Vilket material du väljer – Alla typer av fasader har både för- och nackdelar. Vi rekommenderar att du väljer en fasad som passar husets karaktär. Trä är den absolut vanligaste typen av fasad på svenska hus, vilket inte är så konstigt med tanke på att vi producerar mycket trä.

Det är ett naturligt, levande material som är lätt att arbeta med och som ger dig många valmöjligheter, t.ex. mellan stående eller liggande panel. Det är också relativt billigt. En träfasad håller länge om du sköter den rätt (den måste tvättas och målas om med ungefär 10-15 års mellanrum). De vanligaste träslagen som man brukar använda är gran, tall, lärk eller ceder.

Puts ger en robust fasad som inte behöver lika mycket underhåll som trä. Det räcker oftast att putsa om vart 50:e år. Skador i putsen kostar dock en hel del att laga eftersom man ofta behöver göra om hela sidan som skadats. Det är också bra att tänka på att det är svårare att fästa saker på en putsfasad eftersom den lätt spricker om man borrar i den.

1. Man måste lägga in en luftspalt bakom en putsfasad för att den inte ska vara känslig för fukt.
2. Tegel är ett naturmaterial som ger huset flera hundra års livslängd, vilket också gör det till ett bra miljöval.
3. Tegel är i stort sett underhållsfritt och man behöver inte oroa sig för att fukt ska få fäste.

Tegel är dock relativt dyrt och ger inte lika många valmöjligheter. Problem som kan uppstå är visst fogsläpp, frostsprängningar eller att infästningarna rostar. Många som bygger nytt eller byter fasad i dag vill ha någonting som är mer underhållsfritt och det finns en hel del spännande mer eller mindre nya material att utforska, t.ex.
Visa hela svaret

Kan man lägga puts på trähus?

Fasaden är husets yttersta skydd mot väder och vind, Därför är det viktigt att du ser över fasaden med jämna mellanrum, så att du undviker en mer omfattande fasadrenovering och snabbt kan laga de skador som kan uppstå med åren eftersom en fasadrenovering inte är något gör det själv arbete utan bör utföras av en kunnig entreprenör.

• Om du har ett hus med en välputsad fasad kan underhållet under, 20-30 år, inskränka sig till att tvätta ren putsen från avgaser och andra feta föroreningar.
• Om du har otur med den putsade fasaden kan du även behöva laga sprickor och andra småskador då och då.
• Putsade fasader har gamla byggtraditioner.

Man putsar vanligen på tegel eller betongväggar, men även trähus kan ha putsad yta s.k. reveterad puts. För att putsen ska fästa på ett trähus klär man först fasaden med en s.k. reveteringsmatta. Reveteringsmattan består av vassmattor och finmaskigt hönsnät.

Om en murad fasad har så tunn putsyta att konturen av tegelstenarna fortfarande framträder, är ytan slammad. Oavsett vilket underlag putsen har bör du alltid laga de sprickor som med tiden kan uppstå i det tunna brukskiktet. De flesta skador i putsen uppkommer genom frostsprängningar. Fukt har då kommit bakom putsskiktet och när kylan kommer fryser vattnet mellan vägg och puts, varvid putsen spricker.

För att få en hållbar lagning måste du knacka ner putsen 2-3 centimeter runt sprickan, borsta rent, tunngrunda och sedan fylla igen med nytt putsbruk av samma sort som resten av huset är putsat med. Det finns även andra orsaker till att den putsade ytan får sprickor.

En anledning kan vara att bruket har fått torka för snabbt efter sista påslaget, en annan att huset har fått sättningar. Den stora skillnaden mellan dessa sprickor är att torksprickor är fina och ytliga medan sättningar ger djupa sprickor. Om sättningarna är stora, kan de leda till helt andra och mera omfattande reparationer.

Om huset är tillbyggt kan man inte putsa skarven mellan den nya och den gamla byggnaden. Här ska du istället fylla med en elastisk fogmassa, som kan följa med huskropparnas olika rörelser.
Visa hela svaret

Vad kostar det att byta fasad på huset?

Hur mycket kostar det att byta ytterpanel? – Det här är kanske den viktigaste frågeställningen som många husägare har när det är dags för att byta fasadbeklädnad. För att kunna svara på frågan har vi på Byggstart utarbetat en prisdatabas som utgår från hundratals projekt som har utförts med hjälp av hantverkare som ingår i Byggstarts nätverk.

Vi tar emot en kopia av de olika anbuden som husägarna får och en kopia på fakturan för det anbud som byggherren har valt. Totalpriset för att byta fasadbeklädnad hamnar i regel mellan 1.400 och 2.500 kronor per kvadratmeter väggyta, med ett snittpris på 1.600 kronor per kvadratmeter. För ett helt hus kan alltså kvadratmeterpriset ha en stor inverkan på slutfakturan.

Lite längre ner i artikeln går vi igenom vilka parametrar som avgör om ditt projekt hamnar på nedre eller övre halvan av prisskalan. Priserna ovan inkluderar alla arbets- och materialkostnader som är knutna till projektet. De täcker alltså in både det material som entreprenören köper in och de som du själv ombesörjer inköpet av.

Priserna är mest representativa för bostäder av normal storlek. Med normalbostäder menas fastigheter med två eller två och ett halvt plan. Ett sådant hus har en väggyta på cirka 240 kvadratmeter vilket ger ett totalpris på 380.000 kronor om kvadratmeterpriset ligger på cirka 1600 kronor. För större bostäder kan priset per kvadratmeter bli något lägre.

Anledningen till det är att det finns några skalfördelar som gör att större projekt blir billigare i förhållande till de mindre. Vill du ha offerter på arbetet? Få 3 offerter här,
Visa hela svaret

Vad kostar det att lägga puts på ett hus?

Vad kostar det att putsa fasaden? – På Byggstart har vi tagit fram en prisdatabas som baseras på projekt som genomförts via vår plattform. När det gäller att lägga ny murputs ser vi att kostnaderna landar på mellan 1.500 och 3.000 kr per kvadratmeter väggyta.

Snittkostnaden ligger på runt 2.000 kr/m2. Detta gäller för projekt där man använt standardmaterial, och huset har en standardutformning (medelstort hus med medelsvår tillgänglighet). Det finns alltså stora skillnader mellan priser för den här typen av projekt. I nästa punkt går vi närmare in på vad det är som påverkar kostnaden när man ska lägga murputs.

Priserna som anges ovan inkluderar allt material och arbete. Byggställningar inkluderas också i priset, men denna kostnad ingår inte alltid i entreprenörernas anbud. Priset inkluderar inte heller eventuella kostnader knutna till bygglovsansökan. Läs mer om detta här nedan.
Visa hela svaret

Kan man putsa på trä?

Olika fästtekniker – För att putsbruket skall fästa på träunderlaget måste detta bearbetas eller kompletteras med material som ger bruket fäste. Den äldsta och enklaste metoden var att råhugga timret, d.v.s. att hugga upp tätt sittande spånor i timmerytan, som ger fäste för putsen.

• Metoden var särskilt lämplig invändigt som underlag för en tunn och ganska lätt lerklining, som bättre än kalkbruk fäster på trä.
• Ett starkare underlag fick man genom pluggning, som innebar att man Slog in 25-30 mm.
• Långa, relativt grova, spetsade träpliggar i timret.
• Ibland kan man se hur en ursprungligen endast råhuggen yta vid någon omrevetering har kompletterats med pliggar.

Mot slutet av 1800-talet, när timret avlöstes av plank som väggmaterial, krävdes en annan typ av underlag. Ribbning med glest diagonalspikade ribbor var en metod. En annan mycket vanlig metod var att klä plankstommen med tunna tegelplattor, s.k. reveteringstegel, som ofta hade räfflad yta och spikades fast.

Rörning, d.v.s. glest spikade vassrör, användes redan På 1700-talet både ut- och invändigt; på 1900-talet utvecklades reveteringsmattan som består av trådnät med »invävda« vassrör. Under 1900-talets första hälft blev den vanligaste metoden emellertid att klä plankstommen med glest spikad s.k. spräckpanel, ofta i form av sågat virke av högst 10 cm bredd, som därefter kunde putsas direkt eller klädas med gles reveteringsmatta eller bara ett glest nät av galvaniserad tråd.

Termen spräckpanel kommer av att när man använde spillvirke av bredare dimensioner spräckte man det med yxa till lagom bredd. Man har i senare tid också använt träullsplattor som underlag, d.v.s.3-4 cm tjocka skivor fabricerade av träull och cement.
Visa hela svaret

Är puts dyrt?

Putsad fasad: – Vad är fasadputs? Puts är samlingsnamn för en grov -eller slät beläggning av klak-cementputs, cementbruk eller kalkbruk. Samtliga dessa används frekvent som fasadputs i Sverige. Vilka fördelar finns? Det finns få fasader som slår puts på fingrarna då det handlar om det rent estetiska.

En putsad fasad är, helt enkelt, vacker och tidlös i sin utstrålning. Du kan dessutom välja puts i väldigt många kulörer – men om du ska måla så rekommenderas det att arbetet utförs av en fackman. Detsamma gäller puts i stort; det ska alltid sättas på plats av en kunnig, erfaren fackman. Mindre reparationer kan du genomföra på egen hand.

Puts är, i stort sett, underhållsfritt – även om det då och då kan behövas en tvätt. Särskilt om du valt en ljusare kulör. Vilka nackdelar finns med puts? Som sagt; putsning måste göras av en fackman. Puts är dessutom ganska fuktkänsligt; bor du längs exempelvis kusten så kan den fuktiga luften där göra att putsen spricker.
Visa hela svaret

Kan man putsa en träfasad?

Lägga på puts på träfasad – Vissa avstår från att klä en träfasad med puts, för att man menar att träet förändras med årstiderna och att en puts skulle stänga inne träet som då kan ruttna. Men då tänker man inte på att det är just så man har gjort med hus under flera 100 år; lagt på puts på en träfasad.

Man bör bearbeta underlaget på rätt sätt för att få kalkputsen att fästa på fasaden. Förut – när det var vanligt att lägga på puts på trä – använde man sig av råhugget timmer på fasaden. Det villl säga, man högg upp tätt sittande spånor i träet som gav fäste för putsen. Man kan även få den att fastna genom att göra en pluggning, det vill säga, man slår in 25-30 millimeter långa och relativt grova och spetsade träpluggar i timret. På så sätt kan man få putsen att fastna på träytan. Har man en fasad med plankor – och inte timmer – kan man klä plankorna med tunna tegelplattor, med så kallade reveteringstegel, som har en räfflad yta. Man kan även klä plankorna med glest spikad spräckpanel, ett slags sågat virke med 10 centimeters bredd. Då kan man klä in fasaden med ny puts. Sedan går man till väga, på samma sätt som när man lägger puts på en tegelvägg.

Vi är specialister på fasadrenovering med både traditionella och moderna metoder. Vi erbjuder tjänster inom tak, fasader, fönsterbyten, energibesparing med mera åt bostadsrättsföreningar och företag som söker tjänster i toppklass. Vi delar gärna med oss av referenser från ett flertal större prestigefyllda projekt som vi har arbetat med.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det att putsa ett hus?

Hur lång tid tar en fasadrenovering? – Hur lång tid det tar att putsa en byggnad beror på en rad olika faktorer. Både komplexitet och storlek påverkar tidsåtgången. Detsamma gäller tillgängligheten för platsen. Vi ser att det kan ta så lite som en månad att genomföra en fasadrenoveringen av ett enplanshus med enkel åtkomlighet.

1. För större byggnader såsom lägenhetshus på flera våningar, kan det ta upp till tre månader.
2. Om byggnaden har stuckaturer eller andra utsmyckningar som också behöver renoveras kan projektet ta längre tid än så.
3. Dessa uppskattningar berör själva arbetet.
4. Förberedelser och eventuell bygglovsansökan kan i sin tur ta flera veckor.

Här nedan kan du läsa mer om vilka åtgärder som kräver bygglov.
Visa hela svaret

Hur gammalt kan ett trähus bli?

Klokt att amortera i takt med slitage – Även om man har satt en teoretisk livslängd på parkettgolv så är slitaget inte detsamma i alla bostäder. Underhållet skiljer sig från ägare till ägare och gör du saker och ting själv lönar det sig att reparera, men det kan bli dyrt att låta hantverkare göra jobbet.

Det viktigaste är att du är medveten om att alla delar i huset har en begränsad livslängd – om du inte gör något. Du måste komma ihåg att i långa loppet så påminner din villa om expansionskärlet. Förr eller senare lönar det sig inte längre att reparera. Det blir billigare att riva ner och bygga nytt. Det blir det kanske inte under din tid, men det är klokt att vara förberedd och justera nedräkningen och ha betalat alla lån den dag nedräkningen hamnar på noll.

Informationerna ska endast ses som uppskattningar av den tekniska livslängden. När en arkitekt samarbetar med en byggnadsingenjör om ett nytt hus använder de sig av tre åldersbegrepp. Byggnadsdelen ska hålla i 50 år, i 100 år eller i 150 år – minst. Våra försäkringsbolag använder sig däremot av en helt annan beräkning baserad på hur snabbt en byggnadsdel kan avskrivas ekonomiskt.

Om försäkringsbolaget gör en uppskattning av hur länge en takbeläggning med en given taklutning kan hålla så är det bara en uppskattning som används vid bedömning av åldersavdrag efter en skada. Men för varje aktuellt fall tvingas man se på hur länge delen rent faktiskt har hållit, hur den har underhållits, hur konstruktionen ser ut och om den påverkas av väder och vind etc.

Men dessa uppskattningar av den tekniska medellivslängden för olika byggnadsdelar kan vara till stor hjälp för en villaägare. För det vore ju smart att ha betalt de olika byggnadsdelarna när de är avskrivna, Uppskattningarna finns på Internet på ett antal sidor, som du hittar om du ber Google leta efter “Teknisk livslängd” för byggnadsdelar.

Olla också med ditt eget försäkringsbolag vilka uppskattningar som används. I Danmark har man däremot vågat sig på att ange hur lång livslängd en byggnadsdel har under förutsättning att man inte gör något. Vi har kikat lite på dessa informationer och har tagit fram några exempel. I våra tabeller betyder ett F försäkringsbolagens avskrivningstid (på utvalda ställen) och ett L betyder livslängd från dansk information.

UNDERLAGSTAK Det är väl nästan en regel att man i dag har ett underlagstak och allra vanligast är det fasta råsponttaket, men det kan även vara av plywood, masonit och vinyl. Underlagstaket bör ha samma eller längre livslängd som takbeläggningen eftersom man inte kan byta underlagstak utan att ta bort hela takbeläggningen.

Här är några exempel. HUVAR OCH HÄNGRÄNNOR Ventilationshuvar, stuprör, hängrännor, vinkelrännor, täckprofiler och takfotsplåt brukar man klassa gemensamt och livslängden brukar vara mycket lång. Men det är mycket viktigt att du undersöker hur det är på din villa och inte nöjer dig med uppskattningarna, som trots allt endast gäller teknisk medellivslängd.

Hängrännor och stuprör av plast kan ha mycket kort livslängd om de utsätts för strängkyla och is och sprängs av kylan (gäller ofta endast gamla delar). VINDSKIVOR/TAKFOTSBRÄDOR Från början har man nog tänkt att vindskivor och takfotsbrädor ska vara offerträ, alltså trä som man är beredd att byta ut ganska ofta eftersom träet sitter på utsatta ställen.

Men placeringen innebär också att de skyddar andra delar av taket som är viktiga. Uppskattningarna nedan är för fyra olika varianter, men vi får inte glömma att man också kan välja kompositmaterial och fibercement, som båda har lång livslängd. YTTERTAK Du kan lätt komma åt yttertaket (om villan inte består av mer än högst två plan) och du kan lika gärna välja ett billigt tak med kort livslängd som ett dyrt tak med lång livslängd.

Det är ingen större skillnad mellan den ekonomiska livslängden för ett tegeltak och ett papptak (se nedan). Det viktigaste är väl att taket håller medan du bor i huset och att det verkligen passar i stil till huset. För byte av tak krävs en byggnadsställning.

Ett gott råd är att undvika att falla för den färg på takbeläggningen som är modern just nu. YTTERVÄGGAR Det finns nästan inte två ytterväggar som är likadana, även om materialet är detsamma. De vänder åt olika håll, har murats på olika sätt, något står i skugga och andra i starkt solsken. Det är också stor skillnad mellan de olika materialen som används.

En träfasad ska underhållas regelbundet och håller i kanske 700 år – det har vi exempel på i Sverige. Tegel håller också mycket länge, men fogarna måste ses över och repareras ganska regelbundet. Här är ett urval. FÖNSTER Fönster av hög kvalitet håller mycket länge.

Ja, man kan nästan säga hur länge som helst bara de underhålls på rätt sätt. Nackdelen är att vi har utvecklat energifönster och därför ersätter vi gamla funktionsdugliga fönster för värmens skull. Men det finns förstås fönster vars träverk ruttnar. FASTA RÖR OCH RADIATORER Rörinstallationer borde hålla i evighet för det orsakar problem när ett rör rostar.

Men nu ser vi hur många ingjutna rör från 70-talet blir otäta och orsakar stora skador, som kostar mycket att åtgärda. Men det stämmer ju med rörens livslängd. Skadorna kan förhindras endast om rören ersätts. Det bästa är att lägga rör i tomrör för då kan de bytas på ett enkelt sätt.

• TAKFÖNSTER I Skandinavien hade vi i stort sett endast ett slags takfönster förr.
• De var ofta av järn och har nästan alla ersatts av moderna typer, som är byggda för att inte kräva mycket underhåll.
• GOLV Det mesta av golvkonstruktionen ligger så skyddad att man inte kan ange någon livslängd för den.
• Skador inträffar individuellt och kan orsakas av byggfusk så att det nästan är meningslöst att ange en förväntad livslängd.

Här anger vi den endast för den synliga delen och den gäller vid underhåll. Ladda ner artiklen i PDF-format, så som den ursprungligen såg ut i tidningen Gör Det Själv. Text: Bo Karlsen. Foto: Lasse Hansen och Kristian Septimius Krogh. Ritning: Allan Højen Gör som över 80.000 andra,
Visa hela svaret

Måste man ha nät vid putsning?

Putsnät används för att minimera risken för sprickbild- ningar i putsskiktet. I vissa fall kan nätet tillsammans med infästningar fungera som putsbärare för putsbruket. Starka underlag och underlag med bra vidhäftning t.
Visa hela svaret

Kan man putsa huset själv?

En skickligt utförd fasadrenovering med fasadputs kan hålla sig fin i flera decennier. Det är dock inte så lätt som det kan verka att slå på bruk, stocka och brädriva. Om du inte har erfarenhet från putsarbeten bör du därför göra dina första försök på en mindre och inte alltför exponerad väggyta.

• De viktigaste detaljerna för ett lyckat resultat är en genomvattnad och väl rengjord yta, tunngrundningen som får bruket att fästa mot väggen, ett välblandat putsbruk och att den nyputsade ytan skyddas från att torka alltför snabbt.
• Det sistnämnda är en förutsättning för att putsen ska kunna bilda ett starkt ytskikt.

Putsningsarbete är inget jobb för amatören eftersom det fordrar en hel del träning, alltså ett visst handlag. Men för den händige och med lite övning kan även en amatör lära sig att putsa. Du kan putsa på de flesta underlag, även om betong, byggblock och i viss mån tegel är vanligast.

1. Oavsett vilket underlag du väljer är det viktigt att detta är ordentligt rengjort och genomvattnat innan du tunngrundar en vägg.
2. Om du missar att vattna till exempel en tegelvägg, suger de torra murfogarna åt sig av vattnet i tunngrundningen och putsbruket.
3. Resultatet av detta blir att putsskiktet ganska snart spricker längs murfogarna.

För att få ett jämnt putsskikt över hela väggen ska du använda så kallade putslister. Avståndet mellan putslisterna brukar vara mellan en och två meter, allt beroende på hur stark man är. Eftersom det går åt cirka 20 kilo putsbruk per kvadratmeter väggyta bör du hellre sätta listerna med ett mindre avstånd än att vara övermodig.

• Det kan nämligen annars bli alltför tungt att “stocka av” putsbruket.
• När du slagit på tunngrundning och putsskikt ska ytan få sin struktur.
• Detta gör du exempelvis genom att brädriva eller glätta med särskilda verktyg.
• Ytan på brädet, som kan vara av stål, filt, trä etcetera ger ett mer eller mindre slätt ytskikt.

Med andra verktyg och annan teknik kan du även få fram andra strukturer. Väderleken spelar stor roll vid putsningsarbeten. Ett par saker som är extra viktiga att komma ihåg när det gäller vädret är att dygnstemperaturen inte får understiga +5’C, att det inte bör regna för kraftigt, men inte heller vara alltför torrt och varmt.

• I det senare fallet måste den nyputsade ytan skyddas minutiöst för att inte torka för snabbt.
• Det bästa är då en kombination av fuktig säckväv eller dylikt och upprepad strilbevattning.
• Som husägare kan man vid flera tillfällen behöva lagningsputsa eller lägga ett helt nytt putsskikt på en mur, vägg eller mindre huskropp.

Innan du ger dig på ett så stort arbete som hela boningshuset, bör du dock tänka och räkna både en och två gånger. Även om du har lyckats med flera mindre putsningsarbeten är huset ett jätteprojekt, som – om du misslyckas – kan kosta väldigt mycket pengar.

Förutom den garanti du får på ett professionellt utfört putsarbete, är tekniken idag också annorlunda. Putsbruket slås inte längre på för hand utan sprutas på fasaden med hjälp av en brukspump och sprutmunstycke eller trattspruta. Rätt utfört kan ett sådant ytskikt hålla både tjugo och trettio år. Putsskiktet har flera funktioner.

Förutom att en sådan yta kan vara mycket dekorativ kan den också utjämna ett ojämnt underlag. Rätt pålagt skyddar putsen också mot klimatskiftningar som kan vara mycket hårda påfrestningar på till exempel en huskropp. Det är på grund av denna skyddande inverkan som det är så viktigt att putsen häftar väl mot underlaget och inte spricker.
Visa hela svaret

Vad är skillnaden mellan putsbruk och murbruk?

Vi går igenom: –

1. Torrbetong
2. Murbruk
3. Putsbruk
4. Tunnputsbruk
5. Vidhäftande bruk
6. Fogbruk till kakel
7. Gipsputs
8. Restaureringsbruk.

Du kan bland annat läsa om:

• när du ska använda de olika typerna av bruk
• vad de olika siffer- och bokstavskombinationerna på brukpåsarna betyder
• vilka ingredienser det är i de olika bruksorterna.

Superstark, mycket hård och tät blandning av cement och sand för alla nya golv och fundament. Typiskt C 100/400 0-4 eller grövre. Den väldigt enkla anvisningen med 1 del cement till 4 delar sand innebär att du vid lite större arbeten ofta själv blandar till bruket. Det kan användas som primer/ett första skikt både på nya och äldre murverk. TYPISKA NAMN OCH BLANDNINGAR:

• Torrbetong
• Gjutmix
• Cementbruk
• Betong (t.ex. C 100/400 0-8 eller 0-4)
• Färdigbetong (för stora uppgifter där betongen pumpas direkt ned i exempelvis det fundament som ska gjutas via en betongkanon)

ÄVEN LÄMPLIGT TILL:

• Putsskikt på golv
• Reparationer på betong
• Ett första skikt före ett putsskikt

Starkt murbruk för nytt murverk med lika delar cement och hydratkalk, t.ex. KC 50/50/700 0-4. Mer elastiskt än torrbetong, dels på grund av kalkhalten och dels på grund av att det bara innehåller ca hälften så mycket bindemedel i förhållande till sand jämfört med torrbetong. TYPISKA NAMN OCH BLANDNINGAR:

• Murbruk
• Receptbruk
• Funktionsbruk
• Kalk-/cementbruk
• KC 50/50/700 0-4 (starkt bruk)
• KC 35/65/650 0-4 (medelstarkt bruk)
• KC 20/80/650 0-4 (svagt bruk)

ÄVEN LÄMPLIGT TILL:

Reparationer på nytt murverk som har murats upp med samma typ av bruk.

Starkt putsbruk till nytt och nyare murverk med lika delar kalk och cement, t.ex. KC 50/50/700 0-2 – alltså som murbruk, men med lite finare korn. Kornen är fortfarande så stora att du kan bygga upp skikt på 10-12 mm åt gången – och så stora att det är svårt att släta till ytan. TYPISKA NAMN OCH BLANDNINGAR:

• Betongputs
• Sockelputs
• Finputsbruk
• Grovputsbruk Putsbruk

ÄVEN LÄMPLIGT TILL:

• Reparation av skador på betong
• Putsskikt på nyare, utvändiga väggar

Starkt tunnputsbruk för nytt och nyare murverk, typiskt KC 50/50/700 0-1. De fina kornen gör det svårt att bygga på tjockleken så putsen används i stort sett bara som den yttersta slutputsen. Putsen kan både användas på en putsad botten och vid putsning med tunnputs med synlig sten under. TYPISKA NAMN OCH BLANDNINGAR:

• Tunnputsbruk (t.ex. KC 50/50/700 0-0,6 eller 0,1)
• Bruk till säckskurat tegel

ÄVEN LÄMPLIGT TILL:

Putsskikt på murade fundament och socklar (med låg cementhalt)

Cementbruk med tillsatt lim. En ganska ny typ av bruk som normalt är ganska dyrt, men som löser uppgifter som tidigare gav stora problem. Mycket vidhäftande, mycket elastiskt. Lim på poröst underlag och på kakel – och används ofta vid armering med glasfibernät. Finns både som grundputs och slutputs. TYPISKA NAMN OCH BLANDNINGAR:

• Multiputs
• Multi 280
• Häftbruk

ÄVEN LÄMPLIGT TILL:

• Ett första skikt på slätt underlag
• Fyllning av fogar med ett djup på max.15 mm

Klassiskt, finkornigt cementbruk för kakel. Kornstorleken varierar lite. Välj därför inte bara efter färg utan även efter fogbredd. TYPISKA NAMN OCH BLANDNINGAR:

• Klinkerfog
• Kakelfog
• Bruk för slutputs (t.ex. C 100/750 0-1)

ÄVEN LÄMPLIGT TILL: Gipsbaserat bruk har på några år blivit mycket populärt, eftersom det är mycket lätt att arbeta med och kan hålla för tjocka skikt som stelnar blixtsnabbt. Kan endast användas inomhus. TYPISKA NAMN OCH BLANDNINGAR: ÄVEN LÄMPLIGT TILL:

• Putsskikt på gipsväggar och innertak
• Reparationer av innertak

Starkt, elastiskt och diffusionsöppet bruk som är baserat på hydratkalk och hydraulisk kalk, t.ex. KKh 50/50/500 0-4 för murning, KKh 35/65/700 0-2 för putsskikt och KKh 35/65/700 för tunnputs. På så gott som allt äldre murverk bör du undvika att foga/putsa med cementbruk, eftersom det är hårdare och tätare än underlaget. Här är restaureringsbruk perfekt. TYPISKA NAMN OCH BLANDNINGAR:

• Hydrauliskt kalkbruk
• Kh 100/400 0-4
• KKh 20/80/475 0-4

ÄVEN LÄMPLIGT TILL: ´* Murning av gammalt murverk Det finns ingen anledning till att bli förvirrad av siffer- och bokstavskombinationerna när du tittar på en påse med bruk. Bokstäverna talar om vilka bindemedel som ingår, medan de första siffrorna beskriver blandningsförhållandet mellan bindemedel och sand.

• Slutsiffrorna visar sandens kornstorlek.
• De flesta typer av bruk består huvudsakligen av kalk, cement och sand.
• Under senare år har många dock fått en uppfräschning med tillsatser som bl.a.
• Gör dem mer vidhäftande eller elastiska.
• Det har gjort det betydligt lättare att hitta ett lämpligt bruk för t.ex.

upputsning av släta ytor.

• Cement (C) ger en mycket stark, mycket hård och tät puts.
• Hydraulisk kalk (Kh) ger en mycket stark puts, men långt ifrån så hård och diffusionstät som cement.
• Hydratkalk (K) ger en ganska stark, men mycket elastisk och öppen puts.

Sand ingår som fyllnadsmedel i allt bruk. Storleken på de största kornen ska passa för uppgiften: Ju tjockare skikt desto större korn. Kornstorleken anges på påsen i millimeter, t.ex.0-4 mm. Den erfarne muraren har alltid spetsat sitt bruk med bl.a. djurhår och aska för att ändra dess utseende och egenskaper. Idag sker detta i fabriken med noggrant uppmätt plastmaterial som t.ex.:

• Pigment som ger kulör.
• Lim och bindemedel som ökar brukets vidhäftning och seghet.
• Fibrer av hår och plast som ökar segheten och förebygger sprickor.

Text: Sune Navntoft. Foto: Kristian Septimius Krogh, Lasse Hansen m.fl. : Så väljer du rätt bruk
Visa hela svaret

Kan man putsa en träfasad?

Lägga på puts på träfasad – Vissa avstår från att klä en träfasad med puts, för att man menar att träet förändras med årstiderna och att en puts skulle stänga inne träet som då kan ruttna. Men då tänker man inte på att det är just så man har gjort med hus under flera 100 år; lagt på puts på en träfasad.

Man bör bearbeta underlaget på rätt sätt för att få kalkputsen att fästa på fasaden. Förut – när det var vanligt att lägga på puts på trä – använde man sig av råhugget timmer på fasaden. Det villl säga, man högg upp tätt sittande spånor i träet som gav fäste för putsen. Man kan även få den att fastna genom att göra en pluggning, det vill säga, man slår in 25-30 millimeter långa och relativt grova och spetsade träpluggar i timret. På så sätt kan man få putsen att fastna på träytan. Har man en fasad med plankor – och inte timmer – kan man klä plankorna med tunna tegelplattor, med så kallade reveteringstegel, som har en räfflad yta. Man kan även klä plankorna med glest spikad spräckpanel, ett slags sågat virke med 10 centimeters bredd. Då kan man klä in fasaden med ny puts. Sedan går man till väga, på samma sätt som när man lägger puts på en tegelvägg.

Vi är specialister på fasadrenovering med både traditionella och moderna metoder. Vi erbjuder tjänster inom tak, fasader, fönsterbyten, energibesparing med mera åt bostadsrättsföreningar och företag som söker tjänster i toppklass. Vi delar gärna med oss av referenser från ett flertal större prestigefyllda projekt som vi har arbetat med.
Visa hela svaret

Måste man måla trähus?

Hur ofta ska man måla fasaden? Hur ofta man behöver måla om sin fasad beror delvis på vart i Sverige man bor och vilken typ av hus som skall målas. Det är stor skillnad på fasadmålning av en trävilla och en putsad fasad, men en vanlig trävilla behöver i vanliga fall inte målas om mer än vart 10–15 år sålänge ni använder träfärg av god kvalité.
Visa hela svaret

Hur gammalt kan ett trähus bli?

Klokt att amortera i takt med slitage – Även om man har satt en teoretisk livslängd på parkettgolv så är slitaget inte detsamma i alla bostäder. Underhållet skiljer sig från ägare till ägare och gör du saker och ting själv lönar det sig att reparera, men det kan bli dyrt att låta hantverkare göra jobbet.

Det viktigaste är att du är medveten om att alla delar i huset har en begränsad livslängd – om du inte gör något. Du måste komma ihåg att i långa loppet så påminner din villa om expansionskärlet. Förr eller senare lönar det sig inte längre att reparera. Det blir billigare att riva ner och bygga nytt. Det blir det kanske inte under din tid, men det är klokt att vara förberedd och justera nedräkningen och ha betalat alla lån den dag nedräkningen hamnar på noll.

Informationerna ska endast ses som uppskattningar av den tekniska livslängden. När en arkitekt samarbetar med en byggnadsingenjör om ett nytt hus använder de sig av tre åldersbegrepp. Byggnadsdelen ska hålla i 50 år, i 100 år eller i 150 år – minst. Våra försäkringsbolag använder sig däremot av en helt annan beräkning baserad på hur snabbt en byggnadsdel kan avskrivas ekonomiskt.

1. Om försäkringsbolaget gör en uppskattning av hur länge en takbeläggning med en given taklutning kan hålla så är det bara en uppskattning som används vid bedömning av åldersavdrag efter en skada.
2. Men för varje aktuellt fall tvingas man se på hur länge delen rent faktiskt har hållit, hur den har underhållits, hur konstruktionen ser ut och om den påverkas av väder och vind etc.

Men dessa uppskattningar av den tekniska medellivslängden för olika byggnadsdelar kan vara till stor hjälp för en villaägare. För det vore ju smart att ha betalt de olika byggnadsdelarna när de är avskrivna, Uppskattningarna finns på Internet på ett antal sidor, som du hittar om du ber Google leta efter “Teknisk livslängd” för byggnadsdelar.

• Olla också med ditt eget försäkringsbolag vilka uppskattningar som används.
• I Danmark har man däremot vågat sig på att ange hur lång livslängd en byggnadsdel har under förutsättning att man inte gör något.
• Vi har kikat lite på dessa informationer och har tagit fram några exempel.
• I våra tabeller betyder ett F försäkringsbolagens avskrivningstid (på utvalda ställen) och ett L betyder livslängd från dansk information.

UNDERLAGSTAK Det är väl nästan en regel att man i dag har ett underlagstak och allra vanligast är det fasta råsponttaket, men det kan även vara av plywood, masonit och vinyl. Underlagstaket bör ha samma eller längre livslängd som takbeläggningen eftersom man inte kan byta underlagstak utan att ta bort hela takbeläggningen.

1. Här är några exempel.
2. HUVAR OCH HÄNGRÄNNOR Ventilationshuvar, stuprör, hängrännor, vinkelrännor, täckprofiler och takfotsplåt brukar man klassa gemensamt och livslängden brukar vara mycket lång.
3. Men det är mycket viktigt att du undersöker hur det är på din villa och inte nöjer dig med uppskattningarna, som trots allt endast gäller teknisk medellivslängd.

Hängrännor och stuprör av plast kan ha mycket kort livslängd om de utsätts för strängkyla och is och sprängs av kylan (gäller ofta endast gamla delar). VINDSKIVOR/TAKFOTSBRÄDOR Från början har man nog tänkt att vindskivor och takfotsbrädor ska vara offerträ, alltså trä som man är beredd att byta ut ganska ofta eftersom träet sitter på utsatta ställen.

1. Men placeringen innebär också att de skyddar andra delar av taket som är viktiga.
2. Uppskattningarna nedan är för fyra olika varianter, men vi får inte glömma att man också kan välja kompositmaterial och fibercement, som båda har lång livslängd.
3. YTTERTAK Du kan lätt komma åt yttertaket (om villan inte består av mer än högst två plan) och du kan lika gärna välja ett billigt tak med kort livslängd som ett dyrt tak med lång livslängd.

Det är ingen större skillnad mellan den ekonomiska livslängden för ett tegeltak och ett papptak (se nedan). Det viktigaste är väl att taket håller medan du bor i huset och att det verkligen passar i stil till huset. För byte av tak krävs en byggnadsställning.

Ett gott råd är att undvika att falla för den färg på takbeläggningen som är modern just nu. YTTERVÄGGAR Det finns nästan inte två ytterväggar som är likadana, även om materialet är detsamma. De vänder åt olika håll, har murats på olika sätt, något står i skugga och andra i starkt solsken. Det är också stor skillnad mellan de olika materialen som används.

En träfasad ska underhållas regelbundet och håller i kanske 700 år – det har vi exempel på i Sverige. Tegel håller också mycket länge, men fogarna måste ses över och repareras ganska regelbundet. Här är ett urval. FÖNSTER Fönster av hög kvalitet håller mycket länge.

Ja, man kan nästan säga hur länge som helst bara de underhålls på rätt sätt. Nackdelen är att vi har utvecklat energifönster och därför ersätter vi gamla funktionsdugliga fönster för värmens skull. Men det finns förstås fönster vars träverk ruttnar. FASTA RÖR OCH RADIATORER Rörinstallationer borde hålla i evighet för det orsakar problem när ett rör rostar.

Men nu ser vi hur många ingjutna rör från 70-talet blir otäta och orsakar stora skador, som kostar mycket att åtgärda. Men det stämmer ju med rörens livslängd. Skadorna kan förhindras endast om rören ersätts. Det bästa är att lägga rör i tomrör för då kan de bytas på ett enkelt sätt.

TAKFÖNSTER I Skandinavien hade vi i stort sett endast ett slags takfönster förr. De var ofta av järn och har nästan alla ersatts av moderna typer, som är byggda för att inte kräva mycket underhåll. GOLV Det mesta av golvkonstruktionen ligger så skyddad att man inte kan ange någon livslängd för den. Skador inträffar individuellt och kan orsakas av byggfusk så att det nästan är meningslöst att ange en förväntad livslängd.

Här anger vi den endast för den synliga delen och den gäller vid underhåll. Ladda ner artiklen i PDF-format, så som den ursprungligen såg ut i tidningen Gör Det Själv. Text: Bo Karlsen. Foto: Lasse Hansen och Kristian Septimius Krogh. Ritning: Allan Højen Gör som över 80.000 andra,
Visa hela svaret