Tryckimpregnerat virke används i många miljöer, och inte minst vid altanbyggen runt hus. De flesta väljer tryckimpregnerat eftersom materialet står emot röta i minst 25-30 år. Ett viktigt årtal för tryckimpregnerat virke är 2004. Då förbjöds så kallade CCA-medel (blandning av koppar, krom och arsenik) som träskydd.

• De träskyddsmedel som används i Sverige i dag är godkända av Kemikalieinspektion och EU:s biocidförordning.
• Den tryckimpregnerade vätskan består av kopparsalter, samma ämnen som finns i båtbottenfärger för algbekämpning.
• I grunden är koppar en livsnödvändig metall för både människor och natur, men i för höga halter är den giftig för vattenlevande organismer.

I den vätska som används för tryckimpregnering går det år mindre är fyra gram koppar per löpmeter virke. – Ett ändamålsenligt träskyddsmedel som används enligt Nordiska Träskyddsrådets kvalitetssystem och märks med NTR har en teknisk livslängd på 25-30 år, eller mycket längre om det är byggt på rätt sätt.

1. Sett ur ett livscykelperspektiv så är tryckimpregnerat virke det som ger minst miljöpåverkan av motsvarande alternativ på marknaden, påpekar Fredrik Westin.
2. Överbliven arsenik Impregnerat träskyddsmedel har en historik som går tillbaka till 1850-talet när kemikalier sprutades in i slipers vid byggnation av järnvägsräls.

Sedan kom telefonin och elektriciteten där stolparna för ledningarnas behandlades på samma sätt för att motverka röta. På den tiden var det staten som ombesörjde impregneringen. Det var först på 1930-talet som privata företag började arbeta med impregnering.

• Bland de första var gruvbolaget Boliden där överbliven arsenik från malmproduktionen användes som träskyddsmedel.
• NTR världsledande I slutet av 1960-talet blev samhället mer miljömedvetet.1969 grundades både Naturvårdverket och Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB.
• Samma år samlades det Nordiska ministerrådet och bestämde att det skulle ske en samverkan kring forskning och bestämmelserna för innehållet i träskyddsvätska.

Det ledde till att Nordiska Träskyddsrådet, NTR, bildades. – NTR har varit världsledande i att ta fram riktlinjer för kemiskt träskydd och har även varit förebild för EU-standarden när den kom. NTR-systemet utvecklas ständigt och är öppet för alla träslag och metoder, upplyser Fredrik Westin.

Sluten process Utfasningen av CCA-medel skedde på 1990-talet för att helt förbjudas 2004 och ersättas av kopparsalterna. – Men det sker en ständig utveckling för att bli ännu bättre, både när det gäller miljö och kvalitet. Från att kemikalieinnehållet har varit lösningsmedelsbaserat är det i dag helt vattenbaserat.

Det tränger ända in till kärnan i virket och fixeras där genom en kemisk reaktion, vilket gör att ingenting kommer ut i naturen. Impregneringen sker i en invallad och helt sluten process där spillet går tillbaka till produktionen. Tryckimpregnerat virke kommer från svenska skogar där träden tagit upp och bundet koldioxid ur luften.

Detta sammantaget ger en minimal miljö- och klimatpåverkan över sin livstid, menar Fredrik Westin. Olika klassificeringar Han poängterar också hur viktigt det är med de olika NTR-klassificeringarna och rätt trä på rätt plats. Exempelvis så ska träskyddsklass NTR A användas vid kontakt med mark och sötvatten, NTR AB för trallbrädor ovan mark och NTR Gran till vindskivor, takläkt och panel som är speciellt utsatta för väder och vind.

Det går att stryka träskyddsmedel på obehandlat trä, vad är skillnaden? – Kvalitetsmässigt blir det sämre eftersom träskyddet inte tränger in i virket och skyddar mot röta, utan lägger sig på ytan. Ur miljösynpunkt innebär det att träskyddsvätskan hamnar i naturen efter ett par år (av väder och vind), vilket inte är bra.

Tryckimpregnerat material kan målas eller oljas, men det påverkar inte hållbarheten mot röta i någon större omfattning. Det är mer ett sätt för att skydda ytan från uttorkning och sprickbildningar, och för att det ska se bra ut. Helt obehandlat trä håller inte längre än cirka 4-5 år om man inte väljer en högkvalitativ kärnfura som kan hålla upp till 8-10 år enligt Fredrik Westin.

– Det behövs inte bara nytt trämaterial när det ska bytas, utan nya spik med mera som också har påverkan på miljön. Att ersätta tryckimpregnerat med andra material som exempelvis betongplattor eller plastkomposit är heller inte en miljömässigt bra lösning, säger Fredrik Westin.

• När det tryckimpregnerade virket har tjänat ut ska det lämnas in på särskild plats på kommunens återvinningsstation där det används för energiåtervinning.
• Det nya tryckimpregnerade virket är inte farligt avfall men är svårt att skilja från det tidigare CCA-impregnerade virket som är klassat som miljöfarligt avfall.

Det ta inte att vara utfasat förrän efter 2030 enligt Avfall Sverige som är kommunernas branschorganisation för avfallshantering. Så tills vidare lämnas allt tryckimpregnerat på samma plats. Fakta: Impregnerat trä är virke som genom vakuum/övertrycksprocess pressar in impregneringsvätska, företrädesvis innehållande kopparsalter, genom virkets splintved och fixeras inne i cellerna.

Detta för att motverka röta som uppkommer när virke används utomhus i fuktiga miljöer. Det är kopparn som ger träet dess gröna färg och idag används enbart träskyddsmedel godkända av Kemikalieinspektionen enligt EU:s biocidförordning. Allt virke som produceras i Norden hanteras också enligt Nordiska Träskyddsrådets (NTR:s) regler, ett impregnerat NTR-virke innebär att virket har en effektiv funktion och provning i fält i minst fem år.

Själva impregneringen av virket görs alltid i en sluten och process för att inte spill ska komma ut till omgivningen. I Sverige är det bara impregnerad furu som används. Gran impregneras för vissa exportmarknader och till exempelvis panel, vindskivor och läkt.
Visa hela svaret

Hur snabbt ruttnar obehandlat trä?

Hur länge håller trä Splintved drabbas av rötangrepp redan efter tre år i markkontakt. Det gäller oberoende av träslag. Kärnveden är dock oftast mer motståndskraftig än splintveden och vissa speciella träslag är mycket beständiga. Bland våra inhemska träslag är beständigheten inte så bra.

Furukärnved klarar sig 4-8 år i markkontakt och i mellan 5-10 år vid användning i utsatta lägen ovan mark. Tabellen anger tiden i år till då det normalt uppträder rötskador. Den naturliga variationen i virket och förutsättningarna under exponeringen gör att tidsangivelsen ges som ett intervall. För ovan mark har virket exponerats horisontellt och oskyddat.

Enhet (år). Naturlig beständighet mot röta är mycket väl dokumenterad och känd. Uppgifter återfinns i Europastandarden EN 350 med en förteckning över alla träslag. Läs en sammanfattning av EN 350, Vetenskapliga försök visar att NTR-klassat trä håller i 20 – 40 år i kontakt med mark.

Tabellen visar hur mycket av träet som ruttnat (orange färg) efter tre år i markkontakt (fältförsök enligt standard EN 252 (EuropaNorm).Notera att oskyddad splintved är helt genomrutten, medan rötangreppen på NTR-klassat virke är nästintill försumbara.Den blåa andelen som kan sägas visa beständighet, visar hur stor del som är oskadad efter 3 år i markkontakt.

Visa hela svaret

Vad händer med obehandlat trä utomhus?

Varför ska man behandla trä? – Träets tre främsta fiender är fukt i alla former, UV-strålning och skadeorganismer av olika slag. Fukt skadar trä på flera olika sätt. Om fukt väl tränger in i träet påverkas det inte bara av direkt solljus eller frost, utan även då stora temperaturskillnader uppstår.

Träet spricker, och mer fukt kan tränga in. Yttre påverkan som värme, kyla eller frost förstärker vattnets verkan, vilket dessutom ger en perfekt grogrund för skadeorganismer. Solljus påverkar träet främst i form av UV-strålning. Om träet är oskyddat, löser UV-strålarna upp det så kallade ligninet (en viktig beståndsdel i trä), och skapar brunaktiga sprickor som sedan regn kan rinna ner i.

Kvar blir den ljusa cellulosan, och träet blir grått och sprött. Om träet grånat, angrips det snabbt av alger, mossa, mögel, insekter och andra skadeorganismer som skadar träet, vilket snabbt kan förstöra det helt. Genom att utföra skyddande åtgärder i tid, med behandling, regelbunden kontroll och upprepning vid behov, förhindrar du att byggdelar i trä förfaller i förtid, och ger dem istället en långvarig hållbarhet.
Visa hela svaret

Hur länge kan virke ligga ute?

Byggvirke – Ett parti konstruktionsvirke eller utvändiga panelbrädor har normalt målfuktkvot 16 % vid leverans från sågverket. Virket kan förvaras i det emballerade paketet utomhus under en kortare tid om det är helt skyddat mot nederbörd och uppfuktning.
Visa hela svaret

Hur skydda obehandlat trä utomhus?

Kortvarigt fuktskydd – Hydrofobering – vattenavvisande behandling – med vax har i Sverige en viss, mycket begränsad användning på konstruktionsvirke för inbyggnad. Behandlingen avvisar stänk och kortvarigt regn men hindrar inte upptagning från fuktig luft.

1. Syftet är främst att minska risken för att överdrivet fuktigt virke byggs in i huskonstruktioner.
2. I Kanada saluförs sågade trävaror med liknande behandling som “rain-guarded”.
3. Vissa träprodukter som panelbräder, limträ och fönster behandlas på fabrik med ett så kallat transportskydd.
4. Detta syftar främst till att ge ett tillfälligt skydd mot uppfuktning vid transport och lagring.

Behandlingen kan bestå av en grundolja eller grundfärg. Den ersätter inte en fullvärdig grundning. Ytbehandling med träolja ger en tillfälligt vattenavvisande yta. Trä utomhus som man inte avser att måla som yttertrappor och trall kan regelbundet behandlas med träolja för att motverka uttorkning, vattenupptagning, sprickbildning och missfärgning.
Visa hela svaret

Kan man ha obehandlat trä utomhus?

Så gör du – steg för steg –

Borsta noggrant bort smuts och ojämnheter från ytan. Det är viktigt att träfasaden har en jämn och ren yta – annars uppnår du inte ett optimalt resultat med din träskyddsbehandling. Använd gärna en styv borste och varmt vatten för att skura rent träet. Om det har börjat växa alger på fasaden så desificera träet med algborttagningsmedel så avlägsnar du algerna och motverkar ny algpåväxt i framtiden. Kontrollera fuktigheten i träet. När du ska behandla dina obehandlade utomhusträ med ett lager träskydd är det viktigt att det är helt torrt. Fönster och dörrar får exempelvis inte ha en fuktighet på mer än 12 procent när du målar. För takutsprång, träfasader och liknande får fuktigheten inte överstiga 15 procent. Köp eller låna därför en fuktmätare som du kan mäta träets fuktighet med innan du sätter igång. Olja allt bart trä (inklusive ändträet) med en grundolja, Grundolja är en tunnflytande olja som tränger in i träet och motverkar påväxt. Låt grundoljan torka innan du går vidare till grundfärgen. Det tar vanligtvis en dag innan oljan är helt torr. Grundmåla träet med en lämplig grundärg, Grundfärg skyddar fasaden mot fukt och gör att täckfärgen får bättre fäste. Skaka gärna träskyddsmedlet innan du börjar stryka på det. Låt grundfärgen torka ordentligt innan du går vidare till nästa steg. Måla träfasaden två gånger med en täckfärg. Låt första strykningen med täckfärg torka innan du påför det andra lagret. Två lager ger ett snyggare slutresultat och optimalt skydd och hållbarhet.

Visa hela svaret

När möglar trä?

Grundläggande byggteknik – byggfukt/mögel ByggaBo-dialogen Lite regn kan väl inte skada? Bilden är tagen på en arbetsplats där man bygger med så kallad “sund grund”, det vill säga en grund som ska ventileras med inneluft. Det är en bra grundkonstruk­tion.

Men om man, som i detta fall, under byggskedet utsät­ter spånskivor och trä för nederbörd under flera veckor, kommer man att bygga in fukt. Det betyder stora risker för framtida problem. Fukt är lika farligt oavsett om det tillförs under byggskedet eller senare. Fukt är en förutsättning för flera processer.

Såväl mögel som bakterier och alger behöver fukt för att kunna gro och växa till. Vad kan hända? Missfärgning: Det kan bildas fuktfläckar och andra missfärgningar. Det är den mildaste sorten av skador. Rörelser i materialet : Fuktiga material sväller, och när de sedan torkar kan det uppstå sprickor.

Trä som torkar kan vrida sig. Röta: Röta kan förstöra materialen. Elak lukt: Ofta uppstår mögellukt. Om byggmaterial har smutsats av jord, tex för att man trampat på det med smutsiga skor, utvecklas också ofta en typ av mikro­organismer som avger elak lukt. Ohälsa: Det finns många indikationer på att fuktskador orsakar ohälsa hos människor som vistas i byggnaden.

Problemen kan dyka upp först efter 5-10 år Ett vanligt svar från entreprenörer som bygger utan att skydda material är att “det gör inget, det torkar och blir inga skador”. Men skadorna kanske inte uppträder förrän efter lång tid. Om de som använder huset blir sjuka först efter fem till tio år är det ingen som anklagar entreprenören för att ha gjort fel.

Entreprenören får ofta inte ens veta att sättet att bygga orsakat skador. Mögel Tillväxtcykel för mögelsvamp Figuren visar mikroorganismernas tillväxtcykel. Sporer – som finns överallt – virvlar runt i luften och fastnar på materialytor. Om sporer som fastnat på en materialyta utsätts för fukt kan de börja gro.

Då växer det ut trådar, hyfer, på ytan. Hyferna bildar så småningom ett sammanhän­gande nät, ett så kallat mycel. Detta mycel är ibland synligt för blotta ögat, särskilt om man lyser med en ficklampa längs materialets yta. Så småningom bildas fruktkroppar och nya sporer i stor mängd.

I detta skede brukar påväxten kunna ses, först som små prickar och därefter allt mer tydligt. Hus & Hälsa-kampanjen För att mögel på t ex trä ska utvecklas krävs en kombination av fukt, temperatur, tid och näring. Livsoptimum ligger vid ca 25- 28°C. Risken är stor för att mögel utvecklas när trä har relativa fuktigheter över 85-90%, dvs över 20-22% fuktkvot.

Etablering av mögel via sporer kräver mer fukt än fortsatt tillväxt av redan etablerat mögelmycel. Smuts på virke har betydelse för mögelut­vecklingen eftersom jord och smuts kan funge­ra som gödning för mikrobiologiska angrepp. Virke som byggs in fritt från mikrobiologiska angrepp (blånad, röta eller mögel) har således större motståndskraft mot fukt än annat trä.

Om träets fuktkvot dessutom är lägre än 20% (85% RF) finns ingen risk för fuktskador, om inte virket därefter fuktas upp (anm. BBR anger numera en lägre säker gräns). Risken för att mögel ska hinna utveckla sig på syllar som blir kraftigt uppfuktade under byggtiden och som sedan byggs in innan de får möjlighet att torka ut är stor.

Likaså på bjälkar i vindsbjälklag eller i isolerade takkonstruktio­ner, om regnet har tillåtits att blöta upp isole­ring mm. Som näring för mögelsvamparna duger smuts och sågspån utmärkt. Sådant finns på betong­plattor i ganska stor utsträckning efter· ett tag på ett bygge.

• Om inte smutsen mm avlägsnas ordentligt får möglet en god chans att utveck­las.
• Det är nämligen inte troligt att några be­tongkonstruktioner tillräckligt snabbt får torka till de acceptabla nivåer där möglet inte kan börja utvecklas.
• Av samma skäl ska inget virke någonsin ha direkt kontakt med en betongkon­struktion som med sin byggfukt kan påverka virket.

Att betong behöver tid för uttorkning, att virke möglar om det blir fuktigt, att en kon­struktion under uppförande skyddas osv är självklarheter som vi måste ha respekt för. Åtminstone måste vi försäkra oss om att det efterlevs genom bra avtal och kontroll.

Leve­ransfuktkvoten skall aldrig behöva överstiga 20%. Därefter skall virket skyddas på bygget och när det är inbyggt. BBR-krav som skydd mot inbyggd fukt 6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd användas varvid hänsyn ska tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar eller mätmetoder.

För material och produkter där mögel och bakterier kan växa ska man använda kritiska fukttillstånd som är väl undersökta och dokumenterade. Vid bestämning av kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet eller produkten.

Om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd (ca 15-16 % fuktkvot för furu och gran). (BFS 2014:3). ByggaBo-dialogen Varför inte skydda hela arbetsplatsen -under hela byggtiden? Väderskyddat byggande har studerats i många pro­jekt.

Av dessa studier framgår att väderskydd ger en rad fördelar som påverkar kvaliteten på den slutliga produkten: • Byggnadsverket skyddas från skadlig fukt och ger yrkesarbetarna möjlighet att göra ett fullgott arbete. • Byggtiden kan förkortas genom att arbetet kan bedrivas utan att störas av vädret.
Visa hela svaret

Hur snabbt måste man måla obehandlat trä?

Underlaget ska vara i god kondition – Nytt trä som ska täckmålas måste skyddas mot ljusnedbrytning så snart som möjligt. Träytan blir nämligen försvagad redan efter en kort tids exponering utomhus. Det medför försämrad hållbarhet för flertalet färgtyper.
Visa hela svaret

Hur lång livslängd har trä?

Trä är en hundra procent förnybar råvara. Ett trähus har en genomsnittlig livslängd på hundra år. Träbyggande är kostnadseffektivt och erbjuder framtidens hållbara boende. Trävaror kan med fördel ersätta fossila material som stål och betong.
Visa hela svaret

Vilket trä är mest hållbart?

Träets naturliga beständighet – Olika träslag har olika naturlig motståndskraft mot angrepp av träförstörande organismer som rötsvampar och träförstörande insekter. Splintveden i alla träslag är generellt sett inte motståndskraftig mot biologiska angrepp, medan kärnvedens naturliga motståndskraft varierar från ringa till mycket motståndskraftig, en egenskap som först visar sig då träet blir naturligt exponerat för i första hand fukt.

Kärnved består av inaktiva träceller. De öppningar mellan fibrerna som finns i splintveden och som möjliggör vattentransporten är här stängda och fungerar inte längre som transportväg. Kärnved är vanligtvis ganska resistent mot vattentransport förutom i ändträ. Splintveden suger vanligtvis upp betydligt mer vatten än kärnveden i alla riktningar.

I virke som beställs som kärnvirke får inte splintved förekomma då den naturliga beständigheten inte uppfyller kraven i tabellerna 12 och 13, Klassificering av naturlig beständighet baseras vanligtvis på kärnvedens resistens mot rötsvampar i markkontakt, se även standarden SS-EN 350 och tabell 13,

1. Utöver träets naturliga beständighet är olika träslags hygroskopicitet (förmåga att ta upp och avge fukt) en karakteristisk naturlig egenskap som också varierar kraftigt med hänsyn till träslag och som spelar roll för användningen av olika träslag till olika ändamål.
2. När man talar om träslag med hög naturlig motståndskraft i markkontakt avses vanligtvis kärnved av importerade träslag som till exempel teak, iroko, cumaru, falsk akacia (robinia) och jättetuja (Western Red Cedar).

Av våra inhemska träslag har kärnved av ek bäst naturlig beständighet, medan beständigheten hos kärnved av furu och lärk är relativt måttlig i markkontakt och sinsemellan i stort sett lika. När det gäller gran, som är vårt viktigaste träslag för byggvirke, klassificeras det i den lägsta beständigheten i markkontakt.

1. Men tack vare att gran, vars kärna inte visuellt kan skiljas från splint i torrt tillstånd, är mindre hygroskopiskt och därför tar upp fukt långsammare än furusplint, kan granens naturliga beständighet anses som något bättre än den vedertagna klassificeringen, speciellt ovan mark.
2. Gran har därför visat sig vara väl lämpat för vissa användningsområden, som till exempel i utvändiga panelbrädor och fasaddetaljer.

Tabell 12 Naturlig beständighet mot rötsvamp hos kärnved i markkontakt Hoppa över tabell

Träslag	Beständighetsklass
Al	5
Ask	5
Björk	5
Bok	5
Lönn	5
Gran	4
Douglasgran (europeisk)	3-4
Furu	3-4
Lärk	3-4
Ek	2-4
Jättetuja (Western Red Cedar)	2
Teak	1-3
Cumaru	1-2
Iroko	1-2
Robinia (falsk akacia)	1-2

Klassificering av naturlig beständighet hos kärnved av träslag enligt SS-EN 350. Beständigheten indelas i fem klasser: 1 = Mycket beständig 2 = Beständig 3 = Måttligt beständig 4 = Ringa beständig 5 = Icke beständig
Visa hela svaret

Hur länge håller en obehandlad träfasad?

Fördelen med en obehandlad träfasad, jämfört med en fasad målad med akrylatfärg, är att en rätt konstruerad obehandlad träfasad kräver väldigt lite underhåll till skillnad från akrylatfärgens underhållsintervall på 10–15 år.
Visa hela svaret

När ruttnar trä?

Trä som inte ruttnar – Allt trä ruttnar om det utsätts för fukt, det krymper och slår sig då det torkar. Men detta gäller inte allt trä i samma mån. Det bör man tänka på när man väljer virke för ett visst ändamål. Senvuxet, moget och kådrikt virke är motståndskraftigt mot röta.

1. Att fur är moget framgår av att den mörkare kärnan är stor, ytveden mindre.
2. Ärnan innehåller mycket rötskyddande ämnen och transporterar inte så mycket vatten som ytveden.
3. Ärnfuru är därför lämpligt till fönsterbågar, ytterdörrar, vattbrädor och syllstockar.
4. Även grova kvistar innehåller mycket kärnved och därför kan kvistrik fur vara lämplig till syllstockar.

Gran har inte särskild kärnved och anses mindre motståndskraftig mot röta. Ek har tack vare sin garvsyra stor motståndskraft mot röta och har i sydliga landskap använts till utsatta ställen, som syllstock till exempel. Asp har använts till takspån och det är också ett utmärkt träslag för tillverkning av bastulavar och panel.
Visa hela svaret

Hur länge får timmer ligga i skogen?

Beslut om att ta bort angripna stående träd – Inom ett bekämpningsområde får Skogsstyrelsen besluta om att stående träd som angripits av granbarkborre ska avverkas och transporteras bort från skogen, alternativt behandlas så att en ny granbarkborregeneration inte kan lämna virket.

1. Detta ska vara gjort senast den 1 juli.
2. Om angreppet har skett mellan den 1 juni och 15 september får Skogsstyrelsen ange en annan tidpunkt för när åtgärderna ska vara utförda.
3. Beslutet kan rikta sig antingen till markägaren eller till den som förfogar över skogen/virket.
4. Där det lokalt finns särskilt stor risk för angrepp av granbarkborre bör inte färska granar med en diameter över 15 centimeter på bark lämnas kvar på hygget vid föryngringsavverkning.

Men granar som har höga naturvärden bör lämnas kvar och det gäller även högstubbar. I bekämpningsområdet gäller de här datumen för den mängd skadad rå gran som inte får lämnas kvar i skogen:

Granvirke som avverkats eller skadats före 1 juni ska senast 1 juli forslas till skogsindustri eller större virkesterminal. Granvirke som avverkats eller skadats under perioden 1 juni – 15 september ska forslas bort inom fem veckor från skadetidpunkten.

Visa hela svaret

Hur snabbt grånar trä?

Nysågat virke som exponeras utomhus grånar inom ett till två år. Solljusets UV-strålning bryter huvudsakligen ner ligninet i träytan. Detta medför, förutom den tilltagande gråa färgen, även att ligninet som binder ihop vedcellerna i träytan försvinner. Resultatet blir en träyta med lösa fibrer. Fenomenet kallas ofta fliskritning. Bild 1. Fliskritning. Foto: J. Ekstedt. Bild 2. Mikroskopbild av nyhyvlad träyta. Foto: J. Ekstedt. Bild 3. Mikroskopbild av ljusexponerad träyta. Foto: J. Ekstedt, Solljuset påverkar endast träets yta och genom att skrapa med ett vasst föremål är det lätt att blottlägga den opåverkade veden under det grå ytskiktet. Redan innan träet har grånat påverkas dock träytan av solljuset.

Genom att utsättas för solljus och värme tränger sockerarter ut på träytan. Sockerarterna kan sedan utgöra en grogrund för mikroorganismer och annan påväxt. För trä som på något vis ska ytbehandlas är det därför av betydelse, för färgens beständighet, hur snabbt efter sågning eller hyvling som ytbehandlingen genomförs.

Det är därför törsta vikt att träytor som ska ytbehandlas, målas eller lackas så snart som möjligt efter sågning eller hyvling för att uppnå så bra fästförmåga för färgen som möjligt. Obehandlat trä som under längre tid har exponerats för utomhusklimat grånar och fliskritar.

• Hur mycket lösa fibrer det finns på ytan i en träkonstruktion inverkar på möjligheten att uppnå ett gott resultat vid ytbehandling och underhåll.
• Genom att avlägsna gråa och lösa fibrer genom borstning, putsning eller hyvling kan en målningsbar yta uppnås.
• Vid en jämförelse av Bild 2 och 3 synd tydligt skillnaden mellan en nyhyvlad och en ljusexponerad yta.

För bästa resultat rekommenderas en nyligen torrkluven eller hyvlad träyta med en ytfuktkvot på 16 % eller lägre.
Visa hela svaret

Vad innebär obehandlat trä?

Obehandlat trä – Utvändigt, obehandlat trä, har en fuktkvot som varierar med väder, årstid och utformning. Om konstruktionerna är rätt utformade är risken för röta i obehandlat trä i regel liten eftersom det under torra eller varma perioder kan torka ut relativt snabbt efter uppfuktning.

• På vintern har trä utomhus en konstant hög fuktkvot, men då är betingelserna för röta obefintliga.
• Yterosionen för utvändigt, obehandlat trä är enligt utländska undersökningar mellan 0,01 och 0,1 mm/år.
• Om utvändigt trä får stå obehandlat under flera år får det så småningom en matt grå yta.
• På sådant trä kan också bildas ett skikt av smuts som kan innehålla mögelsporer.

Detta i kombination med UV-strålningens nedbrytande effekt gör att en utomhusexponerad träyta är ett olämpligt målningsunderlag på grund av att en färg får sämre fäste.
Visa hela svaret

Vad händer när trä blir blött?

Jämviktsfuktkvot – Trä är ett hygroskopiskt byggmaterial vilket innebär att materialet kan ta upp och avge vattenånga från den omgivande luften. Träets fuktinnehåll anpassas hela tiden till omgivningens klimat, fuktigt virke i torr miljö krymper och torrt virke i fuktig sväller.

• När träets fuktinnehåll efter lång tid helt anpassats till det omgivande klimatet säger man att det nått sin jämviktsfuktkvot.
• Jämviktsfuktkvoten styrs av den relativa luftfuktigheten, RF, och temperaturen, där den relativa luftfuktigheten har störst inverkan i temperaturintervallet 0 – 20 °C.
• Då klimatet varierar under året kommer också träets fuktinnehåll förändras.

Inomhus kommer trä att torka och krympa under vintermånaderna för att sedan ta upp fukt och svälla igen under sommaren.
Visa hela svaret

Hur gör man för att få trä att se gammalt ut?

Patinera ditt trä med ättika & stålull Det finns flera olika sätt att patinera trä på. Här visar vi en superenkel metod där du behandlar träet med en blandning av ättika och stålull. Blandningen är lätt att göra och lätt att använda, och ju längre tid du låter blandningen vara kvar, desto mörkare blir träet – särskilt om du patinerar ekträ.
Visa hela svaret

Vilken olja till obehandlat trä?

Paraffinolja Herdins MP52 – Paraffinolja är en icke-torkande olja för ytbehandling av trä inomhus. Den ger ytan ett grundskydd utan filmbildning och kan användas på det flesta träslag. Paraffinolja är doft-, smak- och luktfri och används ofta till ytbehandling av bänkskivor, fat, smörknivar och skärbrädor.
Visa hela svaret

Hur får man furu att inte gulna?

Tillför lite vitt pigment – När golvet slipats behandlas ytan med en pigmenterad hådvaxolja (3040, Vit). Den vita hårdvaxoljan innehåller bara lite pigment och bevara därför ljusheten i träet utan att ge ett vitt utseende. Endast en strykning ska göras. Den pigmenterade hårdvaxoljan slutbehandlas sedan med en ofärgad produkt som ger ytan ett skydd mot slitage.
Visa hela svaret

Hur snabbt blir det fuktskada?

Fuktskador Åtgärda fuktskador i hus. Faktum är att fuktskador kan förstöra ditt hus snabbare än du kanske tror. Inom de första 24 timmarna efter en läcka eller översvämning kan mögelutveckling, skador på golv, väggar, parkett, badrum, källarvägg eller krypgrund till och med strukturella problem uppstå.

Oavsett om du har att göra med ett eller en, är det högsta prioritet att identifiera källan och stoppa ytterligare vatten som läcker ut. Faktum är att fuktskador kan förstöra ditt hus snabbare än du kanske tror. Inom de första 24 timmarna efter en läcka eller översvämning kan, skador på golv, väggar och el och till och med strukturella problem uppstå.

Det är därför alltid en rekommendation att anlita en professionell nära dig för en, Även en till synes ofarlig liten läcka kan vara problematisk. Vatten sprider sig snabbt och sugs in i golv, väggar, möbler, all organiskt material m.m. Om du lämnar fuktskador för länge kan det hända att din försäkring inte täcker det, och kostnaden för i bostaden kan bli rejäla.

• Fuktskador i huset orsakar alla möjliga problem.
• Det skadar ditt hem på flera sätt och kan orsaka hälsoproblem genom mögeltillväxt, bakterier, och till och med insektsangrepp.
• Det är viktigt att du håller fuktnivåerna i ditt hus på normala nivåer.
• För mycket eller för lite luftfuktighet kommer att vara ohälsosamt för alla i bostaden.

När du väl har konstaterat att det är säkert att gå in i bostaden igen, desto snabbare kan sanering och återställande av fuktskador ske. För att minimera spridningen av mögel och risken för allvarliga strukturella skador bör reparation av fuktskador påbörjas omgående.

Hög i bostaden kommer slutligen påverka bostadens organiska material och bilda svamparter (). De kort- och långsiktiga hälsoeffekterna av mögel kan påverka alla i hemmet, särskilt för dem som är känsligast i bostaden. Mögel frodas i fukt och, Det är viktigt att anlita en professionell för att genomföra en om du tror att bostaden har någon form av mögeltillväxt.

kommer inte bara att skada bostadens organiska material, det kommer även påverka elektroniken i bostaden. Temperaturförändringar och fuktökningar kan göra att elektroniken kortsluts och går sönder, vilket gör den oanvändbar. Håll koll på fukt- och för att förhindra skadlig mögeltillväxt.

• Enkla fuktövervakningsanordningar kan vara till hjälp för att,
• Om du upplever en, vänligen torka upp fukten så snart som möjligt eftersom mögel kan utvecklas med rätt förhållanden inom 48 timmar.
• Användningen av fläktar och avfuktare och kan vara till stor hjälp för att för att förhindra mögeltillväxt.

Oavsett orsaken till fuktskadan är det viktigt att vara medveten om tecknen och se till att du inte ignorerar det när du ser det. Genom att låtsas att det inte finns där kan det leda till ytterligare skador och orsaka ännu fler problem för ditt hem och din familj.

Strukturella skador Mögel och Hälsoproblem Ökade reparationskostnader Skador i el och elektronik Din försäkring kan påverkas

Fuktskador i huset orsakar alla möjliga problem. Det skadar ditt hem på flera sätt och kan orsaka hälsoproblem genom mögeltillväxt, bakterier, luktproblem och till och med insektsangrepp. Den vanligaste risken för vattenskador är mögeltillväxt. Mögelsporer börjar bildas på så lite som 24 timmar efter att vattenskadan inträffat.
Visa hela svaret

Kan man få bort mögel från trä?

Ättika har många användningsområden: –

• Du kan ta bort mögel med ättika för att få väck mögelsporer
• Med ättika kan du också skonsamt få bort deodorantfläckar om du baddar plaggets armhålor med den innan tvätt, samt andra fläckar som tomatsås och balsamvinäger
• Ättika kan du också använda för lite husmorsknep, till exempel kan du förhindra att ägg spricker när du kokar dem om du skvätter i en eller två teskedar i vattnet
• Du kan också putsa av DVD-skivor som hackar när de spelas med en bommullstvättlapp som du har droppat lite ättika på.

Ättika mot mögel fungerar bra eftersom det tar död på sporerna som mögel sprids med, därför använder vissa husmorsknepet att ta bort mögel med ättika. Du kan även använda ättika för att ta bort mögel på trä. Ättika kan användas för att rengöra ytor i ditt hem för att ta död på andra bakterier som kan ha florerat i diverse hörn.
Visa hela svaret

Vad händer om ett hus står kallt?

Brukar du kallställa fritidshuset inför vintern? Vi reder ut om det är bäst att kallställa eller inte, samt guidar dig genom vad du behöver göra för att undvika fukt- och frostskador. Kallställa eller inte? Kortfattat kan man säga att ett hus inte mår bra av att kallställas. Detta eftersom kall luft inomhus bidrar till en ökad relativ fuktighet, som i sin tur kan bidra till mikrobiell påväxt och att avvikande lukt uppstår. Den kostnadsbesparing man eventuellt kan göra genom att helt kallställa ett hus, kan snabbt ätas upp av renoveringar som måste ske för att åtgärda de skador som har uppstått när huset var kallställt.

Ett tomt hus mår bäst under vintern om det har en minsta temperatur på runt 10 till 12 grader. Genom att ställa in underhållsvärmen i huset kan man upprätthålla en högre temperatur än den utomhus. Beroende på vad du har för uppvärmning av huset kan man med hjälp av el-radiatorer, luftvärmepump eller någon annan lösning upprätta en lagom temperatur.

Med en högre temperatur i fritidshuset undviker man också instängd och unken lukt när man ska öppna upp igen på våren. Oavsett om huset kommer att vara kallställt eller ej kan det vara en god idé att tömma systemet på vatten. Drabbas huset av ett strömavbrott kan det vara skönt att slippa oroa sig för att rören ska frysa sönder.

För att undvika att vattenlåsen torkar ut och en otrevlig avloppslukt sprider sig i huset, kan man använda antidunstvätska för avlopp. Säkerställ att vattnet leds bort ifrån huset Vänd upp och ner på eventuella vattentunnor som under sommaren fångar upp regnvattnet. Det är dock viktigt att leda bort vattnet ifrån huset, en enkel lösning är att montera en vattenavledare i botten av stupröret som leder ut vattnet bort ifrån gräsmattan.

Kontrollera att hängrännorna är hela och tomma från löv och annat skräp så att regn- och smältvatten kan rinna fritt. En vanlig frysskada på hus är att man glömmer att ta hand om de utvändiga vattenutkastarna. Det viktigaste är att koppla bort trädgårdsslangen från vattenutkastaren så att eventuellt vatten kan rinna ur.
Visa hela svaret

Kan trä ruttna?

Trä som inte ruttnar – Allt trä ruttnar om det utsätts för fukt, det krymper och slår sig då det torkar. Men detta gäller inte allt trä i samma mån. Det bör man tänka på när man väljer virke för ett visst ändamål. Senvuxet, moget och kådrikt virke är motståndskraftigt mot röta.

Att fur är moget framgår av att den mörkare kärnan är stor, ytveden mindre. Kärnan innehåller mycket rötskyddande ämnen och transporterar inte så mycket vatten som ytveden. Kärnfuru är därför lämpligt till fönsterbågar, ytterdörrar, vattbrädor och syllstockar. Även grova kvistar innehåller mycket kärnved och därför kan kvistrik fur vara lämplig till syllstockar.

Gran har inte särskild kärnved och anses mindre motståndskraftig mot röta. Ek har tack vare sin garvsyra stor motståndskraft mot röta och har i sydliga landskap använts till utsatta ställen, som syllstock till exempel. Asp har använts till takspån och det är också ett utmärkt träslag för tillverkning av bastulavar och panel.
Visa hela svaret

Hur snabbt torkar trä?

Målfuktkvot – Målfuktkvot definieras enligt SS-EN 14298:2017 och är ett begrepp som beskriver den önskade fuktkvoten. Medelfuktkvoten i ett parti, samt fuktkvoten för enskilda virkesstycken, för olika målfuktkvoter tillåts ha en viss spridning enligt tabell 1.

Exempel: Vid mätning av fuktkvoten i samtliga virkesstycken i ett parti med målfuktkvoten 16 % tillåts det genomsnittliga värdet på hela partiets fuktkvot (partiets medelfuktkvot) att hamna mellan 13,5 och 18 % för att vara godkänt. För de enskilda virkesstyckena i ett parti ska fuktkvoten hos 93,5 procent av dessa hamna mellan 11,2 och 20,8 %.

Observera att värdena på fuktkvoten här beskriver fuktkvoten en bit in i virket och alltså inte ytfuktkvoten. Se även avsnitt Fuktkvot och mätning, Tabell 1. Målfuktkvot, Tillåten variation för medelfuktkvoten enligt SS-EN 14298

Beställd fuktkvot (målfuktkvot)	Tillåten variation av virkespartiets medelfuktkvot	Tillåtet spridningsområde av fuktkvoten i 93,5 procent av virkesstyckena inom virkespartiet
(%)	Undre gräns (%)	Övre gräns (%)	Undre gräns (%)	Övre gräns (%)
8	7,0	9,0	5,6	10,4
12	10,5	13,5	8,4	15,6
16	13,5	18,0	11,2	20,8

En del virkesstycken deformeras under torkningen. Det beror på att virke krymper olika mycket i olika riktningar. Detta kan motverkas på olika sätt, till exempel genom torkning vid högre temperatur än normalt och under mekanisk press av torkpaketet samt spänningsutjämning i den efterföljande konditioneringen.

Torkning vid högre temperaturer och spänningsutjämning har blivit allt vanligare de senaste åren. Under torkprogrammet styrs temperatur och fuktighet i torken. Styrningen sker med datorer. Artificiell torkning av virke tar cirka 6 dygn för 50 mm tjocka plankor och cirka 3 dygn för 25 mm tjocka bräder. Centrumutbyten når den önskade fuktkvoten snabbare än sidoutbyten eftersom kärnan från början har lägre fuktkvot än splinten.

Torkning för särskilda ändamål, som kräver lägre fuktkvot än skeppningstorrt, tar längre tid. Den kan ske i ett eller två steg. Förr var det vanligt att torka till exempel snickerivirke i två steg, först ned till målfuktkvoten vid sågverket för att vid möbelindustrin sluttorkas till 7-9 %.

Målfuktkvot (%)	Användning
8	Golvbräder inomhus i uppvärmda utrymmen.
12	Synliga beklädnader, lister samt undergolv i uppvärmda utrymmen.
16	Virke och limträ för inbyggnad samtutvändiga panelbräder.

Visa hela svaret

Hur länge tar det för trä att torka?

Det finns många sätta att ta bort vatten från trä, här beskrivs några vanliga tekniker: Brädgårdstorkning Vid brädgårdstorkning eller friluftstorkning ställer man ut strölagt virke på en s.k. brädgård och låter solens värme och vinden torka virket. Detta är en långsam teknik som bara fungerar under den varma delen av året.

På vintern torkar inte virket i någon nämnvärd omfattning då värmen saknas. Metoden är fortfarande vanlig på lövträ men måste kompletteras med någon annan teknik eftersom det inte går att färdigtorka virket. Vanligen torkar man ned till omkring 20% vilket kan ta mellan 3 månader och 2 år beroende på träslag, tjocklek och när på året torkningen startas.

Forcerad friluftstorkning En förbättrad variant av brädgårdstorkning är forcerad friluftstorkning. Denna enkla teknik innebär att man med hjälp av en fläkt skapar ett konstgjort luftflöde genom virkespaketen som torkar virket betydligt snabbare än vid vanlig brädgårdstorkning.

1. Björk och bok kan torkas på 2–4 veckor till omkring 25% fuktkvot under den varmare delen av året jämfört med de vanliga 3–12 månaderna.
2. Denna teknik fungerar likt brädgårdstorkning inte vintertid och klarar heller inte att torka ned till möbeltorr nivå utan skall ses som en billig förtorkningsteknik.

Mer om forcerad friluftstorkning kan läsas i Lövträinstitutets rapport. Kammartorkning Den vanligaste formen av virkestork för lövträ i Sverige är kammartorken. I princip är det ett slutet rum där klimatet kan styras på önskat sätt. I rummet finns fläktar som cirkulerar luften genom de strölagda paketen. Principskiss över en truckmatad kammartork av luftväxlingstyp. Temperaturen och luftfuktigheten i den slutna kammaren mäts kontinuerligt och en dator reglerar klimatet genom att tillföra värme, släppa ut fuktig luft eller vid behov befukta luften så att ett kontrollerat önskvärt klimat uppnås.

• Vakuumtorkning Vid vakuumtorkning kokar man bort vattnet från träet.
• Virket placeras in en tryckkammare där det omgivande trycket sänks, därmed sänks även vattnets kokpunkt.
• Genom att sedan värma upp virket till en temperatur över den aktuella kokpunkten skapas ett inre övertryck i virket vilket pressar ut vatten inifrån träet mot ytan där det kokar bort.

Tekniken är tre till fyra gånger snabbare än kammartorkning men svårare att hantera och kräver större investeringar. Eftertorkning När virket torkats till önskad fuktkvot kan det inte längre lagras utomhus, utan måste förvaras i rumsklimat eller i speciella avfuktade kallager.
Visa hela svaret

Hur snabbt sväller trä?

Träets fuktrörelser Publicerad 2017-05-15 Uppdaterad 2021-06-14 För golvbräder, invändiga panelbräder, och golvbjälkar bör målfuktkvoten vara 8, 12 respektive 16 % för att minimera svällningar eller krympningar samt respektive produktstandard. Fuktkvoten i otorkat barrträvirke är upp till 160 % i splintveden och upp till 50 % i kärnveden.

Vid torkning avgår först det fria vattnet i fibrernas cellhålighet. När fuktkvoten sedan når fibermättnad, vid cirka 30 % fuktkvot, börjar fukten i cellväggarna att lämna virket, och det är detta som bland annat gör att träet börjar krympa. Virket börjar först krympa i virkets yttre delar för att senare krympa längre in.

Detta ger torksprickor om torkningstemperaturen är för låg eller om torkningen går för fort. Krympningen i virkets yttre delar förorsakar också höga torkningsspänningar, vilket kan minskas genom en konditioneringsfas efter torkningen. I en bräda eller planka är ofta årsringarna krökta.

• Därför har man sällan en ren tangentiell eller radiell krympning.
• En tumregel är därför att de genomsnittliga rörelserna (krympning eller svällning) för furu och gran i både radiell och tangentiell riktning är cirka 0,26 % per ändrad procentenhet hos fuktkvoten.
• Se tabell 1 för att se krympprocenten per 1 % fuktkvotsändring för andra träslag.

Exempel : En golvbräda med bredden 145 mm och fuktkvoten 17 % läggs in i ett utrymme med ett klimat motsvarande träets jämviktsfuktkvot 10 %. Fuktkvotens förändring 17 − 10 = 7 procentenheter. Brädan krymper 7 × 0,0026 × 145 mm = cirka 2,6 mm i bredd. Bild 1. Krympningen hos en kub med sidan 100 mm vid torkning från 20 % till 10 % fuktkvot, Krympningen blir hälften så stor om brädan är utsågad i radiel l riktning än i tangentiell riktning, det vill säga med stående årsringar. Golvspringorna blir hälften så stora.

• Träets fuktrörelser är relativt långsamma, särskilt vid större dimensioner.
• Det tar till exempel mer än ett år för att den inre delen av en tjock timmervägg ska anpassa sig till omgivande klimat.
• Leveransfuktkvoten för virke från sågverk var tidigare i medeltal cirka 20 % för plank och cirka 16 % för bräder.

Detta kallades skeppningstorrt. Numera anpassar man virkets fuktkvot mer till produkten eller användningsområdet, bland annat efter kraven i produktstandarder och i AMA Hus. Eftersom träet strävar efter att nå jämvikt med luftens temperatur och dess relativa fuktighet kommer fuktkvoten att ändras i riktning mot den så kallade jämviktsfuktkvoten.

Detta tar ganska lång tid. Virke och snickerier som byggs in bör ha en fuktkvot som så nära som möjligt överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den färdiga konstruktionens klimat. Det är även viktigt att kontrollera ytfuktkvoten som vid inbyggnad får vara högst 18 %. Då undviks större fuktrörelser och andra olägenheter.

Se i diagram 1 på sidan Trä och fukt, vilken fuktkvot en produkt strävar till under årets olika månader – både inomhus och utomhus. Förmågan att ta upp vatten är olika för gran och furu. Gran tar upp vatten långsamt både i kärna och splintved. Furu har stor skillnad i vattenupptagningsförmåga mellan kärna och splint.

Kärnan hos furu har ungefär samma förmåga att ta upp vatten som gran, medan splinten hos furu tar upp vatten flera gånger snabbare. Därför b ör virke som används utvändigt i första hand vara gran, som i till exempel utvändiga panelbräder. Av samma skäl bör ett fönster vara tillverkat med kärnved av furu.

Hur håller jag motivationen uppe under studierna?

Risken för röta blir då mycket liten. Diagram 1. Träets rörelse mellan noll och fibermättnadspunkten. Fuktrörelserna är lika stora i furu och gran när trä sväller från absolut torrt tillstånd till fibermättnadspunkten, cirka 30 % fuktkvot, Diagram 2. Krympning eller svällning mellan vinter och sommar inomhus. Exempel: Träets rörelse inomhus över året, från sommar till vinter, är i genomsnitt 1,6 procent. Fuktkvoten i virket ändras cirka 6 % från sommar till vinter, vilket kan ge en maximal rörelse på 16 mm/meter i tangentiell riktning, Bild 2. Dessa furustockar är nyligen avverkade. Den vänstra bilden visar rotänden och furukärnans utbredning. Den högra bilden visar toppänden och här syns att transporten av näring i form av vätska, som går genom splintveden i stocken, ännu inte har avstannat, Tabell 1. Medelvärden för krympning i olika träslag vid torkning från fibermättnad till absolut torrt trä.

Träslag	Krympning	Krympning i procent per en procent­enhets ändring av fuktkvoten
Fiberriktning, i stammens längdriktning, axiellt β a (%)	Radiell riktning, tvärs årsringarna, radiellt β r (%)	Tangentiell riktning, längs årsringarna, β t (%)	Volymändring β v (%)
Ask	0,2	5	8	13,2	0,27
Björk	0,3	6,7	10,4	17,4	0,35
Bok	0,3	5,8	11,8	17,9	0,39
Ek	0,4	4	7,8	12,2	0,26
Al	0,5	4,4	9,3	14,2	0,31
Asp	0,2	3,8	8,7	12,7	0,29
Gran	0,3	3,6	7,8	11,7	0,26
Furu	0,4	4	7,7	12,1	0,26

För praktiska beräkningar av de genomsnittliga fuktrörelserna hos sågat virke av furu och gran kan cirka 7 procent användas som ett genomsnittligt värde, vilket motsvarar 0,26 procent per ändrad procentenhet hos fuktkvoten, Bild 3. Årsringarnas orientering, Bild 4. Krympning eller svällning i stocken. Krympning eller svällning i ett virkesstycke är olika beroende på hur årsringarna är placerade i virkesstycket. Minst formförändringar får ett virkesstycke med årsringarna vinkelrätt mot plansidan, så kallade stående årsringar, : Träets fuktrörelser
Visa hela svaret