Vasaskeppet var en imponerande krigsmaskin – Att bygga Vasa tog nästan två år. Det blev ett praktfullt fartyg. Det 61 meter långa (69 meter inkl bogspröt) och 10,5 meter breda regalskeppet Vasa vägde 1 300 ton. Stormasten reste sig 52 meter över kölen. Vasa byggdes med totalt 72 kanonportar, men när skeppet seglade ut hade inte alla kanonerna hunnit bli färdiga.

Kanonerna var värda betydligt mer än själva skeppet. Bestyckningen utgjordes därför av 64 bronskanoner, av vilka 48 stycken (24-pundare) fanns på de två täckta, genomgående batteridäcken – totalt fanns här 56 kanonportar varav åtta alltså saknade kanoner som inte levererats. Högst upp på skeppet, på övre däck fanns det sekundära artilleriet som bestod av lättare kanoner och hakebössor (en slags minikanoner som fästes på relingen och användes för att skjuta skrot och hagel mot fiendeskeppens besättning och soldater).

Trots de saknade kanonerna var Vasa med sina kanoner ändå sin tids mäktigaste krigsskepp vad gäller eldkraft. Besättningen uppgick till 137 man plus 300 soldater (de senare var inte ombord när skeppet sjönk).
Visa hela svaret

Hur många ekar gick det åt att bygga vasaskeppet?

Historia – När Gustav II Adolf tillträdde den svenska tronen år 1611 var den svenska flottan i dålig kondition. Flottan bestod mest av gamla och illa underhållna skepp. Flottan var dessutom inte särskilt stor. År 1620 började kungen satsa på att bygga upp flottan igen. Forskarna tror att Vasa började byggas år 1626. År 1625 lät Gustav II Adolf beställa in fyra nya skepp. Två större och två mindre. Vasa var ett så kallat regalskepp. Hon fick sitt namn av riksregalierna. Endast de största skeppen uppkallades efter dessa. Byggnaden av skeppet påbörjades antagligen år 1626 och hon byggdes på Stockholms skeppsgård.
Visa hela svaret

Hur lång tid tog det för Vasa att sjunka?

På bara några minuter vändes glad feststämning till katastrof och mänsklig tragedi. Det var den 10 augusti 1628 när det som skulle vara Östersjöns mest fruktade krigsskepp, Vasa, gick under i Stockholms ström inför ögonen på dem som byggt henne. Det var sen eftermiddag när det äntligen var dags.

Det nybyggda Vasa låg förtöjt nedanför slottet Tre Kronor. Bryggan var packad med nyfikna åskådare. Vattnet i huvudstaden vimlade av småbåtar som på nära håll ville följa hur den mäktiga krigsmaskinen gled ut från Stockholm. Besättningen hade fått ta med sig anhöriga eftersom det var skeppets första färd.

Tanken var att fruar och barn skulle stiga av vid Vaxholm innan det bar av till flottbasen på ön Älvsnabben i Stockholms skärgård. Där skulle man invänta vidare order för att fortsätta mot kriget i Polen. När befallningen om avsegling till kriget väl kom skulle 300 soldater tas ombord.
Visa hela svaret

När började män bygga vasaskeppet?

Regalskeppet Vasa byggdes 1626-1628 på kronans skeppsgård på norra Blasieholmen. Det kantrade och sjönk söder om Beckholmen på sin jungfruresa den 10 augusti 1628. Fartyget var felkonstruerat; undervattenskroppen var för liten och barlasten otillräcklig i förhållande till rigg, kanoner och övervattensskrov.

Under 1600-talet bärgades de flesta kanonerna men fartyget föll sedan i glömska. Marinteknikern Anders Franzén återfann Vasa 1956. Den 24 april 1961 bröt hon vattenytan. År 1962 öppnade det provisoriska Wasamuseet. Sedan 1988 ligger skeppet i nya Vasamuseet i Galärvarvets torrdocka. Läs mer på Vasamuseets webbplats (extern länk) Foto från Stockholmskällan : Regalskeppet Vasa i Beckholmsdockan 17 juni 1961.

Fotograf: Ingemar Gram.
Visa hela svaret

Hur mycket kostade det att bygga vasaskeppet?

Publicerad 13 aug 2009 kl 11.36 Vad kostade egentligen bygget av regalskeppet Vasa, undrar Skepp o’hoj och får svar i Frågespalten. HUR MYCKET KOSTADE VASA? Hörde på radion i morse att det i veckan var årsdagen av regalskeppet Vasas förlisning. Vad kostade egentligen bygget av det här skeppet? Skepp o’hoj Foto: Jan Düsing SVAR: – Det kontrakterade priset för Vasa, utan rigg, var 40 000 silverdaler.

Månadslön för en båtsman var fyra daler och årslön för Vasas kapten 1628 var 450 daler, säger Magnus Olofsson på Vasaenheten vid Statens maritima museer. Kostnaden för Vasa skulle alltså motsvara cirka 90 årslöner för en välavlönad kapten eller 10 000 månadslöner för en båtsman. Till detta kommer kostnader för riggen som vi inte känner till.

– Tyvärr är det svårt att komma längre än så i spekulationerna. Man kan konstatera att det var ett dyrt skepp som grävde stora hål i rikets finanser, och då ska man hålla i minnet att Vasa var bara ett av flera liknande fartyg som byggdes under den andra halvan av 1620-talet, säger Magnus Olofsson.

• Foto: Anwar Hussein Collection VARFÖR NIAS INTE LADIES? Vem kollar översättningar från engelska på tv-serier och filmer? Att skolbarnen har svårt för att placera you på rätt ställe, det förstår jag.
• Men att en översättare placerar you fel är illa.
• Det händer ofta i klassiska överklassmiljöer.
• Till exempel får medelålders ladys i sina slott höra “Mrs Townsend, har du varit”.

Detta är en olämplig översättning, Marianne Alves SVAR: Om jag förstått din fråga rätt så tycker du att you borde översättas till ni när det handlar om till exempel hur fina damer och herrar blir tilltalade av tjänstefolk. – Generellt försöker vi återge stilen.

Och i de sammanhang som du anger kan jag tycka att de skulle vara bättre med ni, svarar Malin Westfelt, översättare på SVT. Men det finns också tillfällen då man väljer att göra det motsatta. – I franskan niar man mycket, mycket mer än vad vi någonsin gjort. Det händer till och med att kärlekspar niar varandra, något som vi skulle tycka är konstigt.

Då vill vi göra franskan mindre exotisk och föra handlingen närmare tittaren genom att ändra till du, säger Malin Westfelt. Hon berättar att det här är en av de vanligaste synpunkterna från tv-tittare som hör av sig, och hon framhåller att det inte handlar om okunskap från översättarens sida.

– Översättaren är sällan någon som är obildad. Det här är något vi är medvetna om och arbetar med. Foto: Steffen Schmidt FLUGAN – EN INSEKT UTAN HEM En irriterande fluga fick mig att fundera. Har flugor hem som de återvänder till om kvällen. Likt getingar och myror och bin. Eller far flugor omkring lite hit som dit, helt vilsna i tillvaron? En fluga gör ingen sommar SVAR: – Ja, jag har inte tänkt på det, svarar Torsten Nordander, intendent på Naturhistoriska i Göteborg, men kommer snart med ett nytt svar efter att ha rådfrågat sina kollegor.

– Nej, det har de inte. De vimsar omkring under dagarna och sedan är det bra med det, svarar han. Men hur gör de när de väljer var de till exempel ska lägga ägg? – De väljer ett ställe som är bra för larverna. Där det finns ruttnade växter eller djur. Ställen där larverna kan utvecklas till nya flugor.
Visa hela svaret