Vad Kostar Ett Vindkraftverk Att Bygga?

21.01.2023

Hur mycket ett vindkraftverk kostar beror på många faktorer, exempelvis storlek, fabrikat och antal verk som köps in. De vindkraftverk som byggs idag kostar cirka 30 miljoner kronor. Anläggningsarbeten, vägar och elnät beräknas kosta ytterligare omkring 10 miljoner per vindkraftverk.
Visa hela svaret

Contents

1 Vad kostar det att producera 1 kWh el med vindkraft?
2 Hur mycket subventioner får vindkraften?
3 När går ett vindkraftverk med vinst?
4 Hur ofta står ett vindkraftverk stilla?
- - 4.0.1 Är vindkraften billig?
  - 4.0.2 När har ett vindkraftverk betalat sig?
- 4.1 När är ett vindkraftverk betalt?
5 Vad kostar 1 kWh 2022 inklusive allt?
6 Vad kostar en kWh att producera?
- 6.1 Hur mycket kostar 1 kWh idag?
  - 6.1.1 Hur mycket el producerar 1 vindkraftverk?

Vad kostar det att producera 1 kWh el med vindkraft?

Kostnaderna varierar från 0,30 kr/ kWh för de billigaste projekten till närmare 0,80 kr/ kWh för de dyraste projekten. Båda dessa fall bedöms vara realistiska variationer av förutsättningar på vindkraftsmarknaden idag.
Visa hela svaret

Hur mycket subventioner får vindkraften?

Sedan 2003 har subventionerna till vind-, vatten-, bio- och solkraft inte gått via skattsedeln utan via elcertifikatsystemet. Fakta om elcertifikatsystemet, Energimyndigheten Elcertifikatpriset ligger idag nära noll – och så lär det förbli under överskådlig tid.
Visa hela svaret

När går ett vindkraftverk med vinst?

För ett vindkraftverk med en livslängd på ungefär 25 år innebär detta att det tar omkring tre till fyra månader för vindkraftverket att producera den energi som den totalt förbrukar under sin livstid. Här spelar dock teknikutvecklingen stor roll och framtidens vindkraftverk kommer att vara ännu effektivare.
Visa hela svaret

Hur ofta står ett vindkraftverk stilla?

Frågor och svar om vindkraft Här hittar du svaren på vanliga frågor om landbaserad vindkraft. Q: A: För att rotorbladen på ett vindkraftverk ska börja snurra måste det blåsa minst tre till fyra sekundmeter. Rotorbladen driver en generator där rörelseenergin omvandlas till el.

Innan elen kan matas ut på elnätet måste den passera en transformator som transformerar upp spänningen till nivåer på 10-40 kilovolt.
Generatorn och annan känslig utrustning sitter skyddat i maskinhuset, i den så kallade nacellen, högst uppe på vindkraftverkets torn.
Q: A: Det står klart att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen.

På nationella, regionala och globala nivåer tas därför beslut om åtaganden för att minska koldioxidutsläpp. Stora satsningar görs för att öka andelen förnybar elproduktion. Den svenska riksdagen har slagit fast ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040.

Vindkraft är en förnybar energikälla då den utnyttjar den energi som kommer från luftens naturliga rörelser, vilka i sin tur drivs av solen. På de höjder där vindkraftverkets rotorblad rör sig blåser det mest under årets kallare delar. Förhållandena för vindkraft är därför bäst under höst och vinter – det vill säga under den del av året då energibehovet är som störst.

Vindkraften släpper inte ut växthusgaser under drift och marken är lätt att återställa efter vindparkens livstid. Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det gäller nybyggnation av elproduktion i Europa.

Vindkraft är därmed ett av de viktigaste energislagen för att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen och nå våra gemensamma klimatmål, samtidigt som vi behåller konkurrenskraftiga elpriser. Q: Hur mycket vindkraft kommer att byggas? A: För att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem behöver den svenska vindkraften bli ungefär lika stor som vattenkraften, vilket motsvarar en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar.

Beroende på teknikutvecklingen räknar man med att det kommer att finnas cirka 4 000–6 000 vindkraftverk år 2040. Q: Hur påverkas klimat och miljö av vindkraft? A: All el har en klimatpåverkan, sett ur ett livscykelperspektiv – från vagga till grav. Sedan 20 år tillbaka har vi arbetat med livscykelanalyser för att se hur vår produktion påverkar naturen och hur vi kan arbeta för att minska påverkan.

Vattenfalls livscykelanalys för vindkraftsparken Blakliden Fäbodberget visar bland annat att klimatavtrycket för hela parken på 84 verk är 6–7 gram koldioxid per producerad kilowattimme.
När vi planerar nya vindkraftsparker är påverkan på naturmiljön ofta en central fråga och ibland avgörande för om vi får tillstånd att bygga vindkraft.

För landbaserad vindkraft är det framför allt risken för påverkan på fåglar, fladdermöss och rennäringen som kan vara avgörande. Vi jobbar kontinuerligt med att anpassa våra projekt för att minska vår påverkan på den biologiska mångfalden så mycket som möjligt.

Q: Vid vilka vindhastigheter producerar vindkraftverken el? A: När det är svag vind eller vindstilla står vindkraftverken i vänteläge.
När det blåser tillräckligt mycket, ungefär tre till fyra sekundmeter, startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet.
Vid cirka 12–14 sekundmeter ger verken full effekt.

Vid kraftig blåst då vindhastigheten överstiger ungefär 25 sekundmeter är de mekaniska lasterna så stora att vindkraftverken minskar effekten och till sist stannas för att inte orsaka onödigt slitage. Vid goda vindar med en normal årsfördelning producerar våra vindkraftverk el under cirka 95 procent av årets timmar.

Q: Vilka vindhastigheter kan ett vindkraftverk klara? A: Vindkraftverken med fundament dimensioneras för att klara även kraftiga stormoväder och så kallade 50-årsstormar med vindhastigheter över 40 sekundmeter.
Ett sådant exempel är stormen Gudrun, 2005.
Vindkraftverken stängs dock av vid ungefär 25 sekundmeter.

Q: När har ett vindkraftverk “betalat sig” energimässigt? A: Ett modernt vindkraftverk som är i drift idag kan årligen producera el till cirka 2 000 hushåll. Generellt kan sägas att ett vindkraftverk producerar cirka 80 gånger mer energi än vad som förbrukas vid tillverkning, uppförande, underhåll och rivning.

För ett vindkraftverk med en livslängd på ungefär 25 år innebär detta att det tar omkring tre till fyra månader för vindkraftverket att producera den energi som den totalt förbrukar under sin livstid.
Här spelar dock teknikutvecklingen stor roll och framtidens vindkraftverk kommer att vara ännu effektivare.

Q: A: Att investera i ny elproduktion är mycket kostsamt, oavsett energikälla. För att vindkraften ska kunna vara konkurrenskraftig och lönsam krävs att den etableras där det blåser riktigt bra. I Sverige har vi mycket goda förutsättningar för vindkraft med starka vindar och stora landytor.

De senaste åren har vindkraften genomgått en mycket snabb utveckling.
Landbaserad vindkraft är i stora delar av Europa nu den billigaste formen av ny elproduktion och kan byggas utan subventioner.
Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det kommer till nybyggnation av elproduktion i Europa.

Vindkraften är därför central för att göra en kostnadseffektiv omställning till ett fossilfritt Europa möjlig. Vattenfalls egna interna krav i pågående och kommande svenska landbaserade vindkraftsprojekt är att våra vindkraftsparker ska vara lönsamma utan något stöd som exempelvis elcertifikat.

Q: Hur väljer Vattenfall ut områden för nya vindkraftsparker? A: Energimyndigheten har, på uppdrag av regeringen, pekat ut riksintressen för vindbruk, och många av Sveriges kommuner har en vindbruksplan som fungerar vägledande för vindkraftsetableringar. Men den viktigaste förutsättningen för vindkraft är att vindförhållandena är goda.

Det ska blåsa starkt och med jämn hastighet. I våra förstudier försäkrar vi oss också om att områdena har goda förutsättningar för att uppfylla andra viktiga kriterier som berör elnätanslutning, närboende, infrastruktur samt natur- och kulturmiljö. Vindkraft bidrar till stor klimatnytta oavsett var i landet den byggs.

I dagsläget är Västra Götaland det län som har flest vindkraftverk i Sverige. Q: Hur gör ni när ni väljer vindkraftverk till era parker? A: Vid vindkraftsprojektering är det lokala vindläget och valet av vindkraftverk det viktigaste. Designen på verket ska passa för vindläget och klimatet som råder på platsen för att få så stor elproduktion som möjligt.

Medelvinden är betydelsefull, men också på vilket sätt vinden skiftar över tiden. Det är viktigt att studera platsens lokala förhållanden. Det görs via vindmätningar som visar hur vinden beter sig. Just vindmätningen är grunden till vilken typ av vindkraftverk som är lämpligast på just den specifika platsen.

Den turbin som är dominerande idag (snabblöpande horisontalaxlad) har störst möjlighet att producera el ekonomiskt och säkert. Många andra varianter har testats under årens lopp och nya lösningar testas hela tiden, men inga alternativ har ännu visat sig kommersiellt gångbara. Vi följer kontinuerligt teknikutvecklingen för nya typer av vindkraftverk.

Q: Hur mäts vinden i området? A: Vi mäter oftast initialt vinden med en så kallad Sodar (som mäter vinden med hjälp av ljud) för att se om det blåser tillräckligt bra i området. För att få än mer tillförlitliga vindmätningar sätter vi sedan upp en vindmätmast i området.

En vindmätmast är normalt cirka 120–140 meter hög.
I senare skeden kompletterar vi också vanligtvis mätningen med Lidar, vilket är en liknande teknik som Sodar men som istället mäter vinden med hjälp av ljus eller laser.
Q: Hur fungerar tillståndsprocessen för en vindkraftspark på land? A: Från att vi hittar en lämplig plats för en vindkraftspark och skriver avtal med markägarna, till att vi har ett lagakraftvunnet miljötillstånd och påbörjar byggnationen av vindkraftsparken tar det lång tid, i de flesta fall ungefär sju till tio år.

Grundliga undersökningar av både natur- och kulturmiljöer, liksom geotekniska förutsättningar görs av området där vindkraftverken ska stå och där vägar och internt elnät behöver anläggas. Eventuell påverkan på människor, djur och växter i området bedöms.

Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende och andra berörda för att samla in synpunkter. Vindkraftsparker kräver så gott som alltid tillstånd enligt miljöbalken. Resultatet av undersökningarna och synpunkterna från samråden sammanställs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som lämnas in till en av de miljöprövningsdelegationer som finns i landet tillsammans med en ansökan om miljötillstånd.

Miljöprövningsdelegationen lämnar därefter sina krav på kompletteringar. När svaren inkommit kungörs handlingarna och berörda har möjlighet att komma med synpunkter innan miljöprövningsdelegationen tar beslut om tillstånd. Miljötillståndet kan bara ges om kommunen tillstyrkt ansökan.

Utredningar (1-4 år)Varje projekt inleds med undersökningar av det potentiella projektområdet. Vilka förutsättningar och begränsningar finns på den här platsen? Särskild hänsyn tas till människor, djur, växter och landskap. Vi kontaktar nyckelintressenter i området för tidig dialog. De tidiga utredningarna tar 1-4 år och kompletterande utredningar görs sedan under hela projektets livstid.
Samråd Tidigt i processen bjuder vi in till samråd med myndigheter, närboende och andra berörda av vindkraftsprojektet. Samråd är den del av tillståndsprocessen där de som berörs av projektet kan ställa frågor och bidra med viktig information och synpunkter. All information vi får in från samrådsprocessen sammanställs i en samrådsredogörelse som ingår i ansökan.
Ansökan och MKB (1,5-3 år)En ansökan om miljötillstånd för vindkraftsparken lämnas till miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen för prövning. Till ansökan bifogas också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver vilka effekter vindkraftsparken kan få för människors hälsa och miljö. Miljötillstånd kan endast ges om kommunen tillstyrkt ansökan.
Prövning (2-5 år)Miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd för vindkraftsparken kan överklagas till nästa instans, mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens dom i målet kan i sin tur överklagas till sista juridiska instans, Mark- och miljööverdomstolen, som då beslutar om målet får prövningstillstånd eller inte. Nekas målet prövningstillstånd vinner domen laga kraft och kan inte överklagas.
Detaljprojektering (1 år) Om projektet får ett lagakraftvunnet tillstånd går vi vidare med förberedelser inför upphandling och byggnation. Projektet anpassas efter tillståndets förutsättningar och villkor. Vindturbinernas placeringar och design för vägar och hårdgjorda ytor fastställs inför nästa fas.
Upphandling (1 år)När projektet upphandlas inför byggnation delas det in i ett antal olika huvudkontrakt. Vattenfall upphandlar alltid på affärsmässiga grunder och följer FN:s Global Compacts principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och kampen mot korruption.
Investeringsbeslut Om projektet får tillstånd och Vattenfalls styrelse bedömer att projektet är tillräckligt lönsamt tas ett investeringsbeslut och byggnation påbörjas kort därefter. Finansieringen kan ske tillsammans med externa investerare.
Byggnation Att bygga en vindkraftspark tar 1-3 år, beroende på vindkraftsparkens komplexitet och storlek. I grova drag sker följande steg: avverkning, markberedning, väg- och kabelarbeten, fibernät och jordlinor, fundament. Sista steget är monteringen av vindkraftverken, som installeras, testas och slutligen sätts i drift.
Drift Vattenfalls vindkraftsparker producerar förnybar el under cirka 95 procent av årets alla timmar, i ungefär 25 år. Löpande service och underhåll av anläggningarna utförs på plats. Dessutom fjärrövervakas vindkraftsparkerna dygnet runt.
Återställning När verken har tjänat ut monteras de ner. Platsen återställs och det mesta av materialet kan återvinnas. För att säkerställa att avvecklingen kan genomföras garanteras pengar för avveckling redan innan vindkraftsparken byggs.

Q: Hur bestäms antal vindkraftverk och placering av dem? A: Det maximala antalet vindkraftverk vi anger i tillståndsansökan beror mycket på vad vi kommer fram till i de inventeringar, analyser och utredningar som görs. Vi ansöker i de flesta fall om tillstånd där det inte anges exakt på vilka platser vindkraftverken kommer att byggas.

I dagsläget går teknikutvecklingen inom vindkraft snabbare än tillståndsprocessen.
Vi måste se till att använda bästa möjliga teknik som finns på marknaden den dag vindkraftsparken ska byggas.
Detta innebär att vi redan i tillståndsansökan måste planera för framtidens vindkraftverk.
Tekniken går mot högre, effektivare vindkraftverk som kan få ut mer elproduktion från vinden än sina föregångare.

Tanken med att inte låsa fast vindkraftverkens placering i ansökan är att möjliggöra för oss på Vattenfall att använda bästa möjliga teknik och optimera områdena den dag vi får lov att börja bygga. Detta arbetssätt innebär både att vi kan producera mer energi men också att vi miljömässigt kan anpassa anläggningen på ett bättre sätt och minimera den påverkan som vindkraftsparken ger.

Q: Hur informerar ni om era projekt? A: På Vattenfall ser vi kommunikationen och dialogen med alla intressenter som mycket viktig för att kunna förverkliga våra vindkraftsprojekt.
Vi arbetar aktivt med att skapa dialog och mötesplatser för att få in synpunkter och lokal kunskap om området vi verkar i.

Till exempel arrangerar vi informationsmöten, utställningar av informationsmaterial och studiebesök vid befintliga vindkraftsparker, utöver de formella samrådsmöten som ingår i tillståndsprocessen. Vi deltar dessutom gärna i föreningsmöten och liknande arrangemang på orten.

Vi anpassar ofta våra projekt utifrån den information och de synpunkter som kommer oss till del.
Aktuell information om varje vindkraftsprojekt finns att läsa på,
Q: Hur byggs en vindkraftspark? A: Byggfasen brukar pågå i cirka 1–3 år, beroende på vindkraftsparkens storlek, komplexitet och eventuellt vilka byggperioder tillståndet tillåter.

Under byggnationen är delar av området en byggarbetsplats och kommer att vara avstängda. Vid byggnationen är vi noga med att informera närboende och andra intressenter om vad som händer i processen.

Avverkning Träd inom arbetsområdet avverkas och omhändertas i regel som vid normalt skogsbruk.
Markberedning Vegetation, jordtäcke och morän schaktas. Eventuella berghällar knackas eller sprängs vid behov bort. Det schaktas även för kabeldiken och för fundamenten till vindkraftverken.
Vägar och transport Nya vägar bryts och gamla vägar förbättras, förstärks och breddas vid behov. För att kunna frakta de stora delarna till vindkraftverken från fabrik till parken kan det behövas tillfälliga extraordinära åtgärder som till exempel ombyggnader eller omledning av trafik.
Kablar, fibernät och jordlinor Förläggning av kablar, fibernät och jordlinor utförs och kopplingsskåp uppförs. Anslutningsledningen och nätstationer anläggs normalt av elnätsägaren.
Fundament Det finns olika typer av fundament: bergsförankrade och gravitationsfundament. Bergsförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar medan gravitationsfundament används där jorddjupet är större och fundamentet i sig blir en motvikt till vindkrafterna. Fundamenten gjuts minst en månad innan vindkraftverken monteras.
Montering Vindkraftverken transporteras i delar och sätts ihop på plats. Delarna kommer på specialbyggda lastbilar och monteras ihop med hjälp av stora lyftkranar.
Inkoppling och driftsättning Vindkraftsparken ansluts till elnätet med nedgrävd kabel eller med luftledning.
Städning och återställning Schaktade ytor planeras och efter något år etablerar sig vegetationen igen.
Drift och underhåll Regelbunden service utförs av turbintillverkarens personal eller av Vattenfalls egen servicepersonal.

Q: Hur ansluts vindkraftsparken till elnätet? A: Vindkraftsparken ansluts till elnätet via markförlagd kabel eller luftledningar på olika spänningsnivå. Ett elnätsföretag ansvarar för anslutningen från vindkraftsparken till närliggande existerande elnät.

Elnätsanslutningen är en separat process som drivs av elnätsföretaget.
Elnätsföretaget upprättar även markavtal, genomför samråd och tar fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för att få igenom sitt tillstånd.
Energimarknadsinspektionen prövar och beslutar om anslutning till existerande elnät.

Q: Vem är ansvarig för underhållet av vägarna i området? A: Byggnationen av en vindkraftspark genererar en ökad mängd trafik och transporter på vägarna kring anläggningen. Transporterna avser bland annat material till byggnation av vägar och fundament samt frakt och montering av vindkraftverken.

Vem som är ansvarig för att underhålla vägarna i området regleras i avtalen, men det vanliga är att den verksamhetsutövare som använder vägen underhåller och återställer den.
Q: Kan vindkraftsparker skapa nya jobb till orten? A: Vattenfalls förhoppning är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar.

Vi arbetar aktivt för att sammanlänka lokala och regionala företag med de huvudentreprenörer som kommer att utföra arbeten i och kring vindkraftsparken. Vi kan inte garantera jobb till orten, men av erfarenhet vet vi att det vid en vindkraftsetablering behövs en stor mängd olika yrken, bland annat inom projektering, markarbeten, elnät, transporter, fundament samt service till arbetare och företag såsom frisörer, mat och träningsmöjligheter.

You might be interested: Bygga Badrum I Källare Steg För Steg?

Som företagare gäller det att vara på tårna och ta tillvara möjligheterna en vindkraftsetablering ger! Exempel från Fredrika, Åsele kommun:På vår vindkraftspark i Stor-Rotliden strax norr om Fredrika i Åsele kommun arbetar totalt sju personer med service och underhåll av 40 vindkraftturbiner. Ett flertal av dem har valt att bosätta sig i Fredrika.

Utöver det skapas det också indirekta jobb i form av entreprenad- och servicetjänster för plogning och underhåll av vägar, städning av lokaler, med mera. Vattenfall kan naturligtvis inte styra var de anställda bor, men vi kan skapa förutsättningar för fler jobb i bygden genom våra satsningar på vindkraft.

Q: Utgår det någon ersättning till orter där Vattenfall bygger vindkraftparker? A: Lokalsamhället, långsiktigt engagemang och ansvarstagande är viktigt för oss. Vår förhoppning och ambition är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar. “Stöd till lokal utveckling” är ett av Vattenfalls sätt att ge tillbaka till bygden omkring en vindkraftspark.

Stödet är ett frivilligt åtagande från Vattenfalls sida och utformningen av stödet sker utifrån varje projekts unika förutsättningar. Pengarna ska komma lokala intressen till nytta. Syftet är att främja bygdens kultur, näringsliv, service och livsmiljö.

belysning
lokala idrottsklubbar
upprustning av by- och jaktstugor
förstärkning av vägar
stöd till näringslivsutveckling.

Hör gärna av dig till oss om du har funderingar eller synpunkter kring hur stödet kommer bäst till användning i området. Q: Hur arbetar ni med säkerheten gällande vindkraftverk? A: Att främja, åstadkomma och upprätthålla hög säkerhetsstandard för att skydda alla som arbetar med oss, för oss och de som kan påverkas av vår verksamhet är grundläggande i vårt arbete.

Vi är angelägna om att de vindkraftverk som kommer att upphandlas håller en hög säkerhetsstandard och att de är anpassade för vindbruk i aktuellt klimat. Vattenfall lägger stor vikt på försiktighetsåtgärder i tillståndsansökan för våra projekt. Q: Kan vindkraftverk börja brinna? A: Brand i vindkraftverk har förekommit men är mycket ovanligt.

Oftast har den uppstått på grund av tekniska fel i den elektriska utrustningen. I våra vindkraftsparker har vi, innan uppförandet och under driften, kontakt med räddningstjänsten för att gå igenom rutiner och öva för eventuell olycka. Alla nya turbiner är utrustade med branddetektorer som är direktkopplade till övervakningscentralen (vår eller turbinleverantörens) som bevakar turbinerna dygnet runt.

Övervakningscentralen kan i sin tur kontakta räddningstjänst samt lokal Vattenfallpersonal.
Branddetektorerna är även konfigurerade så att turbinerna stänger av sig själva om larmet skulle gå.
I regel går räddningstjänsten inte in i en turbin som brinner.
Istället begränsar man området runt den brinnande turbinen och ser till att branden inte sprider sig.

Q: Kan det uppstå iskast från vindkraftverken? A: Nedisning av rotorbladen sker vid temperaturer under 0 grader och framför allt vid högre luftfuktighet och när molnen står lågt. Riskerna att träffas av fallande eller kastad is är generellt väldigt små.

Man ska vara aktsam vid lägre temperaturer och då det finns snö och is i parken.
Störst risk är det inom de närmaste tiotalet meterna runt tornet och få isbitar har setts längre än 100 meter från något vindkraftverk.
Vid risk för eventuell nedisning tar Vattenfall fram säkerhetsrutiner, exempelvis varningsskyltar och information till särskilt berörda.

I sista hand kan det bli aktuellt att fälla vägbommar. Q: Kan man bedriva jakt i en vindkraftspark? A: Möjligheterna att nyttja ett specifikt område för jakt är kopplat till jakträtten, vilken normalt följer med ägandet av marken. När en vindkraftspark väl är i drift finns generellt inga hinder för att där bedriva jakt.

Både forskning och vår erfarenhet hittills säger att djur vänjer sig mycket snabbt vid vindkraftverken.
Den största påverkan på jakten i en vindkraftspark sker under byggfasen.
För att minska störningarna med de begränsningar som gäller för en byggarbetsplats strävar vi alltid efter att upprätta en tidig dialog med berörda jaktlag, jakträttshavare och jakträttsägare.

Att särskilt tänka på i en vindkraftpark är att det kan förekomma mer mänsklig aktivitet än tidigare. Q: Vad händer med skoter-, rid- och/eller vandringsleder i området? A: Det går bra att köra skoter, rida och vandra i området kring vindkraftsparken när den är i drift.

En del befintliga leder kan eventuellt behöva dras om.
Detta sker i så fall i dialog med berörda ansvariga parter.
Q: Gäller allemansrätten i vindkraftsparken? A: I en driftsatt vindkraftspark gäller allemansrätten precis som vanligt.
Generellt finns inga särskilda säkerhetsavstånd att förhålla sig till och det är fritt att röra sig i och omkring området.

Med rätten följer också krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor. Under byggfasen är delar av området en byggarbetsplats och dessa delar är då avstängda. Detsamma kan hända om större servicearbeten, till exempel byte av delar i ett vindkraftverk, behöver utföras under drifttiden.

Q: Varför står vindkraftverken ibland stilla, trots att det blåser? A: Vattenfalls vindkraftverk producerar el cirka 95 procent av tiden, men det händer ibland att vindkraftverk står stilla.
Det beror oftast på planerade serviceinsatser på vindkraftverket eller att vindkraftverket har tekniska fel och står stilla i väntan på servicetekniker.

Att vindkraftverk står stilla kan också bero på att det inte finns plats för mer el på elnätet för tillfället. Då stängs verken av via vår driftcentral på begäran av elnätsägaren. Q: Vad innebär skuggor från vindkraftverk? A: När solen står lågt kan skuggor från de roterande bladen träffa omgivande byggnader.

Enligt rättspraxis bör den faktiska tiden för exponering av rörliga skuggor vid bostäder inte överskrida åtta timmar per år.
Vattenfall gör alltid beräkningar över hur lång skuggtiden kan bli.
Om det finns risk för att skuggtiden blir oacceptabelt lång stängs verket av för att inte överstiga praxis.
Påverkan från skuggkast avtar med avståndet och är normalt försumbara längre än två kilometer från vindkraftverken.

Q: Kommer det att låta från vindkraftsparken? A: Vindkraftverk ger ifrån sig ljud, främst när rotorbladen rör sig genom luften. På vilket sätt och hur starkt ljudet hörs kan variera och beror bland annat på väderförhållanden. Hur vi upplever ljudet från vindkraftverk skiljer sig också åt mellan olika människor.

Det är inget som är speciellt för vindkraftsljud utan gäller för alla typer av ljud.
Enligt rättspraxis får ljudet från vindkraftverk som huvudregel inte överstiga 40 decibel utanför bostäder.
Är ljudnivån för hög när vindkraftverken sätts i drift går den att reglera ned.
Eftersom våra vindkraftsparker måste vara lönsamma ligger det i Vattenfalls eget intresse att verken ska kunna utnyttjas fullt ut utan att de ska behövas regleras ned på grund av för hög ljudutbredning till närmsta bostad.

Därför planerar vi placeringen av verken mycket noggrant. Det finns klimatologiska fenomen, främst vintertid, som vi inte kan styra över och som gör att ljud kan transporteras längre. Detta fenomen gäller dock alla ljud, till exempel ljud från vägar, järnvägar, flygplan, skogsmaskiner etc.

Det finns inget samband mellan vindkraftverkets storlek och hur mycket det låter.
Q: Kan närboende påverkas av lågfrekventa ljud/infraljud? A: Lågfrekvent ljud, mellan frekvenserna 20 och 200 hertz, är i många fall hörbart.
Lågfrekvent ljud produceras av de flesta bullerkällor i samhället, exempelvis trafik.

Det lågfrekventa ljudet är inte skadligt för människor i de nivåer Folkhälsomyndighetens riktlinjer anger. Infraljud brukar definieras som ljud mellan frekvenserna 1 och 20 hertz, vilket är icke hörbart varken nära vindkraftverken eller vid bostäder kring vindkraftsparken.

Enligt en kunskapssammanställning som Naturvårdsverket publicerat finns inga belägg för att infraljud bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. Enligt den forskning som finns tillgänglig idag finns ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden, förutsatt att de riktvärden Folkhälsomyndigheten rekommenderar efterföljs.

Q: A: Alla föremål som är högre än 45 meter ska ljusmarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. I en vindkraftspark där vindkraftverkens totalhöjd är 150 meter eller högre ska de vindkraftverk som utgör parkens yttersta gräns markeras med högintensivt vitt, blinkande ljus, medan de inre vindkraftverken markeras med ett medelintensivt, rött fast ljus.

Q: Påverkas värdet på mark och intilliggande fastigheter av en vindkraftsetablering i området? A: Generellt kan man säga att värdet på omkringliggande fastigheter i Sverige inte påverkas alls av vindkraftsetableringar. Den undersökning som gjorts i Sverige för att ta reda på om värdet påverkas av vindkraftsetableringar har granskat 42 000 försäljningar, från 2001 fram till 2009, av småhus inom fem kilometer från 120 nya vindkraftsanläggningar.

Priserna på sålda fastigheter i närhet av en vindkraftspark hade samma värdestegring som sålda fastigheter i motsvarande områden som inte hade någon vindkraftspark i sin närhet. Teknikkonsultbolaget ÅF tog på uppdrag av Svensk Vindenergi fram en rapport 2010 som handlade om värdet på fastigheter i vindkraftens närområde.

F kunde inte hitta något direkt samband mellan närheten till vindkraftverk och fastigheters/bostäders värdeminskning.
Q: Vem är ansvarig när vindkraftsparken avvecklas? A: I varje tillstånd som ges för en vindkraftspark finns villkor för hur marken ska återställas när vindbruket upphör.
För att garantera att avvecklingen kommer att gå att genomföra måste pengar avsättas eller garanteras redan innan byggnationen av vindkraftsparken får påbörjas.

Beloppet fastställs av tillståndsmyndigheten. Q: Hur avvecklas en vindkraftspark? A: Vindkraftverk som köps in har en normal livslängd på cirka 25 år. Under denna tid kan vissa komponenter behöva bytas ut. Efter 25 år kan verken fortfarande nyttjas men behöver då i de flesta fall genomgå omfattande renoveringar.

Andra alternativ är att ersätta det gamla verket med ett nytt. Då krävs ett nytt tillstånd. Vid rivning av vindkraftverk monteras alla delar ned för återvinning. Rotorbladen, som består av fiberarmerad plast är dock svåra att återvinna. I dagsläget läggs rotorbladen vanligtvis på deponi, men andra alternativa metoder är under utveckling.

Praxis vad gäller fundament på platser som inte är jordbruksmark är att de får lämnas kvar och ska övertäckas. Skulle den praxisen ändras så är det fortfarande verksamhetsutövaren som har det fulla återställningsansvaret. Q: Säljer ni el utomlands som produceras i Sverige? A: Den el som produceras i Sverige säljs till och används i första hand av elkonsumenter i Sverige.

I händelse av överskott på el kan elen också exporteras vidare till våra grannländer och ut i Europa.
På samma sätt importerar Sverige el om det skulle uppstå ett underskott i landet.
El från vindkraft gör stor klimatnytta oavsett var den produceras.
När den exporteras ut i Europa tränger den undan kolkraft som är en av de vanligaste energikällorna på kontinenten.

Behovet av el kommer att öka under de närmaste åren på grund av den elektrifiering av bland annat fordon och industrier som sker just nu. I Sverige har vi bland de bästa förutsättningarna i världen för vindkraft, samtidigt som hela Europa har ett stort behov av förnybar el.

Elexport är en bra affär, både för svensk ekonomi och för klimatet. Q: Hur mycket kostar ett vindkraftverk? A: Hur mycket ett vindkraftverk kostar beror på många faktorer, exempelvis storlek, fabrikat och antal verk som köps in. De vindkraftverk som byggs idag kostar cirka 30 miljoner kronor. Anläggningsarbeten, vägar och elnät beräknas kosta ytterligare omkring 10 miljoner per vindkraftverk.

Utöver detta tillkommer kostnader för projektutveckling, arrenden, drift, underhåll, med mera. Q: Hur gör ni för att minska antalet fåglar som kolliderar med vindkraftverk? A: Från ett tidigt skede i planeringen av en vindkraftspark tar Vattenfall alltid stor hänsyn till de naturvärden som finns i området.

Vi följer de lagar, regler och riktlinjer som krävs för minsta möjliga påverkan på människor och miljö i våra projekt, fåglar inkluderat.
För att skydda vissa mer känsliga fågelarter tillämpas ofta skyddsavstånd till boplatser eller andra för arten viktiga områden.
Dessa skyddsavstånd varierar oftast mellan en och två kilometer.

Studier på Näsudden på Gotland visar att större vindkraftverk medför färre fågelkollisioner per producerad kilowattimme än mindre vindkraftverk. Här förklarar vi några ord och begrepp som är vanligt förekommande vid en vindkraftsetablering:
Visa hela svaret

Är vindkraften billig?

Vindkraften är billigast – solel hack i häl – Resultaten från rapporten kan sammanfattas med nedanstående förteckning av medelvärdet för kostnaderna för olika kraftslag:

Vindkraft på land: 32 öre per kWh
Solel, stora parker: 43 öre per kWh
Kraftvärme, avfall: 48,5 öre per kWh
Vattenkraft, ny station: 52 öre per kWh
Vindkraft till havs: 53 öre per kWh
Kraftvärme, skogsflis: 55 öre per kWh
Kärnkraft: 56 öre per kWh
Solel, små villasystem: 79 öre per kWh

Enligt rapportens sätt att beskriva kostnader är alltså vindkraften det billigaste sättet att producera energi. Det är därtill det kraftslag som på kortast tid kan byggas ut i störst skala i Sverige. De nya energipolitiska målsättningarna att elektrifiera industrin och transportsektorn och därigenom dubbla Sveriges elanvändning, kräver en stor utbyggnad av elproduktion.
Visa hela svaret

När har ett vindkraftverk betalat sig?

Energiåterbetalningstiden, det vill säga den tid det tar för ett vindkraftverk att producera lika mycket energi som det krävts för att producera det, är idag runt ett halvår för landbaserad vindkraft.
Visa hela svaret

När är ett vindkraftverk betalt?

Så snabbt ger vindkraften överskott Siemens har gjort livscykelanalyser för frya olika vindkraftverk, land- och havsbaserade. Foto: Siemens Hur lång tid tar det innan ett vindkraftverk har betalat tillbaka sig energimässigt? Siemens visar livscykelanalys för fyra olika typer.

Siemens har gjort beräkningar på två havsbaserade vindkraftparker med 80 kraftverk vardera, och två landbaserade med 20 snurror.
En avgörande skillnad i hur lång tid det tar innan vindkraftverket ger mer energi än vad som gått åt för att bygga det är om det är direktdrivet eller försett med växellåda.
Det tar 10,5 månader för en 4 MW vindturbin med växellåda att producera lika mycket energi som behövdes för att tillverka kraftverket, medan det tar 9,5 månader för en 6 MW anläggning utan växellåda.

Under den beräknade livstiden för 6 MW kraftverket kommer det att ha producerat 33 gånger så mycket energi som behövdes för att bygga det. Under sin livstid kommer 80 stycken sådana kraftverk att producera 53 miljoner kWh, och spara 45 miljoner ton koldioxid jämfört med fossila bränslen. : Så snabbt ger vindkraften överskott
Visa hela svaret

Vad kostar 1 kWh 2022 inklusive allt?

Vad kostar elpriset per kWh 2022? – Elpriser per kWh för 2022 fram till och med september har varit i genomsnitt 42,3 öre per kWh i elområde 1, 46,2 öre per kWh i elområde 2, 129,9 öre per kWh i elområde 3 och 161,2 öre per kWh i elområde 4. Genomsnittpriserna för helåret 2021 var 43,2 öre per kWh i elområde 1, 43,3 öre per kWh i elområde 2, 67 öre per kWh i elområde 3 och 81,7 öre per kWh i elområde 4.

Priserna och tabellen kommer från Energimarknadsbyrån och visar priserna på elbörsen för olika elprisområden och månader. Priserna är exklusive moms och andra avgifter som elhandelsbolagen kan ta ut. Det är främst de södra delarna av Sverige i elområde 3 och 4 som har haft en rejäl ökning av elpriset i augusti och september.

Elområde 1 och 2 har dock också fått en rejäl ökning under september månad. Läs mer om olika elområden. Tabell från Energimarknadsbyrån Elpriset per kWh varierar under årets gång och beror på vilket utbud och vilken efterfrågan som finns på elen. Priset anges i både öre och kronor per kilowattimme. Nedan går vi igenom två exempel på hur du kan räkna. Exempel elpris per kWh villa: En villa som har en elförbrukning på över 15 000 kWh per år betalade under 2021 i genomsnitt ett elpris på 1,75 kronor per kWh inklusive elnätsavgifter, elpris och skatter enligt Energimarknadsbyrån.

Det innebär att en villa som har en elförbrukning på cirka 25 000 kWh på ett år hade en elkostnad på 43 750 kronor per år.
Om värme inte ingår i elkostnaden är priset dock oftast lägre.
Exempel elpris per kWh lägenhet: Enligt Energimarknadsbyrån uppgick elkostnaden för en mindre lägenhet som har en årsförbrukning på mellan 1000-2499 kWh till i genomsnitt 2,67 kr per kWh.

Det innebär att en lägenhet med en årsförbrukning på 2000 kWh per år hade en elkostnad på 5 340 kronor per år.
Visa hela svaret

Vad kostar en kWh att producera?

Vi hör ofta i debatten att el från kärnkraft är dyr, betydligt dyrare än den el som produceras från vind och sol. Ingenting kan vara mer fel. Befintlig kärnkraftsel är betydligt billigare än el från både solpaneler och vindkraftverk. Jag har valt att utgå från två olika avhandlingar från KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) som belyser kostnaderna för el från kärnkraft, solpaneler samt vindkraftverk.

Viktigt när man jämför kostnaderna från olika energikällor är att man även inkluderar kostnaden för bl.a.
Nätanslutningen (dvs.
Att dra elledningar till parker av solpaneler och vindkraftverk) vilket aldrig görs när man tex.
Säger hur billig sol och vindel är.
Elnäten från våra befintliga kärnkraftverk och vattenkraftverk är sedan länge betalda medan kostnaden att dra el till parker av solpaneler och vindkraftverk är mycket kostsamma.

Produktionskostnad för befintliga kärnkraft är ca 25 öre/kWh sedan effektskatten på 6–7 öre/kWh togs bort ( Karlsson T. och Torfgård L., 2018 ). I produktionskostnaden ingår även en avgift på 5 öre/kWh till avfallsfonden (en fond som skall finansiera att vi på ett säkert sätt kan ta hand om kärnavfallet samt demonteringen av kärnkraftverken), en liknande avgift saknas både för vind- och solenergi. Figur 1: Produktionskostnad för kärnkraft inklusive avgift till Avfallsfond, omritad figur efter Karlsson T. och Torfgård L., 2018. Tove Karlsson och Lovisa Torfgård kom fram till att produktionskostnaden utan subventioner var 61 öre/kWh för el producerad av solpaneler men då var inte kostnaden för nätanslutning/byggande av vägar till sol/vindels parkerna medräknad.

You might be interested: Vad Är Skillnaden På En Bräda Och En Planka?

En rimlig anslutningskostnad och byggande av vägar borde ge en 20 – 30 % högre kostnad vilket skulle innebära en produktionskostnad på 73 till 80 öre/kWh, dvs. ca 200 % högre än motsvarande kostnad för kärnkraftsel och då har vi inte tagit hänsyn till kostnaden för att ta hand om avfallet. Idag finns dessutom ingen metod att ta hand om uttjänta solpaneler som innehåller de giftiga ämnena bly, kvicksilver och kadmium.

I en studie av Anwar A. Menezes B. och Sheibeh presenterades Tabell 1 och Figur 2 publicerad av Energikommissionen, Tabell 1 visar att produktionskostnaden för vindel varierar mellan 51-79 öre/kWh mest beroende om det är land- eller havsbaserad vindkraft. Tabell 1: Tabell för kostnader för vindkraft utan subventioner (modifierad Tabell 64). Fördelning av kapitalkostnaden också där man ser att största kostnaden, 60-65 % är för själva vindkraftverket. Drift och Underhålls (DoU) framgår också. Figur 2: Kapitalkostnad och Drift- och underhållningskostnad för vindkraft. Vind Land 10 är 5 st.2 MW vindkraftverk på land; Vind Land 150 är 50 st.3 MW vindkraftverk på Land; Vind Hav 144 är 40 st.3,6 MW vindkraftverk-havsbaserad; Vind Hav 600 är 100 st.6 MW vindkraftverk-havsbaserad (Energikommissionen, 20164).

Vi har alltså sett att vind och solel är 100-200% dyrare än el från kärnkraft. Om så är fallet så borde denna stora skillnad även påverka det elpris vi betalar (som förutom produktionskostnad också består av skatt och moms) och det är också vad man kan se. Figur 3 visar hur elpriset till en början minskat under tiden Australien förlitade sig på att förbränna stenkol för elproduktion.

År 2005 började man ersätta kolförbränning successivt med vindel vilket resulterade i kraftigt höjda elpriser. Figur 3 visar hur elpriset i Australien varierat under 65 år6. NEM i figuren står för National Electricity Market. Figur 4 jämför elpriserna i olika länder sammanställt av Judith Sloan för 2017, En stor anledning till variationen i elpris beror av hur stor andel av elen produceras av vind och sol (vilket dock inte framgår i figuren). Figur 5 visar elpriset för 2017 i australiska cent per KWh i olika länder7. I figur 5 så kopplas informationen om elpriset för kund från Figur 4 till hur stor andel av den total elproduktionen (kärnkraft, biomassa, vattenkraft, kolkraft, naturgas, vind och sol) som kom från vind och sol. Figur 5. – Elpris (inklusive nätavgifter och skatter) i kr/kWh beroende av andelen sol och vind av total elproduktion för Sverige, Tyskland, Danmark, Belgien, Portugal, Frankrike, Polen, Finland, Ungern, UK, Estland baserad på referens 7 samt information från electricitymap.org Sammanfattningsvis kan man säga att de 100-200 % högre kostnaderna för vind- och solel leder direkt till betydligt högre elpriser för kund.

Vi har redan lagt ner 6 av Sveriges väl fungerande kärnkraftverk genom politiska beslut, bla genom den speciella kärnkraftsskatten (som nu dock är borttagen) som gjorde kärnkraften olönsam.
Trenden i Sverige att fortsätta ersätta kärnkraft med vind och solel leder till ytterligare högre elpriser vilket kommer att bli förödande för den svenska välfärden då elintensiva företag ej kommer att etablera sig i Sverige.

Ökade elpriser kommer också drabba framför allt de samhällsgrupper med låga inkomster och “fattiga” pensionärer – är det ett sådant samhälle vi vill ha?
Visa hela svaret

Hur mycket kostar 1 kWh idag?

Aktuella kampanjer och erbjudanden – Erbjudande hos Göta Energi Erbjudande hos Greenely Erbjudande hos Fortum Elpriset i de fyra olika elområdena sätts på nordiska elbörsen Nordpool och bestäms efter hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan på elmarknaden.

SE1 Luleå: 78,39 öre/kWh SE2 Sundsvall: 78,39 öre/kWh SE3 Stockholm: 78,43 öre/kWh SE4 Malmö: 78,43 öre/kWh

Elpriser per timme för Sveriges 4 elområden är just nu, kl.17:00 – 18:00:

SE1 Luleå: 134,44 öre/kWh SE2 Sundsvall: 134,44 öre/kWh SE3 Stockholm: 135,33 öre/kWh SE4 Malmö: 135,33 öre/kWh

Dagens spotpriser (öre/kWh) de senaste 14 dagarna.


Datum	SE1	SE2	SE3	SE4
2022-12-28	78,39	78,39	78,43	78,43
2022-12-27	75,60	75,60	86,94	86,94
2022-12-26	39,32	39,33	39,33	40,32
2022-12-25	76,57	78,95	107,43	107,43
2022-12-24	72,90	72,90	125,75	125,75
2022-12-23	87,88	87,88	186,35	186,35
2022-12-22	176,19	176,19	207,53	207,53
2022-12-21	228,27	228,27	231,78	236,50
2022-12-20	175,48	175,48	203,39	203,39
2022-12-19	108,73	108,73	204,65	208,33
2022-12-18	86,89	86,89	194,49	196,64
2022-12-17	132,55	132,55	265,65	286,16
2022-12-16	139,96	139,96	448,34	449,70
2022-12-15	250,07	250,07	432,74	432,74

Spotpriser (öre/kWh) per månad för varje elområde de senaste 12 månaderna samt glidande medelpris för dagar som gått i nuvarande månad.


Månad	SE1	SE2	SE3	SE4
December 2022 *	225,92	226,01	295,75	298,44
November 2022	122,07	122,07	130,88	134,84
Oktober 2022	50,49	51,32	80,65	81,26
September 2022	100,72	101,12	228,63	241,67
Augusti 2022	18,28	51,86	223,05	304,99
Juli 2022	22,46	22,46	86,61	122,52
Juni 2022	51,11	51,11	126,31	180,37
Maj 2022	57,88	57,88	102,86	139,14
April 2022	52,91	53,65	89,22	113,85
Mars 2022	22,92	22,92	130,33	154,54
Februari 2022	25,79	25,79	77,48	83,86
Januari 2022	28,99	28,99	104,33	109,37
December 2021	66,69	66,69	180,74	187,39

Nuvarande månad visar ett medelvärde för elpriser per dag med 1 – 28 december som fönster. Just nu har vi ett högt elpris i hela Sverige. Vi har också höga elpriser i Europa som påverkar oss då vi är sammankopplade till samma elnät där vi importerar/exporterar från länder såsom Tyskland etc.

Nedläggningen av våra kärnkraftverk har också bidragit till ett mer ostabilt elsystem och svängiga elpriser under den senaste tiden. Under sommaren/hösten 2021 såg vi början av höjda elpriser och som har hållit sig på en hög nivå fram tills idag pga faktorer såsom väder, höga råvarupriser, politiska beslut etc.

för att se aktuella priser på elavtal.


Månad	SE1	SE2	SE3	SE4
November 2022	122,07 +178 %	122,07 +178 %	130,88 +57 %	134,84 +20 %
November 2021	43,89	43,89	83,52	112,56
November 2020	6,61	6,61	24,13	35,35

Spotpris för november månad är angivet i öre/kWh och är det genomsnittliga priset som betalades. Prisskillnad i procent gäller förra månaden jämfört med samma period året innan.
Visa hela svaret

Hur mycket el producerar 1 vindkraftverk?

Innan elen kan matas ut på elnätet måste den passera en transformator som transformerar upp spänningen till nivåer på 10-40 kilovolt. Generatorn och annan känslig utrustning sitter skyddat i maskinhuset, i den så kallade nacellen, högst uppe på vindkraftverkets torn. Q: A: Det står klart att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen.

Vindkraft är en förnybar energikälla då den utnyttjar den energi som kommer från luftens naturliga rörelser, vilka i sin tur drivs av solen. På de höjder där vindkraftverkets rotorblad rör sig blåser det mest under årets kallare delar. Förhållandena för vindkraft är därför bäst under höst och vinter – det vill säga under den del av året då energibehovet är som störst.

Vindkraft är därmed ett av de viktigaste energislagen för att vi ska lyckas minska koldioxidutsläppen och nå våra gemensamma klimatmål, samtidigt som vi behåller konkurrenskraftiga elpriser.
Q: Hur mycket vindkraft kommer att byggas? A: För att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem behöver den svenska vindkraften bli ungefär lika stor som vattenkraften, vilket motsvarar en årlig produktion om cirka 65 terawattimmar.

Vattenfalls livscykelanalys för vindkraftsparken Blakliden Fäbodberget visar bland annat att klimatavtrycket för hela parken på 84 verk är 6–7 gram koldioxid per producerad kilowattimme. När vi planerar nya vindkraftsparker är påverkan på naturmiljön ofta en central fråga och ibland avgörande för om vi får tillstånd att bygga vindkraft.

Q: Vid vilka vindhastigheter producerar vindkraftverken el? A: När det är svag vind eller vindstilla står vindkraftverken i vänteläge. När det blåser tillräckligt mycket, ungefär tre till fyra sekundmeter, startar vindkraftverken automatiskt och matar in el på elnätet. Vid cirka 12–14 sekundmeter ger verken full effekt.

Q: Vilka vindhastigheter kan ett vindkraftverk klara? A: Vindkraftverken med fundament dimensioneras för att klara även kraftiga stormoväder och så kallade 50-årsstormar med vindhastigheter över 40 sekundmeter. Ett sådant exempel är stormen Gudrun, 2005. Vindkraftverken stängs dock av vid ungefär 25 sekundmeter.

De senaste åren har vindkraften genomgått en mycket snabb utveckling.
Landbaserad vindkraft är i stora delar av Europa nu den billigaste formen av ny elproduktion och kan byggas utan subventioner.
Med rätt vindläge har landbaserad vindkraft den lägsta totalkostnaden per producerad kilowattimme, när det kommer till nybyggnation av elproduktion i Europa.

Q: Hur väljer Vattenfall ut områden för nya vindkraftsparker? A: Energimyndigheten har, på uppdrag av regeringen, pekat ut riksintressen för vindbruk, och många av Sveriges kommuner har en vindbruksplan som fungerar vägledande för vindkraftsetableringar. Men den viktigaste förutsättningen för vindkraft är att vindförhållandena är goda.

I dagsläget är Västra Götaland det län som har flest vindkraftverk i Sverige.
Q: Hur gör ni när ni väljer vindkraftverk till era parker? A: Vid vindkraftsprojektering är det lokala vindläget och valet av vindkraftverk det viktigaste.
Designen på verket ska passa för vindläget och klimatet som råder på platsen för att få så stor elproduktion som möjligt.

Den turbin som är dominerande idag (snabblöpande horisontalaxlad) har störst möjlighet att producera el ekonomiskt och säkert.
Många andra varianter har testats under årens lopp och nya lösningar testas hela tiden, men inga alternativ har ännu visat sig kommersiellt gångbara.
Vi följer kontinuerligt teknikutvecklingen för nya typer av vindkraftverk.

En vindmätmast är normalt cirka 120–140 meter hög. I senare skeden kompletterar vi också vanligtvis mätningen med Lidar, vilket är en liknande teknik som Sodar men som istället mäter vinden med hjälp av ljus eller laser. Q: Hur fungerar tillståndsprocessen för en vindkraftspark på land? A: Från att vi hittar en lämplig plats för en vindkraftspark och skriver avtal med markägarna, till att vi har ett lagakraftvunnet miljötillstånd och påbörjar byggnationen av vindkraftsparken tar det lång tid, i de flesta fall ungefär sju till tio år.

Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende och andra berörda för att samla in synpunkter. Vindkraftsparker kräver så gott som alltid tillstånd enligt miljöbalken. Resultatet av undersökningarna och synpunkterna från samråden sammanställs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som lämnas in till en av de miljöprövningsdelegationer som finns i landet tillsammans med en ansökan om miljötillstånd.

Utredningar (1-4 år)Varje projekt inleds med undersökningar av det potentiella projektområdet. Vilka förutsättningar och begränsningar finns på den här platsen? Särskild hänsyn tas till människor, djur, växter och landskap. Vi kontaktar nyckelintressenter i området för tidig dialog. De tidiga utredningarna tar 1-4 år och kompletterande utredningar görs sedan under hela projektets livstid.
Samråd Tidigt i processen bjuder vi in till samråd med myndigheter, närboende och andra berörda av vindkraftsprojektet. Samråd är den del av tillståndsprocessen där de som berörs av projektet kan ställa frågor och bidra med viktig information och synpunkter. All information vi får in från samrådsprocessen sammanställs i en samrådsredogörelse som ingår i ansökan.
Ansökan och MKB (1,5-3 år)En ansökan om miljötillstånd för vindkraftsparken lämnas till miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen för prövning. Till ansökan bifogas också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver vilka effekter vindkraftsparken kan få för människors hälsa och miljö. Miljötillstånd kan endast ges om kommunen tillstyrkt ansökan.
Prövning (2-5 år)Miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd för vindkraftsparken kan överklagas till nästa instans, mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens dom i målet kan i sin tur överklagas till sista juridiska instans, Mark- och miljööverdomstolen, som då beslutar om målet får prövningstillstånd eller inte. Nekas målet prövningstillstånd vinner domen laga kraft och kan inte överklagas.
Detaljprojektering (1 år) Om projektet får ett lagakraftvunnet tillstånd går vi vidare med förberedelser inför upphandling och byggnation. Projektet anpassas efter tillståndets förutsättningar och villkor. Vindturbinernas placeringar och design för vägar och hårdgjorda ytor fastställs inför nästa fas.
Upphandling (1 år)När projektet upphandlas inför byggnation delas det in i ett antal olika huvudkontrakt. Vattenfall upphandlar alltid på affärsmässiga grunder och följer FN:s Global Compacts principer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och kampen mot korruption.
Investeringsbeslut Om projektet får tillstånd och Vattenfalls styrelse bedömer att projektet är tillräckligt lönsamt tas ett investeringsbeslut och byggnation påbörjas kort därefter. Finansieringen kan ske tillsammans med externa investerare.
Byggnation Att bygga en vindkraftspark tar 1-3 år, beroende på vindkraftsparkens komplexitet och storlek. I grova drag sker följande steg: avverkning, markberedning, väg- och kabelarbeten, fibernät och jordlinor, fundament. Sista steget är monteringen av vindkraftverken, som installeras, testas och slutligen sätts i drift.
Drift Vattenfalls vindkraftsparker producerar förnybar el under cirka 95 procent av årets alla timmar, i ungefär 25 år. Löpande service och underhåll av anläggningarna utförs på plats. Dessutom fjärrövervakas vindkraftsparkerna dygnet runt.
Återställning När verken har tjänat ut monteras de ner. Platsen återställs och det mesta av materialet kan återvinnas. För att säkerställa att avvecklingen kan genomföras garanteras pengar för avveckling redan innan vindkraftsparken byggs.

I dagsläget går teknikutvecklingen inom vindkraft snabbare än tillståndsprocessen. Vi måste se till att använda bästa möjliga teknik som finns på marknaden den dag vindkraftsparken ska byggas. Detta innebär att vi redan i tillståndsansökan måste planera för framtidens vindkraftverk. Tekniken går mot högre, effektivare vindkraftverk som kan få ut mer elproduktion från vinden än sina föregångare.

Q: Hur informerar ni om era projekt? A: På Vattenfall ser vi kommunikationen och dialogen med alla intressenter som mycket viktig för att kunna förverkliga våra vindkraftsprojekt.
Vi arbetar aktivt med att skapa dialog och mötesplatser för att få in synpunkter och lokal kunskap om området vi verkar i.

Vi anpassar ofta våra projekt utifrån den information och de synpunkter som kommer oss till del.
Aktuell information om varje vindkraftsprojekt finns att läsa på,
Q: Hur byggs en vindkraftspark? A: Byggfasen brukar pågå i cirka 1–3 år, beroende på vindkraftsparkens storlek, komplexitet och eventuellt vilka byggperioder tillståndet tillåter.

Avverkning Träd inom arbetsområdet avverkas och omhändertas i regel som vid normalt skogsbruk.
Markberedning Vegetation, jordtäcke och morän schaktas. Eventuella berghällar knackas eller sprängs vid behov bort. Det schaktas även för kabeldiken och för fundamenten till vindkraftverken.
Vägar och transport Nya vägar bryts och gamla vägar förbättras, förstärks och breddas vid behov. För att kunna frakta de stora delarna till vindkraftverken från fabrik till parken kan det behövas tillfälliga extraordinära åtgärder som till exempel ombyggnader eller omledning av trafik.
Kablar, fibernät och jordlinor Förläggning av kablar, fibernät och jordlinor utförs och kopplingsskåp uppförs. Anslutningsledningen och nätstationer anläggs normalt av elnätsägaren.
Fundament Det finns olika typer av fundament: bergsförankrade och gravitationsfundament. Bergsförankrat fundament gjuts direkt på berget och förankras med bergbultar medan gravitationsfundament används där jorddjupet är större och fundamentet i sig blir en motvikt till vindkrafterna. Fundamenten gjuts minst en månad innan vindkraftverken monteras.
Montering Vindkraftverken transporteras i delar och sätts ihop på plats. Delarna kommer på specialbyggda lastbilar och monteras ihop med hjälp av stora lyftkranar.
Inkoppling och driftsättning Vindkraftsparken ansluts till elnätet med nedgrävd kabel eller med luftledning.
Städning och återställning Schaktade ytor planeras och efter något år etablerar sig vegetationen igen.
Drift och underhåll Regelbunden service utförs av turbintillverkarens personal eller av Vattenfalls egen servicepersonal.

Elnätsanslutningen är en separat process som drivs av elnätsföretaget.
Elnätsföretaget upprättar även markavtal, genomför samråd och tar fram en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för att få igenom sitt tillstånd.
Energimarknadsinspektionen prövar och beslutar om anslutning till existerande elnät.

Vem som är ansvarig för att underhålla vägarna i området regleras i avtalen, men det vanliga är att den verksamhetsutövare som använder vägen underhåller och återställer den. Q: Kan vindkraftsparker skapa nya jobb till orten? A: Vattenfalls förhoppning är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar.

Q: Utgår det någon ersättning till orter där Vattenfall bygger vindkraftparker? A: Lokalsamhället, långsiktigt engagemang och ansvarstagande är viktigt för oss. Vår förhoppning och ambition är att bidra till positiv utveckling inom de områden och samhällen vi verkar. “Stöd till lokal utveckling” är ett av Vattenfalls sätt att ge tillbaka till bygden omkring en vindkraftspark.

belysning
lokala idrottsklubbar
upprustning av by- och jaktstugor
förstärkning av vägar
stöd till näringslivsutveckling.

Vi är angelägna om att de vindkraftverk som kommer att upphandlas håller en hög säkerhetsstandard och att de är anpassade för vindbruk i aktuellt klimat.
Vattenfall lägger stor vikt på försiktighetsåtgärder i tillståndsansökan för våra projekt.
Q: Kan vindkraftverk börja brinna? A: Brand i vindkraftverk har förekommit men är mycket ovanligt.

Övervakningscentralen kan i sin tur kontakta räddningstjänst samt lokal Vattenfallpersonal. Branddetektorerna är även konfigurerade så att turbinerna stänger av sig själva om larmet skulle gå. I regel går räddningstjänsten inte in i en turbin som brinner. Istället begränsar man området runt den brinnande turbinen och ser till att branden inte sprider sig.

Man ska vara aktsam vid lägre temperaturer och då det finns snö och is i parken. Störst risk är det inom de närmaste tiotalet meterna runt tornet och få isbitar har setts längre än 100 meter från något vindkraftverk. Vid risk för eventuell nedisning tar Vattenfall fram säkerhetsrutiner, exempelvis varningsskyltar och information till särskilt berörda.

Både forskning och vår erfarenhet hittills säger att djur vänjer sig mycket snabbt vid vindkraftverken. Den största påverkan på jakten i en vindkraftspark sker under byggfasen. För att minska störningarna med de begränsningar som gäller för en byggarbetsplats strävar vi alltid efter att upprätta en tidig dialog med berörda jaktlag, jakträttshavare och jakträttsägare.

En del befintliga leder kan eventuellt behöva dras om. Detta sker i så fall i dialog med berörda ansvariga parter. Q: Gäller allemansrätten i vindkraftsparken? A: I en driftsatt vindkraftspark gäller allemansrätten precis som vanligt. Generellt finns inga särskilda säkerhetsavstånd att förhålla sig till och det är fritt att röra sig i och omkring området.

Q: Varför står vindkraftverken ibland stilla, trots att det blåser? A: Vattenfalls vindkraftverk producerar el cirka 95 procent av tiden, men det händer ibland att vindkraftverk står stilla. Det beror oftast på planerade serviceinsatser på vindkraftverket eller att vindkraftverket har tekniska fel och står stilla i väntan på servicetekniker.

Enligt rättspraxis bör den faktiska tiden för exponering av rörliga skuggor vid bostäder inte överskrida åtta timmar per år.
Vattenfall gör alltid beräkningar över hur lång skuggtiden kan bli.
Om det finns risk för att skuggtiden blir oacceptabelt lång stängs verket av för att inte överstiga praxis.
Påverkan från skuggkast avtar med avståndet och är normalt försumbara längre än två kilometer från vindkraftverken.

Det är inget som är speciellt för vindkraftsljud utan gäller för alla typer av ljud.
Enligt rättspraxis får ljudet från vindkraftverk som huvudregel inte överstiga 40 decibel utanför bostäder.
Är ljudnivån för hög när vindkraftverken sätts i drift går den att reglera ned.
Eftersom våra vindkraftsparker måste vara lönsamma ligger det i Vattenfalls eget intresse att verken ska kunna utnyttjas fullt ut utan att de ska behövas regleras ned på grund av för hög ljudutbredning till närmsta bostad.

Det finns inget samband mellan vindkraftverkets storlek och hur mycket det låter. Q: Kan närboende påverkas av lågfrekventa ljud/infraljud? A: Lågfrekvent ljud, mellan frekvenserna 20 och 200 hertz, är i många fall hörbart. Lågfrekvent ljud produceras av de flesta bullerkällor i samhället, exempelvis trafik.