartering, Bestånd Ett ganska enhetligt skogsområde när det gäller trädslagsblandning, ålder, diameter, bördighet, etc. En skogsbruksplan delar in skogen i olika bestånd, vart och ett med sina egna data och skötselförslag. Kallas där också avdelning,

Beståndsbildande trädslag Det dominerande trädslaget i ett skogsområde. Även småväxta träd eller buskar kan vara beståndsbildande. Beståndsfrö Frö som härstammar från “vanliga” skogar. Frökvaliteten (fröstorlek, groningsförmåga m.m.) är vanligen lägre än hos frö som är insamlat i fröplantager. Beståndsfrö är också genetiskt oförädlat vilket oftast innebär lägre tillväxt hos de blivande träden jämfört med träd från plantagefrö.

Beståndsföryngring Plantor och unga träd som vuxit upp naturligt inne i ett skogsområde (oftast i luckor) utan att det gjorts någon plantering eller sådd. Beståndsföryngringen kan ha uppkommit från frö eller via rotskott eller stubbskott. Beståndstäthet Mått på hur mycket skog som står på en mark.

Anges som volym, grundyta eller stamantal per hektar. Beståndsvårdande skötsel Skötsel av ett skogsområde där syftet är att förbättra natur- och skogsbruksvärdet. Beståndsålder Medelåldern på träden i ett skogsområde/bestånd. Medelåldern kan vara aritmetisk medelålder, medianålder, grundytevägd eller volymvägd medelålder.

Betning Betning av skogsträd utfört av hjortdjur, såsom älg och rådjur. Bindlager Väglager bestående av en grov typ av beläggning som fäster det underliggande bärlagret och skapar en yta för slitlagret att fästa på. Biobränsle Bränsle som utvinns från biologiskt material, som exempelvis växter och träd.

1. Grot (grenar och toppar), brännved och energiskog är exempel på förnybara biobränslen.
2. Torv är också ett biobränsle men räknas normalt inte som förnybart.
3. Biodiversitet Samlingsbegrepp som omfattar all den variation mellan arter, inom arter och livsmiljöer som finns på jorden.
4. Allas även biologisk mångfald.

Biologisk mångfald Samlingsbegrepp som omfattar all den variation mellan arter, inom arter och livsmiljöer som finns på jorden. Kallas även biodiversitet. Biomassa Material som är eller nyss varit levande. Inom skogsbruket avses till exempel ved, grot (grenar och toppar), bark och spån.

Biotop Område i naturen som på grund av sina särskilda egenskaper utgör en livsmiljö för vissa växt- eller djurarter. Bistam Träd i ett skogsområde som har liten betydelse, till skillnad från huvudstammar. Bistammar kan räknas som skadliga eller nyttiga beroende på om de skadar/hindrar huvudstammarna.

Björk Samlingsnamn för vårt vanligaste lövträdslag, släktet Betula, I Sverige finns tre arter av björk – vårtbjörk, glasbjörk och fjällbjörk. Glasbjörken trivs bäst i fuktiga miljöer och vårtbjörken i torrare miljöer. Blandbestånd Blandskog. Bestånd med flera trädslag där inget trädslag dominerar helt.

• Riksskogstaxeringen definierar blandskog som en skog där ett trädslag har högst 65 % av grundytan.
• Blekjord Jordlager strax under de multnande växtdelarna (förna och humuslager).
• Jorden är blekfärgad på grund av att den utlakats på näringsämnen.
• Blekjorden ligger ovanför rostjorden och hittas i jordmåner med podsol, en vanlig jordmån i svensk barrskog.

Blåbärstyp Den vanligaste vegetationstypen i Sverige. Som namnet antyder är blåbär en typisk växt. Blånadssvamp Svamp som angriper och missfärgar ved. Sprids med luften eller insekter. Svampen gynnas av fuktiga förhållanden och långsam uttorkning. Blädning Ett sätt att glesa ut skogen där det efter avverkningen finns träd i alla höjdklasser – från små plantor till stora träd.

1. En blädningsskog bör vara fullskiktad för att långsiktigt kunna fortsätta att blädas.
2. Blädning är en form av hyggesfritt skogsbruk.
3. Praktiseras framför allt i granskog.
4. Blöt mark Markfuktighetsklass där grundvattenytan bildar permanenta vattensamlingar i markytan.
5. Bombering Teknisk term som betyder att en plan yta görs välvd, det vill säga upphöjd på mitten.

Används exempelvis vid utformning av vägar för att vattnet ska rinna bort lättare. Bonitet Mått på hur snabbt skogen växer i genomsnitt under idealiska förhållanden. Mäts normalt som skogskubikmeter per hektar och år. Boniteten anges som medeltillväxten när den kulminerar för ett bestånd som anlagts och skötts så att högsta volym produktion erhållits.

Boreal En del av den tempererade zonen på norra halvklotet som kännetecknas av barrskog och tundra. Definitionen är att genomsnittstemperaturen i juli ska överstiga 10°C och att växtsäsongen ska vara kortare än 100 dagar. Borrkärna Cylindriskt prov som borras ut ur stammen vinkelrätt mot trädets längdaxel.

Används för att bestämma trädålder, årsringsbredd, kvalitet m.m. Vid mätning av skog borras träden normalt i brösthöjd. Om trädets totalålder ska bestämmas kan borrkärnan tas i stubbhöjd. Bortsättning Ett avtal med någon annan som mot fast pris (eller efter anbud) utför en åtgärd (t.ex.

Röjning) i ett eller flera objekt (bestånd eller avdelning). I underlaget till bortsättningen beskrivs det objekt där åtgärden ska genomföras. Kvalitetskrav brukar också anges. Bottenskikt Vegetationsskikt vid markytan som består av mossor och lavar. Brandrefugium Skogsområde där brand sällan eller aldrig har förekommit.

Bredsådd Skogssådd där fröna sprids jämnt över hela föryngringsytan. Brossling Manuell hopdragning av virke vid skogsavverkning. Brukningsenhet Den produktiva skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare. Brunjord En av de två dominerande jordmånstyperna i Sverige ( podsol är den andra).

1. Finns i odlad mark och lövskog och karaktäriseras av mycket maskar och grävande organismer som blandar om jorden.
2. Brunjorden har därför inte de tydliga horisonter som hittas i en podsol.
3. Bryn Gränsområde mellan olika naturtyper såsom skogsbryn mellan skog och öppen mark och vattenbryn mellan vatten och land.

Brytjärn Verktyg som används vid trädfällning för att ge extra hävstångskraft. Brytjärnet sätts in i fällskäret. Brytmån Det avsnitt av trä som lämnas kvar mellan fällskäret och riktskäret vid trädfällning. Fungerar som ett gångjärn som bryts av strax innan trädet når marken.

• Det är viktigt för säkerheten att inte råka såga av brytmånen innan trädet fallit.
• Brösthöjd Standardmäthöjd vid mätning av stående träds diameter, omkrets, barktjocklek m.m.
• Mätpunkten ligger 1,3 meter ovan marknivå.
• Brösthöjdsdiameter Mått på ett träds diameter 1,3 meter över marknivån.
• Mäts oftast med klave – en större och enklare form av skjutmått.

Diametern mäts antingen på “mötande” kant eller – för större noggrannhet – genom att korsklava trädet. Brösthöjdsålder Trädets ålder räknad från det år då trädet ännu ej nått brösthöjd, d.v.s.1,3 m. Brösthöjdsåldern bestäms genom att räkna antalet årsringar i ett stamtvärsnitt vid brösthöjd eller i en borrkärna som tagits vid samma höjd.

1. Brösthöjdsåldern hos unga träd kan bestämmas genom att antalet årsskott räknas från brösthöjd och uppåt.
2. Båtnadsområde Innefattar det geografiska skogsområde som berörs och gynnas av ett nytt vägbygge eller dikningsingrepp.
3. Bärande träd Träd och buskar som ger frukt och bär såsom en, rönn, oxel, hagtorn, olvon, slån, bok, avenbok, ek nypon, hassel, apel och körsbär.

Bärande träd sparas av naturvårdshänsyn vid avverkning. Bärighet Anger en vägs eller marks hållbarhet vid överfart med fordon. Bärlager Väglager bestående av stenmaterial i finare fraktioner. Syftet med bärlagret är att skapa en slätare yta och skilja lagret under (förstärkningslagret) från lagret ovanför (slitlagret).
Visa hela svaret

Vad är bärande innervägg?

6.1.1 Bärande ytter- och innerväggar Bärande ytterväggars huvuduppgift förutom att ingå i ett klimatskal är att bära upp vertikala laster från ovanför liggande bjälklag och överföra vindlast till stabiliserande byggnadsdelar. I de fall väggarna ingår i stabiliseringen av stommen ska de även kunna ta upp horisontella laster i väggens plan.

• Vindlast och även inifrån verkande laster såsom trängsellast och personlast ger upphov till böjande moment för vilket väggen måste dimensioneras.
• Brandlastfallet kan i många situationer vara dimensionerande och göra att KL-träskivans tjocklek sällan blir mindre än 70 mm.
• Den färdiga väggen kan tillverkas industriellt i sin helhet eller platsbyggas, utgående från den prefabricerade KL-träskivan.

Principuppbyggnaden är densamma i båda fallen. KL-träskivor kompletteras vanligtvis med vindtätt skikt, värmeisolerande skikt och diffusionsspärr eller ångbroms. Invändigt kan KL-träskivan kompletteras direkt med en invändig gipsskiva eller med ytterligare isolering.

• En mindre isolerad, eller oisolerad, spalt på insidan kan vara att föredra då den kan tjäna som installationsutrymme.
• Om brandkraven uppfylls finns möjlighet att lämna KL-träskivan synlig invändigt.
• Utvändigt vindskydd distanseras från KL-träskivan med reglar eller distanserad läkt.
• Utvändiga paneler eller annan utvändig beklädnad utförs enligt gällande branschstandard.

En bärande innervägg har oftast en huvuduppgift, nämligen att föra vertikal last ner till underliggande konstruktion eller grund. Till skillnad från ytterväggen ska den bärande innerväggen ofta klara brandpåverkan samtidigt från båda sidor när väggen är placerad inom en och samma brandcell. Figur 6.1 Exempel på uppbyggnad av yttervägg med bärande KL-träskiva. Figur 6.2 Exempel på uppbyggnad av lägenhetsskiljande vägg med bärande KL-träskivor. : 6.1.1 Bärande ytter- och innerväggar
Visa hela svaret

När behövs bärande väggar?

Långt hus enda undantaget – Den finns finns bara en begränsning. När huset är över 12 meter långt krävs en mellanvägg för att säkra vindstabiliseringen. Än så länge har vi dock inte haft någon efterfrågan på så stora hus utan några innerväggar alls. För 1,5-planshus och 2-planshus krävs en bärande innervägg (hjärtvägg) för att stabilisera golvet på andra våningen.
Visa hela svaret

Vad kostar det att bygga en stomme?

Hur mycket kostar det att bygga ett litet hus? – För att kunna räkna ut genomsnittspriset på olika byggprojekt har vi på Byggstart utarbetat en egen prisdatabas. Prisuppgifterna i databasen baserar sig på projekt som entreprenörer som är knutna till Byggstart har genomfört.

• När det kommer till att bygga små hus ser vi att snittpriset ligger runt 25.000 kronor per kvadratmeter.
• Priset inkluderar allt arbete och material (även det som du själv köper in).
• Vi ser dock projekt som har ett genomsnittspris på ner mot 20.000 kronor per kvadratmeter medan de mer exklusiva projekten har ett kvadratmeterpris på 40.000, eller mer.

Observera att priserna inte inkluderar kostnaden för arkitektens arbete. Den kostnaden hamnar i regel någonstans mellan 160.000 och 400.000 kronor. Även om det är billigare att bygga ett litet hus än ett stort, har större hus ofta ett lägre kvadratmeterpris.
Visa hela svaret

Vilken stomme är bäst?

3) Vilken roll har trä i den cirkulära ekonomin? – Sett till livscykelanalysen är trä det bästa materialet. Det är enkelt att ta isär blocken då de är hopskruvade. På det sättet går det att använda till andra byggen som stomme, till möbelindustrin eller som råmaterial för andra produkter. Sista anhalt är förbränning. Trä binder dessutom koldioxid under hela användningstiden.
Visa hela svaret

Vad är Stomkomplement?

Är byggnadens bärande del och skall uppta och fördela laster samt föra ner dessa till grunden. kompletterar stommen men överför inga belastningar. Stomkomplement ska endast klara sin egen vikt och tex vindlaster när det gäller ytterväggar. Stomkomplement kan alltid avlägsnas utan att påverka byggnadens stabilitet.
Visa hela svaret