Tabell 11 Medelvärden för krympning i olika träslag vid torkning från fibermättnad till absolut torrt trä – Hoppa över tabell

Träslag	Krympning	Krympning i procent per en procentenhets ändring av fuktkvoten
Fiberriktning, i stammens längdriktning, axiellt β a (%)	Radiell riktning, tvärs årsringarna, radiellt β r (%)	Tangentiell riktning, längs årsringarna, β t (%)	Volymändring β v (%)
Ask	0,2	5	8	13,2	0,27
Björk	0,3	6,7	10,4	17,4	0,35
Bok	0,3	5,8	11,8	17,9	0,39
Ek	0,4	4	7,8	12,2	0,26
Al	0,5	4,4	9,3	14,2	0,31
Asp	0,2	3,8	8,7	12,7	0,29
Gran	0,3	3,6	7,8	11,7	0,26
Furu	0,4	4	7,7	12,1	0,26

För praktiska beräkningar av de genomsnittliga fuktrörelserna hos sågat virke av furu och gran kan cirka 7 procent användas som ett genomsnittligt värde, vilket motsvarar 0,26 procent per ändrad procentenhet hos fuktkvoten. Eftersom träet strävar efter att nå jämvikt med luftens temperatur och dess relativa fuktighet, kommer fuktkvoten att ändras i riktning mot jämviktsfuktkvoten vilket tar ganska lång tid.

Virke och snickerier som byggs in bör ha en fuktkvot som så nära som möjligt överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den färdiga konstruktionens klimat. Det är även viktigt att kontrollera ytfuktkvoten som vid inbyggnad får vara högst 18 %. Då undviks större fuktrörelser och andra olägenheter. Se i figur 45, vilken fuktkvot en produkt strävar till under årets olika månader – både inomhus och utomhus.

Förmågan att ta upp vatten är olika för gran och furu. Gran tar upp vatten långsamt både i kärna och splintved. Furu har stor skillnad i vattenupptagningsförmåga mellan kärna och splint. Kärnan hos furu har ungefär samma förmåga att ta upp vatten som gran, medan splinten hos furu tar upp vatten flera gånger snabbare.

Därför bör man undvika att använda sidobrädor av furu i väderutsatta delar, som i till exempel utvändiga panelbrädor där gran är mera lämpligt. Furukärnvedens goda beständighet och långsamma fuktrörelser innebär samtidigt att exempelvis fönster tillverkade av kärnved får mycket god beständighet. Risken för röta blir då mycket liten.

För golvbrädor, invändiga panelbrädor, och golvbjälkar bör målfuktkvoten vara 8, 12 respektive 16 % för att minimera svällningar eller krympningar, se tabell 10, samt respektive produktstandard. Dessa furustockar är nyligen avverkade. Den vänstra bilden visar rotänden och furukärnans utbredning. Den högra bilden visar toppänden och här syns att transporten av näring i form av vätska, som går genom splintveden i stocken, ännu inte har avstannat. Figur 52 Krympning eller svällning av barrträ Figur 54 Årsringarnas orientering i ett trästycke
Visa hela svaret

Hur mycket sväller trä på längden?

Formförändringar Publicerad 2003-09-01 Uppdaterad 2021-06-28 Trä krymper och sväller med ändrad fuktkvot. Storleksförändringen är störst vinkelrät mot fibrernas orientering och minst längs med fibrerna. Under trädets första levnadsår bildas det man kallar juvenilved som omsluter märgen i trädets centrum. För en del träslag förorsakar juvenilveden formförändringar framförallt i longitudinell riktning. Moget trä ändras lite i den longitudinella riktningen (< 0,1 procent) mellan fuktigt och torkat tillstånd, juvenilved kan ändra sig upp till 2,5 procent. När juvenilveden torkar krymper veden avsevärt mycket mer, vilket kan resultera i sprickor och formförändringar. Egenskaper som reaktionsved (tjurved), ungdomsved och växtvridenhet inverkar också på virkets rakhet. Trädstammar som har en större växtvridenhet än 3°, det vill säga träd där fibrerna lutar mer än 3° i förhållande till märgen, ger med största sannolikhet ett sågat virke med oacceptabelt stor skevhet. Tjurved eller kompressionsved är kanske den vanligaste orsaken till kantkrok och flatböj. Trädet bildar tjurved som svar på en ogynnsam belastning för att bibehålla den vertikala växtriktningen. I och med detta förändras strukturen på tjurvedscellen så att krympnings/svällningsrörelserna i cellens längdriktning blir upp till 10 gånger större än i normal ved. Det leder till stora inre spänningar när de båda vedtyperna blandas och resulterar ofta i stora formfel. Bild 1. Olika typer av formförändringar hos virke.
Visa hela svaret

Hur mycket sväller trä på sommaren?

Träets fuktrörelser Publicerad 2017-05-15 Uppdaterad 2021-06-14 För golvbräder, invändiga panelbräder, och golvbjälkar bör målfuktkvoten vara 8, 12 respektive 16 % för att minimera svällningar eller krympningar samt respektive produktstandard. Fuktkvoten i otorkat barrträvirke är upp till 160 % i splintveden och upp till 50 % i kärnveden.

1. Vid torkning avgår först det fria vattnet i fibrernas cellhålighet.
2. När fuktkvoten sedan når fibermättnad, vid cirka 30 % fuktkvot, börjar fukten i cellväggarna att lämna virket, och det är detta som bland annat gör att träet börjar krympa.
3. Virket börjar först krympa i virkets yttre delar för att senare krympa längre in.

Detta ger torksprickor om torkningstemperaturen är för låg eller om torkningen går för fort. Krympningen i virkets yttre delar förorsakar också höga torkningsspänningar, vilket kan minskas genom en konditioneringsfas efter torkningen. I en bräda eller planka är ofta årsringarna krökta.

Därför har man sällan en ren tangentiell eller radiell krympning. En tumregel är därför att de genomsnittliga rörelserna (krympning eller svällning) för furu och gran i både radiell och tangentiell riktning är cirka 0,26 % per ändrad procentenhet hos fuktkvoten. Se tabell 1 för att se krympprocenten per 1 % fuktkvotsändring för andra träslag.

Exempel : En golvbräda med bredden 145 mm och fuktkvoten 17 % läggs in i ett utrymme med ett klimat motsvarande träets jämviktsfuktkvot 10 %. Fuktkvotens förändring 17 − 10 = 7 procentenheter. Brädan krymper 7 × 0,0026 × 145 mm = cirka 2,6 mm i bredd. Bild 1. Krympningen hos en kub med sidan 100 mm vid torkning från 20 % till 10 % fuktkvot, Krympningen blir hälften så stor om brädan är utsågad i radiel l riktning än i tangentiell riktning, det vill säga med stående årsringar. Golvspringorna blir hälften så stora.

Träets fuktrörelser är relativt långsamma, särskilt vid större dimensioner. Det tar till exempel mer än ett år för att den inre delen av en tjock timmervägg ska anpassa sig till omgivande klimat. Leveransfuktkvoten för virke från sågverk var tidigare i medeltal cirka 20 % för plank och cirka 16 % för bräder.

Detta kallades skeppningstorrt. Numera anpassar man virkets fuktkvot mer till produkten eller användningsområdet, bland annat efter kraven i produktstandarder och i AMA Hus. Eftersom träet strävar efter att nå jämvikt med luftens temperatur och dess relativa fuktighet kommer fuktkvoten att ändras i riktning mot den så kallade jämviktsfuktkvoten.

Detta tar ganska lång tid. Virke och snickerier som byggs in bör ha en fuktkvot som så nära som möjligt överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den färdiga konstruktionens klimat. Det är även viktigt att kontrollera ytfuktkvoten som vid inbyggnad får vara högst 18 %. Då undviks större fuktrörelser och andra olägenheter.

Se i diagram 1 på sidan Trä och fukt, vilken fuktkvot en produkt strävar till under årets olika månader – både inomhus och utomhus. Förmågan att ta upp vatten är olika för gran och furu. Gran tar upp vatten långsamt både i kärna och splintved. Furu har stor skillnad i vattenupptagningsförmåga mellan kärna och splint.

• Ärnan hos furu har ungefär samma förmåga att ta upp vatten som gran, medan splinten hos furu tar upp vatten flera gånger snabbare.
• Därför b ör virke som används utvändigt i första hand vara gran, som i till exempel utvändiga panelbräder.
• Av samma skäl bör ett fönster vara tillverkat med kärnved av furu.

Risken för röta blir då mycket liten. Diagram 1. Träets rörelse mellan noll och fibermättnadspunkten. Fuktrörelserna är lika stora i furu och gran när trä sväller från absolut torrt tillstånd till fibermättnadspunkten, cirka 30 % fuktkvot, Diagram 2. Krympning eller svällning mellan vinter och sommar inomhus. Exempel: Träets rörelse inomhus över året, från sommar till vinter, är i genomsnitt 1,6 procent. Fuktkvoten i virket ändras cirka 6 % från sommar till vinter, vilket kan ge en maximal rörelse på 16 mm/meter i tangentiell riktning, Bild 2. Dessa furustockar är nyligen avverkade. Den vänstra bilden visar rotänden och furukärnans utbredning. Den högra bilden visar toppänden och här syns att transporten av näring i form av vätska, som går genom splintveden i stocken, ännu inte har avstannat, Tabell 1. Medelvärden för krympning i olika träslag vid torkning från fibermättnad till absolut torrt trä.

Träslag	Krympning	Krympning i procent per en procent­enhets ändring av fuktkvoten
Fiberriktning, i stammens längdriktning, axiellt β a (%)	Radiell riktning, tvärs årsringarna, radiellt β r (%)	Tangentiell riktning, längs årsringarna, β t (%)	Volymändring β v (%)
Ask	0,2	5	8	13,2	0,27
Björk	0,3	6,7	10,4	17,4	0,35
Bok	0,3	5,8	11,8	17,9	0,39
Ek	0,4	4	7,8	12,2	0,26
Al	0,5	4,4	9,3	14,2	0,31
Asp	0,2	3,8	8,7	12,7	0,29
Gran	0,3	3,6	7,8	11,7	0,26
Furu	0,4	4	7,7	12,1	0,26

För praktiska beräkningar av de genomsnittliga fuktrörelserna hos sågat virke av furu och gran kan cirka 7 procent användas som ett genomsnittligt värde, vilket motsvarar 0,26 procent per ändrad procentenhet hos fuktkvoten, Bild 3. Årsringarnas orientering, Bild 4. Krympning eller svällning i stocken. Krympning eller svällning i ett virkesstycke är olika beroende på hur årsringarna är placerade i virkesstycket. Minst formförändringar får ett virkesstycke med årsringarna vinkelrätt mot plansidan, så kallade stående årsringar, : Träets fuktrörelser
Visa hela svaret

När expanderar trä?

Huvudnavigering – Trä är ett vackert naturmaterial med många variationer. Just på grund av att det är ett naturmaterial har det en del egenskaper som kan vara bra att känna till. Trägolv krymper när det är torrt inomhus och sväller när det är fuktigt. När golvet är torrt, vilket är vanligt på vintern, kan det visa sig som springor och att brädorna skålar sig. När golvet svällt på grund av fuktig luft, vilket är vanligt på sommaren, kan golvet kupa sig.
Visa hela svaret

Vad händer med trä när fuktinnehållet ökar?

Jämviktsfuktkvot – Trä är ett hygroskopiskt byggmaterial vilket innebär att materialet kan ta upp och avge vattenånga från den omgivande luften. Träets fuktinnehåll anpassas hela tiden till omgivningens klimat, fuktigt virke i torr miljö krymper och torrt virke i fuktig sväller.

När träets fuktinnehåll efter lång tid helt anpassats till det omgivande klimatet säger man att det nått sin jämviktsfuktkvot. Jämviktsfuktkvoten styrs av den relativa luftfuktigheten, RF, och temperaturen, där den relativa luftfuktigheten har störst inverkan i temperaturintervallet 0 – 20 °C. Då klimatet varierar under året kommer också träets fuktinnehåll förändras.

Inomhus kommer trä att torka och krympa under vintermånaderna för att sedan ta upp fukt och svälla igen under sommaren.
Visa hela svaret

Hur mycket krymper trall på längden?

Tabell 11 Medelvärden för krympning i olika träslag vid torkning från fibermättnad till absolut torrt trä – Hoppa över tabell

Träslag	Krympning	Krympning i procent per en procentenhets ändring av fuktkvoten
Fiberriktning, i stammens längdriktning, axiellt β a (%)	Radiell riktning, tvärs årsringarna, radiellt β r (%)	Tangentiell riktning, längs årsringarna, β t (%)	Volymändring β v (%)
Ask	0,2	5	8	13,2	0,27
Björk	0,3	6,7	10,4	17,4	0,35
Bok	0,3	5,8	11,8	17,9	0,39
Ek	0,4	4	7,8	12,2	0,26
Al	0,5	4,4	9,3	14,2	0,31
Asp	0,2	3,8	8,7	12,7	0,29
Gran	0,3	3,6	7,8	11,7	0,26
Furu	0,4	4	7,7	12,1	0,26

För praktiska beräkningar av de genomsnittliga fuktrörelserna hos sågat virke av furu och gran kan cirka 7 procent användas som ett genomsnittligt värde, vilket motsvarar 0,26 procent per ändrad procentenhet hos fuktkvoten. Eftersom träet strävar efter att nå jämvikt med luftens temperatur och dess relativa fuktighet, kommer fuktkvoten att ändras i riktning mot jämviktsfuktkvoten vilket tar ganska lång tid.

1. Virke och snickerier som byggs in bör ha en fuktkvot som så nära som möjligt överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den färdiga konstruktionens klimat.
2. Det är även viktigt att kontrollera ytfuktkvoten som vid inbyggnad får vara högst 18 %.
3. Då undviks större fuktrörelser och andra olägenheter.
4. Se i figur 45, vilken fuktkvot en produkt strävar till under årets olika månader – både inomhus och utomhus.

Förmågan att ta upp vatten är olika för gran och furu. Gran tar upp vatten långsamt både i kärna och splintved. Furu har stor skillnad i vattenupptagningsförmåga mellan kärna och splint. Kärnan hos furu har ungefär samma förmåga att ta upp vatten som gran, medan splinten hos furu tar upp vatten flera gånger snabbare.

Därför bör man undvika att använda sidobrädor av furu i väderutsatta delar, som i till exempel utvändiga panelbrädor där gran är mera lämpligt. Furukärnvedens goda beständighet och långsamma fuktrörelser innebär samtidigt att exempelvis fönster tillverkade av kärnved får mycket god beständighet. Risken för röta blir då mycket liten.

För golvbrädor, invändiga panelbrädor, och golvbjälkar bör målfuktkvoten vara 8, 12 respektive 16 % för att minimera svällningar eller krympningar, se tabell 10, samt respektive produktstandard. Dessa furustockar är nyligen avverkade. Den vänstra bilden visar rotänden och furukärnans utbredning. Den högra bilden visar toppänden och här syns att transporten av näring i form av vätska, som går genom splintveden i stocken, ännu inte har avstannat. Figur 52 Krympning eller svällning av barrträ Figur 54 Årsringarnas orientering i ett trästycke
Visa hela svaret

Hur mycket krymper nysågat virke?

Re: Hur mycket krymper virke vid torkning? #98539 – Nolltax AB – tor 19 aug 2010, 01:12 tor 19 aug 2010, 01:12 #98539 Eget sågat virke har ett eget liv.6 tum nysågat mäter 15 cm. När det torkat har är det i runda slängar 14,5 cm. Variation givetvis beroende på trädslag, årstid å lagringstid. Kontentan vara torde: bondsågat virke räknas i tum, ej mm.
Visa hela svaret

När självantänder trä?

Brandegenskaper Publicerad 2003-09-01 Uppdaterad 2021-06-24 Egenskaperna vid brand beror i hög grad på materialets dimensioner. Finfördelat och mycket tunt trä antänds lätt och brinner snabbt. Trä i grövre dimensioner är svårare att antända och brinner långsamt. Fuktkvot, densitet och ytråhet påverkar också förbränningen.

• Tiden till antändning av massivt trä beror på yttemperaturen, som kan vara svår att bestämma.
• I stället anges vanligen den infallande värmestrålning som krävs.
• Som kritisk undre gräns för antändning i närvaro av en liten låga brukar en värmestrålning med cirka 12 kW/m 2 anges, se diagrammet.
• Yttemperaturen är då vanligen 300–400°C.

Spontan antändning, det vill säga utan låga, sker först vid högre yttemperatur, till exempel 500–600°C. I båda fallen spelar flera andra faktorer in som materialets fuktkvot, densitet, tjocklek, ytråhet och ytbehandling. Om trä värms upp långsamt kan olika temperaturzoner identifieras för den termiska nedbrytningen. Diagram 1. Antändning av trä. Värmeutvecklingen under brand är ofta avgörande för om branden ska utvecklas eller avta. Trä utvecklar efter antändning först relativt mycket värme. När ytan förkolnat avtar värmeutvecklingen, och förbränningen fortsätter med konstant hastighet, se diagram 2.

Den tid detta fortgår beror på materialets tjocklek. Rökutvecklingen från brinnande trä är måttlig och rökgaserna är sällan frätande. Vid fullt utvecklad brand är förkolningshastigheten i trä vanligen cirka 0,5-1,0 mm/minut. Innanför kolskiktet påverkas träet av den förhöjda temperaturen. Träet plasticeras, det vill säga deformationerna ökar under konstant belastning.

Zonen där detta sker, pyrolyszonen, är endast någon millimeter tjock. Innanför denna zon har träet i stort sett normal temperatur, och de flesta egenskaper påverkas inte. Av denna orsak behåller träkonstruktioner sin bärförmåga under relativt lång tid.

1. Enkla metoder att beräkna träkonstruktioners brandmotstånd finns tillgängliga.
2. Obehandlat trä uppfyller det brandtekniska kravet på ytskikt D-s2,d0 enligt det europeiska klassifikationssystemet för ytskikt (tidigare svensk ytskiktsklass III).
3. Enligt detta system kommer konstruktionsvirke troligtvis att hamna i Euroclass D.

Högre ytskiktsklass kan uppnås genom kemisk brandskyddsbehandling. Diagram 2. Värmeutveckling från en träyta. Bild 1. Det kolskikt som bildas på träytan skyddar de inre delarna och bidrar därmed till att trä bibehåller sin stabilitet under brand. Se även Brandsäkerhet. : Brandegenskaper
Visa hela svaret

Hur mycket krymper parkett?

Vad händer med trägolv vid för låg RF inomhus? – När RF sjunker vill träfibrerna dra ihop sig. Om uttorkningen sker jämnt över hela golvbrädan blir varje bräda lite mindre, dvs golvet krymper. Många trä- och laminatgolv läggs “flytande”, dvs brädorna sammanfogas till en stor “kaka” som ligger löst mot undergolvet så att det fritt kan växa och krympa med årstidernas fuktväxlingar.

• Rörelsen tas upp av rörelseutrymmet under golvlisten utmed väggarna, och vid större ytor läggs särskilda expansionsfogar.
• Denna teknik fungerar bra – under förutsättning att golvet verkligen tillåts röra sig fritt, och att RF håller sig inom föreskrivna 30 – 60 %.
• Om RF blir lägre än 30 % vill golvet röra sig mer än vad installationen tillåter och golvet kan spricka isär.

Då uttorkningen sker uppifrån kan även brädan skåla sig, dvs. den krymper mer på ovansidan än på undersidan – och resultatet blir att golvets kanter reser sig. Vid hög uttorkning kan krafterna i träet till och med bli så stora att slitskikten trots en starkt limfog släpper från mellanmaterialet.
Visa hela svaret