Brandegenskaper Publicerad 2003-09-01 Uppdaterad 2021-06-24 Egenskaperna vid brand beror i hög grad på materialets dimensioner. Finfördelat och mycket tunt trä antänds lätt och brinner snabbt. Trä i grövre dimensioner är svårare att antända och brinner långsamt. Fuktkvot, densitet och ytråhet påverkar också förbränningen.

• Tiden till antändning av massivt trä beror på yttemperaturen, som kan vara svår att bestämma.
• I stället anges vanligen den infallande värmestrålning som krävs.
• Som kritisk undre gräns för antändning i närvaro av en liten låga brukar en värmestrålning med cirka 12 kW/m 2 anges, se diagrammet.
• Yttemperaturen är då vanligen 300–400°C.

Spontan antändning, det vill säga utan låga, sker först vid högre yttemperatur, till exempel 500–600°C. I båda fallen spelar flera andra faktorer in som materialets fuktkvot, densitet, tjocklek, ytråhet och ytbehandling. Om trä värms upp långsamt kan olika temperaturzoner identifieras för den termiska nedbrytningen. Diagram 1. Antändning av trä. Värmeutvecklingen under brand är ofta avgörande för om branden ska utvecklas eller avta. Trä utvecklar efter antändning först relativt mycket värme. När ytan förkolnat avtar värmeutvecklingen, och förbränningen fortsätter med konstant hastighet, se diagram 2.

• Den tid detta fortgår beror på materialets tjocklek.
• Rökutvecklingen från brinnande trä är måttlig och rökgaserna är sällan frätande.
• Vid fullt utvecklad brand är förkolningshastigheten i trä vanligen cirka 0,5-1,0 mm/minut.
• Innanför kolskiktet påverkas träet av den förhöjda temperaturen.
• Träet plasticeras, det vill säga deformationerna ökar under konstant belastning.

Zonen där detta sker, pyrolyszonen, är endast någon millimeter tjock. Innanför denna zon har träet i stort sett normal temperatur, och de flesta egenskaper påverkas inte. Av denna orsak behåller träkonstruktioner sin bärförmåga under relativt lång tid.

Enkla metoder att beräkna träkonstruktioners brandmotstånd finns tillgängliga. Obehandlat trä uppfyller det brandtekniska kravet på ytskikt D-s2,d0 enligt det europeiska klassifikationssystemet för ytskikt (tidigare svensk ytskiktsklass III). Enligt detta system kommer konstruktionsvirke troligtvis att hamna i Euroclass D.

Högre ytskiktsklass kan uppnås genom kemisk brandskyddsbehandling. Diagram 2. Värmeutveckling från en träyta. Bild 1. Det kolskikt som bildas på träytan skyddar de inre delarna och bidrar därmed till att trä bibehåller sin stabilitet under brand. Se även Brandsäkerhet. : Brandegenskaper
Visa hela svaret

Hur mycket värme tål trä?

Värmekapacitet – Trä har en relativt hög specifik värmekapacitet. Den anges i SS-EN 12524 till 1500-1700 J/(kgK). Detta kan jämföras med motsvarande värde för betong, 1000 J/(kgK). Mängden trä är dock begränsad i moderna hus och möjligheten att använda trä för att utjämna klimatvariationer är därför begränsad.
Visa hela svaret

Kan virke självantända?

Vad händer med trä i ett extremt varmt rum? Frågeställare Christian Selberg Universitetslektor, Institutionen för skog och träteknik Fråga Hej! När järn utsätts för tillräckligt hög hetta så smälter det. Men om trä skulle vara i ett extremt varmt rum vad händer då och vad skulle graden på den luft värmen minimalt behöva vara och kan det hända olika saker beroende på hur varmt? Svar

Hej Christian!En otroligt stor och omfattande fråga att besvara.Då trä värms händer lite olika saker beroende på trädslag.Men i huvudsak så avgår olika ämnen i gasform eller bryts ämnen ner till mindre ock enklare strukturer innan de lämnar träbiten.Det mesta i denna process styrs av temperaturen och tid.

Tidigt avgår vattnet som är fritt eller bundet i cellerna. Detta är beroende av hur torr den omgivande luften är. Allteftersom temperaturen stiger avgår olika extraktivämnen. Kemiska ämnen som kan vara mycket komplicerat uppbyggda. Det kan vara en mängd lättflyktiga brännbara gaser som avgår då temperaturen stiger redan över ca 50 grader Celsius.

Allteftersom temperaturen stiger över 100 grader händer alltmer av det som kan liknas vid att veden bryts ner. Veden mörknar och man kan säga att den börjar förkolna. Är det torr luft kan veden självantända redan då temperaturen är ca 150 grader, Upp emot 200 grader börjar veden brytas ner ordentligt och den tappar sin styrka och bärande förmåga.

Samtidigt börjar den anta egenskaper som kan vara intressanta. Runt 200 granders uppvärmning blir trä förändrat så att det inte tar upp vatten i samma utsträckning. Det blir mer beständigt mot röta om man värmt trä till temperaturer över ca 200 grader Celsius.

• Men samtidigt blir det sprött och mindre starkt.
• Om man höjer temperaturen ytterligare bryts trä ner och man börjar få en struktur som alltmer liknar rent kol.
• Detta kan i och för sig vara ett mycket värdefullt material som är mycket energirikt i förhållande till sin vikt.
• Träkoltillverkning var i äldre tider en mycket viktig produkt som användes i Tel exempel järnframställning men också senare i glasindustrin.

Hälsningar Harald Säll : Vad händer med trä i ett extremt varmt rum?
Visa hela svaret

Hur många grader ungefär är normal antändningstemperatur för trä?

Värme – Brännbara ämnen måste uppnå en viss temperatur innan de kan brinna. Papper börjar brinna vid 230 °C medan torrt trä brinner först vid 400 – 500 °C. Antändningstemperaturen beror också på hur syretillförseln är. Ökad syrehalt medför lägre antändningstemperatur.
Visa hela svaret

Vad är det som brinner i trä?

Frågeställare Alma onsdag, 19 december, 2018 – 10:21 Svarat av: Thomas Thörnqvist Professor emeritus, Institutionen för skog och träteknik Linnéuniversitetet Fråga Hej! Vad är det som brinner i trä? Svar Hej Alma! När trä upphettas avger det brännbara gaser från extraktivämnen och flyktigt kol. Detta ger de lågor vi ser när trä brinner. När de flyktiga gaserna är slut börjar trä glöda och då är det fasta kolet i veden som “brinner”.
Visa hela svaret

Hur bränna trä?

Motståndskraftig yta – Att bränna trä ger huset en hållbar ytbehandling, En husbeklädnad av bränt trä har inte bara ett vackert utseende, ytan är även i stort sett underhållsfri och tålig mot både fukt och brand. När man bränner trä blir fibrerna tätare vilket gör att det blir mer motståndskraftigt.

Samtidigt framträder träets struktur och ådring mer. I den japanska traditionen yakisugi bränner man cederträ, därav namnet – yaki: bränd, sugi: ceder. Det går dock utmärk att bränna våra nordiska träslag också, som furu eller gran. Metoden kallas även för shou sugi ban och yakiita – kärt barn har många namn.

I Japan har man sedan länge bränt trä som en ytbehandling tack vare att träet blir så motståndskraftigt. Du kan bränna panel själv med en gasolbrännare. Många utseenden! Bränt trä kan se ut på många sätt, från förkolnat svart till endast lite kolnat på ytan. När du ska bränna trä behöver du ingen annan impregnering, ytan blir motståndskraftig.
Visa hela svaret

Varför bränner man trä?

Genom att bränna träet blir det tätare och håller bättre. Beroende på hur hårt det bränns framträder också träets egen struktur på olika sätt vilket förstås kan skilja sig lite åt beroende på vilka träslag som används. I Japan används traditionellt cederträ vilket också framgår av namnet.
Visa hela svaret

Vilka material kan inte brinna?

Brandsäkra material – För att en brand ska utvecklas krävs värme, syre och ett brännbart material. Brand sprids i en byggnad genom värmestrålning, värmeledning och konvektion (luftrörelser). Olika byggmaterial reagerar olika på brand. Konstmaterial övertänds snabbt — sten, gips, tegel och cellglas brinner inte.

Detsamma gäller betong och lättbetong. Massivträ är svårantändligt. Metall deformeras vid höga temperaturer. Det blir speciellt kritiskt i bärande konstruktionsdelar, som då förlorar sin bärförmåga. Detta var vad som hände den elfte september 2001, när tvillingtornen på Manhattan rasade. Bärande stålbalkar hade då uppnått en sådan hög temperatur att de deformerades och störtade in.

Därför kläs bärande metallbalkar vanligen med brandskyddande beklädnad som gips.
Visa hela svaret

Kan t röd självantända?

T-RÖD KEMETYL RENGÖRING 1L Kan användas som rengöringsmedel, lösningsmedel, fläckborttagare och bränsle. T-Röd används som rengöringsmedel för fönster, speglar, tv-rutan, toalett, badkar, som lösningsmedel för vissa färger och fläckar samt som frostskydd i VVS-system. Kemetyl T-Röd kan även användas som bränsle till spritkök.

Teknisk information Storlek: 1 Liter Säkerhetsdatablad Skadliga ämnen/blandningar som* är skadliga vid hudkontakt, inandning eller förtäring* irriterar hud, ögon eller luftvägar* kan ge hudallergi* kan leda till dåsighet eller att man blir omtöcknad.

Brandfara* Extremt brandfarliga gaser.* Extremt brandfarliga och brandfarliga aerosoler.* Extremt brandfarliga, mycket brandfarliga och brandfarliga vätskor.* Brandfarliga fasta ämnen/blandningar.* Självreaktiva ämnen och blandningar som är brandfarliga/reaktiva, t.ex.

vid uppvärmning.* Organiska peroxider som är brandfarliga/reaktiva, t.ex. vid uppvärmning.* Pyrofora vätskor och fasta ämnen/blandningar (dessa självantänder vid kontakt med luft).* Självupphettande ämnen och blandningar (dessa kan självantända vid lagring i stora mängder). * Ämnen och blandningar som utvecklar brandfarliga gaser eller självantänder vid kontakt med vatten.

: T-RÖD KEMETYL RENGÖRING 1L
Visa hela svaret

Vilken del av elden är varmast?

Ljuslågans olika färger – Många kemiska reaktioner pågår när ett stearinljus brinner – till en kemists förtjusning. Källa: Svante Åberg När ett ljus tänts kommer värmen från lågan att smälta stearinet, vilket sedan sugs upp längs veken av kapillärkraften och förångas. Strax ovanför och runtom den brinnande veken finns en mörk zon och ovanför den ett lysande gult område.

Längst ner är lågan ljust blå. Temperaturen i den mörka zonen är ganska låg, omkring 600 °C, och ökar till omkring 1200 °C i mitten av det gula området. Den högsta temperaturen, 1400 °C återfinner man i den övre ytterkanten av den lysande gula delen av lågan. – Den intressantaste delen av lågan är det lysande gula området, från vilket huvuddelen av ljusutstrålningen kommer.

Detta område kallas också kolzonen eftersom det består av sotpartiklar av kol. Dessa bildas överst i den mörka zonen från sönderdelat stearin, säger Svante Åberg.
Visa hela svaret

Hur varmt blir det i en villabrand?

Temperaturer | Swedisol En typisk husbrand kan glöda i timmar innan den flammar upp. När temperaturen i den övre delen av ett rum stiger till flera hundra grader börjar även andra yttemperaturer i rummet att stiga. Brandspridningen ökar vid 400⁰ C och vid 500–600⁰ C antänds alla brännbara ytor i rummet och det sker en övertändning.
Visa hela svaret

Hur varmt är det i en brasa?

Ta tempen på rökgasen – Med en rökgastemperaturmätare ser du hur varmt det blir i eldstad och skorsten och kan kontrollera hur du eldar. Många försäkringsbolag säljer mätare till rabatterat pris. Är du hyfsat händig installerar du själv. Optimal rökgastemperatur är den som anges för just din eldstad.
Visa hela svaret