Snabba råd om träskyddsmedel och impregnerat virke –

Förvara träskyddsmedel så att barn inte ser eller kommer åt dem.Använd inte träskyddsbehandlat virke inomhus.Titta efter varningsmärkningen och läs den tillhörande informationen så att du känner till faran med produkten och vet hur du ska hantera den på ett säkert sätt.Överväg om du verkligen behöver tryckimpregnerat virke till det du ska bygga utomhus. Om du exempelvis ska bygga en sandlåda eller något annat utomhus för barn, är det bra att använda obehandlat virke och förstärka träet med olja.

När du ska handla träskyddsbehandlat virke ska den som säljer varan kunna lämna skriftlig information om följande:

verksamma beståndsdelar i träskyddsmedlet,begränsningar i användning,hur virket lämpligen bearbetas,hälsorisker och skyddsåtgärder,hur avfall från virket ska tas om hand.

Visa hela svaret

Hur länge är tryckt virke giftigt?

Är tryckimpregnerat trä en hälsobov? | Svenska Träskyddsföreningen Råd&Rön och Kemikalieinspektionen slår hål på myten om att tryckimpregnerat trä skulle innehålla gifter som är farliga för hälsan. Många väljer tryckimpregnerat virke till allt från nya altandäck till sandlådor – men vissa oroar sig för att virket kan ha negativa effekter på hälsan.

• Men det stämmer inte, något som även Råd&Rön, en oberoende tidning som ges ut av Sveriges konsumenter, konstaterar i en artikel.
• Vi kan inte se att det har några direkta hälsorisker.
• Men tryckimpregnerat har en historia: Förr innehöll det ofta arsenik och krom, som är giftigt och därför hade en helt annan problematik än dagens produkter.

Då hade tryckimpregnerat virke ett förtjänat dåligt rykte. Men idag är till exempel arsenik förbjudet i träskyddsmedel, så impregnerat virke är inte längre samma produkt som det var, säger Johan Helgesson på Kemikalieinspektionen till Råd&Rön. Till en altan, som utsätts för väder och vind, är tryckimpregnerat det bästa alternativet.

Virket som vi köper idag är i stället tryckimpregnerat med kopparsalter, samma ämnen som finns i till exempel färger för algbekämpning. Koppar finns i allt från vattenledningar till tak, och den lilla mängd som finns i impregneringen innebär inte någon direkt fara för vare sig människor eller naturen.

Urlakningen av koppar är dock i sig en belastning för naturen, vilket gör att Kemikalieinspektionen inte rekommenderar att använda tryckimpregnerat när det inte behövs. Till en sandlåda som kanske bara behöver hålla några år kan det räcka med obehandlat virke.

• Till en altan, som utsätts för väder och vind, är däremot tryckimpregnerat det bästa alternativet.
• Råd&Rön påminner samtidigt om att urlakningen av koppar från tryckimpregnerat virke är mycket begränsad.
• Det handlar om 5–15 procent under en livstid mellan 20 och 40 år.
• Impregneringen är ju tänkt att stanna kvar i träet för att man vill behålla rötskyddet, säger Fredrik Westin, generalsekreterare för Nordiska Träskyddsrådet (NTR).

: Är tryckimpregnerat trä en hälsobov? | Svenska Träskyddsföreningen
Visa hela svaret

Hur giftigt är tryckimpregnerat virke?

Många träimpregneringsmedel är giftiga och kan skada både människors hälsa och miljön. Träskyddsbehandlat virke kan innehålla giftiga ämnen som kreosot, arsenik, krom och koppar. Informationen på denna webbsida riktar sig främst till företag. Är du privatperson och vill läsa om träskyddsmedel hittar du information här,
Visa hela svaret

Kan man lägga trall inomhus?

Javisst, på byggbeskrivningar.se kan du se precis hur du ska göra.
Visa hela svaret

Får man bygga in tryckimpregnerat?

Bjälklaget visade sig vara uppreglat med tryckimpregnerat virke Fråga: Vi har köpt ett kedjehus från 1967. Vi har fått en vattenskada orsakad av en rörmokare i källaren. Pga detta fick vi riva upp källargolvet för att få ut fukten. Men när golvet är uppbrutet så ser snickaren att bjälklaget är uppreglat med tryckimpregnerat virke, vilket snickaren säger är förbjudet att använda inomhus.

1. Räknas det som ett dolt fel då säljaren har ägt huset sedans det byggdes 1967 och jag vill minnas att säljaren har gjort detta i efterhand? Tacksam för svar! Svar: Det här tycker jag är en fråga som är svår att ge ett klart svar på.
2. Egentligen är det ju två frågor — är det ett fel och är det i så fall ett så kallat dolt fel? Jag tar den andra frågan först, den är enklast.

Jag bedömer att det kommer att betraktas som ett dolt fel (om det är ett fel) eftersom det inte gick att se eller misstänka. Den andra delen av frågan är jag osäker på. Jag har inte hittat något som förbjuder användandet av tryckimpregnerat virke inomhus.

1. Tminstone inte den lästa klassen av tryckimpregnerat virke, den som har den minsta gifthalten.
2. Läser man de nuvarande reglerna så finns det 4 klasser av tryckimpregnering, den lägsta har ingen tydlig restriktion avseende var den kan användas.
3. Den kan exempelvis användas till fönster och dörrar.
4. Saken kompliceras av att ditt hus är byggt 1967, då gällde sannolikt andra regler och man använde troligen mer/starkare gifter vid impregneringen.

Så det kan vara så att det skulle vara förbjudet att använda den typ av virke du har i bjälklaget om man byggde nu. Men när huset byggdes så kan det varit tillåtet och då är det ju inget fel. Jag är rädd att jag inte kan svara hur det skulle gå om du drev den här frågan till sin spets genom att reklamera köpet.
Visa hela svaret

Varför ska man inte bygga in tryckimpregnerat?

Tryckimpregnerat virke används i många miljöer, och inte minst vid altanbyggen runt hus. De flesta väljer tryckimpregnerat eftersom materialet står emot röta i minst 25-30 år. Ett viktigt årtal för tryckimpregnerat virke är 2004. Då förbjöds så kallade CCA-medel (blandning av koppar, krom och arsenik) som träskydd.

• De träskyddsmedel som används i Sverige i dag är godkända av Kemikalieinspektion och EU:s biocidförordning.
• Den tryckimpregnerade vätskan består av kopparsalter, samma ämnen som finns i båtbottenfärger för algbekämpning.
• I grunden är koppar en livsnödvändig metall för både människor och natur, men i för höga halter är den giftig för vattenlevande organismer.

I den vätska som används för tryckimpregnering går det år mindre är fyra gram koppar per löpmeter virke. – Ett ändamålsenligt träskyddsmedel som används enligt Nordiska Träskyddsrådets kvalitetssystem och märks med NTR har en teknisk livslängd på 25-30 år, eller mycket längre om det är byggt på rätt sätt.

• Sett ur ett livscykelperspektiv så är tryckimpregnerat virke det som ger minst miljöpåverkan av motsvarande alternativ på marknaden, påpekar Fredrik Westin.
• Överbliven arsenik Impregnerat träskyddsmedel har en historik som går tillbaka till 1850-talet när kemikalier sprutades in i slipers vid byggnation av järnvägsräls.

Sedan kom telefonin och elektriciteten där stolparna för ledningarnas behandlades på samma sätt för att motverka röta. På den tiden var det staten som ombesörjde impregneringen. Det var först på 1930-talet som privata företag började arbeta med impregnering.

1. Bland de första var gruvbolaget Boliden där överbliven arsenik från malmproduktionen användes som träskyddsmedel.
2. NTR världsledande I slutet av 1960-talet blev samhället mer miljömedvetet.1969 grundades både Naturvårdverket och Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB.
3. Samma år samlades det Nordiska ministerrådet och bestämde att det skulle ske en samverkan kring forskning och bestämmelserna för innehållet i träskyddsvätska.

Det ledde till att Nordiska Träskyddsrådet, NTR, bildades. – NTR har varit världsledande i att ta fram riktlinjer för kemiskt träskydd och har även varit förebild för EU-standarden när den kom. NTR-systemet utvecklas ständigt och är öppet för alla träslag och metoder, upplyser Fredrik Westin.

Sluten process Utfasningen av CCA-medel skedde på 1990-talet för att helt förbjudas 2004 och ersättas av kopparsalterna. – Men det sker en ständig utveckling för att bli ännu bättre, både när det gäller miljö och kvalitet. Från att kemikalieinnehållet har varit lösningsmedelsbaserat är det i dag helt vattenbaserat.

Det tränger ända in till kärnan i virket och fixeras där genom en kemisk reaktion, vilket gör att ingenting kommer ut i naturen. Impregneringen sker i en invallad och helt sluten process där spillet går tillbaka till produktionen. Tryckimpregnerat virke kommer från svenska skogar där träden tagit upp och bundet koldioxid ur luften.

Detta sammantaget ger en minimal miljö- och klimatpåverkan över sin livstid, menar Fredrik Westin. Olika klassificeringar Han poängterar också hur viktigt det är med de olika NTR-klassificeringarna och rätt trä på rätt plats. Exempelvis så ska träskyddsklass NTR A användas vid kontakt med mark och sötvatten, NTR AB för trallbrädor ovan mark och NTR Gran till vindskivor, takläkt och panel som är speciellt utsatta för väder och vind.

Det går att stryka träskyddsmedel på obehandlat trä, vad är skillnaden? – Kvalitetsmässigt blir det sämre eftersom träskyddet inte tränger in i virket och skyddar mot röta, utan lägger sig på ytan. Ur miljösynpunkt innebär det att träskyddsvätskan hamnar i naturen efter ett par år (av väder och vind), vilket inte är bra.

1. Tryckimpregnerat material kan målas eller oljas, men det påverkar inte hållbarheten mot röta i någon större omfattning.
2. Det är mer ett sätt för att skydda ytan från uttorkning och sprickbildningar, och för att det ska se bra ut.
3. Helt obehandlat trä håller inte längre än cirka 4-5 år om man inte väljer en högkvalitativ kärnfura som kan hålla upp till 8-10 år enligt Fredrik Westin.

– Det behövs inte bara nytt trämaterial när det ska bytas, utan nya spik med mera som också har påverkan på miljön. Att ersätta tryckimpregnerat med andra material som exempelvis betongplattor eller plastkomposit är heller inte en miljömässigt bra lösning, säger Fredrik Westin.

1. När det tryckimpregnerade virket har tjänat ut ska det lämnas in på särskild plats på kommunens återvinningsstation där det används för energiåtervinning.
2. Det nya tryckimpregnerade virket är inte farligt avfall men är svårt att skilja från det tidigare CCA-impregnerade virket som är klassat som miljöfarligt avfall.

Det ta inte att vara utfasat förrän efter 2030 enligt Avfall Sverige som är kommunernas branschorganisation för avfallshantering. Så tills vidare lämnas allt tryckimpregnerat på samma plats. Fakta: Impregnerat trä är virke som genom vakuum/övertrycksprocess pressar in impregneringsvätska, företrädesvis innehållande kopparsalter, genom virkets splintved och fixeras inne i cellerna.

1. Detta för att motverka röta som uppkommer när virke används utomhus i fuktiga miljöer.
2. Det är kopparn som ger träet dess gröna färg och idag används enbart träskyddsmedel godkända av Kemikalieinspektionen enligt EU:s biocidförordning.
3. Allt virke som produceras i Norden hanteras också enligt Nordiska Träskyddsrådets (NTR:s) regler, ett impregnerat NTR-virke innebär att virket har en effektiv funktion och provning i fält i minst fem år.

Själva impregneringen av virket görs alltid i en sluten och process för att inte spill ska komma ut till omgivningen. I Sverige är det bara impregnerad furu som används. Gran impregneras för vissa exportmarknader och till exempelvis panel, vindskivor och läkt.
Visa hela svaret

Varför inte tryckimpregnerat?

Vad är tryckimpregnerat virke? – Oftast är tryckimpregnerat virke framställt av furu. Själva impregneringen går ut på att virket kommer in i en stor tank, som via vakuum suger ur all luft och fukt ur virket. Därefter fylls tanken med en impregneringsvätska, som man under tryck pressar in i träet så att det får sin hållbarhet.

• Impregneringen ser till att träet får en hållbarhet på mellan 20-25 år utomhus, om det används korrekt.
• När du köper tryckimpregnerat virke ska du vara noga med att kolla upp om virket är producerat i Sverige eller i utlandet.
• I Sverige framställer man endast tryckimpregnerat virke som innehåller godkända ämnen.

Om du däremot köper virke som är producerat i utlandet riskerar du att köpa virke som kan innehålla kopparföreningar och kromföreningar, som kan vara hälsofarliga, om det tryckimpregnerade virket används fel. Oavsett om du väljer att köpa svenskproducerat eller importerat tryckimpregnerat virke, så leta efter virke som är NTR-märkt.
Visa hela svaret

Måste man Grundmåla tryckimpregnerat?

Tryckimpregnerat virke behövs när du vill bygga något utomhus, som en altan eller ett staket. Impregnerat virke är fuktsäkert och klarar sig bra utan målning, men vill du ha en snyggare och ännu lite mer hållbar yta går det utmärkt att måla på impregnerat virke.
Visa hela svaret

Kan man bygga Odlingslådor av tryckimpregnerat virke till?

Pallkragar – FOR – Fritidsodlingens riksorganisation Fråga: Hur ska jag behandla mina pallkragar, så de håller så länge som möjligt. Svar: Antar att pallkragarna består av obehandlat virke. Skulle pallkragarna bestå av impregnerat virke behöver de inte behandlas mer innan man börjar använda dem.

1. Öper man färdig impregnerat virke så är det behandlat med kopparsalter numera.
2. Inte arsenik och andra direkt gifta ämnen som användes förr.
3. Så dagens impregnerade virke är inte lika skadligt för miljön som det en gång har varit.
4. Trots det avråder vi från att använda impregnerat virke till odlingslådor.

För en viss urlakning kommer det alltid att ske. Att måla obehandlat virke med träskyddsmedel och sedan använda virket till odlingslådor är ett lika dåligt alternativ som impregnerat virke. För även de medel som du målar på kommer lakas ut i jorden. Vill man behandla virket med något ska man använda naturliga produkter som linolja.

Det mest miljövänliga alternativet är att bränna insidan, den del som kommer ha jordkontakt. Då tar det längre tid för rötsvamparna att angripa pallkragarna. Sedan ska pallkragarna lyftas upp varje höst och förvaras på torr plats under vintern. Ett annat alternativ är att bygga egna odlingslådor av lite tjockare dimensioner.

Helst av ek eller tätvuxen lärk eller tall. De kommer hålla många år även som obehandlade speciellt om jorden tas bort från virket varje höst. Henrik Bodin, FOR-rådgivare 2020 : Pallkragar – FOR – Fritidsodlingens riksorganisation
Visa hela svaret

Hur mycket krymper tryckimpregnerat virke?

Tabell 11 Medelvärden för krympning i olika träslag vid torkning från fibermättnad till absolut torrt trä – Hoppa över tabell

Träslag	Krympning	Krympning i procent per en procentenhets ändring av fuktkvoten
Fiberriktning, i stammens längdriktning, axiellt β a (%)	Radiell riktning, tvärs årsringarna, radiellt β r (%)	Tangentiell riktning, längs årsringarna, β t (%)	Volymändring β v (%)
Ask	0,2	5	8	13,2	0,27
Björk	0,3	6,7	10,4	17,4	0,35
Bok	0,3	5,8	11,8	17,9	0,39
Ek	0,4	4	7,8	12,2	0,26
Al	0,5	4,4	9,3	14,2	0,31
Asp	0,2	3,8	8,7	12,7	0,29
Gran	0,3	3,6	7,8	11,7	0,26
Furu	0,4	4	7,7	12,1	0,26

För praktiska beräkningar av de genomsnittliga fuktrörelserna hos sågat virke av furu och gran kan cirka 7 procent användas som ett genomsnittligt värde, vilket motsvarar 0,26 procent per ändrad procentenhet hos fuktkvoten. Eftersom träet strävar efter att nå jämvikt med luftens temperatur och dess relativa fuktighet, kommer fuktkvoten att ändras i riktning mot jämviktsfuktkvoten vilket tar ganska lång tid.

Virke och snickerier som byggs in bör ha en fuktkvot som så nära som möjligt överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den färdiga konstruktionens klimat. Det är även viktigt att kontrollera ytfuktkvoten som vid inbyggnad får vara högst 18 %. Då undviks större fuktrörelser och andra olägenheter. Se i figur 45, vilken fuktkvot en produkt strävar till under årets olika månader – både inomhus och utomhus.

Förmågan att ta upp vatten är olika för gran och furu. Gran tar upp vatten långsamt både i kärna och splintved. Furu har stor skillnad i vattenupptagningsförmåga mellan kärna och splint. Kärnan hos furu har ungefär samma förmåga att ta upp vatten som gran, medan splinten hos furu tar upp vatten flera gånger snabbare.

Därför bör man undvika att använda sidobrädor av furu i väderutsatta delar, som i till exempel utvändiga panelbrädor där gran är mera lämpligt. Furukärnvedens goda beständighet och långsamma fuktrörelser innebär samtidigt att exempelvis fönster tillverkade av kärnved får mycket god beständighet. Risken för röta blir då mycket liten.

För golvbrädor, invändiga panelbrädor, och golvbjälkar bör målfuktkvoten vara 8, 12 respektive 16 % för att minimera svällningar eller krympningar, se tabell 10, samt respektive produktstandard. Dessa furustockar är nyligen avverkade. Den vänstra bilden visar rotänden och furukärnans utbredning. Den högra bilden visar toppänden och här syns att transporten av näring i form av vätska, som går genom splintveden i stocken, ännu inte har avstannat. Figur 52 Krympning eller svällning av barrträ Figur 54 Årsringarnas orientering i ett trästycke
Visa hela svaret

Vad händer om man målar tryckimpregnerat trä?

Svar: – Nej. Impregnerat trä ska strykas med träskydd/målarfärg direkt. Om virket står omålat för länge, blir ytan påverkad av solen. Det innebär att du sedan kommer få lägga mycket mer tid på att slipa och rengöra träet för att få träskyddet att hålla.

Därför gälller det alltså att måla direkt efter att du har byggt färdigt. För allt trä som ska målas gäller det att fuktigheten inte får överstiga 18 procent. Om träet är fuktigare än det, stänger du fukten inne. Och eftersom vatten alltid hittar en väg ut, kommer din målarinsats vara ogjort jobb, för färgen kommer börja flagna inom några månader.

Därför rekommenderar vi att du använder en fuktmätare innan du börjar måla. Gör som över 80.000 andra, Anmäl dig nu och få Gör Det Självs nyhetsbrev direkt i mailen 2 gånger i veckan. Då får du: Säsongsrelevanta nyheter Byggbeskrivningar med materiallista, 3D-modeller, ritningar och grundliga steg-för-steg-illustrationer Videor med tips och vägledning om material, reparationer och verktyg. : När ska tryckimpregnerat trä målas?
Visa hela svaret

Måste man behandla impregnerat trä?

Hur behandlar jag sibirisk lärk? – Sibirisk lärk har en hög densitet och innehåller naturlig olja och har ett skydd mot röta. Du kan lämna sibirisk lärk obehandlat men för att förlänga träets livstid kan du olja in med träskyddslasyr ungefär vartannat år. Tjärolja Herdins Klassisk är en effektiv behandling för sibirisk lärk.
Visa hela svaret

Kan tryckimpregnerat virke mögla?

På tryckimpregnerat trä växer det oftast mögel och alger. För att få bort påväxt används Prick-Fri. Sedan tvättas påväxten bort med Trä-Rent.
Visa hela svaret

Måste man tvätta tryckimpregnerat?

Underhåll rätt – Är tryckimpregnerat trä helt underhållsfritt? Ja, egentligen, men vill man att träet ska bibehålla ett snyggt utseende kan man underhålla det med träolja. Det hjälper också mot den sprickbildning som blir när träet åldras och torkar. – Men se över vilken träolja du köper, säger Magnus Estberg.

• Många av de oljor som finns på marknaden innehåller inget eller för lite mögelskydd.
• Att träet börjar mögla beror t.ex.
• På pollensamlingar som sedan börjar mögla.
• Man känner igen möglet på dess svarta prickiga utseende som så småningom övergår till en heltäckande gråsvart beläggning.
• Vill du få smutsigt och missfärgat tryckimpregnerat trä snyggt igen är vanlig trärengörare bättre än högtryck, men högtryckstvätten gör inte att impregneringen försvinner, däremot kan det skada själva träet.

Vill du sen måla ditt bygge så går det utmärkt. Ett tryckimpregnerat trä kan ytbehandlas på precis samma sätt som vanligt trä. Både täckande och laserande färger går att använda. Kom också ihåg att det spill du får vid ett bygge inte får slängas var som helst.
Visa hela svaret

När ska man ha tryckimpregnerat trä?

Tryckimpregnerat trä – Tryckimpregnerat trä är det vanligaste trämaterialet med förbättrad beständighet på marknaden. Det tillverkas i industriella processer, och det är företrädesvis furu som tryckimpregneras. Det är bara splintveden som kan impregneras rakt igenom, medan kärnveden inte går att impregnera.

1. Ärnved som exponeras i en brädas eller plankas yta får därför bara en ytlig inträngning av träskyddsmedel.
2. Även gran behandlas i industriella anläggningar för tryckimpregnering, men inträngningen av träskyddsmedel i gran blir endast ytlig.
3. Skyddet mot träförstörande organismer blir därför sämre än för furu.

Tillgången på träskyddsbehandlad gran på marknaden är begränsad, och huvuddelen av produktionen exporteras. För tryckimpregnerat trä som saluförs i de nordiska länderna finns ett klassificeringssystem som utarbetats av Nordiska Träskyddsrådet, NTR, baserat på europeiska standarder för träskyddsbehandlat virke.

Syftet med klassificeringen är att underlätta för användarna att välja rätt träskydd med hänsyn till aktuellt användningsområde. Klassificeringen gäller både industriellt träskyddsbehandlad furu och gran. Se tabell 14, Merparten av det impregnerade virket som säljs är kvalitetskontrollerat, märkt NTR.

Kontrollen utförs av ett oberoende kontrollorgan, kontrollen är certifierad genom tredje part. Den avser kvaliteten hos den färdiga produkten med avseende på att de för respektive träskyddsklass specificerade kraven på inträngning och upptagning av träskyddsmedel i splintveden är uppfyllda.

• På marknaden kan också förekomma impregnerat trä, företrädesvis importerat, som inte är kvalitetskontrollerat enligt NTR-systemet.
• Tryckimpregnerat trä produceras vanligen till träskyddsklass NTR AB för användning i konstruktioner ovan mark som till exempel trallvirke och annat trä utomhus i privat och offentlig miljö.

Ungefär en tredjedel av produktionen impregneras till träskyddsklass NTR A för användning i kontakt med mark eller sötvatten. Produktion till övriga träskyddsklasser är marginell med hänsyn till att behovet av förklarliga skäl är mindre. För att underlätta hanteringen av tryckimpregnerat trä i handelsledet och i byggandet impregneras träskyddsklasserna NTR AB och NTR A också i olika dimensioner.

• Lenare dimensioner upp till 38 mm tjocklek samt med 45 mm tjocklek och 125 mm bredd används huvudsakligen ovan mark och produceras till NTR AB.
• Grövre dimensioner används i kontakt med mark eller sötvatten eller i kritiska konstruktioner, där NTR A behövs.
• Se tabell 15,
• Impregnerade träprodukter som är klassificerade enligt NTR:s träskyddsklasser och säljs i bygghandeln är behandlade med vattenbaserade träskyddsmedel innehållande koppar som aktivt ämne.

Det är kopparn som ger träet den karakteristiska gröna färgen. Det finns även impregnerat trä, framför allt trall, som är brunimpregnerat. Den bruna färgen är inte beständig över lång tid utan det brunimpregnerade träet måste oljas med en pigmenterad träolja regelbundet för att inte tappa sitt pigment. Tabell 15 Tvärsnittsmått och träskyddsklasser för hyvlat eller sågat impregnerat virke Impregnerat trä med en infärgning som är beständig över tid produceras enligt en särskild teknik där det i ett första steg görs en impregnering med ett vattenbaserat träskyddsmedel. I ett andra steg kokas virket under vakuum i en pigmenterad linolja som tränger in i träytan samtidigt som vattnet som tillfördes i det första steget kokas bort och det behandlade träet efter processens slut är byggtorrt och klart att använda.

• Linoljan, som även kan vara opigmenterad, ger virket en vattenavvisande yta som minimerar fuktrörelser och sprickbildningar.
• De tekniska egenskaperna, till exempel beträffande hållfasthet och fuktupptagning, är i stort sett desamma för impregnerat som för oimpregnerat trä.
• Påverkan på metaller är emellertid annorlunda.

Med tanke på att impregnerat trä används i fuktutsatta konstruktioner rekommenderas rostfritt stål, varmförzinkat stål eller material med likvärdig korrosionshärdighet för fästdon och beslag. Bearbetning av impregnerat trä bör undvikas, men där det är oundvikligt bör bearbetade ytor efterbehandlas med penetrerande grundolja eller ett träskyddsmedel avsett för ytbehandling.

• Impregnerat trä är ibland ifrågasatt från miljösynpunkt.
• Träskyddsmedel omfattas emellertid av en sträng lagstiftning, EU:s biocidförordning, Biocidal Products Regulation, BPR, vilket innebär mycket hårda krav på omfattande dokumentation av miljö- och hälsoeffekter.
• Tryckimpregnerat träs miljöpåverkan finns dokumenterad i flera studier från oberoende institutioner i Sverige och utomlands.

Under 2018 publicerades resultat från en jämförande livscykelanalys, LCA, som utförts av Teknologisk Institut i Danmark och IVL Svenska Miljöinstitutet. Jämförelsen omfattade klimatpåverkan av olika material, bland annat tryckimpregnerat trä NTR AB, sibirisk lärk och trä-plastkomposit, för byggande av en 30 m 2 stor altan med förväntad brukstid på 30 år, uttryckt som det så kallade koldioxidavtrycket (carbon footprint). Exempel på användningsområden för olika träskyddsklasser.
Visa hela svaret

Hur lång tid tar det för tryckimpregnerat virke att torka?

Så här sköter du tryckimpregnerat trä – Du behöver egentligen inte underhålla tryckimpregnerat trä för att det ska hålla, men om du däremot vill att det ska behålla ett fräscht utseende bör du olja in det med jämna mellanrum. Ett altangolv blir grått med tiden eftersom träet påverkas av återkommande uppfuktning i kombination med UV-ljus. Oljan hindrar detta. ANNONS När du oljar trätrall eller altangolv, var noga med att se till att oljan eller lasyren inte rinner ner på marken mellan springorna eftersom det kan medföra en ökad brandrisk. Oljar du in virket med jämna mellanrum motverkas också sprickbildning och andra förändringar i träet.

1. Tidigare har det rekommenderats att låta nytt tryckimpregnerat virke vila ett år innan behandling.
2. Med dagens impregnering behövs ingen viloperiod men ett nytt tryckimpregnerat virke ska vara torrt innan du behandlar det.
3. Hur lång tid det tar för virket att torka beror naturligtvis på väder och vind men räkna med några veckor så här års.

Skura trallen/altangolvet med såpa eller, om det är mycket smutsigt, alg- eller mögeltvätt innan du behandlar det. Det går lika bra att lasera, lacka eller måla ett tryckimpregnerat virke som vanligt virke. Tänk på att om du börjar lacka eller lasera bör du fortsätta med samma ytbehandling även i fortsättningen.

• Om du vill göra dig av med tryckimpregnerat trä ska du kolla med din kommun vilka anvisningar som finns för tryckimpregnerat träspill.
• Byggvaruhandeln har också eventuellt uppsamlingsplatser för träspill.
• Ommunerna är skyldiga att ta hand om tryckimpregnerat träspill, från och med 2002 även enligt lag.

Kommunerna ser till att träet skickas till de förbränningsanläggningar i Sverige som har tillstånd att bränna tryckimpregnerat trä.
Visa hela svaret

Hur blir man av med tryckimpregnerat?

Träolja altan eller behandla trallen med kisel som gör den silvergrå? De flesta altaner är byggda av tryckimpregnerat trä, det som i bygghandel ser grönt ut och som med tiden ofta blir mörkt och fult. Men det finns knep att ta till för att få den extra fin och hållbar, utan att behöva träolja den varje år.

Här får du goda råd för hur du ska får din altan av tryckimpregnerat trä extra snygg till sommaren. Tryckimpregnerat trä som sedan behandlats med trallolja är det traditionellt vanligaste för altaner, trätrall och utegolv. Huruvida man ska ytbehandla en altan eller inte beror främst på tycke och smak.

Tidigare rekommenderades det att vänta ett år med att ytbehandla ett nytt tryckimpregnerat virke, men med dagens tryckimpregnering räcker det med några månader. Det är däremot viktigt att träet är helt torrt när du behandlar det. Vacker silvergrå nyans Idag har det blivit otroligt populärt att kisel-behandla sin altan eller trall.

• Det är ett sätt att förlänga hållbarheten på träet, minska risken för sprickor och påväxt, men mest av allt – en behandling som gör altanen vackert silvergrå.
• Iselbehandlingen behöver aldrig upprepas utan endast ytförseglingen kan behövas bättras på vart 2-3 år eller vid behov.
• Behandla redan i vår, blekningen och de gråa nyansen kommer märkas redan efter några veckor och du kan njuta av din nya vackra altan eller trall hela sommaren.

BIOkleen®s kiselbehandling ger trä en vacker silvergrå yta med tiden. Din altan blir len och behaglig att gå på, för ännu fler barfotastunder. Behandlat trä blir mera hållbart och får en effektiv vatten- och smutsavvisning som gör det lättare att underhålla.

Virket blir mer motståndskraftigt mot svampangrepp och får även ett förbättrat flamskydd. Upp till 10års hållbarhet. BIOkleen®s träskyddssystem 1+2+3 är speciellt lämpad för altangolv i tryckimpregnerat virke, bryggor mm. Att olja altan är en gammal tradition Genom att regelbundet olja altanen motverkar du att träet reser sig eller blir sprickigt.

Använd helst en träolja med hög linoljehalt, generellt kan man säga att man får den trallolja man betalar för. Den billiga träoljan ger mer kladd än den gör nytta. Tänk på att oljeindränkta trasor är brandfarliga, förvara dem därför på ett säkert sätt när du oljat klart, exempelvis i en burk med vatten.

Det är också viktigt att se till att inte trallolja droppar ner mellan springorna eftersom det kan medföra en ökad brandrisk. Du bör göra ordentligt rent innan du börjar olja trallen in, annars kan mikroorganismer låsas in i träet. Med lite otur kan det då skapas mögeltillväxt under oljan. Tvätta med trärengörare Tvätta trallen bör man göra varje år.

Är altanen smutsig använder du en rotborste och trärengörare som gör altangolvet rent på djupet, till exempel Tralltvätt. Föreningen Svenskt Trä rekommenderar inte att du använder högtryckstvätten eftersom träet då kan resa sig och bli sprickigt. Det finns däremot speciella tillbehör till högtryckstvättar med roterande munstycken som “flyter” vilket är skonsammare mot träet.

1. Arbetsgången är tvätta, låt torka cirka två veckor eller tills fuktkvoten är under 20 procent (detta mäts med en fuktkvotsmätare) och ytbehandla om du vill göra detta.
2. Lacka eller måla Det går naturligtvis även att lacka eller måla ett altangolv.
3. Det kan vara värt att tänka på att lack blir halare än oljat och ett målat golv slits av mycket spring och tunga möbler så målar du golvet får du vara beredd att underhålla det regelbundet.

Om du har en gammal altan som blivit sliten och stickig kan du slipa ner den tills du tycker att ytan ser bra ut. Det är däremot inte nyttigt att andas in slipdammet av tryckimpregnerat trä, så skydda dig med andningsmask. När altanen gjort sitt Allt har ett slut – även för en gammal altan. : Träolja altan eller behandla trallen med kisel som gör den silvergrå?
Visa hela svaret

Hur fort ruttnar tryckimpregnerat?

24 april 2006 10:25 En stor del av det “tryckimpregnerade” trä som säljs i Sverige är rent skräp som riskerar att ruttna inom ett par år. – Det är framförallt importerade produkter som brister i kvalitet och det är ingen överdrift att påstå att åtskilliga konsumenter blivit lurade, säger Ingvar Johansson, undersökningsledare på SP, Statens provnings- och forskningsinstitut.

• De har undersökt kvaliteten på tryckimpregnerat virke hos 124 bygghandlare i hela Sverige.
• Tryckimpregnerat trä håller länge.
• Upp till 20-25 år om det vill sig väl.
• Men då måste det vara riktigt impregnerat.
• Den senaste tiden har det dykt upp dåligt impregnerat virke på marknaden.
• Främst från baltländerna och Polen.

Och det är svårt att se någon skillnad. Under våren har SP tagit över 2500 prover hos 124 byggvaruhandlare runt om i landet. Resultatet är nedslående. Över 90 procent av det trä som marknadsförs som tryckimpregnerat, men som saknar den nordiska kvalitetsmärkningen, NTR, är av oacceptabel kvalitet.

Majoriteten av det icke-märkta byggmaterialet importeras och säljs på de stora bygghandelskedjorna. Hur vet man då om det är bra eller dålig kvalitet på det man köper? – Det enda du kan se är om du kapar det och tittar efter om det är helt genomtryckt, säger Christer Jonsson på Gävle Byggmarknad. Där säljs bara NTR-märkt tryckimpregnerat trä.

Det innebär att SP har kontrollerat och godkänt anläggningen som impregnerat träet. Och att impregneringen skett i Sverige. Dock behöver inte virket komma från Sverige från början. När man ska köpa tryckimpregnerat virke till sin veranda är det två olika märkningar man behöver känna till.

1. Det är NTR/A och NTR/AB.
2. NTR/A-märket ska finnas på en vit skylt i brädgården, och stuven med A-märkt trä ska vara målad med en vit fläck i ändträet.
3. A-märkt trä ska användas i eller på mark, där träet hela tiden kommer i kontakt med vatten, och innehåller starka, relativt giftiga impregneringsmedel.
4. Bland annat arsenik.

Därför ska man helst inte kapa mer än nödvändigt i virket, och om man måste göra det ska man använda munskydd. A-märkt virke får endast användas i konstruktionsdelar, som bärande reglar, pålar och liknande. Till själva verandadäcket används i stället NTR/AB.

Det är märkt med en gul skylt i brädgården, och har en gul fläck i ändträet. AB-märkt trä är impregnerat med bland annat koppar och bor, och ska inte heller det kapas mer än nödvändigt, och inte utan munskydd. Christer Jonsson rekommenderar att man behandlar sågade ändar med Cuprinol. – Du ska ju kunna kapa det eftersom det ska vara tryckt rakt igenom hela kärnan.

Men för extra skydd ska du behandla ändträet. Det är ju även skönhetsmässigt en fördel. För brädan är ju grön, och änden blir vit om du kapar den, säger han. AB-märkt virke har något kortare livslängd än A-märkt. Varför då inte använda A-märkt överallt? – Det får man inte.

1. Dessutom är det onödigt mot miljön, säger Anette Källmodin, som även hon jobbar på Gävle Byggmarknad.
2. Hon förklarar att tryckimpregnerat på ett sätt kan vara bra för miljön, trots att det är fullt av mer eller mindre farliga ämnen.
3. Det är bättre att ha ett tryckt virke när man ska använda det utomhus eftersom det håller länge.

Ett obehandlat virke förstörs snabbare. Då får man byta ut det och då åtgår mer skog. Det är också dåligt för miljön, säger hon. Men nu finns det faktiskt alternativ för den som inte vill använda giftbehandlat trä på sin uteplats. Lärkträ från Sibirien. – Enligt experterna ska det hålla lika länge som det tryckta virket, säger Christer Jonsson.

• Lärk är precis som tryckimpregnerat virke nästan underhållsfritt.
• Du ska olja in det för syns skull, säger Christer Jonsson, som konstaterar att de som köper lärkträ gör det för miljöns skull.
• För att det är totalt giftfritt och smälter in i naturen.
• Haken är att det är mer än dubbelt så dyrt som tryckimpregnerat trä.

En vanlig dimension för verandor, 22×95, kostar nästan 20 kronor per löpmeter. Magnus Lundquist 026-15 96 24 [email protected] Fotnot: NTR står för Nordiska Träskyddsrådet. Verandasäsongen är något försenad i år, på grund av den segdragna vintern. Men så fort solen smält bort all snö blir det fart i byggbutikerna. Folk köper tryckimpregnerat trä och bygger verandor på sina uteplatser. Foto: Lasse Halvarsson Annons Nästa artikel under annonsen
Visa hela svaret

Hur underhålla tryckimpregnerat?

Rengör med vatten och såpa – Även om en altan av tryckimpregnerat virke är skyddad mot röta så behöver den ändå skyddas mot fukt. Skrubba din altan med borste och vatten och såpa. Som alternativ kan en högtryckstvätt användas, men om man inte använder rätt munstycke och måttligt tryck finns risken att man sliter upp fibrer.
Visa hela svaret

Är det farligt att ha tryckimpregnerat virke inomhus?

Snabba råd om träskyddsmedel och impregnerat virke –

Förvara träskyddsmedel så att barn inte ser eller kommer åt dem.Använd inte träskyddsbehandlat virke inomhus.Titta efter varningsmärkningen och läs den tillhörande informationen så att du känner till faran med produkten och vet hur du ska hantera den på ett säkert sätt.Överväg om du verkligen behöver tryckimpregnerat virke till det du ska bygga utomhus. Om du exempelvis ska bygga en sandlåda eller något annat utomhus för barn, är det bra att använda obehandlat virke och förstärka träet med olja.

När du ska handla träskyddsbehandlat virke ska den som säljer varan kunna lämna skriftlig information om följande:

verksamma beståndsdelar i träskyddsmedlet,begränsningar i användning,hur virket lämpligen bearbetas,hälsorisker och skyddsåtgärder,hur avfall från virket ska tas om hand.

Visa hela svaret

När slutade man med arsenik i tryckimpregnerat virke?

Träskyddsbehandling genom impregnering har skett genom kreosot, koppar och CCA-impregneringar (krom, koppar och arsenik). Kreosot är en oljig brun tjockflytande vätska, framställs genom destillation ur trä- och stenkolstjära och innehåller polyaromatiska kolväten (PAH) som är klassat som cancerframkallande.

Kreosot förekommer främst i telefonstolpar och järnvägsslipers men kan även finnas i äldre byggnadsdelar. Impregnering med CCA (krom, koppar och arsenik) började 1952 och pågår fortfarande. Virket finns att köpa i bygghandel och har varit dominerande för byggändamål fram till 1990-talet. Sedan 2007 är det förbjudet att använda krom och arsenik i impregnerat virke.

Livslängden är dock lång, cirka 30 år, vilket innebär att CCA-virke kommer nå avfallsledet till år 2030. Impregnering med koppar utgör en stor del av det impregnerade virket från 1990-talet vilket är ett miljövänligare alternativ.
Visa hela svaret

Hur länge är kreosot giftigt?

Risker med kreosot för hälsa och miljö – Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera ämnen som har hälsofarliga egenskaper. Ämnena antracen, fluoranten, pyren och fenantren i kreosot har så kallade PBT-egenskaper, de är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska).
Visa hela svaret

Hur farligt är det att elda tryckimpregnerat?

Miljöbrottsgruppen: Tänk på vad du eldar! Eldning av trädgårdsavfall är ett säkert vårtecken. Men mycket material är enklare och bättre att köra till återvinningscentralen än att elda upp i en brasa. Vill det sig illa kan eldningen leda till misstankar om miljöbrott.

• Under våren är det många som passar på att röja och städa i trädgården och på gården.
• Många som bor så till att man kan tända en brasa tar gärna tillfället i akt och eldar upp mycket av det skräp som blir över vid dessa vårstädningar.
• Men vad är egentligen okej att elda? – I klartext kan man säga att det är okej att elda trädgårdsavfall som exempelvis kvistar, ris och grenar.

Men det är inte tillåtet att elda annat avfall som till exempel hushållsavfall, plast, gummi, träpallar, målat eller impregnerat virke, spånskivor med mera. Eldar man sådant material riskerar man att bli misstänkt för miljöbrott, säger Monika Ivert, chef för regionala miljöbrottsgruppen i polisregion Väst.

• Polisens miljöbrottsgrupp utreder varje år många fall av otillåten eldning, det vill säga brott mot miljöbalkens 29 kap 1§.
• – Då vi utreder dessa brott tar vi prov på askan från eldningshögarna.
• Proven från askan skickas för analys, och ett vanligt analysresultat efter en brasa där det exempelvis eldats hushållsavfall, impregnerat eller målat virke, isolering, plast eller annat emballage-material kan innehålla ämnen som dioxin, PCB och tungmetaller som exempelvis arsenik, koppar, krom, bly med mera.

– Det är många ämnen där som vi inte vill att de släpps ut i vår natur. Så var på den säkra sidan, för vår miljös skull. Tänk er för innan ni eldar och ta det säkra före det osäkra och kör ert avfall till kommunernas återvinningscentraler, säger Monika Ivert.

1. Miljöbalkens 29 kapitel 1§
2. “För miljöbrott döms till böter eller fängelse i högst två år den som med uppsåt eller av oaktsamhet.
3. 1. Orsakar att det i mark, vatten eller luft släpps ut ett ämne som typiskt sett eller i det enskilda fallet medför eller kan medföra
4. a. en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse, eller

b. någon annan betydande olägenhet i miljön.” : Miljöbrottsgruppen: Tänk på vad du eldar!
Visa hela svaret