Eld är en kemisk reaktion – Eld är de kemiska reaktioner som sker då träets kol, väte och syre förenas med luftens syre vid hög temperatur. Trä består av stora molekyler. Proportionerna mellan de grundämnen som ingår är ungefär så att per 1 kolatom finns 1,5 väteatomer och 0,8 syreatomer.

Proportionen är ungefär lika för alla träslag. Det första steget i en eld kallas pyrolys och det som händer är att vedmolekylerna sönderdelas och bildar olika gaser, t ex väte, koldioxid, metan och olika alkoholer, I detta steg har inte gaserna hunnit reagera med luften ännu. Pyrolysen tar mer energi än den ger och därför behövs energi, t ex en tändsticka, för att elden ska komma igång.

Gaserna som bildas blandas då med luften och nästa fas, själva förbränningen sätter igång. Värmen som utvecklas vid förbränningen gör att träet förgasas och eldens flammor är brinnande gaser. De här gaserna är uppblandade med oförbrända partiklar (röken) och syns och känns tydligt innan de tar eld, dvs.

när värmen är tillräcklig hög för att förånga veden men inte för att tända gaserna. Över hälften av värmen i en eld kommer ifrån luftsyrets reaktion med kolatomerna i träet och vätet står för i stort sett resten. Om man har lika stor massa väte som kol så avger vätet mer värme än kol, men i en träbit väger kolet mycket mer.

När träet brinner reagerar kolet med luftens syre och bildar koldioxid. Vätet reagerar också med syret, men bildar vatten, Det frigörs mycket energi när det bildas koldioxid och vatten, elden blir het. När pyrolysgaserna förbränns så förbrukas 85% av träets ursprungliga vikt och de resterande 15% består till största del av kolbitar.
Visa hela svaret

Vad händer med den kemiska energin när den brinner?

Vid förbränning oxideras bränslets kol och väte till koldioxid samt vatten, medan bränslets kemiska energi omvandlas till värme. Då värmen frigörs medför det att entalpin i systemet minskar.
Visa hela svaret

När ved brinner vad är det som händer då av kemiska reaktioner och Energiomvandlingar?

Kemisk energi – Wikipedia

Den här artikeln behöver för att kunna, (2013-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (). Uppgifter utan källhänvisning kan och tas bort utan att det behöver diskuteras på,

Kemisk energi är en sorts potentiell som finns lagrad i alla ämnen. Den kemiska energin finns lagrad i atomens bindningar, men när ett bränsle upp () bryts bindningarna och nya bindningar med lägre energi bildas. Överskottet av kemisk energi frigörs som och värmeenergi.

1. Ett exempel på detta är när vi eldar ved: Reaktionen startas, molekylernas bindningar bryts, den kemiska energin frigörs och omvandlas till ljusenergi och värmeenergi.
2. Elden skapar alltså värme och dessutom ljus runtomkring.
3. Slaggprodukterna som bildas innehåller alltså en mindre mängd kemisk energi än vad den ursprungliga veden gjorde.

Energi kan aldrig försvinna eller nybildas, utan den kan bara omvandlas i olika former (ljus, värme, arbete mm.). Kemiska ämnen kan vara energirika och energifattiga, ett energifattigt ämne kan bli ett energirikt ämne om man tillsätter energi och vice versa.
Visa hela svaret

Är ett brinnande ljus en kemisk reaktion?

Ifall du skulle tända ett helt vanligt stearinljus i en rymdstation ute i rymden skulle du se att lågan ser helt annorlunda ut jämfört med ett ljus på jorden. I rymden skulle lågan vara klotrund oavsett hur du håller ljuset. Dessutom skulle lågan slockna av sig själv efter en stund. För att vi ska förstå varför måste vi veta mer om eld. Ur kemisk synvinkel är eld kemiska reaktioner där ett brännbart ämne reagerar med syrgas. Vanliga brännbara ämnen som vi kommer i kontakt med är bensin, alkohol, tändvätska, grillkol, ved och stearinljus. Det brännbara ämnet bryts ned och vid reaktionen med syrgas bildas det rökgaser.

Rökgaserna består av olika ämnen, så kallade förbränningsprodukter. Om det finns tillräckligt med syrgas får vi en fullständig förbränning. Det betyder att allt brännbart ämne reagerar till koldioxid, vatten och kvävgas. Under förbränningen avges också värme. Det blir varmt när något brinner. Det är ganska ovanligt att det blir fullständiga reaktioner när något brinner.

Det beror på vilka olika ämnen som finns i det brännbara materialet eller tillgången på syrgas. Därför består rökgaser ofta av en blandning av en mängd olika ämnen. Ett ämne som kan bildas vid ofullständig förbränning är gasen kolmonoxid. Detta ämne bildas om syretillförseln är dålig.

1. Olmonoxid är en giftig gas.
2. Olmonoxiden konkurrerar med syret vi andas in.
3. Om mängden kolmonoxid i lungorna blir farligt hög får vi en kolmonoxidförgiftning som kan vara dödlig.
4. Det är därför livsfarligt att elda en engångsgrill inomhus.
5. Vanliga brännbara ämnen innehåller ofta atomslagen kol och väte.

Ämnen som innehåller kol kan alltså bilda koldioxid och kolmonoxid vid förbränning. Vätet bildar tillsammans med syret i luften vatten vid förbränningen. Om det brännbara materialet består av andra ämnen än kol och väte får vi även andra förbränningsprodukter. I gasolgrillar förbränns en gasblandning som brukar kallas gasol. Gasol består av propan och butan. Ett annat användbart gasformigt bränsle är vätgas. Vätgas är en mycket lätt gas som kan framställas genom att vi sönderdelar vatten. Om vi eldar ren vätgas kommer vätet tillsammans med syrgas att bilda vatten som enda förbränningsprodukt.

• Reaktionen frigör mycket energi och används ibland för att skicka upp rymdraketer.
• Vid ofullständig förbränning bildas även fasta förkolnade delar av det brännbara materialet.
• Det är detta som vi ser som rök och sot.
• När sot värms upp till höga temperaturer ger det ifrån sig ljus.
• Den gula färgen i en stearinljuslåga kommer av sådana sotpartiklar.

Vid en ofullständig förbränning bildas också ämnen som kan ge cancer. Det är en av anledningarna till att rökning kan ge cancer. Ibland bildas det också kemiska ämnen som kallas fenoler, Fenolerna har en tydlig röklukt. Rökt mat får sin lukt av sådana fenoler.

• För att tända en eld krävs bränsle, tillgång till syrgas och energi av något slag.
• När elden sedan startat räcker den värmeenergi som elden själv frigör för att hålla igång reaktionen.
• Hur mycket värme som frigörs beror på sammansättningen hos bränslet.
• Elden kan brinna så länge det finns bränsle och syrgas.

För att elden ska starta behöver vi hjälpa till lite. Det kan vi göra genom att stryka en tändsticka mot plånet på en tändsticksask. I toppen på tändstickan finns en tändsats. Tändsatsen består av ämnet kaliumklorat. När tändstickan stryks mot plånet gör friktionen att det blir tillräckligt varmt för en reaktion mellan kaliumkloratet och fosfor i plånet. När elden brinner rör sig de varma rökgaserna uppåt. Varma gaser har lägre densitet än kalla gaser. Det gör att lågorna strävar uppåt. I rymdstationen finns ju inget upp eller ner och de varma gaserna sprids lika mycket åt alla håll. Det innebär att en ljuslåga i tyngdlöst tillstånd blir klotrund.

• Ett annat fenomen som blir annorlunda i tyngdlöst tillstånd är tillförseln av syre.
• Vi är vana vid att de varma gaserna strävar uppåt.
• Då lämnar de ett tomrum som fylls med luft från omgivningen.
• På så sätt tillförs hela tiden ny syrgas.
• I tyngdlöst tillstånd sker inte detta och om inget nytt syre tillförs slocknar så småningom lågan.

Lågornas färger beror på temperatur och på vad som brinner. Om vi tittar på lågorna i en vanlig brasa eller lågan i ett stearinljus kan vi se att färgen varierar beroende på läget i lågan. Det är olika varmt på olika ställen i lågan. Färgen på lågan påverkas även av vad som brinner.

Om vi blandar det brännbara ämnet med olika salter kommer lågans färg att ändras. På så sätt kan vi skapa lågor med olika färger. Kopparföreningar ger en grön låga. Natriumföreningar ger klart gul låga. Strontiumföreningar ger en röd låga. Detta fenomen utnyttjas i fyrverkerier för att få olika färger. Beroende på var förbränningen sker och vad som förbränns går reaktionen olika fort.

Förbränningen i våra kroppar går ganska långsamt medan andra förbränningsreaktioner kan gå med hög hastighet. Vid snabba förbränningsreaktioner räcker inte luftens syre. Istället används kemiska ämnen som innehåller atomslaget syre. Det utnyttjas till exempel i sprängämnen och krut.

Krut förbränns i hastigheter som närmar sig ljudhastigheten och syret som krävs kommer vanligen direkt från krutblandningen. Reaktionen frigör värme och ökar volymen. Denna process kan användas för att skjuta iväg kulor eller raketer. Sprängämnen är kemiska ämnen som har ännu högre reaktionshastighet när de förbränns.

De reagerar med en hastighet som är snabbare än ljudhastigheten. Denna process ger upphov till en knall. Det kallas för en detonation, När reaktionen går så snabbt att det skapas en tryckvåg brukar vi säga att det sker en explosion. De flesta explosiva ämnen innehåller mycket av atomslaget syre.

När vätgas och syrgas blandas i lämpliga förhållanden får vi en blandning som kallas knallgas. Knallgas kan ge en explosion om vi tillför en gnista. Även reaktioner som närmar sig, men inte riktigt passerar ljudets hastighet kan höras lång väg. De kan generera ett vinande ljud som vi känner igen från raketer.

Detta fenomen brukar kallas deflagration, Explosiva ämnen måste hanteras mycket försiktigt. Ett exempel är sprängämnet nitroglycerin som är mycket effektivt men samtidigt mycket känsligt för stötar. Det gör att det rena ämnet är svårt att använda och hantera. För att en eld ska fortsätta att brinna krävs bränsle, syrgas och värme. Det illustreras ofta med brandtriangeln. Alla tre komponenterna måste finnas närvarande för att elden ska fortsätta. Om vi vill släcka en eld behöver vi alltså ta bort någon av dessa tre komponenter.

1. Mindre eldar kan ofta kvävas.
2. Då stoppar vi tillförseln av syrgas.
3. Ett bra hjälpmedel för att kväva mindre bränder är en brandfilt.
4. Elden kan även kylas ner genom att vi spolar vatten på den.
5. Då tar vi bort den värme som krävs för att elden ska fortsätta.
6. Samtidigt kan vattnet börja koka och övergå till ånga.

Då kan vattenångan tränga undan syret. Moderna brandsläckare bygger också på att vi tar bort en eller flera av de komponenter som krävs för att en eld ska fortsätta brinna. De vanligaste typerna av brandsläckare är skumsläckare, kolsyresläckare och pulversläckare.

Skumsläckare innehåller vatten och en skumbildare som bildar ett skum som kyler och täcker brinnande ytor. Kolsyresläckare innehåller koldioxid som sänker temperaturen och driver bort syrgasen så att elden slocknar. Koldioxiden tar syrets plats samtidigt som den kyler. Eftersom det verksamma ämnet i denna typ av brandsläckare är gasen koldioxid lämnar den inga spår efter sig.

Den vanligaste brandsläckaren i hemmet är pulversläckaren. Den trycker ut ett moln av pulver som täcker det brännbara materialet. Pulversläckaren är den effektivaste typen av brandsläckare och den fungerar på nästan all sorters bränder. Därför är den vanlig i hemmen.
Visa hela svaret

Vad händer med ämnen som brinner?

Syre – Syret har förmågan att oxidera bränslet. Elden är alltså en redoxreaktion där syret är oxidationsmedel och bränslet reduktionsmedel. Även andra oxidationsmedel än syre kan underhålla förbränning. Till exempel kan man lika gärna elda i klorgas som i syrgas.

1. Men syret finns ju överallt i luften, så i praktiken är det syret vi talar om när vi pratar om brand.
2. När syret reagerar med bränslet så sker en förbränning, vilket innebär att kol och syre bildar koldioxid och väteatomer i bränslet reagerar med syre till vatten.
3. Har vi ett “rent” bränsle, så blir reaktionsprodukterna bara koldioxid och vatten.

Förbränningsreaktionen är exoterm, dvs. avger värmeenergi. Kvar blir reaktionsprodukterna koldioxid och vatten, som är energifattiga. Det krävs en kontinuerlig syretillförsel för att branden ska fortsätta. Om man täcker över elden, så kommer syret inte åt.

1. Då slocknar elden.
2. Vill man i stället få igång elden, så kan man blåsa på den.
3. Den ökade syretillförseln ökar på reaktionshastigheten.
4. Den ökade reaktionen ger kraftigare värmeutveckling och elden flammar upp.
5. Det är också den ökade syretillförseln som gör att brandrisken är mycket större när det blåser.

Det handlar inte bara om att gnistor kan flyga med vinden och antända nytt bränsle, utan också om att värmeutvecklingen blir mycket kraftigare.
Visa hela svaret

Vad menas med en kemisk reaktion?

Peda.net > Käyttäjät > Rune Byggningsbacka > Kemi > Kemiska reaktioner Åk7 Fakta om kemiska rekationer

1. I en kemisk reaktion regerar ämnen med varandra och det bildas alltid nya ämnen.
2. Nya ämnen uppstår genom att kemiska bindningar bryts eller uppstår mellan atomer.
3. I en kemiska reaktion skapas eller förstör inte atomer.
4. En kemisk reaktion binder energi (endoterm) eller frigör energi (exoterm).

Förening Reaktionshastigheten för en kemsik reaktion beraor på:

1. Reagerande ämen
2. Koncentration
3. Finfördelning
4. Termperatur
5. Omrörning
6. Katalysator

Förbränning kräver att det finns:

1. Syre
2. Brännbart ämne (bränsle)
3. Tillräckligt med värme

Antändningstemperaturen: Den lägsta temperatuen, vid vilket ett ämen kan börja brinna. Flampunkten: Den lägsta temperaturen vid vilken en vätska kan förångas så att den kan antändas. Förbränningsreaktioner

• Vid förbrännings reagerar det brännbara ämnet med syre och det bildas oxider.
• Bränsle + syre -> oxider
• Oxider är kemiska föreningar som innehåller syre.
• Förbränningsreaktionerna är exoterma d.v.s. det frigörs energi i form av värme och ljus.

Det brinner (video av MC Matte) Man kan släcka en brand på följande sätt:

1. Nedkylning
2. Röjning (avlägsna brännbart material)
3. Kvävning

Brandtriangeln (video av Mona Sohlman) Släck inte brinnande fett med vatten (video)

Visa hela svaret

Varför blir det lågor när trä brinner?

Eld är en kemisk reaktion – Eld är de kemiska reaktioner som sker då träets kol, väte och syre förenas med luftens syre vid hög temperatur. Trä består av stora molekyler. Proportionerna mellan de grundämnen som ingår är ungefär så att per 1 kolatom finns 1,5 väteatomer och 0,8 syreatomer.

Proportionen är ungefär lika för alla träslag. Det första steget i en eld kallas pyrolys och det som händer är att vedmolekylerna sönderdelas och bildar olika gaser, t ex väte, koldioxid, metan och olika alkoholer, I detta steg har inte gaserna hunnit reagera med luften ännu. Pyrolysen tar mer energi än den ger och därför behövs energi, t ex en tändsticka, för att elden ska komma igång.

Gaserna som bildas blandas då med luften och nästa fas, själva förbränningen sätter igång. Värmen som utvecklas vid förbränningen gör att träet förgasas och eldens flammor är brinnande gaser. De här gaserna är uppblandade med oförbrända partiklar (röken) och syns och känns tydligt innan de tar eld, dvs.

När värmen är tillräcklig hög för att förånga veden men inte för att tända gaserna. Över hälften av värmen i en eld kommer ifrån luftsyrets reaktion med kolatomerna i träet och vätet står för i stort sett resten. Om man har lika stor massa väte som kol så avger vätet mer värme än kol, men i en träbit väger kolet mycket mer.

När träet brinner reagerar kolet med luftens syre och bildar koldioxid. Vätet reagerar också med syret, men bildar vatten, Det frigörs mycket energi när det bildas koldioxid och vatten, elden blir het. När pyrolysgaserna förbränns så förbrukas 85% av träets ursprungliga vikt och de resterande 15% består till största del av kolbitar.
Visa hela svaret

Vad händer vid förbränning av ved?

Att elda med förnybara bränslen som ved och pellets är ur klimatsynpunkt bättre än att elda fossila bränslen. Vid förbränning av ved bildas dock en del luftföroreningar som är hälsofarliga för människor att andas in. dioxiner.
Visa hela svaret

Vad krävs för att en kemisk reaktion ska ske?

Kemisk reaktion – En vanlig kemisk reaktion är när ett eller flera kemiska grundämnen eller ämnen, reaktanter, reagerar med varandra på något sätt, eller med enskilda protoner eller elektroner, och bildar ett eller flera nya ämnen, produkter. För att en kemisk reaktion ska ske krävs energi i någon form, oftast i form av värme, men det finns även reaktioner som drivs av ljus och av elektrisk energi,

De delar av kemin som fokuserar på energiförändringarna under kemiska reaktioner är termokemi, fotokemi och elektrokemi, Fotosyntesen, som är växternas sätt att ta upp energi från solljus, är en serie fotokemiska reaktioner. Fosforescens är också en fotokemisk process. Kemiska reaktioner som frigör eller drivs av elektrisk energi kallas elektrokemiska reaktioner,

I en kemisk reaktion behöver inte alla tillgängliga reaktanter bilda produkter. Förhållandet mellan reaktanter och produkter vid avslutad reaktion kallas kemisk jämvikt, och kan med hjälp av termodynamik kopplas till skillnaden i energi mellan reaktanterna och produkterna.

Syntesreaktion: A + B → AB Nedbrytningsreaktion: AB → A + B Substitutionsreaktion : A + BC → B + AC Metatesreaktion: AB + CD → AD + CB

Man skiljer mellan exoterma och endoterma reaktioner, Vid en exoterm reaktion frigörs energi i form av värme. Under en endoterm reaktion förbrukas istället värme. De flesta reaktioner är exoterma. Homogena reaktioner kallas de som sker i fast, flytande eller gasfas,
Visa hela svaret

Vad händer vid en förbränning?

Vad är förbränning? | Avdelningen för förbränningsfysik Vi människor har i alla tider fascinerats av eld, men först under de senaste decennierna har vi börjat förstå den grundläggande fysiken och kemin vid förbränning. Detta beror bl.a. på de moderna forsknings­redskap som numera finns i form av avancerad laserspektroskopi och numerisk modellering – utvecklade och använda bland annat på vår avdelning. Stearinljus. Bunsenflamma. Vid en förbränningprocess oxideras ett bränsle och stora mängder kemiskt bunden energi frigörs. Denna energi ger värme till produkterna och förbränning av ett kolväte som til exempel metan (huvudbeståndsdelen i naturgas) med luft ger en temperatur på ca 1900°C.

När vi förbränner metan med luft så bildas koldioxid och vatten. Det är dock inte så att metanmolekyler kolliderar med syrgasmolekyler som direkt bildar koldioxid och vatten. Det är betydligt mer komplicerat än så på molekylär nivå. Det bildas hundratals ämnen som mellanprodukter innan vi erhåller slutprodukterna.

Dessutom kan det bildas ett flertal föroreningar såsom till exempel kväveoxider, kolmonoxid och sotpartiklar. Hur effektiv och ren en förbränningsprocess är beror bland annat på syretillgång, temperaturförlopp, och omblandning. Här förklaras i korthet hur två välbekanta flammor fungerar.
Visa hela svaret

Vad som krävs för att det ska börja brinna?

För att en brand ska uppstå behövs syre, värme och bränsle, dessutom i rätt pro- portion till varandra. Tas någon av dessa komponenter bort kommer branden att slockna. Tillgången till syre påverkar branden. Utan syre kvävs branden.
Visa hela svaret

Kan ljus börja brinna?

Släck aldrig brand i stearinljus med vatten – När det brännbara materialet når flampunkten börjar hela ytan att brinna med en kraftig låga på fem till 15 centimeter. Om ett – eller flera – ljus har börjat brinna får lågorna inte släckas med vatten. Det kan nämligen leda till en explosion med meterhöga lågor.

När vatten träffar ljuset omvandlas det till ånga som utvidgar sig våldsamt. Ångan tar med sig den smälta ljusmassa och slungar i väg den så att extra syre når elden och får den att flamma upp. Det bästa sättet att släcka brinnande ljus på är att kväva elden, exempelvis genom att lägga ett lock på det.

| VARFÖR INTE GE ILLUSTRERAD VETENSKAP I JULKLAPP? | | |
Visa hela svaret

Vilka material kan brinna?

Brandtriangeln – För att en brand ska kunna starta och fortsätta krävs tre samverkande faktorer; bränsle, syre och värme. Om någon av de tre faktorerna försvinner upphör branden. Syre För att något ska börja brinna krävs först och främst syre (O 2 ) för att omvandla kol till koldioxid (CO 2 ). Värme För att antända ett bränsle behövs även någon form av värmekälla. Värmen kan exempelvis komma från en tänd tändsticka, från en kortslutning i elektrisk utrustning, från värmen som bildas när solen lyser genom en glasbit eller från ett blixtnedslag.

1. Material har olika antändningstemperaturer.
2. Det gäller även isoleringsmaterial: ROCKWOOL stenullsisolering ger högsta brandsäkerhet, eftersom materialet tål temperaturer över 1000 °C.
3. Bränsle En brand kräver dessutom ett brännbart material för att kunna starta.
4. Det mesta kan börja brinna bara det blir tillräckligt varmt.

Bränslet kan vara i fast form som trämaterial, papper och plast, men det kan även vara flytande som bensin eller i gasform som gasol eller de gaser som utvecklas just vid brand.
Visa hela svaret

Vad gör vi om det börjar brinna?

Det ska du göra om det börjar brinna: –

Rädda först de som är i livsfara – men utsätt dig inte för risker. Ta dig ut så snabbt du kan. Kom ihåg att den giftiga röken alltid stiger uppåt. Ta dig ner under röken – nere vid golvet är det lättare att se och andas. Gå aldrig ut i ett rökfyllt trapphus. Om du kommer till en stängd dörr – öppna den inte utan att först ta reda på om det brinner på andra sidan. Känner du på dörren upptill och den är varm brinner det förmodligen på andra sidan. Stäng alla dörrar bakom dig. Stängda dörrar hindrar branden från att sprida sig snabbare. Varna alla som hotas eller påverkas av branden så att de också kan sätta sig i säkerhet. Larma räddningstjänsten genom att ringa 112. Möt upp räddningstjänsten när de kommer. Släck branden om du bedömer att du klarar det. Använd en brandsläckare och rikta mot glöden – inte mot lågorna.

Ovanstående ordning är enbart en rekommendation. Det är den aktuella situationen som avgör i vilken ordning du verkligen ska agera.
Visa hela svaret

Hur bildas rost kemisk reaktion?

Järn rostar när det kommer i kontakt med syre och vatten. Det börjar med att järnet löser upp sig och att det bildas små gropar där detta händer. Det upplösta järnet reagerar med syret och det bildas ett nytt ämne, järnoxid, som man kan se och som är rödbrunt – alltså rost!
Visa hela svaret

Hur kan vi skriva en reaktionsformel för förbränning av trä i luft?

Ljudspelare Skriv ut & Info om sidan När ett ämne som innehåller kol, brinner reagerar det med luftens syre och bildar koldioxid och vatten. Ibland finns det föroreningar uppblandade med kolvätet som gör att det bildas fler ämnen. I råolja finns till exempel ofta lite svavel. Bild: 12019 / Pixabay License Den kemiska formeln för förbränning är lika för alla kolväten. Kolväte + Syre → Energi + Koldioxid + Vatten. Några grundregler vid formelskrivning är:

Det ska finnas lika många atomer av varje grundämne på vardera sida om reaktionspilen. För att balansera formeln sätts siffror framför de kemiska föreningarna. Det är inte tillåtet att förändra de små siffrorna som tillhör den kemiska föreningen. Alla siffror måste vara heltal. En tvåa framför ett grundämne eller kemisk förening innebär att det är två stycken av det. Sitter det en liten tvåa nertill vid ett kemiskt tecken är det bara detta grundämnet det är två av.

Jämför 2 CO (2 kol och 2 syre) med CO 2 (1 kol och 2 syre) Nedan förklaras hur du balanserar formler när kolväten förbränns. Exemplet handlar om metan, CH 4, Metan + Syre → Energi + Koldioxid + Vatten. _CH 4 + _O 2 → _CO 2 + _H 2 O 1. Börja med att skriva upp den formeln för förbränning.

Skriv i det kolväte du ska balansera.2. Undersök antalet kol på båda sidor av pilen. I detta fall är det samma antal. Hade det inte varit det hade du varit tvungen att sätta en siffra framför någon av molekylerna med kol i.3. Undersök antalet väte. I detta fall är det fyra väteatomer på vänstra sidan och två på högra sidan av pilen.

Sätt därför en tvåa framför vattenmolekylen. _CH 4 + _ O 2 → _CO 2 + 2 H 2 O 4. Undersök slutligen antalet syreatomer. På den vänstra sidan är antalet syreatomer två. På högersidan av pilen är antalet fyra. Sätt därför en tvåa framför syremolekylen på vänster sida.5. Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO © Fördjupning:

Film – Hur man balanserar kemiska reaktionsformler (Magnus Ehinger, svenska, 14.49) Film – Kemiska tecken och formler (SwedenAcademy, svenska, 5.18) Film – Enkla reaktionsformler (SwedenAcademy, svenska, 5.18) Simulator – Balancing chemical equations (Phet)

Uppgifter: Hjälp till att förbättra Ugglans NO! Har du hittat något fel, någon död/olämplig länk eller vill tipsa om någon intressant länk? Skriv en kommentar nedan.
Visa hela svaret

Vad är en kemisk reaktion Åk 5?

Undervisning och konkreta mål – Vilka konkreta mål kommer undervisningen att ha? Intro:

Kemi är vetenskapen om materia. Materia är allting som väger något. All materia är antingen ämnen eller blandningar av ämnen. Alla ämnen består av atomer. Det finns 118 olika atomer. Ämnen som består av en slags atomer kallas grundämnen. Ämnen som består av flera slags atomer kallas kemiska föreningar. Alla ämnen kan vara i fast form, flytande form eller gasform. En kemisk reaktion är när ämnen bildas eller försvinner.

Eld:

Luft består av syrgas och kvävgas (och 1 % andra ämnen). En del ämnen är brandfarliga. Det betyder att det lätt uppstår en kemisk reaktion mellan ämnet och syrgas. När det sker uppstår eld. Eld består av ljus och värme som uppstår vid den kemiska reaktionen. Eld består också av en “soppa” av atomer som håller på att byta plats och bilda nya ämnen. Den kemiska reaktionen mellan ett brandfarligt ämne och syrgas kallas förbränning. Olika ämnen brinner i olika färger. Vid förbränning bildas gaser, till exempel koldioxid och vattenånga. Dessa gaser tar stor volym och kan användas för att driva raketer. Vatten är väldigt bra på att absorbera värme och kan därför användas som skydd mot eld.

Polymerer:

En polymer är en kedja av atomer eller molekyler. I en polymer finns atomerna eller molekylerna i en viss periodisk sekvens eller i ett visst mönster. Vad korsbindningar är, hur de kan uppstå i en kemisk reaktion och hur polymerers egenskaper ändras när korsbindningar bildas. Den naturvetenskapliga metoden: hypotes, experiment, resultat och slutsats. Hur olika joner påverkar polymerer på olika sätt.

DNA:

DNA är en molekyl som finns inuti alla levande organismers celler. Den styr egenskaperna hos organismen. Hur man kan förstöra en cells cellvägg genom att mosa den. Hur man kan förstöra en cells cellmembran genom att låta diskmedel separera molekylerna som cellmembranet består av. Hur man kan få DNA-molekyler att klumpa ihop sig genom att tillföra salt och etanol. Den naturvetenskapliga metoden: hypotes, experiment, resultat och slutsats.

Hur kommer undervisningen att se ut? Den här dagen är det oftast två klasser på besök samtidigt. De gör samma saker, och byter plats under dagen. Oftast kommer ni två klasser från samma skola, och åker i samma buss. Ibland kommer du och din klass hit samtidigt med en klass från en annan skola. Efterarbete Här är förslag på hur du som lärare kan efterarbeta dagen: Bildvisning och konkreta mål Visa foton från dagen och led samtidigt en diskussion som syftar till att undervisa de konkreta målen (se ovan). Genomför ett experiment Gå in på www.experimentarkivet.se/kemi och välj ett experiment att genomföra med klassen.
Visa hela svaret

Var pågår det kemiska reaktioner i din vardag?

En viktig del av kemin är att lära sig om vilka egenskaper ämnen runt omkring oss har. Minst lika viktigt är dock att förstå hur ämnen kan förändras, förvandlas och byggas om. För visst förändras de – så kallade kemiska reaktioner är vanligare än man tror! Allt runt omkring oss – du, jag, datorn du läser detta på och inte minst luften som du andas – är uppbyggt av små byggstenar som kallas atomer (läs mer om dem i våra atom-artiklar ).

1. Det finns bara ett hundratal atomslag, men dessa kan sitta ihop på alla möjliga sätt och bilda olika ämnen, som till exempel vatten, syre och plast.
2. Vid en kemisk reaktion ändrar atomerna i ett eller flera ämnen sitt sätt att sitta ihop på.
3. De kan släppa greppet om varandra eller börja hålla ihop med nya atomer.

På detta sätt bildas nya ämnen, med nya egenskaper. För att få tillbaka de gamla ämnena behövs en ny kemisk reaktion. Ett exempel på en kemisk reaktion skulle kunna vara det som sker när du bränner en pannkaka i köket. Under den reaktionen bildas bland annat ämnen som har en svart färg och som smakar riktigt vidrigt. Ett annat exempel är det som sker när en bit av en metall som kallas natrium får brinna i klorgas. Då bildas ett ämne som kallas för natriumklorid, vilket är det samma som vanligt matlagningssalt. Du kan titta på reaktionen i det här videoklippet. Ytterligare ett exempel är det som händer på hösten när trädens gröna blad byter färg till orange.

1. Det sker när det gröna färgämnet klorofyll bryts ner genom kemiska reaktioner.
2. Vi ska nu ta oss en närmare titt på ett exempel på en kemisk reaktion.
3. Föreställ dig att vi har ett antal vätgasmolekyler (två väteatomer som håller ihop) i en behållare.
4. I en annan behållare har vi syrgasmolekyler (två syreatomer som håller ihop).

Detta kan vi illustrera med en modell, en förenklad bild av verkligheten. I modellen motsvarar de vita kulorna väteatomer och de röda syreatomer. Låt oss säga att vi låter innehållet i dessa behållare blandas med varandra. Då får vi en behållare som ser ut så här: Detta är en blandning av vätgas och syrgas. Ännu har dock ingen kemisk reaktion skett. Atomerna sitter ihop på samma sätt som de gjorde innan molekylerna blandades och de har fortfarande kvar sina respektive egenskaper. Syret och vätet kan också skiljas åt utan att någon kemisk reaktion behöver ske (det man gör då är att man destillerar blandningen, något som du kan läsa mer i vår artikel om separationsmetoder ). Atomerna sitter inte längre ihop på samma sätt som innan – en kemisk reaktion har skett och ett nytt ämne har bildats. Detta är inget mindre än vatten. Observera att antalet atomer av varje atomslag inte har förändrats – vi har fortfarande tolv väteatomer och sex syreatomer i behållaren. Kemiska reaktioner kan se ut på väldigt många sätt, gemensamt för alla är dock att

Atomerna sitter ihop på ett annat sätt efteråt. Egenskaperna hos de ämnen som reagerar är inte samma som hos de som bildas. Inga atomer försvinner eller nybildas.

Det som reagerar i en kemisk reaktion kalla kemister för reaktanter, medan det som bildas kallas produkter, Reaktanter reagerar alltså och bildar produkter. Eftersom antalet atomer av de olika atomslagen inte förändras väger produkterna lika mycket som reaktanterna gjorde.

Massan förändras alltså inte under en kemisk reaktion. (En extremt liten förändring kan ske, men den är så liten att vi bortser från den och överlåter det till fysikerna att förklara den.) Läs mer om hur man beskriver kemiska reaktioner med reaktionsformler, vad som påverkar hur snabbt en reaktion sker samt hur energi hänger ihop med kemiska reaktioner i menyn till vänster.

Nedan följer ett antal övningsuppgifter som du kan testa dig själv med. Här följer fyra exempel på olika händelser. Vilka av följande händelser är en kemisk reaktion? Motivera ditt svar. Exempel 1 Svar Ett vedträ brinner Här omvandlas vedträet till rökpartiklar, koldioxid och vattenånga, som har helt nya egenskaper.

Alltså är det en kemisk reaktion. Exempel 2 Svar En isbit smälter Is är vatten i fast form och när isen smälter bildas just vatten, fast i flytande form. Vatten blir till vatten helt enkelt, varför egenskaperna inte förädras eftersom atomerna fortarande håller ihop på samma sätt. Det är alltså inte en kemisk reaktion vi har att göra med.

Exempel 3 Svar Du tappar ett glas som går sönder I och för sig bildar ett glas flera småbitar, men det är likväl ingen kemisk reaktion. Glasbitarna har nämligen samma kemiska egenskaper som det hela glaset. Exempel 4 Svar En växt gör om vatten och koldioxid till syrgas och socker (fotosyntes) Eftersom vatten och koldioxid förvandlas till två nya ämnen, med nya egenskaper, har det skett en kemisk reaktion.

Lös följande uppgifter: Uppgift 1 Svar Utgå från vätgasexplosionen och bestäm vilka av ämnena vätgas, syrgas och vatten som är reaktanter. Eftersom det är vätgas och syrgas som man har från början är dessa reaktanter. Uppgift 2 Svar Anta att vi mätte massan hos innehållet i behållaren med vätgas- och syrgasblandningen innan reaktionen skedde.

Vad stämmer om innehållet i behållaren efter att reaktionen har fått ske? A: Massan har ökat, eftersom varje vattenmolekyl innehåller fler atomer än varje syrgas- eller vätgasmolekyl gör. B: Massan har minskat, eftersom det finns färre molekyler efter att reaktionen har fått ske.
Visa hela svaret

Hur fungerar en reaktion?

kemisk reaktion, process i vilken ett system av ett eller flera ämnen, reaktanter, övergår i ett nytt system av andra ämnen, produkter, Vid de flesta kemiska reaktioner bryts och/eller bildas kemiska bindningar. Reaktanter och produkter kan vara grundämnen eller kemiska föreningar.
Visa hela svaret

När börjar trä brinna?

Brandegenskaper Publicerad 2003-09-01 Uppdaterad 2021-06-24 Egenskaperna vid brand beror i hög grad på materialets dimensioner. Finfördelat och mycket tunt trä antänds lätt och brinner snabbt. Trä i grövre dimensioner är svårare att antända och brinner långsamt. Fuktkvot, densitet och ytråhet påverkar också förbränningen.

Tiden till antändning av massivt trä beror på yttemperaturen, som kan vara svår att bestämma. I stället anges vanligen den infallande värmestrålning som krävs. Som kritisk undre gräns för antändning i närvaro av en liten låga brukar en värmestrålning med cirka 12 kW/m 2 anges, se diagrammet. Yttemperaturen är då vanligen 300–400°C.

Spontan antändning, det vill säga utan låga, sker först vid högre yttemperatur, till exempel 500–600°C. I båda fallen spelar flera andra faktorer in som materialets fuktkvot, densitet, tjocklek, ytråhet och ytbehandling. Om trä värms upp långsamt kan olika temperaturzoner identifieras för den termiska nedbrytningen. Diagram 1. Antändning av trä. Värmeutvecklingen under brand är ofta avgörande för om branden ska utvecklas eller avta. Trä utvecklar efter antändning först relativt mycket värme. När ytan förkolnat avtar värmeutvecklingen, och förbränningen fortsätter med konstant hastighet, se diagram 2.

Den tid detta fortgår beror på materialets tjocklek. Rökutvecklingen från brinnande trä är måttlig och rökgaserna är sällan frätande. Vid fullt utvecklad brand är förkolningshastigheten i trä vanligen cirka 0,5-1,0 mm/minut. Innanför kolskiktet påverkas träet av den förhöjda temperaturen. Träet plasticeras, det vill säga deformationerna ökar under konstant belastning.

Zonen där detta sker, pyrolyszonen, är endast någon millimeter tjock. Innanför denna zon har träet i stort sett normal temperatur, och de flesta egenskaper påverkas inte. Av denna orsak behåller träkonstruktioner sin bärförmåga under relativt lång tid.

1. Enkla metoder att beräkna träkonstruktioners brandmotstånd finns tillgängliga.
2. Obehandlat trä uppfyller det brandtekniska kravet på ytskikt D-s2,d0 enligt det europeiska klassifikationssystemet för ytskikt (tidigare svensk ytskiktsklass III).
3. Enligt detta system kommer konstruktionsvirke troligtvis att hamna i Euroclass D.

Högre ytskiktsklass kan uppnås genom kemisk brandskyddsbehandling. Diagram 2. Värmeutveckling från en träyta. Bild 1. Det kolskikt som bildas på träytan skyddar de inre delarna och bidrar därmed till att trä bibehåller sin stabilitet under brand. Se även Brandsäkerhet. : Brandegenskaper
Visa hela svaret