Vad Kostar Det Att Bygga Ridbana?

11.01.2023

Stalldrömmar – Ingen ridbana (och hur man INTE gräver ett dräneringsdike) Sitter här på mitt kontor med en kopp te, en filt och mina favorit tofflor, medans mannen är iväg och spelar fotboll. Ute är det en rätt så grå och halvtråkig dag, men här inne är det så varmt och mysigt.

Har jag sagt att jag älskar mitt kontor? Föregående ägare lämnade kvar de väggfasta skåpen som är mörkbruna och delvis klädda med en grå/grön vävtapet som ger en “old-english” känsla och en speciell doft som jag bara älskar! När man sitter vid kontoret har man utsikt över gårdsplanen, och mellan byggnaderna ser man de böljande vetefälten skymta fram.

Detta är faktiskt ett av mina favoritrum på gården. Den här veckan skulle ju arbetet med att transformera min ridbana ha startat, men jag fick i sista stund (efter att ha fått in den slutgiltiga offerten) dra i nödbromsen! Plötsligt kändes det som om det som jag hade bedömt som att jag behöver ett nytt topplager hade förvandlats till ett mastodont-projekt där det skulle läggas nya dräneringsrör, markduk och läggas på 35cm nytt material på nuvarande ridbana m.m.

Vi hade från början planerat att göra det mesta av dräneringsjobbet själva, men det tyckte förstås inte entreprenören var någon bra idé.
Vi kan ju inte göra det lika bra och borde därför betala 37000+moms för det kalaset.
Sen skulle det kosta nästan lika mycket att lägga ut det nya materialet.
OK – så långt var jag med på tåget.

Mycket dyrare än vad jag hade hoppats förstås, men då blir det ju i alla fall bra. Grundat på de beräkningar som jag gjort tidigare räknade jag då med att materialet till ridbanan skulle kosta någonstans runt 50.000kr (också det mycket pengar, och vi får då kompromissa lite på andra punkter.

Kanske skippa klinkersen i sadelkammaren och välja billigare boxdörrar?). Men så kom slutofferten som istället låg på 140.000kr i bara materialkostnad(!!!). Jag vet folk som byggt helt nya ridbanor från absolut scratch för dom pengarna! Så jag fick helt enkelt dra i panikbromsen och tänka om. Tänk att ett beslut kan kännas så bra.

Förra veckan gick jag runt med ångest och funderade på hur vi skulle kunna lösa detta. Nu är jag på ett sätt tillbaka på ruta ett, men ändå inte. Jag har fått så mycket mer på fötterna och det känns återigen kul och spännande att ta tag i det här projektet.

Den här helgen har vi bestämt oss för att vi ska gräva det där dräneringsdike/stenkista som vi pratat om.
Vi har faktiskt redan tjuvstartar – med mindre lyckat resultat, beroende på hur man ser på saken.
Låt mig gå tillbaka en dryg vecka i tiden för att ni ska få hela bilden! Det är alltså fredag den 4 september.

Jag tror fortfarande att man på kommande onsdag ska börja jobba med min ridbana, vilket innebär att man kommer köra på den med grävare och bobcat och andra tunga maskiner. Men till helgen lovar prognoserna skyfall (drygt 30mm regn ska det komma). Eftersom jag vet av erfarenhet att förra gången det var skyfall så gick det inte att köra på ridbanan på ca 10 dagar så ser jag ett problem.

Vanligt regn klarar den kanonbra, men när det blir riktiga skyfall så är problemet att det rinner ner massvis med vatten både från vår gårdsplan OCH från parkeringen på baksidan rätt ut på ridbanan.
Och eftersom underlaget i dagsläget består av en blandning av mycket finkornig natursand och helt enkelt vanlig jord, så förvandlas banan till geggamoja.

Så för att undvika detta så föreslår jag för min man att vi ska gräva en liten “ränna” på kortsidan av ridbanan som leder bort vattnet. Vi ska ju ändå anlägga en stenkista och gräva upp den marken så det gör ju inget som det inte blir så snyggt liksom.

Sagt och gjort. Medans min man startar grävaren går jag och börjar sätta upp nya isolatorer på A-ponny höjd. Efter kanske 20-30 min kommer han upp till mig och ser lite skamsen ut. – Vad har hänt? frågar jag. – Ingenting, jag tror jag grävde av vår elkabel. Svarar han, och syftar på kabeln som går till belysningen för ridbanan.

– Såg du en kabel? – Nej, men jag fick upp en sån där gul plastbit. OK. Vi går och kollar. Kan inte se någon kabel, men min man har grävt en väldigt stor grop längs ungefär en fjärdedel av ridbanan, istället för en “liten ränna” längs med hela. Det var inte exakt vad jag hade tänkt mig men oh well. Min man börjar bli en hejjare med grävaren, men just den här gången blev det kanske inte så himla bra? Så kom lördagen, med tidigare beskrivet hällregn och hagbygge (tack gode gud för min svägerska och hennes man och son som kom och hjälpte till!), och vi tänkte inte så mycket mer på den där gropen.

Inte fören vi dagen efter fick reda på att våra grannar hade varit utan el när de kom hem på lördagsnatten, och att EON hade varit ute och lagat kabeln (som nu är framdragen och fullt synlig i gropen) tidigt söndag morgon. Det var nämligen deras kabel som vi hade grävt av! Lite pinsamt kanske. Konstigt att elen inte gick på en gång, men kanske var det när vattnet trängde ned till kabeln? Jag vet inte.

Vad jag däremot vet är att el-företagen är skyldiga att gräva ned sina kablar på minst 60cm djup – och vår grop är “bara” 48 cm djup, så det borde inte kunnat hända. Men vi lärde oss ändå en nyttig läxa. Hade vi vetat att den gick där hade vi kanske grävt lite försiktigare? Vi fick tipset om sidan ledningskollen.se, Jag är helt fascinerad av den här maskinen som både samlar upp hösilaget till en bal och sedan plastar in den! Man kan bli hypnotiserad om man stirrar på de vita rullarna för länge. I övrigt har jag haft en väldigt bra vecka! Vi har som sagt fått vallen slagen och plastad, så nu har vi definitivt hösilage så vi klarar oss hela året.

Inte en droppe regn kom det på det, så jag tror dessutom att det kan bli riktigt bra kvalitet på skörden. Efter det har jag tagit många promenader med Daisy och galopptränat med hästarna på fältet! Finns det något bättre än att galoppera fram över fälten med vinden i ansiktet och 500kg muskler under sig? Man riktigt märker på hästarna hur de njuter också.

Idag skrittade jag ut en ny runda med Ferdinand. Han är så fantastisk! Bland annat fick vi gå förbi en fontän som livligt sprutade vatten rätt upp i luften på ca 5m avstånd, och han brydde sig knappt. Han tittar till och blir lite spänd, men säger jag gå så går han! Vilken underbar häst jag har! Jag och Ferdinand på fältet! Ett öra kom med i alla fall. Ikväll kommer en vän till mig som jag inte träffat på ungefär två månader så det ska bli kul! Nu ska jag bege mig ut i snålblåsten och fixa klart stallet! Läst 33670 ggr
Visa hela svaret

Hur många ton sand till ridbana?

Korrekt sätt att beräkna åtgång är: 1 ton Paddex räcker till ca 3,7 m2 ridbana. Jämför gärna med en traditionell ridbana!
Visa hela svaret

Vilket grus till ridbana?

Om Ridbanesand Natur – Ridbanesand natur 0-4mm är en produkt som passar bra till den som vill ha ett lite mer dämpande underlag för sin ridbana. Anläggning av Paddock till hästar: Topplager: Ridbanesand natur 0-4mm som kan agera lite dämpande. Mellanlager: Ridbanesand Kross 0-4mm som agerar som ett stabilt lager.
Visa hela svaret

Vilken typ av sand till ridbana?

Ridbanesand och paddocksand Den optimala kornfördelningen ger en lagom svikt för hästens ben, och en bra dränering så att banan inte blir blöt och svårriden. Sanden är också helt fri från vassa kanter, vilket är bra för hästens hovar.
Visa hela svaret

Är stenmjöl och Sättsand samma sak?

Olika typer av sand och grus – Sättsand och stenmjöl är egentligen restprodukter som bildas vid framställning av makadam (krossad sten). Stenmjölet är den finaste kornstorleken från de fraktioner som bildas men trots sin sandiga textur har varje korn en mycket hård yta.

Grus, Grus är ett stenmaterial med kornstorlekar mellan 2 och 63 millimeter. Eftersom grus finns i så många fraktioner delar man upp grus i olika kategorier: fingrus (2 – 6,3 millimeter), mellangrus (6,3 – 20 millimeter) och grovgrus (20 – 63 millimeter). Makadam, Makadam är en krossprodukt med olika fraktioner (storlekar). Vanligast förekommande är kornstorlek: 2 till och med 32 millimeter. Makadam används oftast som dräneringsmaterial och slitlager men förekommer även som ballast i betong. Slitlager är det översta lagret på vägar, trädgårdsgångar och uppfarter. Singel, Singel är naturgrus, alltså en naturlig produkt som inte framställs genom bearbetning. Singlet hämtas som det är i naturen och genomgår ingen krossning. Det finns olika fraktioner att välja bland, de vanligaste är 4 – 8 millimeter, 8 – 12 millimeter och 16 – 32 millimeter. Sand, Sand är en naturprodukt och produceras alltså inte genom bearbetning. Sand kommer bland annat ifrån avlagringar. Sand har en fin kornstorlek mellan 0 och 8 millimeter. Stenmjöl/sättsand, Stenmjöl är berg som krossats till en mycket liten kornstorlek (0 – 4 millimeter). Eftersom kornen krossas snarare än mals är varje korn kantigt och inte runt. Stenmjöl används vanligtvis som fogar till plattsättning. Den har väldigt bra packningsegenskaper och gör det möjligt för plattorna att röra sig utan att fogarna spricker. Stenmjöl säljs i olika kornstorlek: 0 – 2 millimeter, 0 – 4 millimeter, 0 – 5 millimeter och 0 – 8 millimeter.0 – 8 millimeter kallas ibland för krossgrus. Bergkross, Bergkross är en benämning för längre fraktioner, med andra ord intervaller på storlekar 0 – 16 millimeter. Olika storlekar av bergkross används till olika ändamål: 0 – 16 millimeter används som slitlager, 0 – 32 millimeter används som bärlager och 0 – 45 millimeter används till förstärkning.

Visa hela svaret

Hur stor behöver en ridbana vara?

Tränar man seriöst med sin häst är ett bra underlag ett måste. Men vad är egentligen ett bra underlag? Ja det beror ju på vad man använder banan till, hur hårt den belastas och väderleken i de olika årstiderna beroende på var man bor. LR 4/2009 Text och foto: Mia Kristoffersson Att anlägga en riktigt bra ridbana kostar en slant, både i tid, arbete och pengar.

Därför är det viktigt att utformningen blir anpassad efter användningsområde, marken den ska anläggas på, hur stor den ska vara samt hur många som rider på den och hur ofta den kommer användas.
Det enklaste är om man har en bit mark att avsätta som inte kräver vare sig så stora schaktningar eller mycket utfyllnad, men allt går och ibland finns inga andra alternativ.

I alla händelser bör man åtminstone schakta bort översta jordlagret inkl grässvål. Måste man fylla upp för att få det jämnt ska man se till att bärlagret binder ihop ordentligt så att man inte riskerar att banan “rinner” iväg vid hård belastning eller till och med vid kraftigt regn och väta.

Stenkross med stenmjöl sätter sig bra och är fritt från jord och växtdelar, något man ska eftersträva i varje materialskikt.
Planera innan Det finns företag som är specialiserade på att anlägga ridbanor och även om prislappen kan tyckas lite väl mastig i första skedet, så kan det efter lite räknande visa sig bli billigare än om man själv ska sköta nödvändigt arbete och upphandling.

Det är flera bitar som ska falla på plats. Utstakning av banan, det ska lasermätas så att den blir plan, bärlager, markduk, dränering, sviktlager och ytlager ska på plats. Vill du ha banan inhängnad ska det stolpas och monteras slanor. Vill man dessutom kunna rida kvällstid året runt, ja då ska det dras elkablar och sättas upp belysningsstolpar med tillhörande lampor.

Alla delar kräver noggranna beräkningar och kalkyler.
Naturligtvis behöver inte alla delar göras samtidigt, men det kan vara bra att ha en färdig plan redan från början, så inte en massa jobb blir ogjorda eller att vissa moment senare måste göras om.
Inriktning bestämmer underlag Det finns vissa saker de flesta är eniga om och det är bärlager, markduk och sviktlager, vad i dessa består av kan skilja sig lite beroende på topplager.

Har man till exempel ett speciallager som paddex krävs dock mindre underarbete, det ska räcka med en markduk och ca 18 cm av paddex så är banan klar, dock rekommenderar dom dränering ifall platsen där banan anläggs lätt blir blöt. Paddex har fördelen att det kräver lite underhåll, nackdelen är du får ett ganska grovt underlag att rida på.

Alltså inget för den som vill kunna rita elvor i stoppen. Vill man ha en finkornigare bana så är stenmjöl som topplager populärt, detta kräver dock ett mer regelbundet underhåll i form av harvning och eventuell bevattning under torra blåsiga väderförhållanden. Stenmjölet packas lätt och därför är det viktigt att ytan hålls porös både för att få ett mjukt underlag men också för att den ska vara genomsläpplig för regn.

Som mellanting kan man välja en traditionell konstruktion som innebär tre lager plus markduk. Först en markduk och ovanför det understa gruslagret som består av ca 7-10 cm hårt packat stenmjöl. Lager två nerifrån och upp består av 10 cm sand 0-4 mm kornstorlek och det är viktigt för dräneringsförmågan att alla storlekar på kornen finns.

När lager ett och lager två satt sig ordentligt lägger man på lager tre och det ska bestå av ca 5 cm grusig sand, hur grusig den ska vara är upp till var och en att avgöra, men grusleverantörerna pratar gärna om så kallad ridbanegrus och i princip är det sand med små, 0-5 mm. stenar i.
Detta funkar alldeles utmärkt att rida på, men som tidigare nämndes angående paddex är det inget bra underlag att träna slides på.

You might be interested: Vad Gäller För Återvinning Av Brännbart Avfall T.Ex. Mjukplast, Gummi, Trä?

Stenarna gör att det “hugger” fast lite och det skadar på sikt kotor och senor på hästen. Att anlägga ett skräddarsytt underlag för dina behov tål uppenbarligen lite eftertanke, före. Rådgör med tränare, grusleverantörer, entreprenörer och anpassa lager och material efter dina behov, plånbok och markförutsättningar.

Tänk på att man inte kan bygga upp en utomhusbana på samma sätt som en i ridhus.
Spån och flis är till exempel inte att rekommendera, då det dels ruttnar och blir jord så småningom, men i blöt och snöig väderlek kan ett sådant ytlager bli både halkigt och geggigt.
Gummi- och kabelflis har samma tendenser om man bortser från geggan.

Dränera väl Dränering är ett kapitel för sig och precis som grussorterna beror det mycket på markens självdränerande egenskaper liksom vilket material man använder. Satsar man på en traditionell uppbyggnad är dock dränering att rekommendera åtminstone runt om, man kan gräva ett dike runt banan med avledning i en dagvattenbrunn eller liknande.

Har man mark som gärna blir blöt under regnperioder, ja då kanske man ska satsa på att lägga slang under själva banan. Var sjunde meter rekommenderas för att få en tillfredsställande avrinning. Man kan hjälpa det på traven lite genom att låta banan vara något högre på mitten, då rinner det naturligt av den.

Väljer man en dikeslösning kan det vara bra att kanta banan med sten, slipers eller ett kraftigt impregnerat regelvirke. På så sätt håller man kvar ytskiktet på banan och man behöver då inte fylla på nytt material lika ofta. Förbered för stolpar Vill man ha staket och belysning runt sin nya ridbana, gör man klokt i att förbereda med kabeldragning och stolpsättning redan innan alla gruslager kommer på plats, man slipper då gräva en massa i onödan och sparar en massa jobb och kostnader.

Vill du ha ett staket som håller sig snyggt länge är det vettigt att antingen gjuta fundament eller sätta färdiga betongplintar på plats.
Sätter man stolparna rakt i backen har de en tendens att skjuta med vårens tjällossning och även om man är duktig med underhållet så brukar det säcka här och där på sina ställen efter några år.

Man sparar dessutom på stolparna om man väljer en sån lösning, då virket hamnar ovan mark och därmed inte riskerar att ruttna bort i marken. Underhåller man sitt staket, med olja, färg eller lämplig impregnering, kan det hålla i många år, trots väder och vind.

För den som vill ha staket av det stabilare slaget är telefonstolpar och halvkluvor bra materialval, det är tyvärr inte helt lätt att få tag i begagnade telefonstolpar längre då det är destrueringskrav från myndighetshåll beroende att gamla stolpar innehåller arsenik, så när de byts mot nya får man varken köpa eller till skänks motta de gamla stolparna.

Nya finns såklart att köpa och då med ett bättre miljövänligare impregneringsmedel, billiga är dom inte, en tusenlapp per stolpe i runda slängar, men med lite tur kan man få ut tre 3-meters stolpar på en och då blir det plötsligt överkomligt igen. Viktigt när man använder telefonstolpar eller väldigt stora grova stolpar är att man ser till att det gott och väl är en meter under markytan för att dom ska stå stadigt.

För den som inte vill gräva finns färdiga grindsystem att sätta upp kanske inte lika snyggt, men väl så bra och frågan är om det inte blir billigare i slutänden. Inget underhåll, lätt att montera och man får en garanterat outbrytbar bana där man både kan träna “vilda” unghästar och släppa in kor för träning.

Varde ljus Belysningen är en smaksak, det kan räcka med en enkel strålkastare för att det ska fungera, men vill man ha det riktigt ljust, bör man sätta stolpar på båda långsidor och med jämna mellanrum. Väljer man nytt, kan leverantören göra en ljusberäkning utifrån storleken på banan och därmed får man optimalt ljus.

Belysningskälla kan vara till exempel kvicksilverlampor då dessa ger ett rent ljus och drar förhållandevis lite ström, nåt som inte är helt ointressant.
Belysningsstolpar kan man ofta hitta begagnade och behöver alltså i sig inte vara en så stor investering.
Men framdragningen av ström bör göras av en behörig elektriker, så att det blir både säkert och med rätt belastning i el-skåpet.

Men innan man börjar med allt förarbete ska man bestämma sig för vilken storlek man vill ha. Generellt kan man säga att man bör inte gå under 20 meters bredd av det enkla skälet att hästarna sliter ut sina kotor av att gå för trångt. Varje meter plus på 20 är bara av godo, och vill man spara in lite så gör det hellre på längden.30×60 meter är ett jättebra mått på en hemmaridbana men redan vid 22×40 kommer man en bra bit med.
Visa hela svaret

Hur ofta salta ridbana?

En pall (1000 kg) räcker för att behandla en ridbana på 20×60 m (1200 m2). Vanligtvis behandlar man banan en gång per år. När banan vattnas smälter saltet och sugs in i ridunderlaget.
Visa hela svaret

Hur många kubik är ett lass grus?

Beräkning Natur Grus 0-8 mm

Resultat
Mängd	1,00	m³
Vikt +15% Kompression	1,84	ton
Priser Natur Grus 0-8 mm
Beställ Natur Grus 0-8 mm

Visa hela svaret

Hur mycket kostar det att göra Paddock?

Vi hade från början planerat att göra det mesta av dräneringsjobbet själva, men det tyckte förstås inte entreprenören var någon bra idé. Vi kan ju inte göra det lika bra och borde därför betala 37000+moms för det kalaset. Sen skulle det kosta nästan lika mycket att lägga ut det nya materialet. OK – så långt var jag med på tåget.

Kanske skippa klinkersen i sadelkammaren och välja billigare boxdörrar?). Men så kom slutofferten som istället låg på 140.000kr i bara materialkostnad(!!!). Jag vet folk som byggt helt nya ridbanor från absolut scratch för dom pengarna! Så jag fick helt enkelt dra i panikbromsen och tänka om. Tänk att ett beslut kan kännas så bra.

Den här helgen har vi bestämt oss för att vi ska gräva det där dräneringsdike/stenkista som vi pratat om. Vi har faktiskt redan tjuvstartar – med mindre lyckat resultat, beroende på hur man ser på saken. Låt mig gå tillbaka en dryg vecka i tiden för att ni ska få hela bilden! Det är alltså fredag den 4 september.

Vanligt regn klarar den kanonbra, men när det blir riktiga skyfall så är problemet att det rinner ner massvis med vatten både från vår gårdsplan OCH från parkeringen på baksidan rätt ut på ridbanan. Och eftersom underlaget i dagsläget består av en blandning av mycket finkornig natursand och helt enkelt vanlig jord, så förvandlas banan till geggamoja.

Inte fören vi dagen efter fick reda på att våra grannar hade varit utan el när de kom hem på lördagsnatten, och att EON hade varit ute och lagat kabeln (som nu är framdragen och fullt synlig i gropen) tidigt söndag morgon.
Det var nämligen deras kabel som vi hade grävt av! Lite pinsamt kanske.
Onstigt att elen inte gick på en gång, men kanske var det när vattnet trängde ned till kabeln? Jag vet inte.

Inte en droppe regn kom det på det, så jag tror dessutom att det kan bli riktigt bra kvalitet på skörden. Efter det har jag tagit många promenader med Daisy och galopptränat med hästarna på fältet! Finns det något bättre än att galoppera fram över fälten med vinden i ansiktet och 500kg muskler under sig? Man riktigt märker på hästarna hur de njuter också.

You might be interested: Hur Mycket Kostade Titanic Att Bygga?

Vad kostar Fibersand?

Guide: Fyra olika typer av underlag – Fibersand Foto: Fredrik Jonsving FIBERSAND Fibersand har trendat länge, särskilt bland hoppryttare, och både små och stora tävlingsarrangörer runt om i landet har lagt stora pengar på att anlägga fibersandsunderlag för att locka många starter. Det finns ett antal färdiga fibersandskoncept på marknaden, men möjligheten att blanda själv finns också.

Svenska Expåra gjorde exempelvis banorna under EM i Göteborg, men även holländska De Grondslag är flitigt anlitad både av toppryttare i hoppning och större ridklubbar som arrangerar internationella tävlingar. Både Borås Fältrittklubb, som arrangerar Borås Grand Prix, tidigare Gina Tricot Grand Prix i tio år, och Norrköping International Horse Show har valt De Grondslag.

Samtidigt som fibersanden är populär finns det också viss skepsis mot underlaget, främst med argumentet att det är för stumt och att det sliter för mycket på hästen om du rider på det till vardags. När fibersanden slog igenom var det just fascinationen kring hur det plötsligt gick att rida och svänga mycket snabbare som gjorde att många fick upp ögonen för det.

Just den egenskapen innebär också en större belastning på hästen, något som är viktigt att ha med i ridningen. Fibersand är ett mycket brett begrepp och ingen fibersand är den andra lik. Oftast görs den lite lösare för dressyr och något fastare för hoppning. Fibersand kräver generellt mer omsorg när det gäller bevattning än andra underlag.

Underlagets egenskaper

Kostnad: Cirka 90–180 kronor per kvm. Livslängd: Cirka 15–20 år. Återvinning och miljö: Fibersand innehåller syntetiska fiber som kan klassas som miljöfarligt avfall. Särskilda åtgärder behöver vidtas vid avveckling av underlaget.

Snabba fakta

Fibersand är ett högpresterande underlag, men beroende på sand och typ av fiber samt mixen mellan dessa kan du få mycket olika fibersand med vitt skilda egenskaper. Fiber finns både som bitar och “trådar” och underlaget kan anpassas till träning eller tävling (högre andel fiber). Bevattningen är avgörande för underlagets funktion. Mycket vatten ger mer grepp (friktion) och en torr bana kan bli för djup. Det finns inga belägg för att fibersand skulle vara mer skadligt än andra underlag. Däremot finns det belägg för att hästar inte bör tränas på för hårda och stumma underlag.

Klenflis och sand Foto: Susanne Högdahl KLENFLIS OCH SAND Klenflis och sand är ett traditionellt underlag. När fibersanden slog igenom var det till viss del klenflisunder-lagen som fick stryka på foten. I dag är underlaget både förfinat och tillbaka på många ridbanor, både hos dressyr- och hoppryttare på hög nivå.

Kristian von Krusenstierna, GP-ryttare i dressyr som driver en av Sveriges största ridskolor, återgick exempelvis till klenflis och sand efter fyra år med fibersand. Det är ett organiskt underlag, vilket innebär att klenflisen sakta men säkert förmultnar, särskilt i kombination med bevattning. Topplagret behöver därför fyllas på vart tredje till femte år, ibland oftare beroende på ridbanans belastning.

Ett av argumenten mot klenflisunderlaget är att det kan bli halt i takt med att flisen förmultnar, men här är återigen skötseln avgörande för att hålla underlaget i toppskick. Regelbunden djupharvning och renovering i rätt tid eliminerar halkrisken. – Visst kan klenflis bli halt, även om inte vi upplever det, men å andra sidan ger fiber mer snubblingar, säger Kristian von Krusenstierna.

Både val av sand och klenflis har betydelse. Ek håller till exempel längre än furu, och furu håller längre än gran – och tändsticksstorlek på flisen är optimalt. Bra sand spelar också en stor roll. – Baskarpsand är en sand som vi vet fungerar mycket bra för ridbanor. Det är väldigt få ställen där vi har hittat sand som har den kvaliteten, säger professor Lars Roepstorff.

Underlagets egenskaper

Kostnad: Cirka en fjärdedel av kostnaden för fibersand. Påfyllning av klenflis kostar mellan 6 000 och 12 000 kronor per gång. Livslängd: Kortare livslängd än fibersand, hur mycket kortare beror på skötseln. Återvinning och miljö: Klenflis är en förnyelsebar resurs och därmed lätt att deponera efter användning.

Snabba fakta

Klenflis och sand är ett vanligt val bland ridskolor men kan även användas som högpresterande underlag, om det sköts på rätt sätt. För att bevara underlagets egenskaper krävs att proportionerna mellan trä och sand bibehålls vid påfyllning. Cirka 30 procent av volymen bör vara trä. Detta är ett betydligt billigare alternativ än fibersand, men underlaget måste renoveras och bytas ut med kortare intervaller. Rätt fuktighet är lika viktigt som hos fibersand, men det krävs generellt lite mindre bevattning.

Vaxad fibersand Foto: Susanne Högdahl VAXAD FIBERSAND Vaxad fibersand är vanligt i Storbritannien, men inte lika vanligt i Sverige. Enkelt uttryckt är det som fibersand men med vax som den avgörande skillnaden. Vaxet ger dels en lite fluffigare struktur, dels binder det ihop och håller kvar fukten så att underlaget inte behöver vattnas.

Vaxad fibersand hittar du bland annat hos Jan Brink på Tullstorp och på Maria Gretzers hemmabana. Bägge underlagen är från brittiska Equestrian Surfaces. – Jag har det både inne och ute och speciellt ute är det helt fantastiskt. Jag slipper vattna och hästarna älskar det. Det är inte alls lika stumt som fiber, säger Maria Gretzer.

Argumenten mot vaxade underlag handlar dels om att vaxet är temperaturkänsligt, dels om att det är dyrt att renovera. Vaxet, som utgör cirka fem procent av topplagrets totala vikt, är nämligen den dyraste ingrediensen. Temperaturkänsligheten har Equestrian Surfaces löst genom olika tillsatser som gör att underlaget inte smälter på banor i exempelvis Dubai och Florida.

Vaxet är en mindre raffinerad form av det vaselin som används i kosmetika och avdunstar inte som vatten.
Att själv blanda i vax är inget som rekommenderas.
Det ger oftare bakslag i form av dyrbar renovering än om underlaget blandas professionellt.
Vaxad fibersand är även helt dammfritt.
Det fastnar dock lätt under skorna, vilket gör en skoborstare vid sidan av banan ovärderlig för tränare och andra som går på underlaget.

Underlagets egenskaper

Kostnad: Cirka 30 procent högre än för vanlig fibersand. Prisexempel: Cirka 530 000 kronor för en 20 x 60-bana inklusive frakt från England. Livslängd: Cirka 15–20 år med renovering och påfyllning efter cirka tio år. Både vaxet och fibern kan klassas som miljöfarligt avfall och särskilda åtgärder behöver vidtas vid avveckling av underlaget. Huruvida vaxet läcker ner i till exempel grundvattnet är testat på olika håll i världen, men ännu finns inga belägg för att så skulle vara fallet.

Snabba fakta

Vaxad fibersand är ett högpresterande underlag, men precis som med vanlig fibersand gäller det att mixen mellan fiber, sand – och här även vaxet – görs på rätt sätt. Stötdämpningen sägs generellt vara något bättre än på vanlig fiber, samtidigt som glidfasen är naturligare. Vaxad fibersand har länge använts som underlag på galoppbanor, för att hästarna ska kunna tävla där året runt. Det finns även en budgetvariant av underlaget med mindre vax i.

Gummigranulat Foto: Susanne Högdahl GUMMIGRANULAT Gummiunderlag har utåt sett inte varit i ropet på ett bra tag, främst på grund av dess omdiskuterade miljöpåverkan. Samtidigt ska man komma ihåg att gummi av olika slag, från klippta bildäck till hela gummimattor, ofta används som mellanlager.

Det ligger dock en mängd “gummibanor” runt om i landet, med olika varianter av gummiflis och “gummigrus” som topplager.
Nyligen har ett nytt gummialternativ smugit sig in på marknaden via stallströleverantören BMR.
Det är ett gummigranulat gjort av begagnade danska bildäck, enligt brittisk förlaga.
Analysrapporter från den danska motsvarigheten till före detta Statens provningsanstalt, numera RISE, ger materialet miljögodkänt enligt EU-standard.

Gummigranulatet dammar inte, det blåser inte bort och det fryser inte, samtidigt som det är skonsamt för hästen och kräver lite underhåll. I Danmark ligger det hos ett antal ryttare på olika nivåer och i Sverige är bland andra hoppryttaren Victoria Almgren på väg att anlägga en bana med gummigranulat, efter att Värnamo kommun har miljögodkänt underlaget.

Ytterligare två kommuner i Skåne har godkänt det för användning.
Tanken är att det ska användas som förbättring av en redan befintlig ridbana.
I Danmark används det till exempel som toppskikt på fibersand, men det finns många olika lösningar och idéer, säger Jonas Persson på BMR.
Gummigranulatet kan antingen läggas ovanpå eller harvas ner.

Underlagets egenskaper

Kostnad: Prisexempel: 75 000 kronor plus moms för en 20 x 60-bana (5 cm tjockt lager). Fraktkostnaden beror på var du bor. Cirka 10 000 kronor kostar det till Skåneområdet; bor du runt Stockholm ligger frakten på cirka 22 000 kronor. Livslängd: Lång livslängd eftersom gummit varken bryts ner eller slits. Återvinning och miljö: Gummigranulat av återvunna bildäck är ett exempel på cirkulär materialanvändning. Det finns dock inga tydliga föreskrifter när det gäller deponi vid avveckling och materialet kan klassas som avfall. Observera också att det vid mockning är svårt att undvika att en del av gummit följer med i gödselhanteringen.

Snabba fakta

Gummigranulat är väderbeständigt, vilket gör att underlaget lättare bevarar samma funktion oavsett om det regnar eller om det blir frost. Gummi anses vara skonsamt mot hästens leder och senor, då det är naturligt stötdämpande. Detta är ett av de billigare alternativen som inte behöver renoveras på samma sätt som de andra underlagen. Däremot kan det behöva fyllas på. Fibrerna i gummigranulatet absorberar fukt, vilket gör att du behöver vattna mer sällan.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 22/2019.
Visa hela svaret

Hur stor ska ett ridhus vara?

Ridhus – Wikipedia Spanska ridskolan i Wien, ett mycket elegant ridhus.17th Century ridskolan i,, Ridhus är en byggnad för, i anslutning till ett, De vanligaste måtten är 20*40 m men ett ridhus kan variera mycket i storlek, dressyrbanor är i regel 20*60 m.

Underlaget i ett ridhus kan variera, från eller till olika konstmaterial, det är av största vikt att man har ett underlag som sviktar utan att det bli för tungt för hästen att arbeta på. För att ridhuset ska bli behagligt att vistas i får man inte heller välja ett alltför dammigt underlag, många ridhus vattnas på sommaren för att mildra dammandet.

Underlaget måste också harvas med jämna mellanrum för att ta bort spår och jämna ut underlaget. Detta sker nuförtiden oftast med traktor. Ridhus bör även ha ett stort insläpp av dagsljus och har därför ofta fönster eller längs både lång- och kortsidor.
Visa hela svaret

Hur ofta ska man harva ridbanan?

Per-Olof Leopoldson: ‘Så hålls utebanan ridbar året om’ Goda råd Det gäller att veta vad man gör och när det ska göras, särskilt i vintertid. ‘Underlagsnörden’ Per-Olof Leopoldson berättar om receptet för att hålla anläggningens utebana ridbar året om.
Visa hela svaret

Hur får man en häst att lyda?

Hästar behöver lydnadstränas – precis som hundar Text: Anna Nordin Foto: Emma Norén Tobbe tar emot hästar för träning, till exempel sådana som är svåra att lasta. Han säger att 95 procent av de hästar som har lastningsproblem också har problem med att stå uppbundna och att vara själva i stallet.

Mindre foder ger inte lydnad
Grundträning är nyckeln till framgång
Börjar på fölstadiet

– En hund som väger 50 kilo och som inte lyder tar vi med till hundklubben och går på lydnadskurser med. Vad gör vi med hästar på 500 kilo? Jo, vi drar ner på fodret! Mindre mat ger inte lydnad. Det är träning som gäller, och man får inte slarva med de viktiga grunderna, menar Tobbe.

Hundar lär vi sitt, ligg och betydligt mer avancerade saker som att leta narkotika.
Vad lär vi hästar? Att springa lite sidvärts och har man tur lite piaff och passage.
Det finns så mycket mer vi kan lära dem! Och det har vi glädje av i all hantering.
Träning av lydnad från marken borde vara en självklarhet före all ridning, fortsätter han.

Tobbe börjar alltid med att lära sina hästar sitt namn, att komma och att stanna. Genom det kan man få dem att komma när man ropar och man bygger en individ av hästen. I Apassionata förekommer mycket ljud och ljus, och det krävs en gedigen grundträning för att hästarna ska lyssna även i denna miljö.

Det som inte fungerar hemma kommer aldrig att fungera i någon annan miljö heller, påpekar han.Tobbe lär först sina hästar allt från marken, även piaff och passage.- Det är ingenting nytt, säger han.
Så har man alltid gjort på Spanska Ridskolan.
För att arbetet med mina hästar ska fungera är det viktigt att vi är ett team, människan får inte vara ranghögre, vi jobbar tillsammans.

Träningen börjar tidigt, redan som föl får hästarna öva på att ha grimma och vid fyra månaders ålder binds de också upp. Utan balsnören. – Men man ska aldrig ta bort fölet från mamman när man tränar! Behöver man det för att få kontakt är man en dålig tränare.

Föl behöver en trygg barndom, precis som vi!Tobbe fortsätter:- Var öppen för signaler och bestäm inte alltid innan vad du ska träna på, ta istället chansen när hästen bjuder på det, utnyttja lägen som ges! Det finns inga rätt och fel när det gäller metoder, även alldeles galna idéer kan fungera. Våga även titta på andra grenar än den du själv håller på med.

Vi håller ju alla på med hästar, och det är samma grunder som måste finnas där. Många gör det alldeles för svårt för sig genom att ha för mycket strategier och mål. Don efter person Hästar är individer och har olika lätt för olika saker. Därför är det varken schysst mot sig själv eller mot hästen att köpa den svåraste hästen, med alla förutsättningar emot sig, och kräva att den ska gå Grand Prix.

You might be interested: Vad Behöver Man För Att Bygga En Speldator?

Det ska vara roligt att ha häst, se därför till att hitta en individ som passar för det du vill göra. Kämpa inte ett helt liv med fel häst! Den kanske också skulle ha det bättre tillsammans med någon annan, någon som uppskattar det den är bra på. Överdriv inte heller, utan köp en häst för det du faktiskt kommer att göra med den.

Ju mer en häst kan, desto mer kräver den också. En häst som kan många svåra rörelser har mycket kraft, vilja och tar egna initiativ. Den har därmed mycket i huvudet och kräver mycket stimulans. Titta inte på de fem minuterna den visas på banan, utan på de sex andra dagarna i veckan.

Hästar behöver social kontakt
Galler uppmuntrar konflikt
Stimulans när du inte är där

– Alla hästar behöver stimulans, men låt er inte luras av reklamen att köpa till exempel en godisboll. Det är idioti! Det uppmuntrar samma typ av beteende som kan leda till beteendestörningar, varnar Tobbe. Ett betydligt bättre knep är att inte ha några galler mellan hästarna, fortsätter han.

Tobbe har själv 1,40 meter höga väggar mellan hästarna och 1,20 meter ut mot stallgången, utan galler.
Jag måste haft en himla tur som fick 25 snälla hästar så att det här fungerar.
Och ändå är flera av dem hingstar., säger han med glimten i ögat.
Hästar är flockdjur och de behöver social kontakt.
Terigen drar han en parallell till hundar.

– Om man har två hanhundar i koppel, eller med galler emellan, så slåss de. Det är den ranglåga hunden som börjar, i skydd av kopplet eller gallret. Släpper man däremot dem lösa markerar den ranghöge en enda gång och sedan är det klart. Det är samma med hästar, därför kan mina hingstar stå bredvid varandra utan galler och fler borde låta dem göra det, säger Tobbe.

Naturligtvis får man tänka efter vid boxplaceringen av hingstar, men det tycker han att man alltid borde göra.
De två ranghögsta hästarna ska till exempel inte stå bredvid varandra.
Om man placerar hagkompisar bredvid varandra i stallet har de dessutom redan rangen klar.- Jag har inga “drakar” som anfaller när man går förbi med en annan häst på stallgången.

De står inte och tittar ut mot gången, de umgås med varandra. Boxar med bara ett litet hål ut mot stallgången är byggda för människor, inte för hästar! Tänk på att du själv kanske är i stallet två timmar om dagen. Den tiden är den viktigaste för dig, men för hästen är det de återstående 22 timmarna som är viktiga, det är då den behöver stimulans! Se därför till att den får så mycket utevistelse som möjligt.- Alla mina hästar är ute i hagen varje dag, även hingstarna, och jag har inga speciella staket.

Det fungerar inte att ha hingstar som inte vet hur de ska uppföra sig.
För hanhundar är det inte okej att “bete” sig, men för tio gånger så stora hingstar är det okej, “han är ju hingst”.
Hur kommer det sig? undrar Tobbe.Han berättar att de har speciella betäckningshuvudlag och går ut genom en speciell dörr när hingsten ska till betäckning.

– På så vis vet de att det i alla andra situationer inte handlar om betäckning och då håller de sig lugna. Hjärna på högvarv Hästar som är mycket framåt har en hjärna som går på högvarv. Det är hästar som också löper högre risk att utveckla beteendestörningar.

Gör lugna övningar med en sådan häst, låt den inte ta egna initiativ utan lär den att vänta på kommando. Annars kan det lätt gå över styr. En sådan häst behöver arbeta med huvudet för att bli trött. Öva på att den ska följa efter och att den ska komma när man kallar. För att kunna träna effektivt krävs att man läser hästen och hela tiden kan vara steget före.

Också om hästen till exempel tänker göra något den inte får, är det oerhört effektivt att säga till precis ögonblicket innan det händer. Träning viktigare än stamtavla Att säga saker i stil med att “min häst går inte att lasta för han är efter Maraton och han är ju så konstig”, är enligt Tobbe som att säga “jag äter bara popcorn, för jag är från USA”.

Miljö, uppfostran och träning spelar betydligt större roll än arvet! Vår attityd till arvet, det vill säga våra förutfattade meningar om exempelvis en viss stam, kan ge arvet större inflytande än vad det egentligen har.
En häst behöver inte heller vara misshandlad bara för att den är spörädd.
Den kanske helt enkelt aldrig har fått lära sig att spön inte är farliga! Om man inte lär hästen en sak, hur ska den då kunna veta det? Reflektera över metoderna – Om du vill lära din häst skänkelvikning så skulle du förhoppningsvis aldrig komma på tanken att be någon springa efter med kvasten.

Men när man ska lasta en häst, då är det helt plötsligt en okej metod! Kan man verkligen kalla det kvalitativ träning att vara fem personer med kvast och lina som föser in en häst i transporten och sedan slänger upp luckan och kör iväg så fort man kan? frågar Tobbe.
Visa hela svaret

Hur tung får man vara på en häst?

Hur mycket tål en häst? – – Islänningar som jag känner skrattade då jag pratade med dem om det här. På Island rider alla som vill rida. Islandshästarna har burit laster på flera hundra kilo så varför skulle de inte kunna bära en balanserande hundra kilo tung människa? Mina hästar har verkligen inte haft några problem, säger Janhunen.

Allmänt verkar man anta att en häst ska kunna bära en last som är högst 15-20 procent av den egna vikten.
Någon heltäckande undersökning om hästarnas bärförmåga finns ändå inte.
Enligt en brittisk undersökning ska det inte på hästryggen finnas en last som är tyngre än 10 procent av hästens egen vikt, om sadelns vikt räknas bort.

Om hästen alltså väger 500-600 kilo kan ryttaren högst väga 60 kilo. En japansk undersökning visar däremot att en häst kan bära upp till en tredjedel av sin egen vikt, det vill säga att en häst på 500-600 kilo kan bära upp till 180 kilo. I amerika visar en undesökning att en häst kan bära 20 procent av sin vikt.

Enligt den började hästen få problem med sjuka muskler om lasten är tyngre. Det finns också undersökningar som visar att hästens egen vikt inte är så väsentlig utan däremot hur kraftiga ben den har och hur bred ryggen är. Stadigare hästar kan bära större vikt än sirligare. Kaija Borup tror inte på några exakta kilogränser.

– Många andra saker påverkar hästens bärförmåga. Ryttaren ska anpassa sig efter hästens rörelser, och om inte det sker kan också en lätt ryttare bli obekväm för hästen, konstaterar Borup. Riina Kasurinen/ Yle Uutiset
Visa hela svaret

Vad kostar 1 ton stenmjöl?

Prislista lösvikt – grus och jord

Art nr	Sort	Pris/ ton (ex.moms)
709	Stenmjöl	123,00
710	Stenmjöl	117,50
711	Makadam	164,00
712	Makadam	145,00

Visa hela svaret

Kan man lägga marksten direkt på jord?

Grunden består av flera bärlager – Eftersom jord är tjälskjutande skall man inte lägga stenen direkt på jorden. Ett lager av stenkross eller grus, ett s.k. bärlager, är dränerande och leder bort vatten, vilket gör att grunden hålls jämn och stabil i många år.

Tjockleken på bärlagret bestäms utifrån hur stor belastningen blir på området.
Tjockare bärlager och grövre grus tål större belastning.
För en trädgårdsgång där man går och cyklar räcker ett 15-25 cm bärlager med 0-16 mm krossgrus.
Vill man stenlägga en uppfart där man kör med bil bör bärlagret vara minst 35-40 cm och grovleken på gruset 0-32 mm eller en kombination av 0-32 mm och 0-16 mm.

Det finare gruset kommer alltid överst. Man kan behöva gräva djupare ifall marken består av lera eller annan typ av dåligt dränerande material.
Visa hela svaret

Hur mycket räcker 20 kg stenmjöl till?

Stenmjöl mörkgrå Stenmjöl är användbart för många ändamål i trädgården. Stenmjöl kan användas som ytlager på gångvägar, det ger en stabil, jämn och fast yta. Ytan får en mörk vacker färg, grå vid torka och svart i regn. Stenmjöl är även utmärkt som avjämningslager vid läggning av marksten, kullersten, träkubb och natursten.

Stenmjölet går att använda som sättsand eller fogsand till bredare fogar.
Stenmjöl har även utmärkta egenskaper för fyllning av hål och ojämnheter, fyllning runt rör eller för att sätta kantlister.
För att fylla hål i gräsmattan, blanda gärna upp stenmjölet med dressjord.
Stenmjöl kan användas för att göra egna jordblandningar med kompost, naturtorv och andra material.

Diabas är en gångbergart med vulkaniskt ursprung. Den innehåller mineraler som järn, magnesium och kalcium.

Användning	Åtgång
Ytlager och avjämningsyta	5 cm – 75 kg/m2 3 cm – 45 kg/m2 10 cm – 150 kg/m2
Fogmaterial	Plattor och marksten: 1-3 kg/m2. Kullersten och gatsten: 6-10 kg/m2
Jordförbättring	5-10 kg/100 m2
Blanda jord och kompost	Upp till 50% inblandning av Stenmjöl
Gräsmattejord/Plenjord	1 säck 40 l Dressjord + 1 säck Stenmjöl
Fyllning runt rör, stolpar mm	100 % Stenmjöl

Stenmjöl mörkgrå
Visa hela svaret

Hur många hästar får man ha utan tillstånd?

Du behöver tillstånd om du håller: 10 hästar eller fler, som är äldre än 24 månader.10 hundar eller fler, som är äldre än 12 månader.10 katter eller fler, som är äldre än 12 månader.
Visa hela svaret

Hur många fel får en häst som river?

Om ekipaget överskrider banans maxtid får det tidsfel. I de flesta fall är det 1 felpoäng för varje påbörjade 4-sekunders intervall över maxtiden, dvs första sekunden ger 1 fel, när fem sekunder gått får ekipaget 2 fel osv. I omhoppningar är det 1 fel per påbörjad sekund över maxtid.
Visa hela svaret

Hur mycket mark måste man ha för att ha hästar?

Foder – Publicerad: 2011-06-17 Hästar har på många håll dåligt rykte och anses förstöra betesmark. Men oftast beror det på att hästarna går året runt på marker som inte är lämpade för det. I Sverige finns stora arealer värdefull naturbetesmark som ibland inte kan hållas öppen på grund av det minskade antalet nötkreatur.

Där kan hästarna göra en insats! Text: Husdjursagronom Sara Slottner Foto: Marcelo Moura Hästar betar närmare marken än nötkreatur och det gäller därför att inte ha ett för högt betestryck om man vill hålla grässvålen intakt.
Om man är rädd om sin mark måste hästarna tas från betesmarken i tid på hösten, för att inte trampa sönder den.

Det kan även vara aktuellt att stänga av blöta partier, åtminstone under vissa perioder. Hur många hästar man kan hålla per hektar varierar självklart beroende på vilken typ av betesmark det gäller och vilka hästar som ska gå där. Ston med föl, arbetande hästar och unghästar kräver ett frodigare bete än hästar som vilar eller är extremt lättfödda.

Problemet kan ofta vara att hitta ett bete med tillräckligt låg avkastning, eftersom många hobbyhästar och ponnyer tenderar att bli alldeles för tjocka under sommaren. I vissa fall kan man klara att ha tre hästar per hektar utslaget över hela säsongen, medan det med andra förutsättningar behövs upp till 1,5 hektar per häst.

Hästar lämnar buskar Hästarna betar inte lika mycket löv och sly som nötkreatur och behöver därför stödutfodras i större utsträckning, innan gräset har kommit igång. Det är något som inte är tillåtet på vissa stödberättigade marker. Ofta blir det även lite mer röjningsarbete på marker som i huvudsak betas av hästar, just eftersom de lämnar buskar och sly.

Något att tänka på är att hästarna inte ska avmaskas under eller strax före betessäsongen på känsliga och artrika marker.
Avmaskningsmedel minskar förekomsten av många insekter som lever av gödseln.
På utpräglade hästbeten blir det tydliga rator där hästarna gödslar och inte betar.
Om man sam- eller växelbetar med något annat djurslag utnyttjas även ratorna, annars måste de slås av för att området inte ska bli förvuxet.

Risk för skador på träd Marker som betas av hästar är lika artrika som de som betas av nötkreatur, men hästarna orsakar mer gnagskador på träd – mest utsatta är rönn, alm och lönn. Det är därför viktigt att se till att det finns tillräckligt med bete för att förhindra att hästarna ger sig på träden, men i vissa fall kan det vara befogat att stänga in särskilt värdefulla träd. OM FORSKNINGSKOLLEN Varannan vecka berättar husdjursagronom Sara Slottner om aktuell hästforskning här på Hippson.se. Genom sitt företag Equinfo håller hon annars föreläsningar och undervisar på hästutbildningar – i ämnen som hästkunskap och etologi.
Visa hela svaret

Hur mycket sand per kvm?

SUMMAN AV HUR MYCKET SAND DU BEHÖVER – För att beräkna mängden sand du behöver kan du enkelt beräkna mängden med hjälp av följande tre steg:

Beräkna först antalet kvadratmeter: Multiplicera antalet kvadratmeter med önskad tjocklek (cm) i sandskikt; Beställ sedan ytterligare tio procent sand (för sedimentering eller för att användas som fogsand).

Visa hela svaret

Edgren Max

Snickeri

Hur många ton sand till ridbana?

Vilket grus till ridbana?

Vilken typ av sand till ridbana?

Är stenmjöl och Sättsand samma sak?

Hur stor behöver en ridbana vara?

Hur ofta salta ridbana?

Hur många kubik är ett lass grus?

Hur mycket kostar det att göra Paddock?

Vad kostar Fibersand?

Hur stor ska ett ridhus vara?

Hur ofta ska man harva ridbanan?

Hur får man en häst att lyda?

Hur tung får man vara på en häst?

Vad kostar 1 ton stenmjöl?

Kan man lägga marksten direkt på jord?

Hur mycket räcker 20 kg stenmjöl till?

Hur många hästar får man ha utan tillstånd?

Hur många fel får en häst som river?

Hur mycket mark måste man ha för att ha hästar?

Hur mycket sand per kvm?