En sorts virke – 10 byggprojekt 45 x 95 mm planhyvlade reglar används till många större byggprojekt och är en billig standardvara i alla byggvaruhus. Men de kan användas till mycket mer än vad de traditionellt används till.Om du tänker kreativt, kan du bygga många olika saker av samma sorts virke.

Det gör det lätt när du ska köpa material, och lätt att utnyttja de rester som du kanske har liggande. – Ett enkelt sätt att använda reglarna på är att såga ut dem i samma längd och använda dem till en jätteversion av Kapla byggstavarna. Det är snabbt gjort med en kap- och geringssåg. Slipa till varje bit litegrann i kanterna.

Om du sågar reglarna i kvadratiska bitar och borrar hål för värmeljus får du ett par ljusstakar. Hålen görs med en hålsåg med djupstopp, så att du bara borrar ca. halvvägs ned i träet. Du kan eventuellt måla eller betsa träet. Har du ett rum med rejäl takhöjd kan du utnyttja höjden genom att bygga hyllor av reglar som förvaring.

• Hyllorna är byggda som ramar med kortlingar och en plywoodskiva ovanpå.
• På framsidan av hyllorna är det monterat ett par lodräta reglar, som fästs i en vågrät regel i taket.
• Lådans botten är kvadratisk och bottenreglarna sitter tätt inpå varandra, så att botten blir helt tät.
• Sidoreglarna sitter i lodräta hörnstycken med lite mellanrum, så att det är lätt att se lådans innehåll.

I lådans front monteras ett handtag, så att det är lätt att köra runt den på de fyra hjulen som är monterade under varje hörn i botten. Lådans hörnstycken är delar av reglar monterade lodrätt som en del av sidorna. Hyllpats är alltid användbart. Här i form av en avlång bänk med två hyllor under.

1. Bänken delas av på mitten av två stödreglar.
2. I sidorna är reglarna sågade med diagonala snitt så att de kan sättas upp som ett effektfullt kryss.
3. Beslagen i hörnena gör bänkskivan starkare och ger bordet patina.
4. En soffa av reglar är solid och tål att stå ute året runt, om du väljer tryckimpregnerat trä och ger det träskyddsmedel.

Soffan har en kraftig sits som stöttas underfrån hela vägen runt. Benen är fastskruvade i den stöttande ramen och försedda med tvärsgående reglar i fronten till armstödet och en längsgående regel till soffans rygg. Gör det lätt för dig genom att anpassa måtten på soffan så att de passar till de dynor som kan köpas färdiga.

1. I varje hörn är en lodrät regel monterad som ben.
2. Soffans sits består av en ram, som i sin tur består av sex reglar med några centimeters mellanrum.45 x 95 mm reglar är konstruktionsträ som traditionellt används till byggnadskonstruktioner.
3. Träet är hyvlat på alla fyra sidor och faktiskt så fint förarbetat att du lätt kan bygga möbler av det.

Den här pallen är byggd av reglar som är utsågade till 45 x 45 mm reglar. Det kräver noggrannhet och efterslipning, men resultatet blir minst lika fint som dyrare, hyvlat möbelvirke, så det är en god investering att använda 45 x 95 reglar. Priset för pallen är bara ca.50 kronor, då vi har använt 3,5 m trä för ca.14 kr/m.

• Det är viktigt att reglarna sågas med rena och exakt vinkelräta snitt, så en bordcirkelsåg är nästan ett måste.
• Du kan även såga träet i längden på bordcirkelsågen, men har du en kap-/geringssåg, så använd den – den är perfekt för uppgiften.
• Pallen fogas samman med så kallade bladfogar, och när du ska såga ut dem i exakt samma djup, är kap-/geringssågen också suverän.

Tvärslåarna på pallen är fastgjorda med bladfogningar, där vi gjort ett hack i benet. Sitsen är gjord av en bit regel som är uppdelad i fem lister à 2 x 6 cm och ihoplim-mad. Den fästs även i stolen med lim. Pallen är sammanfogad med blad fogar. Det ger en stark konstruktion när det är hack i benen för tvärslåarna.

Reglarna sågas på längden till kvadratiska reglar på 45 x 45 mm. En bord-cirkelsåg med vass klinga är ett måste för vinkelräta snitt, och släta ytor får du med en lätt slipning. Reglarna (A, B, C, D) sågas till i längden med en kap-/geringssåg. Reglarna till sitsen sågas lite för långa. De sätts ihop med lim och sågas av i rätt längd när limmet torkat.

Såga för bladfogningar med kapsågen. Sågdjupet ställs in så att klingan kan såga täta spår halvvägs ner i regel A till fogningen. Spåret rensas med stämjärn och fil. Sidorna fogas samman med trälim och skruvtvingar. Det är en skruvfogning överst, där benen görs fast i ramdelen (D) under sitsen.

Kontrollera ofta med vinkelhaken. Sitsen limmas fast i ramdelarna (B och D) och hålls ihop med skruvtvingar, tills limmet torkat. Slutligen slipas alla kanter lätt med slippapper, korn 120, och pallen betsas svart. Med en simpel konstruktion kan du bygga en bänk, som trots sitt massiva utseende även är elegant.

Det beror på de snygga skarvarna som framhävs och liknar tappfogar. De är gjorda så att varannan av de lodräta reglarna till benen är lite kortare, så att det blir plats till varannan av de vågräta reglarna till sitsen. De linjerar med de längsta lodräta reglarna.

Bitarna fogas samman med trälim och skruvar satta snett in i träet från insidan av bänken. De förskjutna fogningarna framhäver hörnorna och ger bänken elegans. En enkel hylla byggd med tätt sittande reglar som botten, hylla och bänkskiva. Sidorna är öppna, så att konstruktionen inte blir för massiv. Träet är slipat grundligt och slutligen betsat för att få en snygg, mörk, patinerad yta.

Beslagen i hörnena ger stabilitet åt konstruktionen. Reglar är också bra att bygga högbäddar av. Träet sågas till i lämpliga bitar, så att du får högbädden i den storlek som passar dig. Högbäddarna är byggda som rektangulära ramar med en höjd som motsvarar två stycken reglar.

• Sidorna görs fast i stolpar i hörnorna.
• Stolparna är reglar i samma dimension, dock sticker de ner lite grann så att de kan grävas ner i jorden, så att högbädden inte bara står på marken, utan i marken.
• Det är en bra idé att klä insidan med fiberduk innan den fylls med jord.
• Fiberduken ligger på marken.

Använd inte tryckimpregnerat trä till högbäddar för matodling. Text: Lene Dinsen och Søren Stensgård. Foto: Lasse Hansen Gör som över 80.000 andra, Anmäl dig nu och få Gör Det Självs nyhetsbrev direkt i mailen 2 gånger i veckan. Då får du: Säsongsrelevanta nyheter Byggbeskrivningar med materiallista, 3D-modeller, ritningar och grundliga steg-för-steg-illustrationer Videor med tips och vägledning om material, reparationer och verktyg.
Visa hela svaret

Vad kan man bygga med trä?

En sorts virke – 10 byggprojekt 45 x 95 mm planhyvlade reglar används till många större byggprojekt och är en billig standardvara i alla byggvaruhus. Men de kan användas till mycket mer än vad de traditionellt används till.Om du tänker kreativt, kan du bygga många olika saker av samma sorts virke.

Det gör det lätt när du ska köpa material, och lätt att utnyttja de rester som du kanske har liggande. – Ett enkelt sätt att använda reglarna på är att såga ut dem i samma längd och använda dem till en jätteversion av Kapla byggstavarna. Det är snabbt gjort med en kap- och geringssåg. Slipa till varje bit litegrann i kanterna.

Om du sågar reglarna i kvadratiska bitar och borrar hål för värmeljus får du ett par ljusstakar. Hålen görs med en hålsåg med djupstopp, så att du bara borrar ca. halvvägs ned i träet. Du kan eventuellt måla eller betsa träet. Har du ett rum med rejäl takhöjd kan du utnyttja höjden genom att bygga hyllor av reglar som förvaring.

1. Hyllorna är byggda som ramar med kortlingar och en plywoodskiva ovanpå.
2. På framsidan av hyllorna är det monterat ett par lodräta reglar, som fästs i en vågrät regel i taket.
3. Lådans botten är kvadratisk och bottenreglarna sitter tätt inpå varandra, så att botten blir helt tät.
4. Sidoreglarna sitter i lodräta hörnstycken med lite mellanrum, så att det är lätt att se lådans innehåll.

I lådans front monteras ett handtag, så att det är lätt att köra runt den på de fyra hjulen som är monterade under varje hörn i botten. Lådans hörnstycken är delar av reglar monterade lodrätt som en del av sidorna. Hyllpats är alltid användbart. Här i form av en avlång bänk med två hyllor under.

1. Bänken delas av på mitten av två stödreglar.
2. I sidorna är reglarna sågade med diagonala snitt så att de kan sättas upp som ett effektfullt kryss.
3. Beslagen i hörnena gör bänkskivan starkare och ger bordet patina.
4. En soffa av reglar är solid och tål att stå ute året runt, om du väljer tryckimpregnerat trä och ger det träskyddsmedel.

Soffan har en kraftig sits som stöttas underfrån hela vägen runt. Benen är fastskruvade i den stöttande ramen och försedda med tvärsgående reglar i fronten till armstödet och en längsgående regel till soffans rygg. Gör det lätt för dig genom att anpassa måtten på soffan så att de passar till de dynor som kan köpas färdiga.

I varje hörn är en lodrät regel monterad som ben. Soffans sits består av en ram, som i sin tur består av sex reglar med några centimeters mellanrum.45 x 95 mm reglar är konstruktionsträ som traditionellt används till byggnadskonstruktioner. Träet är hyvlat på alla fyra sidor och faktiskt så fint förarbetat att du lätt kan bygga möbler av det.

Den här pallen är byggd av reglar som är utsågade till 45 x 45 mm reglar. Det kräver noggrannhet och efterslipning, men resultatet blir minst lika fint som dyrare, hyvlat möbelvirke, så det är en god investering att använda 45 x 95 reglar. Priset för pallen är bara ca.50 kronor, då vi har använt 3,5 m trä för ca.14 kr/m.

1. Det är viktigt att reglarna sågas med rena och exakt vinkelräta snitt, så en bordcirkelsåg är nästan ett måste.
2. Du kan även såga träet i längden på bordcirkelsågen, men har du en kap-/geringssåg, så använd den – den är perfekt för uppgiften.
3. Pallen fogas samman med så kallade bladfogar, och när du ska såga ut dem i exakt samma djup, är kap-/geringssågen också suverän.

Tvärslåarna på pallen är fastgjorda med bladfogningar, där vi gjort ett hack i benet. Sitsen är gjord av en bit regel som är uppdelad i fem lister à 2 x 6 cm och ihoplim-mad. Den fästs även i stolen med lim. Pallen är sammanfogad med blad fogar. Det ger en stark konstruktion när det är hack i benen för tvärslåarna.

1. Reglarna sågas på längden till kvadratiska reglar på 45 x 45 mm.
2. En bord-cirkelsåg med vass klinga är ett måste för vinkelräta snitt, och släta ytor får du med en lätt slipning.
3. Reglarna (A, B, C, D) sågas till i längden med en kap-/geringssåg.
4. Reglarna till sitsen sågas lite för långa.
5. De sätts ihop med lim och sågas av i rätt längd när limmet torkat.

Såga för bladfogningar med kapsågen. Sågdjupet ställs in så att klingan kan såga täta spår halvvägs ner i regel A till fogningen. Spåret rensas med stämjärn och fil. Sidorna fogas samman med trälim och skruvtvingar. Det är en skruvfogning överst, där benen görs fast i ramdelen (D) under sitsen.

Ontrollera ofta med vinkelhaken. Sitsen limmas fast i ramdelarna (B och D) och hålls ihop med skruvtvingar, tills limmet torkat. Slutligen slipas alla kanter lätt med slippapper, korn 120, och pallen betsas svart. Med en simpel konstruktion kan du bygga en bänk, som trots sitt massiva utseende även är elegant.

Det beror på de snygga skarvarna som framhävs och liknar tappfogar. De är gjorda så att varannan av de lodräta reglarna till benen är lite kortare, så att det blir plats till varannan av de vågräta reglarna till sitsen. De linjerar med de längsta lodräta reglarna.

• Bitarna fogas samman med trälim och skruvar satta snett in i träet från insidan av bänken.
• De förskjutna fogningarna framhäver hörnorna och ger bänken elegans.
• En enkel hylla byggd med tätt sittande reglar som botten, hylla och bänkskiva.
• Sidorna är öppna, så att konstruktionen inte blir för massiv.
• Träet är slipat grundligt och slutligen betsat för att få en snygg, mörk, patinerad yta.

Beslagen i hörnena ger stabilitet åt konstruktionen. Reglar är också bra att bygga högbäddar av. Träet sågas till i lämpliga bitar, så att du får högbädden i den storlek som passar dig. Högbäddarna är byggda som rektangulära ramar med en höjd som motsvarar två stycken reglar.

Sidorna görs fast i stolpar i hörnorna. Stolparna är reglar i samma dimension, dock sticker de ner lite grann så att de kan grävas ner i jorden, så att högbädden inte bara står på marken, utan i marken. Det är en bra idé att klä insidan med fiberduk innan den fylls med jord. Fiberduken ligger på marken.

Använd inte tryckimpregnerat trä till högbäddar för matodling. Text: Lene Dinsen och Søren Stensgård. Foto: Lasse Hansen Gör som över 80.000 andra, Anmäl dig nu och få Gör Det Självs nyhetsbrev direkt i mailen 2 gånger i veckan. Då får du: Säsongsrelevanta nyheter Byggbeskrivningar med materiallista, 3D-modeller, ritningar och grundliga steg-för-steg-illustrationer Videor med tips och vägledning om material, reparationer och verktyg.
Visa hela svaret

Vad kan man göra med trä?

Träfakta – Svenskt Trä Trä är ett naturligt, hållbart och förnybart material med många användningsområden. Trä har sedan länge en självklar plats i våra hem och trädgårdar i form av golv, lister, panel, trall, virke för staket och stolpar med mera. Trä är idag också ett uppskattat och beprövat byggmaterial.
Visa hela svaret

Har man träslöjd i gymnasiet?

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se Skapande ämnen Trä och metallslöjdpå gymnasienivå är inte så vanligt i Sverige. Det finns bara på ett par ställen till i Sverige. Varför? Slöjd på gymnasiet är en fantastisk möjlighet för alla elever.

• För alla som väljer andra program än det estetiska är bild- och formsalarna på Nicolaiskolan en fristad.
• Här kan de vara kreativa och arbeta med sina händer och huvud, på ett helt annat sätt än de gör i andra ämnen.
• Det är ju lika viktigt på gymnasiet som på grundskolan.
• Nicolaiskolan har haft slöjdsal ända sedan 30-talet, när skolan var ett gossläroverk.

Så traditionerna finns i väggarna på Nic. På skolan har vi också Sp-, Nv-, och Hp-program. Dessa elever får möjlighet att välja terminskurser i formverkstaden. Då brukar det bli mera traditionell slöjd. Kurserna är väldigt populära med 16 elever i varje kurs.

Önsfördelningen är ganska lika i de olika kurserna, men flickor är överrepresenterade på det estetiska programmet. De elever som jag undervisar mest, går på estetiska programmet, på Bild och form. Dessa elever är duktiga konstnärer och formgivare med många fantastiska idéer. Kurserna som eleverna väljer heter Formgivning trä och Formgivning metall, Aoch B-kurser (100 respektive 200 poäng).

De obligatoriska kurserna är Bild och form och ämnet Form. Elever från andra program väjer estetisk verksamhet i trä och metall. Min arbetsplats heterformverkstaden. Formverkstaden är fyra salar med uppdelning efter materialet som eleverna arbetar med. Det finns en sal för metall, en för trä, en sal med maskiner och en sal för måleri och teori.

Eleverna kan naturligtvis arbeta med nästan vilka material och tekniker som helst. Begränsningen ligger i min kunskap, för idéer finns det gott om. Gam la tekniker försöker vi arbeta med som obligatoriska uppgifter. Eleverna kan till exempel då arbeta med näver, svep, smide eller emaljering. Studiebesök, föreläsningar och utställningsteknik är också en del av kurserna.

Elever har även prövat på att skulptera med motorsåg. Svets och smide är andra tekniker som eleverna gärna arbetar med när det skapar skulpturer i metall. Silversmide är också en teknik som många elever väljer att arbeta med. Min uppgift är att lösatekniska problem och att lyfta fram eleverna i olika samanhang.

1. Jag stoppar sällan en idé, utan försöker finna lösningar tillsammans med eleven för att klara av problemet.
2. Jag tror att jag på det viset kan lyfta deras självkänsla och när de lyckas uppstår samma fenomen som på grundskolan: man får elever som lyser.
3. Att se elever ta för sig och skapa med material och tekniker som om de inte hade gjort något annat är en otrolig förmån för mig.

Här finns alla möjligheter för elever att bli goda formgivare och konstnärer. De arbeten som eleverna gör här i formverkstaden på Nicolaiskolan är av så hög klass att många av våra elever som tar studenten redan har blivit antagna på designskolor och konstskolor runt om i Europa.

Eleverna vill väldigt mycket och är väldigt ambitiösa. Den största skillnaden jämfört med högstadiet är att jag numera arbetar som lärare, inte som socialarbetare som jag ofta gjorde på grundskolan. Jag önskar att mina kolleger runt om i Sverige hade haft möjlighet att få pröva på vad jag har. Att elever arbetar med sina egna idéer gör dem så mycket mer motiverade.

Man får så mycket på köpet, självförtroende och glädje inte minst. Att sätta upp sådana mål för sin undervisning är ett bra sätt att skapa god stämning i undervisningen. Eleverna har mycket tidhär, fem timmar i veckan om man väljer en av Akurserna i formgivning.

• Vissa elever väljer både A-och B-kurs och är här nio timmar i veckan under hela läsåret.
• Eleverna arbetar gärna på sina håltimmar också, så det blir mycket tid i formverkstaden för dem.
• Projektarbete är något nytt i gymnasieskolan.
• Varje elev ska arbeta 100 timmar med ett projekt.
• När eleverna väljer att arbeta i formverkstaden blir det ytterligare en hel del timmar.

Eleverna har också möjlighet att välja formgivning textil, måleri, foto, rörlig bild och bild fördjupning. Elever som väljer att gå på det estetiska programmet på Nicolaiskolan, får en av Sveriges mest kompletta bildoch formutbildningar på gymnasienivå.
Visa hela svaret

Finns slöjd kvar?

Slöjd har funnits med på schemat för elever sedan 1878 och finns fortfarande kvar. Även om ämnet har förändrats finns det spår kvar sedan den allra första tiden. Dock blev inte slöjdämnet obligatoriskt förrän 1955 och det var sedan starten 1878 fram till 1980 års läroplan uppdelat i två spår.
Visa hela svaret

Vad kan man bygga på sin tomt?

Bygga utan bygglov – Det finns undantag från kravet på bygglov om du har ett en- eller ett tvåbostadshus. Du kan få bygga uteplatser, skärmtak, friggebodar, tillbyggnader, uthus, murar och plank utan bygglov. Du kan även få göra fasadändringar.
Visa hela svaret

Varför ska man inte bygga i trä?

Mjøstårnet i norska Brumunddal är med sina 85 meter världens högsta träbyggnad. Byggentreprenör var Hent, som nu bygger Sara kulturhus i Skellefteå. Foto: Moelven De senaste åren har det blivit allt mer populärt att bygga högt i trä. Men det finns utmaningar. “Även om trä är ett hållbart material är det inte hållbart om huset brinner ner”, säger Ville Bexander på Brandskyddsföreningen. År 1888 eldhärjades både Sundsvall och Umeå svårt. Omfattande bränder bland städernas trähus gjorde att det kom ett förbud mot att bygga högre än två våningar i trä. Men år 1994 kom en ny bygglagstiftning, vilket gjorde det tillåtet att bygga höga trähus så länge de uppfyllde de funktionsbaserade byggreglerna i lagstiftningen. – Det blev ingen byggboom av höga trähus under 1990-talet, däremot började man forska om brandskydd i höga träbyggnader. Uppsvinget kom på 2000-talet i samband med att intresset för hållbarhet ökade i samhället. Trä har många fördelar – det är närproducerat, hållfast och förnybart – men samtidigt finns en risk för att det börjar brinna. Även om trä är ett hållbart material är det inte hållbart om huset brinner ner, säger Ville Bexander, brandingenjör och expert på Brandskyddsföreningen. Det finns flera utmaningar med att använda trä som byggnadsmaterial. Massivt trä är ett brännbart material och om en byggnad har stomme i trä kan konstruktionen försvagas vid en brand. Träkonstruktionen bidrar också till ett häftigare brandförlopp. Finns det hålrum i konstruktionen kan brandgaser ta sig in, vilket gör det svårt att släcka. Ibland tar sig en eldsvåda vidare från ett fönster upp till vinden. Har huset ett bjälklag i betong kan räddningsledaren välja att låta taket brinna av kontrollerat. Det gör att man slipper vattenskador på lägenheterna nedanför. Om ett hus har bjälklag i trä kan man inte låta taket brinna av utan elden måste släckas för att den inte ska sprida sig. Det innebär att räddningstjänsten måste använda avsevärda mängder vatten. – Risken är att byggnaden blir så tung att den kollapsar. I sämsta fall blir byggnaden så skadad att den måste rivas, säger Ville Bexander. När det gäller brandskydd i höga trähus har utvecklingen gått framåt, till exempel används numera hybridlösningar där vissa bjälklag är i betong. Det installeras också sprinklersystem i större utsträckning än tidigare. – Det pågår fortfarande mycket forskning kring trä och trähus. Brandforsk gör en inventering av kunskapsläget just nu. I den bästa av världar skulle vi forska kring brandskydd först och bygga sedan men nu sker detta i stället parallellt, liksom mycket annan utveckling i samhället, säger Ville Bexander. Text: Jacqueline Fahlander Publicerades i Brandsäkert nr 4, 2020 Vill du prenumerera? Läs mer här > Publicerad: 2020-10-06
Visa hela svaret

Vilket är det lättaste träslaget?

Densitet – Med densitet menas virkets vikt i förhållande till dess volym. Densiteten varierar med virkets fuktighet och därför måste man alltid definiera vilken fuktkvot densiteten avser. Densiteten påverkar flera viktiga egenskaper hos virket. I allmänhet kan man säga att ju högre densitet desto bättre hållfasthet. Densitetsklasser. Illustration Anna Marconi.
Visa hela svaret

Vilket träslag tål vatten bäst?

Trä och fukt Virke som används utvändigt bör i första hand vara gran, som i till exempel utvändiga panelbrädor. Av samma skäl bör ett fönster vara tillverkat med kärnved av furu.
Visa hela svaret

Vilket är började 01 gymnasiet?

Gymnasieskolans utformning – Utspringning av sistaårseleverna i 2016. Traditionerna med utspringing och samt språkbruket kring att “ta ” bygger egentligen på förhållanden i äldre tider då gymnasieåren avslutades med, Detta avsnitt är en sammanfattning av,

1. Har varit många.
2. Den nu gällande,, infördes 2011.
3. Elever som redan börjat med den gamla läroplanen kommer att ha den kvar.
4. Det gör att de som började 1:an på gymnasiet 2011 är de första eleverna som går efter den nya läroplanen.
5. Varje utbildning består av 2 500 som är fördelade på ett stort antal olika kurser.

Av dessa poäng får alla gymnasieelever själva välja vad 200 av dessa poäng ska innefatta, och på vissa program har eleven även möjlighet att välja kurser inom programfördjupningen. Det finns ett antal som läses på alla program. Dessutom finns programgemensamma kurser för varje program och inriktningskurser för varje inriktning.

• Alla kurser i gymnasieskolan enligt skalan A, B, C, D, E och F eller streck om det saknas underlag för bedömning.
• Två olika examina infördes, yrkesexamen och högskoleförberedande examen.
• För att man ska få en högskoleförberedande examen krävs det att man ska ha läst 2500 poäng, varav minst 2250 ska vara godkända.

Man ska också ha minst ett E (godkänt) i svenska 1, 2, och 3 eller i svenska som andraspråk 1, 2 och 3. Det krävs även att man ska ha minst E (godkänt) i engelska 5 och 6 och i matematik 1. Det krävs dessutom att man ska ha ett godkänt gymnasiearbete. För att man ska få en godkänd yrkesexamen krävs det att man ska ha läst 2500 poäng varav minst 2250 ska vara godkända.

• Det krävs även att man ska ha minst godkänt i svenska 1 eller i svenska som andraspråk 1, matematik 1 och i engelska 5.
• Det krävs dessutom att man ska ha minst 400 godkända poäng i de programgemensamma ämnena och ett godkänt gymnasiearbete.
• I vissa gymnasieskolor upprättas mellan eleven och gymnasieskolan.

De innehåller dels frågor som rör hur eleven ska hantera sin sjukfrånvaro och dels vissa åtaganden från båda sidor. Dessa åtaganden innebär bland annat att eleven förutsätts frivilligt gå med på att till misstänkt narkotikabrott. Studiekontrakten går, i vissa fall, längre än vad lagen gör.

• Idrottsutbildningar
• Riksrekryterande utbildningar
• Särskilda varianter
• Yrkesdansarutbildning
• Yrkesutbildning

Visa hela svaret

Vad är Maxåldern för gymnasiet?

Svar: – Hej! Rätten att påbörja en gymnasieutbildning gäller tom. det första kalenderåret det år eleven fyller 20 år. Du kan alltså börja i gymnasiet när du är 19 år gammal. / Erik Gymnasium.se Hitta en gymnasieskola du är intresserad av Gör en intresseanmälan Skolan kontaktar dig med mer information
Visa hela svaret

Vilket är på gymnasiet är jobbigast?

Jag var mycket mer skoltrött i tvåan så den kändes jobbigare än ettan. Läste ungefär samma mängd kurser. Några av kurserna jag läste nu var dock lite svårare och dessutom upplevde jag vissa lärare som lite sämre än tidigare.
Visa hela svaret

Vad kan man göra i träslöjden åk 6?

Centralt innehåll i årskurs 7-9 – Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

• Metaller. Kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material.
• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utvecklade former av hantverkstekniker. Begrepp som används i samband med dessa.
• Två- och tredimensionella modeller och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas.

Slöjdens arbetsprocesser

• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala verktyg.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

• Konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.
• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.

Slöjden i samhället

• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.
• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Visa hela svaret

Varför är det bra att ha träslöjd?

Den kallas “Smörknivsdebatten”, alltså debatten om slöjdens vara eller icke vara i den svenska skolan. Maria Lantz, rektor på Konstfack, förklarar hur viktigt det är med utbildade slöjdlärare, pedagoger som kan sitt ämne och som kan förmedla vad som sker när material bearbetas och görs till föremål – i skolämnet och i vardagen, och tar det vidare till berättelser om hur världen hänger ihop.

“Smörknivsupproret” har det kallats, stödet som slöjdämnets försvarare samlat under pågående mediala debatt om slöjdens vara eller icke vara i den svenska skolan. Och visst är det på tiden att slöjden gör sig hörd. I Pisa-studier och vardagligt tal om kunskap är det sällan ämnet diskuteras, mäts eller värderas.

Slöjd associeras lätt med hobbyverksamhet eller ett förminskat “pyssel”, vilket visar att många tycks ha missat poängen. Begreppet slöjd finns omnämnt sedan 1300-talet och betydelsen av det ursprungliga slöghþ är slughet, flitighet, klokhet och att vara händig, flink, fyndig och påhittig.

Unskapen innebär att lösa ett problem genom att med hjälp av olika redskap omvandla material till ett föremål. Slöjden är både uråldrig och ständigt aktuell, kanske mer samtida än vi riktigt förstått då ordets pedagogiska mening stämmer så väl in på hur vi idag ser på kunskap: Något vi skapar och på så vis kopplat till kreativitet och problemlösning.

Slöjdämnet infördes i den svenska skolan av pedagogen Otto Salomon som 1874 inrättade ett slöjdlärarseminarium, och snart fanns ämnet i skolplanen. Vi har sannolikt Salomon att tacka för mycket. Ännu finns ingen forskning på vilken effekt slöjdämnet haft på Sverige som innovationsland, men det är inte osannolikt att just den problemlösande filosofin som ämnet bygger på har haft effekt för den “ingenjörsnation” vi så ofta framhålls som.

• En ingenjör ska förvisso kunna räkna, men utan idéer om vad man ska räkna på står ingenjören sig slätt.
• Jag menar vidare att slöjdämnet inte bara utbildar uppfinnare och andra kreatörer.
• Att vi har en hög standard på design, formgivning och innovation beror i lika hög utsträckning på att vi har konsumenter och medborgare, kunder och brukare som förstår att uppskatta, ställa krav och begära kvalitet.

Detta tack vare förståelsen för hur saker är gjorda efter att någon gång sandpapprat en smörkniv, byggt en trälåda, sytt en väst eller virkat en grytlapp. Dessutom ger kunskapen om skillnaden mellan olika material ett slags fundamental trygghet i världen.

• Slöjden utbildar på så vis inte bara producenter och konsumenter utan också kulturella varelser.
• Därmed kan man också se slöjden som ett filosofiskt ämne där man får förståelse och respekt för produktion tack vare egen erfarenhet av att skapa med sin kropp och sina sinnen.
• Problemet som slöjden har är att dessa aspekter av ämnet så sällan artikuleras.

Istället är det oförståelsen som regerar som när Ann-Charlotte Marteus i Expressen 160105 tror att slöjd är synonymt med stoppade gosedjur och smörknivar. Hon ser och bedömer objekten istället för kunskapen. Samtidigt måste jag ge slöjdkritikerna viss förståelse då vi är många som har ett dubbelt förhållande till ämnet utifrån egna erfarenheter.

1. Jag minns både frustrationen över att inte kunna hyvla en bräda helt plan och den enorma glädjen över att ha tillverkat något som faktiskt går att använda.
2. För slöjd är, precis som matte och historia, inte bara lätt.
3. Av just det skälet är det otroligt viktigt med utbildade slöjdlärare, pedagoger som kan sitt ämne.

Som kan förmedla vad som sker när material bearbetas och görs till föremål – i skolämnet och i vardagen, ta det vidare till berättelser om hur världen hänger ihop. Som kan ge nästa generation kunskap om hur man lagar eller förbättrar något, lär elever att de kan påverka och skapa sin omvärld.

1. Ett tvådimensionellt, platt tyg blir ett tredimensionellt plagg.
2. I en tid då behovet av återvinning är fundamentalt, är lagandet och omgörandet en del av slöjdens väsen som är mer aktuellt än någonsin.
3. Med detta sagt är det med stor oro jag ser att slöjdämnet hotas av att ersättas med programmering eller fuskas bort genom att till exempel intensivläsas i workshop-form eller att låta barnen välja ett enda material.

Det var inte så Solomon tänkte sig slöjdämnet i skolan. Sammanfattningsvis är slöjdämnet en fundamental kulturbärare som resulterar i såväl innovation som rekreation. Det är inte i så många länder man ser människor förnöjt snickra på sina hus, måla fönsterbågar eller slipa båtdäck – som i Sverige.

• Slöjden behövs och behöver ta plats både i läroplanen och i våra liv.
• I slöjden finns potential för omtänkande, hållbarhet, uppfinningsrikedom och lust.
• Precis som ordets ursprungliga betydelse antyder, är det i slöjdens väsen problemlösningar tränas.
• Här kan det nya tänkas och utprovas, det gamla återbrukas, repeteras och utvecklas.

MARIA LANTZ, rektor Konstfack
Visa hela svaret