Det finns inga generella riktlinjer för avstånd från vindkraftverk till bostäder. Myndigheterna bedömer vilket avstånd som är lämpligt utifrån faktorer som ljud, skuggor och landskapsbild på varje plats. Det finns riktvärden för buller och skuggeffekt.
Visa hela svaret

Vart ska det byggas vindkraftverk?

Regeringen har föreslagit att kommuner inte längre ska kunna lägga veto mot vindkraftsetableringar, som ett sätt att snabba på utbyggnaden i Sverige. Vad tycker Naturskyddsföreningen om det? – Det kommunala vetot har ingenting med miljöprövningen att göra.

I själva verket riskerar det kommunala vetot som det är utformat idag att leda till en mindre hållbar vindkraftsetablering, ef-tersom enskilda kommuner kan säga nej till vindkraft av hela andra skäl vilket gör att etableringarna riskerar att tryckas in i områden med högre naturvärden. Skälen till att kommunerna säger nej vari-erar.

Ibland handlar det om att vindkraften planeras i ett känsligt område, men annars kan det handla om att utsikten påverkas, att den är i vägen för andra etableringar eller att den inte gör nytta lokalt. Om vindkraften planeras i ett område med höga naturvärden ska miljöprövningen ändå säga nej, även utan kommunens veto.

Vid prövning av annan verksamhet som definieras som miljöfarlig krävs inte tillstyrkan av kommunen, utan det gäller endast för vindkraft och kärnkraftsverksamhet. I ett tidigare remissvar har Naturskyddsföreningen föreslagit att det kommunala vetot ska reforme-ras och endast få tillämpas för områden med höga naturvärden.

Vi välkomnar därför regeringens förslag, men kommer bevaka frågan och se till att det inte bidrar till att försvaga miljöprövningen. Förutom det kommunala vetot är en stor utmaning för hållbar vindkraftsetablering att Försvars-makten säger nej till vindkraft i stora delar av Sverige.
Visa hela svaret

Hur långt måste det vara mellan vindkraftverk?

Master och vindkraftverk Du är här: Vid etablering av master och vindkraftverk behöver man ta hänsyn till järnvägar och trafikeringen av dessa på flera sätt. Det gäller även master och vindkraftverk placerade långt från en järnväg eftersom det bland annat kan uppstå störningar i trafikledningssystemet.

Avståndet mellan spårmitt och en mast bör vara minst mastens totalhöjd plus 10 meter. Avståndet mellan spårmitt och ett vindkraftverk bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter. Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 från att riskavståndet kalkyleras med ekvationen 𝑑= (𝐷+ 𝐻) ∗ 1,5 där d är riskavstånd, D rotordiameter och H navhöjd, Det finns även tekniska system som kan installeras i verkan för att reducera sannolikheten för iskast. Alla planer, bygglov och tillstånd som rör master eller vindkraftverk belägna 500 m från järnväg, samt de som rör vindkraftverk med en totalhöjd på minst 50 meter belägna inom 30 km från en järnväg, bör remitteras till Trafikverket för granskning. Vidare önskar Trafikverket få remisser som gäller vindkraftverk inom 30 km från en järnväg. Granskning av bygglovspliktiga vindkraftverk och master sker inom ramen för 9 kap 30, 31 eller 31 a PBL beroende på om åtgärder sker inom eller utom planlagt område. I ett sådant förfarande granskas bland annat lämpligheten med hänsyn till lämplig markanvändning, stads– och landskapsbild, människors hälsa och säkerhet samt möjligheten att förebygga bullerstörningar, i enlighet med 2 kap. PBL. Bedömningen grundar sig på förutsättningar i närområdet. Utanför planlagt område ska man kontakta de grannar som har direkt angränsande fastigheter, eftersom dessa kan räknas som sakägare. Ett avstånd på 30 km är alltför stort för att åtgärden ska falla inom ramen för vad som kan bedömas lämpligt att ta hänsyn till vid en bygglovsprövning. Om ett vindkraftverk eller en mast kommer att anslutas till elnätet via markkabel i korsning under banvallen, krävs särskilt tillstånd av Trafikverket. Tillståndet innebär att ett så kallat korsningsavtal för ledning upprättas. Kraven på avstånd från Trafikverkets master och torn till spänningsförande delar i kontaktledningsanläggningen framgår av Arbete i master och torn, TDOK 2015:0283.

Vid allmänna vägar ska master och vindkraftverk lokaliseras och utformas så att de inte lockar bilisternas uppmärksamhet från trafiken. Med tanke på säkerheten bör master och vindkraftverk i möjligaste mån placeras så att de anpassas till omgivande landskap och bebyggelse.

Avståndet mellan en mast och en allmän väg bör vara minst mastens totalhöjdmeter, oavsett typ av väg. Speciella fall kan master placeras 2/3 av masthöjdens avstånd, om fallriktningen samtidigt inte är vinkelrät mot vägen. Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter. Hänsyn bör tas till risken för så kallade iskast, där is eller hårt packad snö slungas från rotorbladen. Elforsk rekommenderar i sin rapport 04:13 från att riskavståndet kalkyleras med ekvationen 𝑑= (𝐷+ 𝐻) ∗ 1,5 där d är riskavstånd, D rotordiameter och H navhöjd, Det finns även tekniska system som kan installeras i verkan för att reducera sannolikheten för iskast. Reklamskyltar bör inte förekomma på master, vindkraftverk eller teknikbodar. Särskild hänsyn bör tas till natur- och kulturmiljövärden vid de färdvägar som har identifierats för transporter av delar till master och vindkraftverk. (Dessa vägar kan vanligtvis inte byggas om för att klara skrymmande och tunga vindkraftstransporter.) Det krävs tillstånd för att transportera master och vindkraftverk på väg. Se Trafikverkets handbok om transporter till vindkraftsparker. Transportdispens ger aldrig rätt att lägga ner vajerräcken. För att man ska få göra det krävs ett tillstånd från väghållningsmyndigheten enligt 43 § väglagen. Trafikverket ser gärna att samordning sker mellan aktörerna för att minska antalet mobilmaster i landskapet.

Byggnader och andra föremål som är högre än 20 meter kan komma att påverka luftfarten. Därför ska en lokaliseringsbedömning (flyghinderanalys) göras vid varje enskild etablering. När master eller vindkraftverk planeras ska man ta kontakt med berörd aktör (LFV, aktuell flygplats, Försvarsmakten).

1. När det gäller fristående luftfartsanläggningar ute i terrängen som inte tillhör en flygplats gör Luftfartsverket (LFV) flyghinderanalysen i egenskap av sakägare.
2. När det gäller luftfartsanläggningar som tillhör en flygplats (inflygningshjälpmedel) svarar respektive flygplats för utredningen.
3. En lokaliseringsbedömning kan beställas hos LFV.

Bedömningen gäller om flygtrafikens radioutrustning riskerar att påverkas och i så fall på vilket sätt. En etablering inom en instrumentflygplats MSA-yta, med radien 55 kilometer, är lämplig att använda som indikation på var det kan finnas risk för påverkan på flygplatsen.

Vindkraftverk som är placerade inom influensområde för navigationsutrustning för luftfarten kan komma att orsaka störning, och därför måste en noggrann utredning göras i varje enskilt fall. Senast fyra veckor innan man börjar resa en mast eller ett vindkraftverk behöver en flyghinderanmälan göras till Försvarsmakten.

Den som uppför en mast, ett vindkraftverk eller en annan hög byggnad, ansvarar för att byggnadsverket hindermarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrift. Sjöfartsverket och Transportstyrelsen bör i ett tidigt skede ges tillfälle att delta i samråds- processen om vindkraftparker till havs för att ge synpunkter på föreslagen lokalisering och utformning och om den förväntade påverkan på fartygstrafiken.

Det krävs inget bygglov enligt PBL för att uppföra en vindkraftsetablering i vattenområde när denna har fått tillstånd enligt miljöbalken. En anmälan enligt 6 kap.5 § plan– och bygg- förordningen måste dock göras. Eventuella störningar på utmärkningen för sjöfarten måste uppmärksammas, till exempel att hinderljusen kan störa fyrljus eller att torn kan skymma sjösäkerhetsanordningar.

Det gäller även vindkraftsetableringar på land som kan orsaka störningar för sjöfarten. Vindkraftparker måste lokaliseras och utformas med hänsyn till sjöfartens etablerade trafik- stråk in och ut från hamnarna samt fartygstrafiken längs våra kuster. Där ishinder uppstår tvingas vintersjöfarten ofta ta andra vägar än sommarsjöfarten.

• Samråd bör ske med Sjöfartsverket och Transportstyrelsen redan när övergripande planer upprättas.
• Ett säkerhetsavstånd bör skapas mellan de yttre vindkraftverken i en vindkraftspark och närmaste sjötrafikstråk.
• Avståndet bör anpassas till lokala förhållanden.
• Med stöd av 3 kap 4 § sjötrafikförordningen kan vindkraftaktören avkrävas omedelbara åtgärder om sjöfarten riskerar att vilseledas.

Det kan till exempel inträffa om kraftverken stör fartygens positioneringssystem eller radarövervakning i området, eller om flyghinderbelysningen stör sjöfartens fyrljus. Senast uppdaterad/granskad: 2017-11-15 : Master och vindkraftverk
Visa hela svaret

Vad kostar bygglov för vindkraftverk?

Drift & underhåll

Pris
Generator med styrskåp	76 800 sek
Generator för elpatron	59 250 sek
9m vajerstadgat torn	6 870 sek
12m vajerstadgat torn	9 525 sek

Visa hela svaret

Hur nära kan vindkraftverk stå?

Placering av vindkraft Viktigt att tänka på vid placering av vindkraft! Hur hanterar man turbulens och hur nära bebyggelse får vindkraftverk stå? Hur avgör man vilka platser som är bäst för att etablera vindkraft? Och hur nära bebyggelse kan vindkraftverk stå och hur tätt kan de placeras? Var ska vindkraften stå? Vindkraften är beroende av att det blåser bra.

• Fri öppen yta där vinden får fart är bäst.
• Det kan även ske i skog, men då med högre torn och navhöjd.
• Ett modernt vindkraftverk har en generator som genererar som mest (märkeffekt) vid cirka 12-14 meter per sekund.
• Energin i vinden stiger med vindhastigheten i kubik, om vindhastigheten fördubblas ökar effekten åtta gånger.

Det innebär även att om vindhastigheten minskar från 6,5 meter per sekund till 6,0 meter per sekund minskar effekten med 21%. Vindläget är därför mycket viktigt. Källa: Chalmers. Vindkartering Energimyndigheten har tidigare givit Uppsala universitet i uppdrag att göra en vindkartering över hela Sverige.

Med vindkartering menas en modellberäkning av årsmedelvinden samt kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer. Resultatet av vindkarteringen kan användas som underlag i vindkraftsplanering, både hos länsstyrelser, kommuner och projektörer. Den senaste versionen av vindkarteringen har en upplösning på 500 m.

Detta innebär att alla topografiska förändringar suddas ut inom ett område på 500 x 500 m och istället representeras av en medelhöjd. Detta gör att vindkarteringen är utmärkt för att indikera i vilka områden som vindkraft är gångbar, men att detaljplaneringen av verken inte enbart kan göras utifrån data från vindkarteringen.

Vindhastighet Den absolut viktigaste faktorn vid val av plats för vindkraftverk är vindhastigheten. Den avgör hur mycket el som verket kommer att generera. Den årliga vindtillgången på en plats kan anges antingen som medelvinden i m/s eller som vindens energiinnehåll i kWh/m2 på en viss höjd och varierar kraftigt på olika platser och med höjden över marken.

Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter på 4–25 m/s. Vindprofil En vindprofil visar på förhållandet mellan höjd över marken och vindhastighet. Generellt sett ökar vindhastigheten med höjden, men det kan finnas temperaturvariationer etcetera i luften som gör att i vissa luftlager ökar inte vindhastigheten.

Markytan bedöms ha olika råhet beroende på markanvändningen. Råheten klassas i fem steg, från 0 till 4. Noll råhet motsvarar öppet vatten, 1 slättlandskap, 3 skogsterräng samt 4 hög skog och större städer. Ju högre råhet marken har desto högre blir friktionen mellan vinden och markytan. Då vinden blåser över växtlighet bromsas den upp.

Detta gör att vindprofilen ser olika ut vid olika råheter. Vid hög råhet tar det längre tid för vinden att öka i hastighet. När vinden blåser över till exempel en skog förskjuts vindprofil jämtemot om vinden skulle ha blåst över slättmark. Detta kallas för nollplansförskjutning, se bild nedan.

• Hur mycket profilen förskjuts beror på höjden av växtligheten.
• I en granskog är nollplansförskjutningen normalt 75% av trädens höjd.
• Turbulens Turbulens är ett mått på hur mycket vinden varierar, både i styrka och i riktning.
• Ostörd vinden blåser endast i en riktning, men tillkommer terräng virvlar luften kring den huvudsakliga vindriktningen.

Turbulensen uppkommer antingen av markens råhet eller av att varm luft stiger uppåt från markytan. Generellt är turbulensintensiteten över hav cirka 8% medan över skog är intensiteten cirka 20%. Mängden turbulens är väldigt förknippat med den specifika platsen.

Ällor: Vindlov, Energimyndigheten, “Landskapets påverkan på vindkraften” Johanna Engström, Lunds universitet. Hur nära bebyggelse får vindkraftverk stå? Det finns inga regler om hur nära bebyggelse vindkraft får stå. Rekommendationer kan finnas. Däremot finns det lagstiftning som säger hur mycket en ny anläggning får bullra vid närliggande hus.

Detta slås fast i tillståndet för anläggningen och är ett skallkrav som inte får överskridas. Normalt är detta värde 40 dB(A) och mäts enligt fastställda normer. Källa: Rätt plats för vindkraften SOU 1999:75, Boverket – Vindkraftshandboken Säkerhetsavstånd I anknytning till frågor om risk för nedfallande delar och iskast brukar frågan om säkerhetsavstånd och krav på inhägnad tas upp.

I svensk lagstiftning finns inget generellt säkerhetsavstånd, eller avstånd till exempelvis byggnader, som styr var ett vindkraftverk får byggas. Det är den tillståndsgivande myndigheten (länsstyrelse eller kommun) som ansvarar för att bedöma behov av eventuellt säkerhetsavstånd, och om det finns anledning att göra en riskanalys Källa: Boverket – Vindkraftshandboken.

Hur tätt kan man ställa vindkraftverk? Eftersom vindkraftverk använder vinden, får det en påverkan på vindkraftverk som ligger i vindriktningen efter det första. Denna påverkan avtar med avståndet. Hur långt det är beror på storleken på vindkraftverken och vilket som är den huvudsakliga vindriktningen, normalt pratar man om minst 4-6 rotordiametrar.

1. Ett 3,5 MW vindkraftverk har en rotordiameter på 110-135 meter vilket då innebär ett avstånd på 450-810 meter mellan verken.
2. Älla: Boverket – Vindkraftshandboken Krävs det inhägnad? Det finns heller inga krav på inhägnad av vindkraftverk.
3. Detta framgår bland annat i en dom från miljödomstolen (M-3735-09) som fastställdes i mars 2010.

I domen som gäller ett vindkraftverk i Vara kommun framgår miljödomstolens bedömning av säkerhetsfrågor kopplade till vindkraft i det specifika fallet. De klagande hävdade att det borde vara stängsel runt vindkraftverken på grund av fara för nedfallande föremål och iskast.

• Risken för sådana händelser är emellertid försvinnande liten”, står det i domen, där det också konstateras att det inte föreligger några krav på inhägnande av yta intill vindkraftverket.
• I domen påpekas också att verksamhetsutövaren har ansvar för underhåll av vindkraftverket, så att det inte medför olägenheter för människors hälsa,

: Placering av vindkraft
Visa hela svaret

Får man gå nära vindkraftverk?

Är ett vindkraftverk en roterande maskin och varför är inte vindkraftverket inhägnat eller på annat sätt begränsat av en skyddszon som maskindirektivet föreskriver? – Ja, ett vindkraftverk är en maskin med roterande rotorblad och tillverkaren ska enligt maskindirektivet göra en riskanalys innan maskinen tillverkas.

1. Enligt maskindirektivet ska sedan tillverkaren i första hand konstruera sin maskin tekniskt så att riskkällorna elimineras.
2. Om det inte är tekniskt möjligt att eliminera de identifierade riskerna ska tillverkaren vidta nödvändiga skyddsåtgärder.
3. Tillverkaren ska sedan informera användaren om kvarstående risker.

Ett exempel på risk som ofta diskuteras är risken för iskast, det vill säga att is som kan ha bildats på rotorbladen slungas iväg. Många tillverkare har idag någon form av avisningsteknik för rotorbladen. Tillverkaren ska också informera om kvarstående risker i bruksanvisningen.

• Exempel på sådan information kan vara krav på att varningsskyltar sätts upp väl synliga platser och på lämpligt avstånd.
• Bedömning om vilket avstånd som kan anses vara lämpligt behöver göras i varje enskilt fall eftersom det är beroende av flera olika parametrar, bland annat väder och de lokala nedisningsförhållandena för platsen och vindkraftverkets navhöjd.

Lämpligt avstånd kan i vissa falla vara upp till flera hundra meter. Enligt Arbetsmiljöverkets tolkning finns det inget stöd i maskindirektivet för att ställa krav på att vindkraftverk ska inhägnas. Samma bedömning har även gjorts av miljödomstolen i en dom (M-3735-09) från mars 2010, gällande ett vindkraftverk i Vara kommun.

De klagande hävdade att det borde vara ett stängsel runt vindkraftverket på grund av faran för nedfallande föremål och iskast. “Risken för sådana händelser är emellertid försvinnande liten” står det i domen, där det också konstateras att det inte föreligger några krav på inhägnande av yta intill vindkraftverket.

Denna tolkning överensstämmer även med den som gjorts i andra EU-länder (regeringsbeslut 2011-03-07 framställningar i fråga om Sveriges implementering av maskindirektivet och vindkraften m.m.). I domen påpekas också att verksamhetsutövaren har ansvar för underhåll av vindkraftverk så att det inte medför olägenheter för människors hälsa.
Visa hela svaret

Hur påverkar vindkraftverk området nära?

I närheten av vindkraftsanläggningarna Mullberg och Glötesvålen i Tåssåsen och Mittådalen samebyar visar resultaten på sämre betesro för renarna. Även skogsbruk, rovdjur och annan markanvändning påverkar renarnas betesval och betesro. Ett problem för renskötseln är att vindkraft alltid etableras i höglänta områden.
Visa hela svaret

Vad kostar ett vindkraftverk per år?

Läs också: Guide för dig som funderar på att skaffa eget vindkraftverk på tomten Att skaffa ett eget vindkraftverk blir ett allt mer populärt alternativ för att producera egen grön el och på så sätt sänka sina elkostnader. Med rätt förutsättningar på tomten kan det bli en lönsam affär på sikt – även om själva investeringen för att installera ett vindkraftverk på tomten kan kosta mer än 60 000 kr.
Visa hela svaret

Varför står så många vindkraftverk stilla?

Det beror oftast på planerade serviceinsatser på vindkraftverket eller att vindkraftverket har tekniska fel och står stilla i väntan på servicetekniker. Att vindkraftverk står stilla kan också bero på att det inte finns plats för mer el på elnätet för tillfället.
Visa hela svaret

Kan man stänga av vindkraftverk?

Maximal effekt vid medelvindar – Ett vindkraftverk börjar producera el när det blåser 4 m/s och fortsätter att producera upp till 25 m/s. Vid högre vindstyrkor stängs kraftverket av på grund av säkerhetsskäl. Maximal effekt uppnås vid vindstyrkor på 12–14 m/s och kvarstår till vindhastigheten blir för hög och maskinen stängs av.
Visa hela svaret