Sommaren och hösten är den tid på året då fastighetsägare med sjötomt i första hand renoverar sin brygga eller anlägger en ny. För att undvika onödiga kostnader och att i värsta fall behöva riva bryggan i efterhand är det viktigt att ha kännedom om de bestämmelser som gäller.

Som de flesta känner till har vi i Sverige något som kallas för strandskydd. Strandskyddet infördes 1975 för att trygga allmänhetens tillgång till våra stränder. Strandskyddet har därefter också fått till syfte att skydda de växter och djur som lever vid stränderna. Strandskyddet innebär att det generellt är förbjudet att bygga något inom de områden som omfattas av strandskydd.

Strandskyddet sträcker sig i vanliga fall 100 meter upp på land och lika långt ut i vattnet. Ibland kan strandskyddet vara utökat och sträcka sig upp till 300 meter från strandlinjen. I vissa fall har kommunen eller länsstyrelsen beslutat att helt upphäva strandskyddet, detta sker ofta inom områden som omfattas av en detaljplan.

1. För att få reda på vad som gäller för din fastighet vänder du dig till kommunen.
2. För att få anlägga en brygga inom ett område som omfattas av strandskydd krävs dispens.
3. Detsamma gäller om du ska ersätta en befintlig brygga med en ny.
4. Du får däremot renovera en brygga utan dispens.
5. En ansökan om dispens ges oftast in till kommunen.

För att få dispens krävs att bryggan inte försämrar villkoren för växter och djur eller allmänhetens tillgång till platsen. Därutöver krävs att det finns ett så kallat särskilt skäl. Vilka de särskilda skälen är framgår av miljöbalken. Det vanligaste skälet till att dispens ges är att området redan används på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddet.

Det kan t.ex. röra sig om en brygga som ska anläggas som ersättning för en befintlig brygga, eller en brygga som ska anläggas så nära ett bostadshus att allmänheten på grund av bostadshusets hemfridszon inte har någon rätt att vistas vid stranden. Behövs bryggan för att du ska kunna ta dig till din fastighet är det också ett skäl för dispens.

Det är dock normalt sett svårt att få dispens för att anlägga en brygga där det tidigare inte funnits någon. På landsbygden finns fler skäl att få dispens om området där din fastighet ligger är utpekat av kommunen som ett landsbyggdsutvecklings-område.

1. Om du bygger en brygga utan dispens så kan kommunen i efterhand förelägga dig att riva bryggan.
2. Det går att ansöka om dispens i efterhand men har du anlagt en brygga utan att först ansöka om dispens riskerar du att anmälas för miljöbrott.
3. Du kommer också att få betala kostnaderna för kommunens tillsyn.

För en mindre privat brygga krävs inget bygglov. Ska arbete utföras i vattnet, vilket normalt är fallet vid anläggandet av en brygga, måste du i allmänhet göra en så kallad anmälan om vattenverksamhet till länsstyrelsen i förväg. Benjamin Rönne-Petersen Biträdande jurist holmgrenhansson ADVOKATBYRÅ AB [email protected] 073 300 39 97
Visa hela svaret

Måste man ha bygglov för att bygga brygga?

Ändrad lovplikt för hamn för fritidsbåtar – Det krävs inte bygglov om kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser har beslutat om undantag från krav på bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en hamn för fritidsbåtar. Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap.2 § 2 § Trots 1 § krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra 1.

• En anläggning som avses i 1 § 4 eller 5, om det är fråga om en liten anläggning som är avsedd endast för en viss fastighets behov, 2.
• Ett vindkraftverk som avses i 1 § 6, om verket omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap.
• Miljöbalken, 3.
• En parkeringsplats som avses i 1 § 8, om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg, 4.

en anläggning som avses i 1 § 2, 7 eller 10 och som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, 5. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om en anläggning av liten omfattning i form av en eller flera containrar i omedelbar närhet till en pågående verksamhet inom ett industriområde och anläggningen inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller 6.

En anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om högst två enheter i form av fritidsbåt, husvagn eller husbil som a) placeras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, b) är av säsongskaraktär, c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och d) inte placeras i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap.13 § plan- och bygglagen (2010:900).

Åtgärder som avses i första stycket 5 och 6 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Bestämmelserna i 9 kap.7 och 8 §§ plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för andra anläggningar än byggnader.

1. Förordning (2017:102).
2. Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap.7 § 7 § I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap.15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att 1.
3. Inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller 2.

inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad, b) göra en liten tillbyggnad, c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.

• För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.
• Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

Ändrad lovplikt
Visa hela svaret

Får man bygga brygga på egen mark?

“Vill inte gärna höra vad jag inte får göra” Hej Lisa, jag är en fiskare som ska bygga brygga på min fastighet, det behöver jag väl inga tillstånd till. Eller? PS. Som person är jag sån att jag inte gärna vill höra om vad jag inte får göra, utan om vilka möjligheter jag har.

Jurister överväger ofta vilka alternativa handlingssätt som är möjliga i en given situation, och redovisar ofta risker med det ena och det andra. Men självklart finns det också möjligheter, låt oss fokusera på dem i dag. Om du vill bygga en brygga bör du för det första beakta strandskyddet. Strandskyddet gäller vid havet, insjöar och vattendrag, och syftar till att långsiktigt dels att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, dels att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Inom strandskyddat område råder förbud mot att uppföra bland annat en brygga. De areella näringarna, såsom exempelvis fisket, omfattas dock av ett undantag från detta förbud. Om det är så att bryggan behövs för ditt yrkesfiske och att du inte kan nyttja en redan befintlig brygga i närområdet så kan du ha goda möjligheter att omfattas av detta undantag.

Ett råd är att höra med kommunen om du omfattas av undantaget så slipper du chansa. Om du inte faller in under undantaget så kan du istället ansöka om en särskild dispens från förbudet hos kommunen. Du behöver också överväga om bryggan kräver bygglov. Om din brygga ska omfatta plats för flera båtar så kan den vara bygglovspliktig.

Bygglov krävs nämligen för att bland annat anordna en småbåtshamn, och detta oberoende av vad småbåtshamnen är till för. Det innebär att bygglov även krävs om hamnen är till för yrkesfiske. Trots att fisket är en areell näring så är inte bryggor för fiske undantagna från krav på bygglov.

1. Detta eftersom undantaget från kravet på bygglov som finns i lagstiftningen för ekonomibyggnader endast gäller för byggnader och inte för anläggningar såsom bryggor.
2. Om du har möjlighet kan du försöka dimensionera din brygga i syfte att undvika en bygglovsprövning.
3. De vägledande rättsfall som har behandlat saken tyder på att det i de flesta fall krävs flera båtplatser för att småbåtshamnen ska vara bygglovspliktig.

Mindre bryggor med enstaka båtplatser för en fastighets behov är vanligtvis inte bygglovspliktiga. Det kan dock vara så att även en småbåtshamn med enbart en båtplats kan kräva bygglov om hamnen medför en stor omgivningspåverkan eller har stor påverkan på allmänna intressen.

1. Andra faktorer som prövningsmyndigheten kan beakta för att avgöra om bygglov krävs för bryggan är vidare vilka konsekvenser den har för närboende exempelvis i form av ökad trafik och buller, och vilken inverkan den har på det rörliga friluftslivet eller landskapsbilden.
2. Även här gör du därför klokt i att höra med kommunen.

Uppförandet av en anläggning i ett vattenområde är vidare vattenverksamhet, vilket betyder att du ska anmäla din byggnation till länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd vid mark- och miljödomstolen för den, beroende på hur omfattande den är. Kraven för att få bedriva vattenverksamhet är bland annat att du måste ha rådighet (förfoganderätt) över vattnet där verksamheten ska bedrivas, samt att nyttan av verksamheten från allmän och enskild synpunkt ska överväga kostnaderna, skadorna och olägenheterna av den.

1. Du kan behöva ansöka om tillstånd även för en vattenverksamhet av mindre omfattning, exempelvis om bryggan kan påverka värdefull natur eller om någon enskild påverkas och inte samtycker.
2. Du riskerar då att hamna i en process som kan bli kostsam och ålägger dig ett långtgående ansvar att bland annat utreda förhållandena på platsen.

Det är vanligt förekommande att man tror sig omfattas av undantaget för de areella näringarna i strandskyddslagstiftningen trots att detta inte alltid är fallet. Det är också vanligt att man missar de parallella prövningar som ska ske, exempelvis av bryggor.
Visa hela svaret

Får man bygga en flytbrygga?

Generellt krävs det någon form av tillstånd för att anlägga en flytbrygga beroende på omfattning, men för enskilda mindre bryggor krävs oftast inte bygglov, om inte platsen omfattas av strandskydd. Du kan då behöva ansöka om dispens. Du behöver också ansöka om bygglov om du ska uppföra ett båthus eller förrådshus etc.
Visa hela svaret

Hur nära grannens tomt får man bygga en brygga?

Brygga skapar frågor om tomtgräns Redan 2006 beslutade länsstyrelsen om att ge strandskyddsdispens för anläggandet av bryggan och gav även klartecken för viss muddring. Men den nuvarande ägaren till granntomten, som ärvde huset av sin far för några år sedan, undrar om allt verkligen stämmer.

• Enligt Lantmäteriet finns det nämligen ingen ägare till strandremsan där bryggan ligger, detta på grund av landhöjningen.
• Har ägaren till bryggan rätt att muddra, lägga ut sten, gräva diken och klippa gräs på andra sidan gränslinjen? frågar sig grannen.
• Remsan vid stranden är outredd och det finns ingen tomtgräns som går ut mot vattnet fram till strandlinjen.

Leif Ekström som också bor i Hållsviken är god vän till grannen och representerar honom i ärendet. Tidigare var det en liten tunn skurbrygga, säger han, och påpekar att bryggan på grund av sin placering nu faktiskt är allmän. – Bryggan är allmän med gångväg så att folk kan gå eller cykla ner.

Men nu ser det ut som en privatägd brygga, folk är rädda att använda den. På Länsstyrelsen säger man att gränsdragning av det här slaget är lättare sagt än gjort. – Ett alternativ för att räta ut frågetecknen skulle vara att ta ut en lantmätare till platsen för att göra en fastighetsbestämning som avgör vart fastighetsgränsen går.

Men det kan bli en kostsam historia, att bestämma gränser för fastigheter i vatten kan vara komplicerat, säger miljökonsulten Christer Södereng. SN når ägaren till bryggan, byggherren Veselin Mijac, över telefon på semestern. – Det är första gången jag hör detta.

Han är öppen för att rätta till sina eventuella misstag.– Jag hoppas att vi är på vår tomt, men enligt lag finns det inget hinder att placera en brygga intill grannens tomtgräns, säger Mijac, som själv äger ett byggbolag.– Men jag ska kontakta Lantmäteriet, som får komma ut och kolla när jag är tillbaks från semestern. Om jag har gjort något fel rättar jag till det, säger Mijac och passar också på att poängtera att bryggan absolut får användas av de som vill:– Allmänheten har alltid rätt att använda vår brygga, och alla andras bryggor.

: Brygga skapar frågor om tomtgräns
Visa hela svaret

Får man sitta på en privat brygga?

Tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Allemansrätten betyder att andra personer kan få vistas på någon annans mark under den förutsättning att man inte förstör eller stör. Detta framgår av 2 kap 15 § 4 stycket regeringsformen och 7 kap 1 § miljöbalken,

• Allemansrätten ger dock bara personer rätt att vistas på annans egendom i kortare perioder och ägaren får inte hindras i sin användning av bryggan.
• Vid nyttjande av allemansrätten måste man ta hänsyn till hemfridszonen.
• Hemfridszonen är ett område som anses vara privat och ska få vara ostört, det är området som är närmast runt bostadshuset eller fritidshuset.

Inom denna zon är det fastighetsägaren som har full rådighet över marken och ingen har rätt att vistas där utan lov. Inom denna zon gäller därmed inte allemansrätten. Ett problem kring detta är att det inte generellt finns något mått för hur stor hemfridszonenen är, utan detta varierar från fall till fall.

• Detta gäller för såväl land som för vatten.
• Äganderätten begränsar dock allemansrätten, till exempel är det tillåtet med kortare förtöjning vid en brygga, så länge inte bryggan ligger på någons tomt.
• Den som nyttjar bryggan för kortare förtöjning får inte hindra ägaren i dennes nyttjande av bryggan.
• Detsamma gäller för någon som vill använda bryggan för att bada.

För sådant nyttjande är det fritt att använda bryggan, så länge den inte ligger på en tomt så nära ett bostadshus att ägaren hindras i sitt nyttjande. För att andra ska få använda bryggan måste den alltså ligga utanför tomten, den måste även vara utom synhåll för ägaren, närmare bestäm från ägarens bostad.

• Om bryggan ligger på en tomt, innebär detta att så fort ägaren kommer till bryggan är man skyldig att lämna bryggan eftersom ägaren har rätt att utnyttja bryggan ifred utan hinder från annan.
• Om bryggan ligger inom hemfridszonen får samfällighetsföreningen avgränsa tomtplatsen med staket eller häckar.

Om däremot strandtomten utgör ett större markområde/strandområde och eventuella bryggor ligger en bit ifrån bostadshusen, alltså väl utanför hemfridszonen, får ni kanske acceptera att andra personer vistas och kanske till och med badar inom det område där ni har er brygga,

Däremot har allmänheten ingen rätt att använda er brygga annat än för en helt tillfälligt badande. Allmänhetens användande av bryggan ska ske på ett sätt som inte innebär att skada eller olägenheter uppkommer för markägarna. Rättsfallet NJA 1996 s.495 begränsar allemansrätten vid konstant utnyttjande av annans mark som leder till skador och olägenheter som klart överstiger vad man ska tåla i fråga om allemansrätt och rättsfallet HFD 2012 ref.70 ger viss rätt att ta ut skälig ersättning för allmänhetens användande av en anläggning.

Sammanfattningsvis gäller även allemansrätten på privata bryggor så länge dessa inte är inom hemfridszonen och så länge inte bryggans ägare blir förhindrad att använda sin brygga eller lider olägenhet på annat sätt. Det finns inget förbud mot att tillfälligt bada vid bryggan om den ligger utanför hemfridszonen.

1. Ni kan därför avvisa folk som upptar er brygga med hänvisning till att ni äger bryggan och att deras användning stör er när ni själva ska använda den då ni inte får plats.
2. Se gärna https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8161-6.pdf?pid=3915,
3. För mer information råder jag dig att kontakta länsstyrelsen i ditt län.

Hos dem kan du få information om vilka regler som gäller i ditt område, samt hur långt hemfridszonen sträcker sig på samfällighetens fastighet. Har du några fler frågor är du välkommen att återkomma, om något är oklart i mitt svar kan du mejla mig [email protected] Vänligen,
Visa hela svaret

Får man bygga brygga på sjötomt?

Hejsan, Aktuell lagstiftning: Plan- och bygglagen samt miljöbalken. Bygglov har preskriptionstid på 10 år Det stämmer att så kallad svartbygge (byggnad, anläggning och dylikt) har en preskriptionstid på 10 år och efter detta kan inte kommunen bestämma om ett så kallad rättelseföreläggande, se plan- och bygglagen 11 kap 20§.

• Det innebär efter 10 år så kan inte kommunen riva byggnaden på grund av att den inte har haft bygglov, det innebär dock inte att den är laglig – man måste ändå skicka in en ansökan för att det ska bli lagligt.
• Själva bygglovet är därför preskriberat och man kan inte med hjälp av plan- och bygglagen göra så att bryggan rivs eller flyttas.

Strandskydd har ingen preskriptionstid Däremot är en brygga byggd vid stränder. Byggen vid stränder och vid vatten kräver att man får dispens från strandskyddet. Strandskydd har ingen preskriptionstid och gäller vid havet, insjöar och vattendrag som huvudregel, 7 kap 13§ miljöbalken.

Det är länsstyrelsen och kommunen som bestämmer om dispens men det är endast länsstyrelsen som kan upphäva strandskydd för ett helt område. Kommunen bestämmer endast dispens för områden där strandskydd gäller, se 17 kap 18 och 18a §§ samt 17 kap 18b. Naturligtvis har inte jag nog med information för att ge information om huruvida bryggan bryter mot strandskyddet men jag rekommenderar att du hör av dig till kommunen och informerar dem om bryggan.

Du bör även höra av dig till länsstyrelsen. Kommunen har en skyldighet att utreda om bryggan strider mot strandskyddet och om det gör det – vidta åtgärder. Jag hoppas jag har svarat på din fråga. Har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till [email protected].
Visa hela svaret

Får man sätta upp skylt med privat brygga?

Slutsats om skyltning av privat mark –

Det är inte okej att sätta upp skyltar som hindrar folk från att ta del av mark som är skyddad av allemansrätten. För att få sätta upp sådana skyltar så krävs det ett tillstånd från kommunen eller länsstyrelsen.Om markägaren har satt upp en skylt utan tillstånd så kan kommunen be denne att plocka ner skylten. Detta kan kombineras med en bot.Det är tillåtet att sätta upp förbudsskyltar som hindrar folk från att överträda er hemfridszon.Har ni en privat brygga så är det okej att sätta upp en skylt med texten Privat brygga. Dock är det tillåtet för utomstående att vistas på bryggan en kortare tid, så länge de inte hindrar er från att använda bryggan.Finns det en enskild väg på er tomt så är det tillåtet för er att sätta upp en skylt som förbjuder motortrafik. Det är dock inte tillåtet att förhindra gående, cyklande eller ridande personer att ta del av vägen. Vill man ändå hindra folk från att vandra på er väg så krävs det ett tillstånd på samma sätt som ovan.Det är tillåtet att sätta upp en skylt som uppmärksammar faror på marken. Exempelvis om där finns tjurar eller branta stup.

Visa hela svaret

Vem äger en brygga?

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga berör ett av juridikens mest intressanta men också komplicerade områden. Svaret kan se väldigt olika ut beroende på de rådande omständigheterna. Jag ska försöka ge ett så konkret svar jag kan utifrån det som du beskrivit i din fråga.

Vem äger bryggan? Den som äger bryggan är den som beslutar om renoveringen av den. Om fastighetsägaren är den som tillfört bryggan är huvudregeln att detta utgör ett fastighetstillbehör ( 2 kap 1 § jordabalken ). Detta innebär att den som äger fastigheten även äger bryggan. Då står det ägaren fritt att sköta underhåll av bryggan ( 14 kap 1 § andra stycket jordabalken ).

Att du har servitut innebär inte per automatik att du har äganderätten. Om du (eller tidigare servitutshavare) är den som anlagt bryggan föreligger det som kallas ägarkongruens, och bryggan är inte fastighetstillbehör till den ( 2 kap 4 § jordabalken ).

I sådant fall är det du som äger bryggan, du som ska sköta underhållet, och då är det upp till dig vem som får renovera bryggan. Skulle den nya ägaren renovera bryggan innebär inte i sig att äganderätten övergår till denne. Särskilt när man talar om servitut säger man att om anläggningen (bryggan) redan var anlagd då servitutet ingicks är den som regel tillbehör till den tjänande fastigheten.

Om den byggts av den härskande fastighetens ägare blir den däremot i regel tillbehör till den härskande fastigheten Jag tolkar det som att du är den som anlagt bryggan. I sådant fall är du ägare till bryggan och den nya fastighetsägaren kan inte överta renoveringsobjektet hur som helst.

1. Vad gäller enligt servitutet? Huvudregeln i svensk rätt är att avtal ska hållas.
2. Servitut är ett visserligen en unik avtalsform, men denna regel gäller oavsett.
3. Att det är framgår av servitutet att du ska få anlägga och begagna båtplats innebär att det är detta som gäller.
4. Så länge servitutet är gällande är nya ägaren till den tjänande fastigheten skyldig att låta dig göra det.

Enligt min uppfattning innefattar begagnande av båtplats helt kart att man får ha båt på platsen. Annars är det inte mycket till båtplats. Hindrar den nya ägaren dig från att begagna båtplatsen har han brustit i sin skyldighet på grund av servitutet ( 14 kap 7 § jordabalken ).

Du har då rätt att kräva att få fortsätta begagna båtplatsen enligt servitutet. Går ägaren inte med på det rekommenderar jag att ansöka om handräckning hos Kronofogdemyndigheten i första hand ( 1 § och 4 § lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning ). Detta är betydligt billigare och snabbare än att väcka talan hos tingsrätten.

Har du frågor kring det eller behöver hjälp med det kan du kontakta oss på [email protected], Sammanfattning Kort sagt är det den som byggt bryggan som äger den. Var det en tidigare ägare till den tjänande fastigheten som byggde bryggan är den nya fastighetsägaren ägare till bryggan.
Visa hela svaret

Får man bygga brygga på strandskydd?

Kan jag få dispens från strandskyddet? – Vill du bygga, ändra eller åtgärda något inom ett strandskyddat område, till exempel bygga en brygga eller en friggebod? Om du har ett särskilt skäl kan du få dispens från strandskyddet. De särskilda skälen står i sin helhet i 7 kap.18 c–d § miljöbalken, och innebär att du kan få dispens om området:

är ianspråktaget på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, är väl avskilt från stranden av till exempel en större väg eller järnväg, behövs för en anläggning som måste ligga vid vatten och behovet inte kan tillgodoses utanför området, behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, behöver användas för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet, behöver användas för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

Om platsen ligger inom ett utpekat område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, ett så kallat LIS-område, kan du få dispens om det du vill göra:

bidrar till utvecklingen av landsbygden, är att bygga ett enstaka en- eller tvåbostadshus i anslutning till befintliga bostadshus.

Även om du får ett beslut om dispens, gäller strandskyddet för platsen fortfarande. Dispensen betyder bara att du får tillstånd att genomföra just det bygge eller den åtgärd du har fått dispens för. Du ansöker om dispensen hos din kommun. För vissa områden är det istället länsstyrelsen som beslutar om dispens. Kontakta din kommun för att få information om vad som gäller inom ett visst område.
Visa hela svaret

Hur lång är en brygga?

Enligt domstolsfall räknas en brygga som enskild så länge det inte är tio båtar eller fler som ska kunna förtöjas. Om bryggan har plats för fler än 10 båtar är den bygglovspliktig.
Visa hela svaret

Kan en flytbrygga ligga i på vintern?

Kan en flytbrygga ligga i på vintern och året runt? Ja, absolut kan en flytbrygga ligga i året runt. Det man får tänka på är hur tjock isen kan bli så att pontonerna får dimensioneras efter detta. Man får även ta hänsyn om det är mycket drivis, då man får dimensionera förankringen efter detta. En flytbrygga kan alltså hålla för is och vinterförhållanden i proportion till hur robust och massiv den är.
Visa hela svaret

Får man fiska från bryggan?

Även om fiske inte ingår i allemansrätten får du fiska fritt med spö och vissa andra handredskap längs kusterna och i våra fem största sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. För fiske i andra vatten krävs fiskekort eller annat tillstånd.

Havs- och vattenmyndigheten är den myndighet som ansvarar för frågor om fiske, och som tillhandahåller information om regler för fisket: Lagstiftning som rör fritidsfiske Du kan tillfälligt lägga till vid eller använda en brygga som ligger utanför en tomt. Om den som äger bryggan själv behöver använda bryggan måste du självklart flytta på dig.

Att tälta enstaka dygn ingår i allemansrätten, men tältning i flera dygn eller tältning i grupp med flera tält kräver lov från markägaren. Att tänka på:

Ta alltid reda på vad som gäller där du vill fiska. Ta med skräpet hem, även linor och krokar. Stör inte växt- och djurliv. Håll avstånd till boningshus, allemansrätten gäller inte inom hemfridszon. Allemansrätten gäller inte på åkermark eller annan mark som kan ta skada, exempelvis planteringar. Färdas du på vatten, visa hänsyn genom att inte störa omgivningen med onödigt buller eller höga svallvågor. Iläggning av båt med dragbil eller trailer ingår inte i allemansrätten, för det krävs markägarens tillstånd. Att köra med motordrivet fordon på is omfattas inte av allemansrätten. I skyddade områden finns särskilda föreskrifter kolla alltid upp vad som gäller för det område som du tänkt besöka.

Visa hela svaret

Får man sola på någon annans brygga?

Kan jag neka folk att uppehålla sig vid privat brygga? Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad är problemet? Som jag uppfattar din fråga undrar du om du kan neka folk att uppehålla sig vid sjön med tillhörande brygga som ligger inom er tomtgräns.

För att besvara din fråga blir det aktuellt att se om dessa personer har rätt att uppehålla sig där på grund av allemansrätten. Eftersom du nämner att tomtgränsen går ut i sjön utgår jag från att det rör sig om en privat badplats. Vad innebär allemansrätten? I Sverige existerar den grundlagsreglerade allemansrätten vilket innebär att alla har tillgång till naturen,

I framgår det att var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet, Allemansrätten innehåll är inte tydligt reglerat utan den får tolkas mot bakgrund av andra sedvänjor och bestämmelser. Huvudregeln är att allemansrätten omfattar all natur såväl allmän som privat mark, både land och vatten.

När gäller allemansrätten? Från huvudregeln finns ett flertal undantag där allemansrätten kan begränsas. Att en badplats tillhör en tomt kan till exempel vara ett sådant undantag eftersom den då kan räknas till den så kallade hemfridszonen. Hemfridszon innebär att de som äger ett hus har rätt till att det närmaste området kring boendet ska vara ostört och privat.

Här finns det inte heller någon specifik reglering gällande hur stort området ska vara vilket gör att varje person som nyttjar badplatsen ska agera med hänsyn och inte störa husägarna. Möjligtvis kan ett staket eller en väg markera att badplatsen ingår i hemfridszonen.

Slutsats Avslutningsvis så kan utomstående ha rätt att bada, sola och så vidare vid en privat badplats så länge området omfattas av allemansrätten och inte av hemfridszonen. I ert fall hade området möjligtvis kunnat anses ingå i er hemfridszon men eftersom det som sagt inte finns någon exakt reglering gällande områdets storlek blir det här en bedömningsfråga.

Om området inte anses ingå i er hemfridszon har folk rätt att vistas på badplatsen under förutsättning att de inte stör omgivningen eller förstör miljön. Vidare får personerna endast vistas där tillfälligt och ni som ägare får inte hindras i er användning av bryggan.
Visa hela svaret

Får man plantera häck mot grannen?

Placering av häck – För att bibehålla god sikt är det viktigt att redan vid planteringstillfället föreställa sig trädens och buskarnas utveckling några år framåt så att man placerar dem tillräckligt långt från vägen. Växterna brer ut sig olika mycket beroende på vilken art man väljer, vilken klimatzon man befinner sig i, jordens beskaffenhet och skötseln.
Visa hela svaret

Får man gå på andras bryggor?

Att köra med motordrivet fordon på is ingår inte i allemansrätten. Isbelagda vattenområden är en form av terräng. Det innebär att terrängkörningslagen gäller även vid färd på is. Isområde är att likna med snötäckt terräng. Körning på is är därför inte uttryckligen förbjuden enligt terrängkörningslagen.

• Det kan dock finnas bestämmelser inom vissa områden som förbjuder körningen.
• Inom vattenskyddsområden, naturreservat och andra skyddade områden kan det finnas särskilda föreskrifter som anger att körning i terräng (vilket då även gäller snötäckt terräng) inte är tillåten.
• Ommunen kan genom lokala trafikföreskrifter reglera körning på bland annat sjöis.

Behöver terrängkörningen på snötäckt mark och isbelagda sjöar regleras inom ett större område kan kommunen göra det med stöd i terrängkörningslagen. Ta reda på vad som gäller där du vill köra.
Visa hela svaret

Får vem som helst gå in på min tomt?

Grundregeln i allemansrätten är att vi får gå nästan överallt i naturen och på annans mark så länge vi inte stör eller förstör. Men det finns några undantag. Vi får inte gå på växande gröda och vi måste ta hänsyn till hemfridszonen.
Visa hela svaret

Hur vet man om det är privat brygga?

Inte störa och inte förstöra. Så länge du håller dig till det så medger Allemansrätten stor frihet att vistas på privat mark – och bryggor. Foto: Johannes Nordemar Är bostadshuset utom synhåll och ägaren inte där? Då är det i princip fritt fram att lägga till – även om det hänger en privat-skylt på bryggan.

Men grundregeln är att inte störa och inte förstöra. Den svenska allemansrätten är unik. Den ger oss både frihet och ansvar att vistas i naturen. Det står till och med om den i grundlagen: “Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten.” Den främsta tanken i allemansrätten är att inte störa och inte förstöra.

Om vi följer detta har vi, med vissa begränsningar, rätt att färdas över andras marker och vatten samt att under kortare tid uppehålla oss där. För båtfolk blir det aktuellt varje gång vi lägger oss vid en ö som ägs av någon annan. Eftersom förtöjning vid öar oftast är kortvarig, något dygn eller två, har vi rätt att uppehålla oss även på privat mark.

Men det finns några undantag. Hemfriden eller markägarens ekonomiska intressen får aldrig kränkas. Den som uppehåller sig på annans mark måste därför ta stor hänsyn. För att inte kränka hemfriden ska man hålla sig borta från hus, gård och fartyg. Det är inte heller tillåtet att gå över eller vistas på någons tomt.

Exakt vad som menas med “tomt” preciseras tyvärr inte i allemansrätten. Enligt “Allemansrätten – Vad säger lagen?” är en tomt vidsträckt kring bostadshus, men betydligt mindre kring ekonomibyggnader, båthus och liknande. Därför kan en markägare inte räkna med att områden kring bryggor och stränder anses vara “tomt”, om inte bostadshuset ligger precis i närheten.

Ibland sätter fastighetsägare upp skyltar som talar om att exempelvis en brygga är privat. Finns det inget bostadshus i närheten begränsar den skylten inte allemansrätten. Att använda någon annans brygga för tillfällig förtöjning eller bad är därför fullt tillåtet. Används bryggan av ägaren, eller om ägaren hindras från att använda sin brygga, är det en helt annan sak.

Då störs ju fastighetsägaren. Samma princip gäller vid ankring och förtöjning vid stränder. Vid längre vistelse, flera dygn, bör båtgäster ha fastighetsägarens godkännande. Det kan även finnas lokala förbud, som skydd för fågellivet, som inskränker allemansrätten.
Visa hela svaret