Kroppen består av byggstenar. Och precis som en mur behöver tegelsten, murbruk, sand, kalk och vatten för att byggas och repareras så behöver kroppen syre (20 kilo om dagen), vatten, kolhydrater, protein, fett, vitaminer, mineraler och enzymer. Detta är näringsämnen som behöver tillföras kroppen dagligen.
Visa hela svaret

Vad bygger upp kroppen?

Proteiner – Proteiner börjar brytas ner i magsäcken, för att i tunntarmen omvandlas till aminosyror som tas upp av kroppen. Proteiner fungerar som kroppens byggstenar. De bygger upp och reparerar kroppens celler, vävnader och muskelmassa. Men de hjälper också till att bygga upp hormoner, enzymer och antikroppar.
Visa hela svaret

Vilket näringsämne behövs för att bygga upp nya celler och muskler?

Vad är protein? – Protein är ett näringsämne och brukar kallas för kroppens egna byggstenar som bygger upp våra celler samt hjälper till att bilda hormoner och enzymer. Protein finns i de flesta livsmedel, i större eller mindre mängd, och vi får i oss protein via maten vi äter.

Protein består och byggs upp av cirka tjugo aminosyror. Det finns både så kallade essentiella och icke-essentiella aminosyror. Essentiella aminosyror är livsviktiga och vi måste få i oss dem via kosten. Exempel på essentiella aminosyror är Lysin, Tryptofan och Histidin. Icke-essentiella aminosyror är de som kroppen själv kan bilda.

Vid till exempel brist på protein kan kroppen omvandla kolhydrater till protein. Exempel på icke-essentiella aminosyror är Arginin, Cystein och Prolin.
Visa hela svaret

Vad behöver kroppen få i sig varje dag?

Rekommendationer för vuxna – Hälsosamma matvanor kännetecknas av att huvuddelen av maten kommer från vegetabiliska, fiberrika och näringstäta livsmedel. Mat som ger oss mycket näringsämnen och som bidrar till att minska risken för ohälsa är till exempel grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fisk, vegetabiliska oljor och mat med fullkorn.

• Vi behöver äta mer av dessa livsmedel för att förbättra folkhälsan.
• Genom att också äta lagom mycket och varierat är det lättare att få i sig det kroppen behöver samtidigt som risken för att få i sig skadliga ämnen minskar.
• Hur vi äter är dessutom inte bara viktigt för folkhälsan utan även för miljön.

Miljö (livsmedelsverket.se) Baserat på de nordiska näringsrekommendationerna tar Livsmedelsverket fram råd om hälsosamma matvanor för befolkningen. I de nordiska näringsrekommendationerna betonas att det är helheten i kosten som är viktig. Kostråden visar hur vi via maten kan få i oss den mängd vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater som rekommenderas.

Ät mer frukt och grönsaker – gärna minst 500 gram om dagen. Ät fisk och skaldjur – gärna 2–3 gånger per vecka. Byt till fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Byt till nyttiga matfetter – välj exempelvis rapsolja eller flytande matfetter. Byt till magra mejeriprodukter – gärna osötade och berikade med D-vitamin. Ät mindre rött kött och chark – gärna mindre än 500 gram per vecka. Ät mindre salt – men använd salt med jod. Ät mindre socker – minska särskilt på söta drycker.

Visa hela svaret

Vad bygger upp ett protein?

Proteiner består av aminosyror Biomolekyler kallas molekyler som har biologisk betydelse. Det är också möjligt att skapa proteiner i laboratorier. Ett protein består av en lång kedja av byggstenar som kallas aminosyror. Alla aminosyror består av en aminogrupp (NH 2 ) och en karboxylsyragrupp (COOH).
Visa hela svaret

Vad är det viktigaste i kroppen?

Visst är din kropp fantastisk! Nästan som en dator består den av tusentals olika delar som alla är beroende av varandra och arbetar tillsammans för att hålla dig frisk och vid liv. Ingen del av dig klarar sig utan alla de andra delarna. Skelettet – din kropp innehåller mer än 200 ben.

• Benen håller ihop kroppens mjuka delar, som magen och nerverna.
• Ditt skelett skyddar dig, ger kroppen stöd och försvarar känsliga organ mot stötar och smällar, tex om du ramlar.
• Blodet – ditt blods viktigaste uppgift är att transportera omkring syre till alla delar av kroppen.
• Din kropp behöver syre.
• Det som blir över, en restprodukt som heter koldioxid, förs till lungorna och sedan ut när du andas.

Nerverna – dina nerver är kroppens viktigaste budbärare. Dom för information från hjärnan och ryggmärgen och ut till resten av din kropp. En del talar om för dina muskler att du ska röra på tex en arm, andra talar om för dig när du fryser eller slår dig och får ont om du tex ramlar.

Muskler – Din kropp består av mer än 600 muskler! Varje gång du rör dig, från att blinka till att hoppa, får du kraften från dina muskler. När du ler så använder du hela 20 stycken muskler. Magen och matsmältningen – maten du äter är till för att ge din kropp energi. Matsmältningen är till för att bryta ner maten och skicka alla nyttigheter vidare så att de kan tas upp av andra delar av kroppen.

Vanligtvis brukar det ta ett helt dygn (24 timmar) för maten du äter att åka genom kroppen. Titta, lyssna, känn och smaka – synen är den viktigaste av alla våra sinnen. När du läser det här så är det ögonen du använder. Näthinnan på ögonen skickar signaler om vad du ser som sedan hjärnan tolkar. Hjärnan är den viktigaste delen av din kropp och fungerar som en ledningscentral för alla delar av kroppen – och ändå är den bara så stor som två knutna händer! Läs mer. Kan du tänka dig att maten du äter färdas runt i din kropp (resan är hela 7 meter!) ett helt dygn. Maten du tuggar förs via ett långt rör ner i magen som sedan förvandlar den till en tjock soppa. Läs mer. Många skulle säga att synen är det viktigaste sinnet vi har (sinnen är också lukten, hörseln, känseln och smaken). När du tittar på något samarbetar hjärnan och ögonen. Läs mer. Visste du att om du kunde breda ut din hud på så skulle den täcka en hel badhandduk! När du blir vuxen har du ca 1,7 kvadratmeter vattentät skyddande hud! Läs mer. Hjärtat finns på din vänstra sida inuti bröstet, mellan dina lungor och är inte större än din knutna hand. Hjärtat är en muskel som arbetar varje sekund, minut och dag, hela livet ut. Läs mer. Visste du att.Ögat blinkar i ungefär en fjärdedels sekund med några sekunders mellanrum. Varje dag blinkar du i tillsammans över 30 minuter – mer än en halvtimme!, läs mer!
Visa hela svaret

Vilka är de 4 näringsämnena?

Bra att veta om näring

1. Du är här:

Kroppen behöver en blandning av olika näringsämnen varje dag för att du ska må bra. Dessa näringsämnen är kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler. Men du behöver inte tänka och räkna på hur mycket du äter av varje näringsämne. Ät varierat så får du i dig det du behöver.

Det bästa för kroppen är de så kallade fleromättade fetterna. De finns i fet fisk som lax och makrill, samt även i rapsolja, solrosolja, majsolja, solrosfrön och sesamfrön.

Bra för kroppen:

Bra för kroppen är de så kallade enkelomättade fetterna. De finns i till exempel olivolja, rapsolja, bordsmargarin, avokado och nötter.

Mindre bra för kroppen:

De så kallade mättade fetterna är mindre bra för kroppen. De finns i till exempel charkprodukter, mjölk, grädde, smör, ost, choklad och kaffebröd.

Sämst för kroppen:

De så kallade transfetterna är sämst för kroppen. De finns i små mängder i smör och feta mjölkprodukter och kan finnas i större mängder i importerade kakor och godis.

Läs mer om Protein är kroppens byggmaterial. Det finns i vävnader, hormoner och enzymer. Proteiner transporterar också järn och syre i blodet och är viktiga för till exempel hud, hår, ögon och naglar. Ärtor, bönor, linser, fisk, ägg, mjölkprodukter och kött innehåller mycket protein.

• De flesta i Sverige får i sig mer protein än de behöver, eftersom protein finns i större eller mindre mängd i nästan all mat.
• Läs om mer om,
• Livsmedel som innehåller mycket protein är fisk, ägg, baljväxter som ärtor, bönor och linser, kött och mjölkprodukter.
• Läs mer:

Vitaminer behövs bland annat för att kroppen ska kunna ta till vara och använda andra näringsämnen i maten. De behövs också för att du ska kunna se i mörker och för att blodet ska kunna stelna när du skadar dig och blöder. Du får i dig de vitaminer du behöver om du äter varierat.

De flesta vitaminer får du tillräckligt av om du äter varierat. Men följande vitaminer kan det vara bra att vara lite extra uppmärksam på: Läs mer om, Mineraler är till exempel viktiga för skelettet, tänderna, blodet och musklernas reflexer. De reglerar också vattenmängden och pH-värdet i kroppen. Mineraler behövs i små mängder, men våra kroppar kan inte själva tillverka dem.

Därför behöver vi få i oss mineralerna med maten vi äter. Du som äter en varierad kost får troligtvis i dig en tillräcklig mängd av de olika mineralerna. Men följande mineraler är det bra att vara lite extra uppmärksam på: Läs mer om, Antioxidanter är ett samlingsnamn för ämnen som kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, benskörhet och andra sjukdomar som är kopplade till så kallad oxidativ stress.

1. Oxidativ stress är en form av kemisk obalans i cellerna.
2. Detta är en naturlig process.
3. Antioxidanterna skyddar cellerna genom att återställa balansen.
4. Antioxidanter finns bland annat i färgstarka bär.
5. Mat som naturligt innehåller mycket antioxidanter är färgstarka bär, frukter och grönsaker.
6. Vissa antioxidanter är också vitaminer eller mineraler, till exempel vitamin E och selen.

Läs mer om, De flesta behöver inte kosttillskott Det är bättre att du får nyttiga näringsämnen från maten än från tillskott. Ofta behövs inga om du äter varierad mat. Ett undantag är, Omega-3 är till exempel ett vanligt kosttillskott, men det är bättre att du får i dig omega-3-fett genom att äta rapsolja, valnötter och fisk än genom att ta fiskoljekapslar.
Visa hela svaret

Vad är det värsta man kan äta?

Många delar in mat i två kategorier: nyttigt eller onyttigt. Men mat är så mycket mer än så och i det här inlägget går vi igenom ämnet i mer detalj. I media målar man ofta upp mat som “bra eller dåligt”, där man helst ska äta mycket av det som är bra och inget av det som är dåligt.

Detta bidrar till förbud, rädsla och en osund inställning till mat om du frågar mig. Hos oss på IntensiveKost finns inga pekpinnar och förbud, istället ger vi en grundlig förklaring till hur mat fungerar. Vi tror att med mer kunskap om våra makroämnen (kolhydrater, protein och fett) så blir det mer tydligt hur våra val kring mat påverkar våra mål och hälsa.

Låt mig börja med hur vi delar upp mat: A: Näringsrikt (innehåller näringsämnen som kroppen behöver.) B: Näringsfattigt (innehåller inte mycket näringsämnen som kroppen behöver.) C: Energirikt (innehåller mycket energi, dvs. kalorier.) D: Energifattigt (maten innehåller inte mycket energi, dvs.

1. Kalorier).
2. All mat är alltid en kombination av kategorierna ovan.
3. Nedan ser ni de kombinationer som är möjliga: AC – Näringsrikt + energirikt AD – Näringsrikt + energifattigt BC – Näringsfattigt + energirikt BD – Näringsfattigt + energifattigt Till exempel: avokado är näringsrikt och energirikt (AC) medan rödkål är näringsrikt men energifattigt (AD).

Begreppet “onyttig mat” används ofta för att beskriva mat som innehåller mycket socker och fett, men egentligen är det kombinationen näringsfattig och energirik (BC) man syftar på. Om du får i dig i energibehov under en dag genom mat från BC kategorin så missar du näringsämnen som kroppen behöver vilket kan leda till näringsbrist.

• Näringsbrist är inte samma sak som att vara underviktig, näringsbrist kan du få oavsett vikt.
• Exempel på näringsfattig och energirik mat är godis, läsk, snacks och söta bakverk.
• Flera studier visar att en stor del socker och fett i kosten inte är optimalt för hälsan, speciellt i kombination med inaktivitet.

Risken för högt blodtryck, högt blodsocker, höga blodfetter och övervikt ökar när kosten till stor del består av näringsfattig och energirik mat. Äter du av de näringsämnen kroppen mår bra av så är det ingen fara att äta snacks eller sötsaker ibland, det är helheten som är viktig.

Vill du ha tips på näringsrik mat som ger volym och mättar skriver Ellen Nielsen om ämnet här: http://www.intensivekost.se/blogg-recept/volym-och-mttnad Nu till nyttigt. Det som blir lite problematiskt med begreppet “nyttigt” är att näringsrik mat kan också vara energirik (AC) och bör därför ätas i rätt mängd.

Exempel på mat i denna kategori är avokado, nötter, lax, nötsmör, oliver osv. Äter du obegränsat av dessa för att det är “nyttigt” så hamnar du lätt på ett energiöverskott vilket långsiktigt leder till övervikt. Mängden du bör äta beror helt på ditt energibehov och hur du äter i övrigt.

• Ombinerar du energirik mat med energifattig mat blir det oftast ganska bra i slutändan så länge du får i dig näringsämnen du behöver.
• Ett exempel på bra balans är ugnstekt lax med råkostsallad och kokt potatis, vilket är en kombination av energirikt och energifattig mat.
• Ett exempel på en näringsrik måltid som kan bli för energirik (för de flesta av oss) är tex.

en sallad med bas av bulgur och bönor och toppas med lax, fetaost, oliver, massa nötter plus någon röra med dressing på det och kanske ett fröbröd/knäcke. Allt detta är jättebra men energimängden kan enkelt sticka iväg när många av råvarorna är energirika.

• Variera gärna mellan energirika och energifattiga ingredienser.
• Däremot, för den som har högre energibehov så är energirika livsmedel något att rekommendera så man kommer upp i rätt mängd kalorier.
• Det är alltid viktigt att se över ens mål så man kan anpassa maten därefter.
• En aktiv person som har ett väldigt högt energibehov (idrottare och hårt tränande personer till exempel) och behöver få i sig en högre mängd makroämnen än snittet, speciellt kolhydrater och protein.

Mängden kolhydrater, och speciellt snabba kolhydrater kan då verka mycket för en som inte tränar hårt men är en väldigt normal mängd för en tränande person. Det som är “onyttigt” för en person kan vara “nyttigt” för en annan beroende vad man behöver. Tycker ni det är intressant med kost för idrottare kan jag varm rekommendera Linda Bakkman’s bok “Maten bakom resultaten”.

• Hur ska man tänka då i denna djungel av begrepp och förklaringar? Mitt tips är att lära sig ovan uppdelning av mat och sedan ha koll på vad du stoppar i dig.
• Anpassa kosten så gott du kan till de mål du har och med så mycket variation som möjligt.
• Om du tex.
• Ska ligga på ett kaloriunderskott är det klokt att främst välja mat som är näringsrik och energifattig och komplettera med bra fetter så du håller mättnaden och förser kroppen med de näringsämnen du behöver.

Har du ett högre energibehov så betyder det inte att du kan äta vad som helst, som man kanske ofta tror, utan kroppen (och hjärnan) behöver fortfarande alla näringsämnen för att fungera bra. Nedan ser ni exempel på mat i olika kombinationer: AC – Näringsrikt + energirikt

Lax Oliver Nötter och fröer Granola bars och liknande “naturgodis” De flesta smoothies och juicer Rawfood bakverk och annat med torkad frukt + nötter Torkad frukt ex. dadlar, fikon, russin osv.

AD – Näringsrikt + energifattigt

Magert protein ex kyckling och vit fisk En del magra mejeriprodukter som kvarg, keso och yoghurt (osötad) Baljväxter Grönsaker Rotfrukter Frukt

BC – Näringsfattigt + energirikt

Godis Läsk Saft Chips Bakverk

BD – Näringsfattigt + energifattigt

En del sockerfria och lightprodukter tex. sockerfria syrup, godis med sötningsmedel, light och sockerfria drycker osv.

Är du osäker på om något är tex. energirikt eller näringsfattigt kan du alltid knappa in råvaran/maten i ett kostdataprogram eller olika appar för kostregistrering. Ex: Lifesum, Matkalkyl.se, Dietist Net, Nutrition Data Mvh, Maria Michael Ps. På IntensiveKost går vi igenom många livsmedel, produkter och exempel på olika näringssammansättningar.
Visa hela svaret

Vad händer om man inte äter middag?

Du kan bli väldigt sjuk av ätstörningar – Kroppen och hjärnan behöver som innehåller många olika näringsämnen för att funka. Du kan bli väldigt sjuk om du äter för lite, gör dig av med maten du har ätit eller bara äter onyttig mat. Till exempel kan du får problem med huden, hjärtat, njurarna, musklerna, tarmarna, skelettet, tänderna och hjärnan.
Visa hela svaret

Vilket protein är bäst för kroppen?

Fakta: Så mycket protein innehåller några vanliga livsmedel – Nedan följer en lista med proteininnehåll i några vanliga produkter och maträtter: 2 ägg – 13 g protein 1 glas mjölk/fil/yogurt (2,5 dl) – 9 g protein 3 skivor ost (30 g) – 8 g protein 1 dl keso – 12 g protein 2 skivor rågsiktsbröd – 9 g protein 1 portion havregrynsgröt (1 dl gryn) – 5 g protein 125 g nöt-, eller griskött, filé – 25 g protein 120 g lax rökt – 25 g protein 2 dl vita bönor i tomatsås – 11 g protein 3 skivor blodpudding – 15 g protein 1 portion köttfärssås och pasta – 37 g protein 1 portion fiskpinnar och ris – 32 g protein Källa: “Dukat för prestation”, Agneta Andersson, SISU Idrottsböcker Hos de flesta idrottare täcks det förhöjda behovet av protein via ett högre energiintag och därmed även ett högre intag av protein.
Visa hela svaret

Hur formar man kroppen?

3. Så bygger du muskler snabbast – Hur bygger du egentligen muskler på ett effektivt sätt? Läs det här inlägget för den långa versionen. Den korta versionen är att du styrketränar hela kroppen ungefär 2-3 gånger i veckan, med några set per muskelgrupp och en belastning som är såpass tung att du inte orkar fler än 10 repetitioner.

• Starting Strength (3 dagar/vecka)
• Träningsprogram för nybörjaren (3 dagar/vecka)
• Styrkelabbets över-/underkroppsprogram (4 dagar/vecka)
• Styrkelabbets träningsprogram (3 dagar/vecka)

Om du inte har goda kunskaper inom styrketräning rekommenderar jag starkt att du väljer ett färdigt träningsprogram. Annars är risken tyvärr stor att du gör alldeles för mycket av det som ger små resultat, och för lite av det som ger stora resultat.
Visa hela svaret

Vad är dåligt för kroppen?

Många blir överkänsliga – Så vi lurar kroppen istället. För att snabbt bli mätta, får vi kroppen att gå igång på en beroendeframkallande mix av fetter, proteiner och kolhydrater. När obalanserna i kroppen pockar på, blir vi många gånger sugna snarare än hungriga.

• Vi kan till och med få en nedsatt förmåga att känna törst eftersom kroppens varningssystem blir satta ur spel.
• Många människor blir överkänsliga mot maten vi äter, infertiliteten ökar och nästan alla våra “folksjukdomar” har en grund i att vi äter och dricker fel, inte rör på oss, sover för lite samt gör övriga dåliga livsstilsval som att röka, säger Christin Jarl.

Många av oss tycker ändå att vi äter ganska vettigt. Eller? Är det verkligen så farligt att äta halvfabrikat eller smälla i sig lite korv eller pommes eller mackor ibland? – Att börja känna efter hur man reagerar på mat är en väldigt bra start. Om man slarvar någon gång är det inte hela världen, så länge man har ett bra tänk i vardagen.
Visa hela svaret

Vilket organ styr kroppen?

Hormonsystemets uppgifter – Hormonsystemet samarbetar med, De två systemen påverkar och styr mycket av det som händer i kroppen, bland annat följande:

• ämnesomsättningen, det vill säga omvandlingen av näringsämnen i kroppen
• tillväxten, det vill säga hur barn och ungdomar växer
• fördelningen av salt och vatten i kroppen
• puberteten, när den sätts igång och hur kroppen utvecklas
• fortplantningen, det vill säga det som händer när
• amningen.

Körtlar som bildar hormoner Hypofysen styr andra körtlar Hypofysen är kroppens viktigaste hormonbildande körtel. Den finns på undersidan av hjärnan i en liten grop i skallens ben. Hypofysen bildar hormoner som påverkar andra körtlar i kroppen att bilda hormoner.
Visa hela svaret

Hur muskler byggs upp?

Muskeltillväxt på cellnivå vid styrketräning – Vid muskeltillväxt byggs fler proteiner upp regelbundet på lång sikt än vad som bryts ner. I muskelproteinsyntesen byggs proteiner upp i cellkärnan genom att koppla samman aminosyror. Det kallas ofta för muskelanabolism.

1. Regleringen av denna anabolism är viktig vid muskeltillväxt.
2. Den ökade nedbrytningen av proteiner får musklerna att förtvina, som vid flera sjukdomar eller vid påtvingad vila efter en skada.
3. Nedbrytningen av proteiner tillbaka till aminosyror kallas för katabolism.
4. Normalt sett sker katabolism dagligen i kroppen och i ljuset av de senaste rönen är den ökade nedbrytningen av proteiner till följd av belastning ingen dålig sak, utan kan förstärka ökningen av muskelproteinsyntes efter träning,

Enbart ökad proteinsyntes efter träning ökar inte muskelmassan i oändlighet, om inte antalet cellkärnor och ribosomer som fungerar som motorer i proteinsyntesen ökar. Satellitcellerna utanför muskelcellerna kan öka antalet muskelcellkärnor genom att dela med sig av sina egna cellkärnor till muskelcellerna.

Utan ökning av cellkärnor kan muskelcellerna växa cirka 10–20 % i början av träningen, Proteinsyntesen är mest explosiv efter träning och intag av proteinrik mat, Muskeltillväxt är i praktiken hypertrofi av muskelceller, dvs. muskelfibrer. Utan tillväxt och ökning av muskelcellernas sammandragningsmaskiner, dvs.

myofibriller, blir muskeltillväxten mindre. Myofibrillerna växer i huvudsak i proteinsyntesen med hjälp av färdiga strukturproteiner. När muskelcellerna växer ökar ofta också mängden vatten och stödvävnad i dem, Ibland kan muskelvävnaden växa även på andra sätt än genom förtjockning av muskelcellerna.

1. Längdtillväxten av muskelfibrer som är sneda sett till kraftproduktionsriktningen och ändringen av deras vinkel i förhållande till hela muskeln kan påverka musklernas storlek,
2. Muskelcellernas tillväxt kan ibland också vara en följd av en särskilt stor vätskemängd och en ökad mängd icke-sammandragande proteiner, vilket ibland kallas för sarkoplasmisk hypertrofi,

Däremot behövs det många fler studier i detta ämne för att förstå dess betydelse bättre.
Visa hela svaret

Vad kallas de minsta delar som bygger upp kroppen?

cell (latin ceʹlla ‘kammare’), inom biologin: vanligen mikroskopiskt liten enhet som bygger upp levande organismer. Cellen är den minsta levande enheten. Alla celler består av cytoplasma och är omslutna av ett cellmembran. Enligt den så kallade cellteorin, som uppställdes vid mitten av 1800-talet, har varje cell uppkommit ur en annan cell.

• Alla celler har sannolikt ett gemensamt ursprung från en eller ett (62 av 440 ord) Vill du få tillgång till hela artikeln? I cellkärnan finns cellens arvsmassa, deoxiribonukleinsyra (förkortat DNA ).
• DNA-molekylen består av två långa kedjor som är spiralvridna och via vätebindningar sammanbundna till en dubbelspiral.

Varje kedja är uppbyggd av fyra olika byggstenar, nukleotider, som i stort antal är kopplade i rad efter varandra. Ordningsföljden för nukleotiderna utgör den genetiska informationen och är det som genetiskt skiljer en individ från varje annan individ (med undantag av enäggssyskon).

Avsnitt av denna information innehåller instruktion för hur cellens proteiner skall se ut. Andra (80 av 1316 ord) Lipider och proteiner bygger gemensamt upp det cellmembran som omger både prokaryota och eukaryota celler. Samma substanser bygger också upp de membransystem som delar en eukaryot cells inre (28 av 194 ord) Cellinnehållet mellan cellmembranet och kärnmembranet kallas cytoplasma och består av cellskelettet ( cytoskelettet ), organellerna och omgivande medium ( grundcytoplasman ).

Cellskelettet ger cellen dess form och kan dessutom verka som cellens rörelseapparat. När cellen förflyttar sig, delar sig eller ändrar form, när den tar upp partiklar eller stöter ut sekretionskorn är det främst på grund av arbete utfört av cellskelettet.

Det finns åtminstone tre huvudkomponenter i cellskelettet; dessa kallas mikrotubuli, mikrofilament och intermediärfilament. Därtill kommer att cellmembranet kan innehålla strukturer som ger det (80 av 569 ord) Cellen genomgår en livscykel som delas in i en interfas och själva celldelningen, mitosen,

Under interfas replikeras DNA. Vissa celler i människan delar sig ofta, till exempel hudceller, medan andra, till exempel nervceller, sällan eller aldrig delar sig hos den vuxna individen. LÅTTA SKOGH/NATIONALENCYKLOPEDIN cell. Mitos innebär att en cell delas i två identiska dotterceller. Innan celldelningen (interfas) kopieras alla kromosomer så att de består av två kopior, (68 av 482 ord) Växters celler skiljer sig från andra organismers celler genom förekomsten av plastider, cellvägg och (i allmänhet) en mycket stor vakuol.
Visa hela svaret

När byggs musklerna upp?

Hur snabbt blir jag tränad? – Det beror på från vilken nivå du startar. Börjar du träna regelbundet, ungefär varannan, var tredje dag, går det snabbt. Redan inom två veckor känner du av konditionsförbättringen. Räkna med lite längre tid för muskeltillväxten.
Visa hela svaret