Säkerhetsavstånd vid byggande intill väg Du är här: För objekt som inte ligger inom detaljplan och som inte kräver bygglov gäller enligt väglagen en tillståndspliktig zon på minst tolv meter från en väg. Inom detta område ska om möjligt inte finnas byggnader eller andra anordningar som kan äventyra trafiksäkerheten (se figur). Det är naturligtvis lika viktigt att ta hänsyn till trafiksäkerheten inom detaljplan och för objekt utanför detaljplan som kräver bygglov. Då detaljplanen upprättas ska kommunen samråda med Trafikverket så att tillräcklig hänsyn till trafiksäkerheten tas inom den tillståndspliktiga zonen.

Detsamma gäller vid bygglov. Läs mer om tillståndspliktig zon i Väglagen, se rubrik nedan. “Inom ett avstånd av tolv meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten.

Länsstyrelsen kan, om det är nödvändigt med hänsyn till trafiksäkerheten, föreskriva att avståndet ökas, dock högst till 50 meter. Vid korsning i samma plan mellan en allmän väg och en

1. annan allmän väg,
2. enskild väg som i större utsträckning används av allmänheten för trafik,
3. järnväg,
4. spårväg,

får inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten. Tillstånd krävs inte för åtgärder som skall utföras utanför i första stycket angivet område och utanför de räta sammanbindningslinjerna mellan punkter, som är belägna i de korsande vägarnas mittlinjer 75 meter från korsningen.

I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. Bestämmelserna i första och andra styckena om krav på tillstånd av länsstyrelsen gäller inte inom områden med detaljplan. De gäller inte heller för åtgärder som kräver bygglov. Lag (1987:459).” Vägens sidoområde behöver utformas så att risken för svåra personskador vid avkörningsolyckor förebyggs.

Normalt ska det finnas en så kallad säkerhetszon längs vägen, en zon med jämnt underlag, flack lutning och fri från oeftergivliga hinder (högre än 0,1 m ovan marknivån), stup och djupt vatten (≥ 0,5 m). Säkerhetszonens bredd är beroende av högsta tillåten hastighet och trafikflöde.

Hänsyn behöver också tas till vägens kurvatur (ytter- eller innerkurva) och vägens höjdläge i förhållande till omgivningen. I vissa fall kan vägräcke ersätta säkerhetszonen. Utanför räcket behövs dock ett utrymme för att säkerställa räckets funktion vid en påkörning. Säkerhetszonen ska alltid beaktas och värnas i detaljplanen.

Det finns också andra skäl till att det behövs ett fritt utrymme längs vägar, bland annat för snöupplag och för att få plats med vägmärken och belysning. Tabellerna nedan visar ungefärliga mått på säkerhetszonens bredd för vägar med flack släntutformning genom tätort. Sidoområden längs motorvägar i tätort. Sidoområdesutformning för övergripande huvudväg/tätortsgenomfart.
Visa hela svaret

Vad regleras av allmän väg?

Skillnad på väg som allmän plats och allmän väg – Ibland blandas begreppen väg som allmän plats och allmän väg ihop. Detta är dock olika saker som regleras med olika lagstiftning. I en detaljplan kan kommunen reglera väg som allmän plats Väg. Kommunen är i de flesta fall huvudman för dessa.

• Allmän väg regleras istället i väglagen.
• Vad som är en allmän väg bestäms alltså inte genom detaljplan.
• Väghållaren för en allmän väg är alltid kommun eller staten genom Trafikverket.
• Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap.5, 8 §§ 5 § I en detaljplan ska kommunen 1.
• Bestämma och ange gränserna för allmänna platser, kvartersmark och vattenområden, 2.

bestämma användningen och utformningen av allmänna platser som kommunen är huvudman för, och 3. bestämma användningen av kvartersmark och vattenområden.8 § I en detaljplan får kommunen bestämma 1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och 2.

• Hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas.
• Lag (2014:900),
• Väglag (1971:948) 1, 5 §§ 1 § Denna lag gäller allmän väg.
• Allmän väg är, förutom väg som anläggs enligt denna lag eller enligt lagen förändras till allmän, sådan för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller enligt äldre bestämmelser anlagts som eller förändrats till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun.

En väg upphör att vara allmän, när vägen dras in. Om en kommun är väghållare, upphör vägen att vara allmän, när den enligt plan- och bygglagen (2010:900) upplåts eller ska vara upplåten till allmänt begagnande som gata. Om en väg har upplåtits till allmänt begagnande som gata medan staten är väghållare, upphör vägen att vara allmän, när kommunen övertar väghållningen.

1. Lag (2010:904),5 § Staten är väghållare för allmänna vägar.
2. Om det främjar en god och rationell väghållning får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, besluta att en kommun skall vara väghållare inom kommunen.
3. Beslutet kan begränsas till att avse vissa vägar eller vissa områden inom kommunen.

Lag (1986:636),
Visa hela svaret

Vart regleras allmän väg?

Väghållaransvar Du är här: Väghållning handlar om byggande och drift av väg. Staten, via Trafikverket, eller kommuner, vägföreningar/samfällighetsföreningar eller enskilda fastighetsägare är väghållare för olika typer av vägar. Fördelningen av väghållaransvar ser i korthet ut så här:

Staten genom Trafikverket, ansvarar för de allmänna vägarna. Undantaget är de allmänna vägar som ingår i kommunal väghållning. Kommunerna förvaltar kommunala gator och vägar. Enskilda vägar förvaltas av vägföreningar/samfällighetsföreningar eller av enskild fastighetsägare.

Väghållning handlar om byggande och drift av väg. Beroende på vilken typ av väg det är finns det olika väghållare som ansvarar för vägen och flera lagstiftningar som reglerar byggande och drift. I länsstyrelsernas kungörelse om vägar framgår vilka vägar som ingår i det allmänna vägnätet.

1. Vid väghållning ska tillbörlig hänsyn tas till enskilda intressen och till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö.
2. En estetisk utformning skall eftersträvas.
3. En väg ska hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder.

Trafikverket har ansvar att säkerställa att väghållaransvar överensstämmer med väglagen och att anpassa vägsystemet efter samhällets trafikbehov.
Visa hela svaret

Vem äger marken under en allmän väg?

Tillfälligt upplåtande av mark, m.m. – 34 § Väghållningsmyndighet och av denna anlitade biträden är berättigade att få tillträde till fastighet för att verkställa mätning eller stakning, undersökning av grund eller annan förberedande åtgärd för byggande av väg.

• I trädgård, liknande plantering eller park får träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke.
• Även i övrigt skall skada undvikas, om det är möjligt.35 § Om det i en fastställd vägplan för ett vägbyggnadsprojekt har avsatts mark eller annat utrymme som behövs för att bygga vägen enligt 16 a §, ska nyttjanderätt till marken eller utrymmet upplåtas till väghållaren för den tid som har angetts i planen.

Lag (2012:439),36 § Om en väg på grund av pågående arbete eller till följd av jordras eller översvämning eller av annan orsak inte kan användas utan risk för olyckshändelse, kan länsstyrelsen på framställning av väghållningsmyndigheten besluta att nyttjanderätt till mark eller annat utrymme för tillfällig väg skall upplåtas för den tid en sådan väg behövs till följd av hindret.
Visa hela svaret

Får man stänga av en allmän väg?

Vägens ägare får bara stänga av vägen för trafik med motordrivna fordon. Ägaren kan inte förbjuda någon att gå, cykla eller rida på vägen. Däremot finns möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter förbjuda annan trafik än med motordrivna fordon. Men sådana förbud är ovanliga.
Visa hela svaret

Får man blockera allmän väg?

Servitut, grusväg, har grannen rätt att blockera vägen och kräva att jag ska gå in och fråga de gånger jag behöver nyttja den? Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag antar att servitutet ifråga är ett avtalsservitut som skapats enligt, och inte sådan som tillkommit genom förrättning enligt fastighetsbildningslagen eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv ().

• Alltså gäller bestämmelserna i 14 kap.
• JB för förevarande servitut om rätt att nyttja väg.
• Fråga 1: Har de rätt att blockera vägen och kräva att jag ska gå in och fråga de gånger jag behöver nyttja den? Det korta svaret är nej, de har inte rätt att blockera vägen och kräva att du ska be om tillåtelse varje gång du behöver köra på vägen.

Själva syftet med ett servitut är att den härskande parten ska upplåtas en rätt att “i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten”(). Du behöver alltså inte be om tillåtelse de gånger du behöver nyttja vägen då servitutet har upplåtit en rätt för dig att använda vägen.

Observera att lagen talar om en rätt att “i visst hänseende” nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten. Det får således inte vara fråga om ett totalt ianspråktagande av den tjänande fastigheten från den härskande partens sida. Vidare finns det positiva respektive negativa servitut.

Positiva servitut är en rätt för en fastighet att använda en annan fastighet. Negativa servitut innebär att ägaren till en fastighet avstår från att använda sin fastighet på ett visst sätt. I förevarande fall bör servitutet medföra att den tjänande parten avstår från att t.ex.

längre än tillfälligt blockera vägen eller på annat sätt försvåra för den härskande parten att använda vägen i sådan mån att själva syftet med servitutet inte kan uppfyllas. Å andra sidan ska den härskande parten vid servitutets utövning förfara så att den tjänande fastigheten inte betungas mer än nödvändigt ().

Den härskande parten ska således ta hänsyn till den tjänande fastigheten samtidigt som den tjänande parten inte ska förfara på ett sådant sätt att den hindrar för den tjänande fastigheten att bruka servitutet. Fråga 2: Då vägen svänger in på våran tomt får jag bygga staket längst tomtgränsen vilket skulle blockera vägen ner den delen som är på våran tomt.

Huruvida du får bygga ett staket på din tomt beror på hur fastigheterna respektive vägarna är belägna och hur servitutet är utformat. Exempelvis kan grusvägen vara en återvändningsväg, vilket gör att brukandet av den del av vägen som är belägen på er fastighet är nödvändigt för den tjänande fastigheten.

För grannsämjans skull uppmuntrar jag dig att i första hand överväga andra lösningar, och försöka komma överens med den tjänande fastighetens ägare om utövandet av servitutet. I omnämns att om ägaren av någondera av fastigheterna, dvs. den tjänande eller härskande parten, har åsidosatt sin skyldighet, åligger det honom att återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta skadan.

• Som exempel på att den härskande fastighetens ägare överskridit sin rätt på grund av servitutet är att han utan stöd i upplåtelsen har på den tjänande fastigheten uppfört anläggning för servitutets utnyttjande.
• Den tjänande fastighetens ägare har å sin sida brustit i sin skyldighet på grund av servitutet såväl då han hindrat utövningen av ett positivt servitut som i det fall att han vidtagit anordningar i strid med ett negativt servitut.

Angående ansvaret att hålla vägen i skick kan följande nämnas. Den härskande fastigheten kan ha en skyldighet att underhålla vägen som avses med servitutet (). Därutöver åligger det den härskande fastigheten att hålla vägen i sådant skick att skada eller olägenhet inte vållas onödigtvis ().
Visa hela svaret

Hur vet man om en väg är allmän eller enskild?

I Karlstads kommun har vi 24 mil gång- och cykelvägar, 44 mil bilvägar och 42 mil enskilda vägar som vi ansvarar för. Utöver finns det även många vägar som staten via Trafikverket sköter. Här kan du se vem som ansvarar för vilka vägar och vad det innebär att bo vid en enskild väg.

I kartan längst ner på sidan så kan du se vilka vägar som är statliga, de är rödmarkerade. Alla övriga gator och vägar, som inte är utmärkta med någon särskild färg, är antingen kommunala eller privata/enskilda och sköts i regel av kommunen. Allmänna vägar ägs antingen av kommunen eller staten. Enskilda vägar ägs av en så kallad väghållare, det kan vara en samfällighet av boende, flera markägare eller en förening.

Ifall du vill se en utförlig karta över vilka vägar som är statliga, kommunala eller enskilda så kan du gå in på trafikverkets sida och den nationella vägdatabasen. Gå in på länken nedan och i kartan under “dataslag på karta” väljer du “administrativa vägdata”.
Visa hela svaret

Vem ansvarar för allmänna vägar?

Trafikverket sköter de statliga vägarna. Kommunerna sköter de kommunala vägarna. När en väg är enskild är det en markägare eller en organisation som sköter den. Det kan till exempel vara en vägförening.
Visa hela svaret

Hur djupt ner i marken äger man?

Hur långt ner i marken äger man sin fastighet? Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Olika former av fastighetsbegränsning regleras bl.a. i Jordabalken, Det finns olika former av avgränsningar för fastigheter, men den traditionella formen är en tvådimensionell fastighet som är avgränsad horisontellt.

Det betyder att fastigheten är avgränsad “på marken”, men inte upp i luften eller ner i jorden. Sedan finns det också s.k. tredimensionella fastigheter som kan inskränka på tvådimensionella fastigheter. Dessa tredimensionella fastigheter är avgränsade både horisontellt och vertikalt, och är liksom en avgränsad del från en tvådimensionell fastighet.

Kort och gott kan man säga att en tvådimensionell fastighet, som alltså endast är avgränsad horisontellt, ger ett obegränsat ägande uppåt och nedåt, såvida inte en tredimensionell fastighet “är i vägen”. Sen så betyder inte det att man har en oinskränkt rätt till all mark enda ner till jordens mitt, utan det kan ändå förekomma krav på olika former utav tillstånd för t.ex.
Visa hela svaret

Vem har rätt till samfälld mark?

Vem äger marken som en samfälld väg ligger på?

Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga, undrar du vem som äger marken som en samfälld väg ligger på.

Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem. Sammanfattning Det är markens ägare som äger marken. Den samfällda vägen skapas i regel bara genom ett servitut. Servitutet innebär dock inte att äganderätten till marken övergår till vägsamfälligheten.

1. Rekommendation Det finns många olika sätt att skapa en väg.
2. Därför rekommenderar jag att du tar reda på exakt vilken slags väg det rör sig om—förslagsvis hos Lantmäteriet.
3. Vem äger marken? En samfälld väg är en väg som en vägsamfällighet har rätt att använda.
4. Rätten att använda vägen är oftast ett slags servitut ().

Ett servitut är bara en rätt att använda annans mark på visst sätt. Att vägen är samfälld innebär alltså inte att vägsamfälligheten äger marken som vägen ligger på. Det innebär bara att vägsamfälligheten har rätt att använda vägen som ligger på marken.
Visa hela svaret

När kan man expropriera?

Svensk rätt idag – Det framgår av (2 kap 15 §) att varje svensk egendom idag är tryggad av rättsordningen, ” genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen,” Ersättning ska betalas till den som lider skada.

Det sägs i paragrafens andra stycke att ” den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten.

Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag,” Enligt 4 kap.1§ (1972:719) skall ersättningen motsvara marknadsvärdet, i många fall med tillägg av 25 procent. “För en fastighet, som exproprieras i sin helhet, skall, i den mån inte annat följer av vad som sägs nedan, löseskilling betalas med ett belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde.

Exproprieras en del av en fastighet, skall intrångsersättning betalas med ett belopp som motsvarar den minskning av fastighetens marknadsvärde, som uppkommer genom expropriationen. Uppkommer i övrigt skada för ägaren genom expropriationen, skall även sådan skada ersättas. Expropriationsersättning skall dock inte betalas för mark eller annat utrymme som ingår i allmän väg och som enligt en detaljplan skall användas för en sådan allmän plats för vilken kommunen är huvudman.

Därutöver ska ytterligare löseskilling respektive intrångsersättning betalas med 25 procent av marknadsvärdet respektive marknadsvärdeminskningen. Detta gäller dock inte när expropriation sker för ändamål som avses i 2 kap.7 §.” Skadeståndskrav enligt eller internationell eller EU-rätt ger i många men inte alla avseenden högre eller mer omfattande skadeersättning till den som kan göra gällande att denne fått sin egendom exproprierad, skadad, kontrollerad eller liknande.
Visa hela svaret

När krävs vägplan?

Kungörande och granskning – 17 § Den som avser att bygga en väg ska kungöra förslaget till vägplan och underlaget till denna och låta det granskas. Om en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats, ska denna kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten enligt 6 kap.39 § första stycket och 40 och 41 §§ miljöbalken och föreskrifter som har meddelats i anslutning till dessa bestämmelser. Om förslaget enbart gäller åtgärder som också har prövats eller ska prövas genom detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900), får kungörandet samordnas med det kungörande som ska ske i detaljplaneärendet. Lag (2017:958).

NJA 1993 s.645 : Om en arbetsplan fastställts enligt väglagen kan fastighetsdomstol inte med stöd av 4 § miljöskyddslagen förbjuda att vägen anläggs i den sträckning som anges i arbetsplanen.

17 a § Trots vad som anges i 17 § behöver ett förslag till vägplan som enbart gäller ändring av planen för ett vägbygge som ännu inte är färdigställt, bara kungöras och granskas om

1. ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, eller
2. någon annans fastighet eller del av fastighet behöver tas i anspråk eller en särskild rätt till en sådan fastighet behöver upphävas eller begränsas och åtgärden inte skriftligen medgetts av berörda fastighetsägare och innehavare av särskild rätt. Lag (2012:439).

17 b § Trots vad som anges i 17 § behöver ett förslag till vägplan inte kungöras om förslaget

1. inte är av stor vikt eller har principiell betydelse,
2. inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, och
3. saknar intresse för allmänheten.

Den som avser att bygga vägen ska då i stället ge länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs tillfälle att godkänna förslaget eller att inom tre veckor granska det och lämna synpunkter. Granskningstiden får göras kortare, om alla berörda är överens om det.

Lag (2012:439). Prop.2011/12:118 : Paragrafen är ny. Bestämmelsen i första stycket innebär undantag från kravet på kungörelse för vägplaner av mindre betydelse. Tre förutsättningar ska vara uppfyllda för att det förenklade förfarandet ska få användas. Enligt punkt 1 får förslaget till vägplan inte vara av stor vikt eller ha principiell betydelse.

Enligt punkt 2 får förslaget inte medföra en betydande miljöpåverkan och av punkt 3 framgår att det ska sakna intresse för allmänheten. Motsvarande rekvisit,
Visa hela svaret

Vad menas med arbete på väg?

Innehåll – APV 1.1 Allmän grundkompetens Alla som utför arbeten på vägen som är upphandlat av Trafikverket ska ha en allmän grundkompetens som består av: • Entreprenörens säkerhetsregler på arbetsplatsen. • Trafikverkets säkerhetskrav på arbetsplatsen.

1. Hur en säker vägarbetsplats skapas.
2. Sambandet mellan trafikstörande arbeten och trafikantens behov av trafiksäkerhet och framkomlighet.
3. APV 1.2 Grundkompetens för att få framföra väghållningsfordon Förare av väghållningsfordon, avser även fordon som används i planerings- och projekteringssyfte, samt utförare av transporttjänster.

Exempel på förare av väghållningsfordon är den som: • Plogar, saltar och sandar. • Transporterar, jordmassor, grus och beläggningsmassa. • Använder servicefordon och utför projekteringsarbeten. • Utför intermittenta arbeten på låg- och normalklassade vägar.

APV 1.3 Grundkompetens för att få utföra vägarbete eller liknande arbeten. Personal som utför vägarbete eller liknande arbeten, exempelvis projekteringsuppdrag, ledningsarbeten, på en vägbana eller tillhörande innerslänt (vägslänt) där passerande fordon förekommer. Exempel på vägarbeten är den som: • Utför anläggningsarbete, exempelvis monterar vägräcken och lägger kantsten.

• Medarbetare till person som utför arbeten med steg 2 krav, vakt. • Utför projekterings- eller servicearbeten, monterar vägmärken och utför renhållning. Exempel på roller och arbetsuppgifter som behöver uppfylla kompetenskrav i samtliga steg 1 (steg 1.1, 1.2 och 1.3): • Beläggningspersonal.
Visa hela svaret

Vad är skillnaden på allmän väg och enskild väg?

I Karlstads kommun har vi 24 mil gång- och cykelvägar, 44 mil bilvägar och 42 mil enskilda vägar som vi ansvarar för. Utöver finns det även många vägar som staten via Trafikverket sköter. Här kan du se vem som ansvarar för vilka vägar och vad det innebär att bo vid en enskild väg.

I kartan längst ner på sidan så kan du se vilka vägar som är statliga, de är rödmarkerade. Alla övriga gator och vägar, som inte är utmärkta med någon särskild färg, är antingen kommunala eller privata/enskilda och sköts i regel av kommunen. Allmänna vägar ägs antingen av kommunen eller staten. Enskilda vägar ägs av en så kallad väghållare, det kan vara en samfällighet av boende, flera markägare eller en förening.

Ifall du vill se en utförlig karta över vilka vägar som är statliga, kommunala eller enskilda så kan du gå in på trafikverkets sida och den nationella vägdatabasen. Gå in på länken nedan och i kartan under “dataslag på karta” väljer du “administrativa vägdata”.
Visa hela svaret

Vad innebär vägmärket allmän väg?

Lokaliseringsmärken för vägvisning – Orienteringstavlor visar vilka mål som vägar, svängar och avfarter leder till. Orienteringstavlan (A) används i korsningar. Den visar att du ska köra rakt fram i korsningen för att komma till Falun och svänga till höger för att komma till Lindesberg. Tabellorienteringstavla (A). Den sätts upp en bit innan korsningar eller rondeller för att förbereda dig på hur du kör mot olika färdmål. Längst ner ser du avståndet till korsningen eller rondellen. Innan avfarter informerar vägmärket (B) om avståndet till avfarten och vart den leder. Vägmärket (C) sitter där avfarten börjar. I korsningar kan det sitta vägvisare (A) som visar vart vägen du svänger in på leder till. Färgen på skylten visar vilken typ av väg du svänger in på. Är skylten blå med vita bokstäver är vägen en allmän väg. Står det siffror på skylten (B) visar siffrorna avståndet till destinationen i kilometer. Är skylten grön med vita bokstäver (C) är vägen en motorväg eller motortrafikled.

• En gul-röd skylt med svarta bokstäver (A) visar en enskild väg.
• En vit skylt med svarta bokstäver (B) visar ett lokalt mål som till exempel en stadsdel.
• En vit skylt med svarta bokstäver (C) kan även visa en lokal inrättning som till exempel en polisstation eller turistbyrå.

1. En brun skylt med vita bokstäver (A) används för att visa vägen till turistmål.
2. En orange skylt med svarta bokstäver (B) är en tillfällig vägvisning som används vid till exempel vägarbete.
3. Vid arrangemang som till exempel en konsert används en gul vägvisare med grön text (C).

När du kör på vägar med flera körfält, som till exempel en motorväg, finns det körfältsvägvisare (A) som visar vart körfältet leder. Körfältsvägvisarna är uppsatta ovanför körfälten de avser. Vägmärken (B) anger vägnumret. Det finns även lokaliseringsmärken som ger dig information om körfält. Ökning av antal körfält (A). Minskning av antal körfält (B). När två körfält går ihop är det ett ömsesidigt samspel som gäller, det vill säga att inget fordon har väjningsplikt. Väganslutning med accelerationsfält (C). Väganslutning med separat körfält (A). Omledningsväg (B). Vägmärket används om en väg är tillfälligt avstängd på grund av till exempel vägarbete. Vägmärket (C) visar färdriktningen vid en omledningsväg. Trafikplatsnummer (A). Märket anger numret på en trafikplats. Färdväg för transport av farligt gods (B).
Visa hela svaret

Vem ansvarar för allmänna vägar?

Trafikverket sköter de statliga vägarna. Kommunerna sköter de kommunala vägarna. När en väg är enskild är det en markägare eller en organisation som sköter den. Det kan till exempel vara en vägförening.
Visa hela svaret