Jämviktsfuktkvot – Trä är ett hygroskopiskt byggmaterial vilket innebär att materialet kan ta upp och avge vattenånga från den omgivande luften. Träets fuktinnehåll anpassas hela tiden till omgivningens klimat, fuktigt virke i torr miljö krymper och torrt virke i fuktig sväller.

1. När träets fuktinnehåll efter lång tid helt anpassats till det omgivande klimatet säger man att det nått sin jämviktsfuktkvot.
2. Jämviktsfuktkvoten styrs av den relativa luftfuktigheten, RF, och temperaturen, där den relativa luftfuktigheten har störst inverkan i temperaturintervallet 0 – 20 °C.
3. Då klimatet varierar under året kommer också träets fuktinnehåll förändras.

Inomhus kommer trä att torka och krympa under vintermånaderna för att sedan ta upp fukt och svälla igen under sommaren.
Visa hela svaret

Vad påverkar träets hållfasthet?

Trämaterialets struktur, de rörformiga cellerna i en matris av lignin, leder till olika egenskaper i olika riktningar, det vill säga att materialet är anisotropiskt. Med strukturen av rör i en matris är det lätt att förstå att tryckhållfastheten är högre parallellt med fibrerna än vinkelrätt mot fiberriktningen.

Trä har alltså olika egenskaper i olika riktningar och det är viktigt att hålla reda på belastningsriktningen med hänsyn till detta. För en fullständig bild av trämaterialets egenskaper är det nödvändigt att definiera alla spänningarna i Bild 1. För virke bortses ofta från skillnaden mellan R- och T-riktningen och riktningarna benämns σ 0 eller σ // respektive σ 90 eller σ ⊥ för riktningarna parallellt med respektive vinkelrätt mot fiberriktningen.

För att beskriva trämaterialets “verkliga” beteende inom elasticitetsgränsen är 12 materialegenskaper nödvändiga; till exempel elasticitetsmodulen E L, E R, E T, skjuvmodulen G LR, G LT, G RT och Poissons tal ν LR, ν RL, ν LT, ν TL, ν RT, och ν TR,

1. Vanligtvis antas Poissons tal vara parvis lika, vilket gör det möjligt att utelämna tre.
2. Genom att bortse från skillnaderna i tangentiell och radiell riktning kan antalet variabler reduceras till sex, ofta betecknade E //, E ⊥, G //, G ⊥, ν // och ν ⊥, där // betecknar riktningen parallellt med och ⊥ betecknar riktningen vinkelrätt mot fibrerna.

Elasticitetsmodulen förkortas ofta till MOE. Bild 1. Definition av normal- (σ) och skjuv- (τ) spänningar i olika riktningar i trämaterialet, Följande ungefärliga värden har uppmätts för felfritt gran- och furuvirke (utan kvistar, snedfibrighet, tjuvved med mera) med en densitet på cirka 420 kg/m³ och med en fuktkvot på cirka 12 %: Tabell 1. Ungefärliga hållfasthetsvärden för felfritt gran- och furuvirke,

	I fiberriktningen (MPa)	Vinkelrät mot fiberriktningen (MPa)
Draghållfasthet	100	3
Tryckhållfasthet	50	7
Skjuvhållfasthet	10	5

Notera att för felfritt trä är tryckhållfastheten i fiberriktningen bara hälften av draghållfastheten. Notera också att draghållfastheten tvärs fibrerna är mycket låg i förhållande till värdet i fiberriktningen. Detta är ett viktigt skäl till att trä lätt spricker vid torkning.

• Hållfastheten påverkas i hög grad av störningar, såsom till exempel kvistar, snedfibrighet, tjurved med mera.
• Vistar orsakar fiberstörningar i form av snedfibrighet, som reducerar hållfastheten och elasticitetsmodulen.
• Hållfastheten hos sågat virke är normalt mycket lägre än hos felfria träprover och ligger i intervallet 10 – 70 MPa.

Skillnaden i hållfasthet mellan olika virkesstycken kan alltså vara mycket stor, se Diagram 2. Vid böj- och dragbelastning till brott beter sig trä närmast som ett sprött material. Brottet kommer ofta utan förvarning. Vid tryckbelastning föregås brottet av omfattande stukningar, och vid belastning tvärs fibrerna sker en komprimering och något egentligt brott uppstår inte.
Visa hela svaret

Hur uppkommer Fuktrörelser i trä?

Kapitel 18: Trä Flashcards Preview Beskriv hur en trädstam är uppbyggd samt hur tillväxt och näringstransport sker i denna? I mitten finns en märg. Utanför detta finns kärnan och sedan splinten. Utanför detta har vi kambium, innerbark och ytterbark. Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved? Kärnveden tar inte upp fukt lika lätt och kan därför ha högre beständighet hos vissa träslag (furu, gran), men de har samma hållfasthetsegenskaper.

Vilken inverkan har breda årsringar på ved av barrträd resp. lövträd? Hos lövträd innebär stora årsringar större hållfasthet, för barrträd är det tvärt om. Vilka är träets huvudriktningar? Tangentiell, radiell och fiberriktning. Beskriv uppbyggnaden av en träfiber. Ihåliga rör (2-6 mm långa). Dessa är limmade tillsammans Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.

Konsekvensen blir sämre hållfasthet, uppkomsten kan bero på spiralväxt eller snedsågning. Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä? När allt fritt vatten i cellhålrummet har torkat bort men cellväggarna fortfarande är fuktiga så har man nått fibermättnadspunkten.

1. Det är endast när fukten i cellväggarna avgår som krympning uppnås.
2. Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och vid normalt rumsklimat? 30 – 35% i avverkad (kärna, 130-150 % i splinten)23 – 30%6-9,5 % brädgolv, möbler och inredningar 9-14 % innerpaneler, limträ, innertrappor, fönster och dörrar.12-22 % ytterpaneler, konstruktionsvirke, impregnerat virke.

Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa. För att de torkar mycket enklare i fiberriktningen. Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke? För att det inte ska svälla/krympa efter byggnation. Hur uppkommer fuktrörelse i trä? Fuktrörelse uppkommer endast då vätska upptas/avges av cellväggarna innan fibermättnadspunkten uppnåtts.

Beskriv hur träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelse beror av fuktkvoten. Hållfasthet – minskar snabbt med ökad fuktkvot upp till 27 %.E-modul – minskar upp till fibermättnadspunkten, därefter konstant. Fuktrörelse – den ökar främst i tangentiell/radiell riktning och mindre i fiberriktningen (till fibermättnadspunkten) Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer.

Nämn 5 sådana och även hur träets hållfasthet påverkas. Fiberstörningar och andra avvikelser från fiberriktningen – Hållfastheten är som störst i fiberriktningen.Fuktkvot – Hållfastheten minskar med ökad fuktkvot upp till 27 %Temperatur – Ökad temperatur ger minskad hållfasthet (stabiliseras runt 75%) Densitet – Hållfastheten ökar med ökad densitet.

1. Dimensioner – Med större dimension kan det vara svårare att bedöma virkeskvalitén.
2. Den relativa hållfastheten kan därför lättare bestämmas hos mindre dimensioner.
3. Virke med normala dimensioner och normala fel uppnår allmänt 2/3 av de små provkropparnas hållfastheter.
4. Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träet furus huvudriktningar.

För furu:Radiell – drag 4 Mpa, tryck 7,5 MPa Tangentiell – Fiberriktning – drag 104 Mpa, tryck 46 MPa Beskriv hur några egenskaper hos trä varierar med huvudriktningen på grund av träets anisotropi. Fuktrörelsen är störst i tangentiell och minst i fiberriktningen.

Fuktupptagningen är mycket större i fiberriktningen. Hållfastheten är större i fiberriktningen Vilka olika typer av organismer kan angripa trävirket? Svampar och bakterier, insekter och havsdjur. Nämn och beskriv några rötsvampar. Vedmusslingen – Den vanligaste rötsvampen i träfönster.Hussvampen – käkar cellulosa, träet krymper och spricker.

Källarsvampen – brunrötesvamp (som ovanstående), kräver högre fuktkvot. Angriper främst barrträd. Mögelsvamp – Kan inte bryta ned träfibrerna och växer därför ofta ytligt. (Missfärgande). Ge exempel på virkesförstörande insekter. Husbocken – förekommer främst i Sydsverige, angriper furu och gran.

1. Den äter ofta på vind.
2. Bärförmågan kan många gånger gå helt förlorad.Strimmig trägnagare – Den angriper främst virke inomhus, små cirkelrunda hål i ytan, kräver hög luftfuktighet.
3. Små högar av spån utanför.
4. Pålmasken – Käkar bryggfundament på västkusten (kräver viss salthalt).
5. Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiskt angrepp? Impregnering – Det finns flera sorter.

Man sprutar in sådant som koppar, arsenik och organiska ämnen i materialet. (Man skiljer på tryckimpregnering och vakuumimpregnering).Värmebehandling – slutet av 1990. Hettar upp till syrfri miljö (200 grader) skydd mot rötsvampar, det blir brunaktigt.
Visa hela svaret

När krymper trä?

Träets fuktrörelser Publicerad 2017-05-15 Uppdaterad 2021-06-14 För golvbräder, invändiga panelbräder, och golvbjälkar bör målfuktkvoten vara 8, 12 respektive 16 % för att minimera svällningar eller krympningar samt respektive produktstandard. Fuktkvoten i otorkat barrträvirke är upp till 160 % i splintveden och upp till 50 % i kärnveden.

1. Vid torkning avgår först det fria vattnet i fibrernas cellhålighet.
2. När fuktkvoten sedan når fibermättnad, vid cirka 30 % fuktkvot, börjar fukten i cellväggarna att lämna virket, och det är detta som bland annat gör att träet börjar krympa.
3. Virket börjar först krympa i virkets yttre delar för att senare krympa längre in.

Detta ger torksprickor om torkningstemperaturen är för låg eller om torkningen går för fort. Krympningen i virkets yttre delar förorsakar också höga torkningsspänningar, vilket kan minskas genom en konditioneringsfas efter torkningen. I en bräda eller planka är ofta årsringarna krökta.

• Därför har man sällan en ren tangentiell eller radiell krympning.
• En tumregel är därför att de genomsnittliga rörelserna (krympning eller svällning) för furu och gran i både radiell och tangentiell riktning är cirka 0,26 % per ändrad procentenhet hos fuktkvoten.
• Se tabell 1 för att se krympprocenten per 1 % fuktkvotsändring för andra träslag.

Exempel : En golvbräda med bredden 145 mm och fuktkvoten 17 % läggs in i ett utrymme med ett klimat motsvarande träets jämviktsfuktkvot 10 %. Fuktkvotens förändring 17 − 10 = 7 procentenheter. Brädan krymper 7 × 0,0026 × 145 mm = cirka 2,6 mm i bredd. Bild 1. Krympningen hos en kub med sidan 100 mm vid torkning från 20 % till 10 % fuktkvot, Krympningen blir hälften så stor om brädan är utsågad i radiel l riktning än i tangentiell riktning, det vill säga med stående årsringar. Golvspringorna blir hälften så stora.

1. Träets fuktrörelser är relativt långsamma, särskilt vid större dimensioner.
2. Det tar till exempel mer än ett år för att den inre delen av en tjock timmervägg ska anpassa sig till omgivande klimat.
3. Leveransfuktkvoten för virke från sågverk var tidigare i medeltal cirka 20 % för plank och cirka 16 % för bräder.

Detta kallades skeppningstorrt. Numera anpassar man virkets fuktkvot mer till produkten eller användningsområdet, bland annat efter kraven i produktstandarder och i AMA Hus. Eftersom träet strävar efter att nå jämvikt med luftens temperatur och dess relativa fuktighet kommer fuktkvoten att ändras i riktning mot den så kallade jämviktsfuktkvoten.

Detta tar ganska lång tid. Virke och snickerier som byggs in bör ha en fuktkvot som så nära som möjligt överensstämmer med jämviktsfuktkvoten i den färdiga konstruktionens klimat. Det är även viktigt att kontrollera ytfuktkvoten som vid inbyggnad får vara högst 18 %. Då undviks större fuktrörelser och andra olägenheter.

Se i diagram 1 på sidan Trä och fukt, vilken fuktkvot en produkt strävar till under årets olika månader – både inomhus och utomhus. Förmågan att ta upp vatten är olika för gran och furu. Gran tar upp vatten långsamt både i kärna och splintved. Furu har stor skillnad i vattenupptagningsförmåga mellan kärna och splint.

Kärnan hos furu har ungefär samma förmåga att ta upp vatten som gran, medan splinten hos furu tar upp vatten flera gånger snabbare. Därför b ör virke som används utvändigt i första hand vara gran, som i till exempel utvändiga panelbräder. Av samma skäl bör ett fönster vara tillverkat med kärnved av furu.

Risken för röta blir då mycket liten. Diagram 1. Träets rörelse mellan noll och fibermättnadspunkten. Fuktrörelserna är lika stora i furu och gran när trä sväller från absolut torrt tillstånd till fibermättnadspunkten, cirka 30 % fuktkvot, Diagram 2. Krympning eller svällning mellan vinter och sommar inomhus. Exempel: Träets rörelse inomhus över året, från sommar till vinter, är i genomsnitt 1,6 procent. Fuktkvoten i virket ändras cirka 6 % från sommar till vinter, vilket kan ge en maximal rörelse på 16 mm/meter i tangentiell riktning, Bild 2. Dessa furustockar är nyligen avverkade. Den vänstra bilden visar rotänden och furukärnans utbredning. Den högra bilden visar toppänden och här syns att transporten av näring i form av vätska, som går genom splintveden i stocken, ännu inte har avstannat, Tabell 1. Medelvärden för krympning i olika träslag vid torkning från fibermättnad till absolut torrt trä.

Träslag	Krympning	Krympning i procent per en procent­enhets ändring av fuktkvoten
Fiberriktning, i stammens längdriktning, axiellt β a (%)	Radiell riktning, tvärs årsringarna, radiellt β r (%)	Tangentiell riktning, längs årsringarna, β t (%)	Volymändring β v (%)
Ask	0,2	5	8	13,2	0,27
Björk	0,3	6,7	10,4	17,4	0,35
Bok	0,3	5,8	11,8	17,9	0,39
Ek	0,4	4	7,8	12,2	0,26
Al	0,5	4,4	9,3	14,2	0,31
Asp	0,2	3,8	8,7	12,7	0,29
Gran	0,3	3,6	7,8	11,7	0,26
Furu	0,4	4	7,7	12,1	0,26

För praktiska beräkningar av de genomsnittliga fuktrörelserna hos sågat virke av furu och gran kan cirka 7 procent användas som ett genomsnittligt värde, vilket motsvarar 0,26 procent per ändrad procentenhet hos fuktkvoten, Bild 3. Årsringarnas orientering, Bild 4. Krympning eller svällning i stocken. Krympning eller svällning i ett virkesstycke är olika beroende på hur årsringarna är placerade i virkesstycket. Minst formförändringar får ett virkesstycke med årsringarna vinkelrätt mot plansidan, så kallade stående årsringar, : Träets fuktrörelser
Visa hela svaret

Hur påverkas trä av fukt?

Fuktkvot – Trä är ett hygroskopiskt byggmaterial. Det innebär att materialet känner av den omgivande luftens fuktighet och temperatur och hela tiden strävar efter att komma i jämvikt med omgivningens klimat, det vill säga den relativa luftfuktigheten, RF, och temperaturen.

μ =	(vikt före – vikt efter)	x 100 = fuktkvot i %
vikt efter

Jämviktsfuktkvoten kallas den fuktkvot som träet har då det är i jämvikt med omgivningens klimat. Om träets fuktkvot är högre än den så kallade jämviktsfuktkvoten kommer träet att torka och om den är lägre kommer träet att fuktas upp. När fuktkvoten ändras, under fibermättnadspunkten, kommer träet därför att förändra sin volym beroende på om det är fuktupptagning eller fuktavgivning som sker – träet sväller eller krymper lika mycket.
Visa hela svaret

Vilket träslag håller bäst i vatten?

Trä och fukt Virke som används utvändigt bör i första hand vara gran, som i till exempel utvändiga panelbrädor. Av samma skäl bör ett fönster vara tillverkat med kärnved av furu.
Visa hela svaret

Hur får man trä vattentätt?

Kortvarigt fuktskydd – Hydrofobering – vattenavvisande behandling – med vax har i Sverige en viss, mycket begränsad användning på konstruktionsvirke för inbyggnad. Behandlingen avvisar stänk och kortvarigt regn men hindrar inte upptagning från fuktig luft.

• Syftet är främst att minska risken för att överdrivet fuktigt virke byggs in i huskonstruktioner.
• I Kanada saluförs sågade trävaror med liknande behandling som “rain-guarded”.
• Vissa träprodukter som panelbräder, limträ och fönster behandlas på fabrik med ett så kallat transportskydd.
• Detta syftar främst till att ge ett tillfälligt skydd mot uppfuktning vid transport och lagring.

Behandlingen kan bestå av en grundolja eller grundfärg. Den ersätter inte en fullvärdig grundning. Ytbehandling med träolja ger en tillfälligt vattenavvisande yta. Trä utomhus som man inte avser att måla som yttertrappor och trall kan regelbundet behandlas med träolja för att motverka uttorkning, vattenupptagning, sprickbildning och missfärgning.
Visa hela svaret

Varför sväller trä på vintern?

Trä är ett fantastiskt material – Trä är överhuvudtaget ett fantastiskt material – naturligt och med många variationer. Att det är ett naturmaterial ger trägolv en hel del egenskaper och “beteenden” som är bra att känna till när man arbetar med. Luftfuktigheten påverkar som sagt ett trägolv en hel del.

• Är det torrt inomhus så krymper det, vid hög luftfuktighet sväller det.
• På vintern är det torrt i luften och det syns ofta på trägolv.
• Golvet krymper, något som kan visa sig som springor och att brädorna skålar sig.
• På sommaren är det varmt och fuktigt i luften och trägolvet sväller.
• Då kan det istället kupa sig.

Har du ett löslagt golv så är det mycket viktigt att det finns en hel del utrymme för det att röra sig.
Visa hela svaret

Vad menas med fukthalt?

Fukthalt. Fukthalt, vattenhalt eller vatteninnehåll utgörs av den kvantitet vatten som förekommer i ett fast material såsom jord (mark), byggnadsmaterial, matvaror eller textil, samt trä med flera på volumetrisk eller viktsmässig (gravimetrisk) bas.
Visa hela svaret

Hur påverkar fukt och temperatur mögel?

Vad kräver mögel för att kunna växa? – Man har funnit att mögel kräver att flera villkor uppfylls för att det skall kunna växa. Ju fuktigare och varmare det är, desto snabbare ökar risken för mögeltillväxt. Bilden nedan visar kritiska fuktnivåer för olika temperatur och tid.

För att kunna läsa diagrammet använder vi ett par exempel. Exempel 1: Vid mätning inuti en oskyddad krypgrund på våren märker vi att det är 10 grader varmt och den relativa fuktigheten är 90 %. Genom att studera diagrammet nedan och dra två linjer, en från 10 grader och en från 90 %, så kan vi se att dessa linjer möts vid “Tid för tillväxt”-linjen på 8 veckor.

Det innebär att om det fortsätter att vara 90 % relativ fuktighet och 10 grader inuti krypgrunden i 8 veckor har mögelsporerna fått såpass mycket fukt och värme att man bör kunna upptäcka begynnande mikrobiell tillväxt. Exempel 2: Det är 17 grader varmt och 92 % relativ fuktighet (vilket inte är ovanligt i en oskyddad krypgrund på sommaren). Man drar sina linjer och ser att linjerna möts vid “Tid för tillväxt”-kurvan på 4 veckor. Därmed bör det vara möjligt att finna begynnande tillväxt efter 4 veckor.

Att finna begynnande tillväxt innebär att man når 1 på skalan för mögelindex. Skalan som används är en 6 gradig skala där varje nivå innebär en viss risk för mögeltillväxt.0, Ingen tillväxt 1, Någon tillväxt – kan endast upptäckas i mikroskåp 2, Medel tillväxt – kan endast upptäckas i mikroskåp 3, Någon tillväxt – kan upptäckas med ögat 4,

Tydlig tillväxt – synligt med ögat 5, Riklig tillväxt – synligt med ögat 6, Mycket tätt och rikligt. Skalan utarbetades i Finland av Viitanen. Ladda gärna ner hans arbete här
Visa hela svaret

Hur fungerar fuktmätare trä?

Fuktmätaren mäter fuktigheten i din ved – Fuktmätaren är nästintill oumbärlig om du har en kamin eller öppen spis. Färsk ny ved innehåller cirka 50 procent vatten men bör inte läggas på brasan förrän veden har ett vatteninnehåll på 18 procent. Och det tar tid innan träet blivit så torrt.

Med en fuktmätare behöver du aldrig fundera på om hurvida din ved går att elda med eller inte. Olika träsorter tar olika lång tid på sig att torka, och det kan därför vara svårt att veta när veden är klar att eldas med. Det slipper du bekymra dig om, om du har en fuktmätare. Fuktmätaren visar nämligen exakt när din ved kan användas, oavsett vilken träslag du testar din fuktmätare på.

En annan bra anledning till att använda fuktmätare till din ved är att fuktigt ved, förutom att den brinner dåligt, även utvecklar kraftig och giftig rök. I värsta fall sätter sig sot i skorstenen. Sot och tjära som samlas i skorstenen är brandfarligt, och kan vara orsaken till skorstensbrand. Anmäl dig nu och få Gör Det Självs nyhetsbrev direkt i mailen 2 gånger i veckan. Då får du: Säsongsrelevanta nyheter Byggbeskrivningar med materiallista, 3D-modeller, ritningar och grundliga steg-för-steg-illustrationer Videor med tips och vägledning om material, reparationer och verktyg. : Fuktmätaren kan rädda dig från bränder
Visa hela svaret

Varför slår sig trä?

Plankan är sig inte längre lik. Orsakerna bakom krokigt virke Idag går en stor andel virke till spillo helt i onödan, eftersom det helt enkelt inte håller formen när det väl kommer ut till byggena. Plankan som var rak på brädgården är sig inte längre lik, och hamnar i värsta fall i sopcontainern.

• Trä blir ett oberäkneligt byggmaterial för byggarna.
• Men med ökad kunskap om varför virke blir krokigt, blir det också möjligt att sortera ut det virke man vet kommer att slå sig i ett tidigare skede.
• På detta sätt kan sågverken leverera ett virke som bättre motsvarar de krav på rakhet och formstabilitet som ställs på byggnadsvirke för en modern produktionsprocess.

Allt virke blir mer eller mindre krokigt när det torkar. Om man tittar närmare på formförändringarna finns några olika formfelstyper virke kan få. För byggändamål är de besvärligaste formerna vridning, också kallat skevhet, samt böjning på hög- eller lågkant, så kallad kantkrok respektive flatböj.

• Orsakerna till formfelen är olika för de skilda slutformerna.
• Skevhet orsakas huvudsakligen av att fibrerna i trävirket inte löper parallellt med det utsågade virkestycket och krökningen på årsringarna.
• I träd växer fibrerna i en spiral runt trädet.
• När virket sedan krymper tvärs fibrerna kommer virket att vrida sig på grund av denna spiralväxt.

Ju större denna fibervinkel är och ju större krökningen är på årsringarna i plankan desto större kommer skevheten att bli. Kantkrok och flatböj orsakas av att virket krymper olika mycket på längden i olika delar av virket vilket medför att det böjer sig.

1. Avhandlingen har i stor utsträckning varit ett experimentellt arbete.Marie Johansson har sammanställt och systematiserat de olika formfelen som bildas under skilda fuktbetingelser hos ett stort antal prover av granträ.
2. Baserade på de experimentella data har modeller utvecklats för att förklara uppkomsten av de olika formfelen.

Arbetet har bland annat visat att man bör välja ett virke med så rakt växande fibrer som möjligt, vid framsortering av virke som inte skall bli skevt. Dessutom hjälper det att undvika virke sågat nära märgen, centrum, på trädet, på grund av den stora årsringskrökningen.

Avhandlingen “Moisture-induced distortion in Norway spruce timber – experiments and models” försvarades vid en offentlig disputation den 24 april vid Chalmers tekniska högskola, Göteborg. Kontaktinformation För mer information kontakta: Marie Johansson, Institutionen för konstruktionsteknik, tel 031-772 20 28, e-post:

: Plankan är sig inte längre lik. Orsakerna bakom krokigt virke
Visa hela svaret

Varför spricker trä?

Sprickor Om trä torkas för hårt kan det spricka på ytan, i ändarna och invändig. Dessutom förekommer en del sprickor som inte har torkning att göra t.ex. kap- och frostsprickor. Ytsprickor Ytliga sprickor orsakas av för hård torkning under de inledande torkfaserna.

De kan även orsakas av olämplig uppvärmning eller lagring före torkningen startas. Sprickorna uppkommer då ytan torkats ut för mycket i förhållande till den fuktigare kärnan. Spänningar bildas då ytan vill krympa men hindras av kärnan, överstiger spänningarna virkets hållfasthet spricker det. Sprickorna stängs och blir svårare att upptäcka under den senare delen av torkningen men finns kvar och orsakar bekymmer i de vidare förädlingen, särskilt vid ytbehandling.

Inre sprickor Inre sprickor uppkommer i den senare delen av torkprocessen efter att virket torkats så hårt att ytan inte krympt tillräckligt utan blivit uttänjd under den inledande torkningen. När sedan kärnan av virket vill krympa under den senare delen av torkprocessen hindras den från att göra detta av det uttänjda skalet. Ändsprickor Denna typ av sprickor uppkommer vanligen på ändytor av virket och tränger ofta in från några millimeter till flera decimeter. Sprickorna orsakas av att virket torkar betydligt snabbare i fiberriktningen än tvärs denna. Det går att minska eller förkorta ändsprickor genom att ändtäta virket och förse befintliga sprickor med s.k. sprickjärn. : Sprickor
Visa hela svaret

Hur påverkar kondens en byggnad?

Vattenånga som vandrar in i klimatskärmen med risk för kondensering – När vattenångans densitet är högre på den ena sidan av väggen än på den andra sidan utsätts väggen för partiellt ångtryck. Redan Aristoteles beskrev hur naturen känner “skräck för tomrum”.

Detta kan vi se i hur vattenånga vandrar från en byggnads insida till dess utsida (hur mycket vattenånga som vandrar beror på väggens ånggenomsläpplighet). I vissa fall finns det risk att ångan (om denna utsätts för allt lägre temperatur när den vandrar utåt) uppnår det som brukar kallas daggpunkt. Luft absorberar mer vattenånga när temperaturen stiger.

När temperaturen i ett byggnadsmaterial eller i luften sjunker och den relativa luftfuktigheten når 100 % kondenseras överskott av vattenånga i form av kondenseringsvatten. Den temperatur när detta inträffar kallas för daggpunktstemperatur. Välisolerade byggnader måste konstrueras så att daggpunktstemperaturen på själva byggnaden och i dess ingående komponenter inte sjunker under denna temperatur (till exempel köldbryggor).
Visa hela svaret

Hur sker transporten av fukt i Vätskefas?

Grundläggande byggteknik – fuktrörelser | Nytt & Viktigt Hus&Hälsa-kampanjen: Fukt kan transporteras på olika sätt i husets olika delar. Vatten i vätskefas kan transporte­ras via tyngdkraften och kapillärkrafter. Luft­fukt transporteras via konvektion och diffu­sion.

1. Regn och smältvatten, som läcker in ge­nom tätskikt påverkas av tyngdlagen.
2. Vid blåst underlättas denna transport av tryckskillnader så att vattnet trycks eller sugs in i springor och otätheter.
3. Ventilation kan också bidra till sugkrafter.
4. Vid kapillär transport är drivkraften vatt­nets ytspänning och vattenmolekylernas attrak­tionskraft mot porväggarna.

För att transporten skall kunna ske krävs en viss fukthalt i mate­rialet och tillgång på fritt vatten. Ju finare porerna är desto större är den kapillära sug­kraften. Vid en viss stighöjd motverkas den kapillära sugkraften av tyngdkraften. Denna stighöjd är ett mått på materialets kapillaritet.

1. Transport av vatten i ångfas, diffusion, kan ske i de flesta material.
2. Drivkrafterna för ång­transport är skillnader i ånghalt i olika delar av material och konstruktioner.
3. Genom att ta reda på ånghalten på två eller flera ställen kan man konstatera transportrikt­ningen.
4. Man kan då också bedöma varifrån fukten kommer.

Ångtransport sker från högre ånghalt till lägre. Under de årstider då skadlig kondens riske­ras är ånghalten i luften nästan alltid högre inomhus än utomhus. Diffusionens riktning blir därför nästan uteslutande inifrån och ut under höst, vinter och vår.

1. Vattenånga i luften kan också transporteras med luftrörelser, konvektion, som drivs av skillnader i lufttryck.
2. Strömningsriktningen går från högt till lågt lufttryck.
3. Om konvektio­nen går från ett varmt utrymme till ett kallt finns risk för kondens eller hög luftfuktighet där den varma luften kyls ner.

Detta kan förekomma på vindar dit varm inomhusluft läcker upp genom vindsbjälklaget pga luft­trycksskillnader. Bygga Bo-dialogen : Om varm, fuktig inneluft vintertid strömmar ut genom en konstruktion kyls den av. Därmed uppstår risk för kondensbildning på kalla ytor.

Men om kall uteluft går utifrån och in kommer den att värmas. Då sjunker luftens relativa fuktighet. Det finns i detta fall ingen risk för fuktskador – tvärtom sker en uttorkning. För att eliminera risken för kondens måste minst en av följande tre förutsättningar bort.1. lnneluften är fuktig lnneluft är alltid fuktigare än uteluft.

Genom att ventil­era väl kan man minska fuktinnehållet, men man kan aldrig sänka ånghalten till samma nivå som utomhus.2. Konstruktionen är otät Man ska bygga så lufttätt som möjligt för att minska risken för skador på grund av konvektion. Men helt lufttätt kan ett hus aldrig bli.3.

Luften pyser inifrån och ut Om man kan hindra detta genom att säkerställa in­vändigt undertryck i förhållande till ute, kan ingen kon­vektion ske inifrån och ut. Varför blir det kondens på fönstret? Ibland blir det kondens på yttre fönster­rutornas insida, men det uppstår bara på fönstren på andra våningen.

Förklaringen är att det råder undertryck på botten­våningen och övertryck på övervåningen. Där kan fuktig inneluft pysa ut genom otätheter i fönstret. Kondens på insidan av den yttre rutan är ett synligt tecken på kondens p g a konvektion. Sådan kondens kan även ske inne i väggar eller i taket.

Man bör således inte nöja sig med att täta fönstret utan istället angripa orsaken och öka undertrycket inne, tex genom fläktstyrd frånluft. Fuktens väg genom en vägg I en homogen vägg, t ex en vägg som består av enbart tegel eller enbart lättbetong, sjunker fukthalten rätlinjigt vid konstant skillnad i luft­fuktighet.

I en vägg som har försetts med ett invändigt tätskikt hindras inneluftens fukt att ta sig ut i väggen. Utvändig tätning tillåter inne­luftens fukt att ta sig ut i väggen, men stoppar den vid den kalla utsidan. Där kan det ske kondensation som i sin tur kan leda till skador.

Täta skikt ska placeras på den varma sidan. Utvändiga tätskikt innebär en skaderisk! Risker med fuktspärrar Bilderna kommer från ett laboratorieförsök som genomfördes under tre månaders tid. Bakgrunden till försöket var en diskussion om olika isoleringsmaterial och risk för fuktskador. Bland annat hade hävdats att om man bara använder “naturliga” material och bygger “ekologiskt”, så uppstår inga fuktskador.

Därmed skulle ingen plastfolie behövas. Tät utsida – skaderisk Den övre bilden visar en vägg med tät utsida och öp­pen insida. Väggen är isolerad med mineralull. Som väntat blir den utvändiga ytan (i detta fall råspont) fuktig och mögelangripen. Mittenbilden visar en vägg med samma konstruktion, dvs tät utsida och öppen insida.

• Lsoleringsmaterial här är cellulosafiber, som anses vara ett “naturligt” mate­rial.
• Men det har inte motverkat ansamling av fukt och heller inte mögelangreppen.
• En fuktspärr på utsidan innebär alltid en skaderisk, oavsett vilket isoleringsma­terial som används.
• Tät insida – bättre konstruktion Den nedersta bilden visar en vägg med tät insida och isolering i form av cellulosafiber.

Här sker ingen fukt­transport ut i väggen och råsponten är fortsatt torr och fri från mögel. Det skulle den ha varit oavsett vilket isoleringsmaterial man använt. Man kan alltså konstatera att det är konstruktionen som avgör om det blir skador eller ej, inte materialen.

1. Man kan inte göra en dålig konstruktion säkrare genom att använda vissa material.
2. Sammanfattning Vill man påskynda uttorkning kan man antingen värma materialet eller avfukta luften i omgivningen.
3. Ska man hindra diffusion ska man använda ångtätt material, se tabellen här intill.
4. Diffusionsspärren får inte finnas på fel ställe – då samlar den upp fukt.

• Flera täta skikt innebär risk att fukt stängs inne. : Grundläggande byggteknik – fuktrörelser | Nytt & Viktigt
Visa hela svaret

Vilket trä tål vatten?

De vanligaste träslagen för båtbyggeri har historiskt varit ek och alm. Dessa träslag står emot röta väldigt bra och tål därmed mycket fukt. Sedermera blev ask mer och mer vanligt och även det träslaget fungerar bra även om det inte har riktigt lika lång hållbarhet som ek eller alm. I den här artikeln berättar jag mer om olika träslag som används vid träbåtsbygge av olika slag.
Visa hela svaret