Paneltyper – Avgörande för val av paneltyp till bullerskärmar är de estetiska effekter och det formspråk som eftersträvas. Skärmens konstruktiva uppbyggnad och paneltyp bör dock anpassas till varandra. Skärmar med bärande horisontella reglar och stående träpanel är vanligast.

1. En skärm kan även utformas som ett skiftesverk, det vill säga med liggande spontade plankor som träs ner i spår i stolparnas sidor.
2. Det är då viktigt att tänka på att plankornas tjocklek och bredd varierar med årstiden.
3. Stolpar bör därför förses med väl tilltagen bredd på spåren och spontat virke bör ha väl tilltagen not och fjäder.

Varje planka bör fixeras i stolparna i höjdled så att inte hela traven rör sig upp och ner under året. Det finns annars risk för att någon planka hakar upp sig och skärmen blir otät. Stående panel brukar anses bättre än liggande med hänsyn till hållbarheten.

1. Vatten blir inte liggande kvar i horisontella ojämnheter och sprickor som kan förekomma på liggande plankor.
2. Liggande panel har dock flera påtagliga fördelar vid slagregn gentemot stående.
3. Det är också enklare att byta ut en liggande planka i väggens nedre del än att åtgärda skador i nedre änden på stående panel.

Lockpanel är vanligast vid bullerskärmar. Den får med tiden springor mellan plankorna som förutom att släppa igenom ljud släpper igenom och håller kvar vatten. En springas vidd på ett par millimeter är tillräckligt stor för att släppa igenom vatten och för liten för att underlätta uttorkning.

Vatten sugs in i den obehandlade baksidan på lockbrädan. Stora överlapp är ogynnsamma eftersom de försvårar uttorkningen om fukt har trängt in. Stående panel med lockläkt är något bättre än lockpanel från täthetssynpunkt, men stående spontad panel är allra bäst. Den behåller sin täthet och de springvidder som de utformats för.

Mellan brädor i falsade paneler finns springor som varierar med utformning och årstid. 1. Falsad panel.2. Lockpanel.3. Spontad panel.4. Spontad panel med lockläkt. Bild 1. Exempel på stående paneler till bullerskärmar. Bild 2. Plank med stående panel. Foto: Per Bergkvist. Bild 3. Skärm utförd med liggande panel under uppförande. Foto: Martin Gustafsson,
Visa hela svaret

Varför har man luftspalt bakom Ytterväggspanel?

Förutsättningar för en lång livslängd – En träpanel är uppbyggd i olika lager av panel, luftspalt och vindpapp. Luftspalten gör att panelen kan torka inifrån och vindpappen gör väggen lufttät och blockerar den fukt som mot förmodan skulle ta sig in bakom panelen. ” data-max-height=””>
Visa hela svaret

Vilken vilka delar av en utvändig träfasad är extra känslig för fukt och bör behandlas extra noga vid målning?

Ytterpaneler, foder och dylikt – Ytterpaneler av trä är det vanligaste fasadbeklädnadsmaterialet i Sverige. Av flera skäl handlar det oftast om hus med ett eller två våningsplan. Flera olika typer av utvändig träpanel finns. Känsliga punkter på en träfasad är eventuella skarvar samt anslutningar vid fönster och dörrar. Ändträytor är känsliga för uppfuktning och kräver därför regelbunden översyn.

Uppåtvänt ändträ utomhus bör täckas av med dropplist och/eller plåtbleck. Plåtbleck bör regelbundet ses över så att de uppfyller avsedd funktion. I undantagsfall kan målning med linolje- eller alkydfärg accepteras på uppåtvänt ändträ. Nedåtvänt ändträ utomhus bör förseglas genom behandling med penetrerande grundolja eller träskyddsprodukt och grundfärg. Ändträbehandling är här väsentligare än snedsågning (så kallad droppnäsa). Om nederkanten av en panel ska snedsågas bör vinkeln mot horisontalplanet inte vara brantare (ungefär 15º) än att det går att grundmåla ändträet.

Färgskikt skyddar trävirket mot den nedbrytande UV-strålningen från solen samt i regel även mot uppfuktning. Undantag är slamfärger som ger ett färgskikt utan något nämnvärt fuktskydd. Yttre påverkan varierar kraftigt mellan hus i inlandet och hus vid kusten.

1. Även väderstrecken ger olika påverkan – en sydfasad är mycket hårdare utsatt för klimatets påverkan än de övriga fasaderna.
2. Växlingar i fuktighet kan ge betydande fuktrörelser som i sin tur kan orsaka sprickor i träunderlaget och krackeleringar i färgskiktet.
3. Underhållsbehovet för olika ytbehandlingssystem varierar lika mycket som klimatet varierar.

Det är viktigt att regelbundet se över målade eller på annat sätt behandlade ytor.
Visa hela svaret

Hur skarvar man stående panel?

Montera ytterpanel gran Det är viktigt att ytterpanelen monteras rätt. Tänk på att panelen måste vara minst grundmålad innan den monteras på vägg. Här följer lite tips och råd för en korrekt montering av din ytterpanel. Spiken får inte vara så lång att den skadar vindskyddet bakom panelen. HusAma rekommenderar dimensionen 22×120. Moelvens spontade och falsade ytterpaneler följer svensk standard och har en överlappningen på 15 mm. Panel ska monteras i våg och spikas ca 30 mm från underkant med cc-avstånd högst 600 mm. Spik ska vara minst 2,8 mm i diameter.

Moelven rekommenderar endast Moelven Enkelfas och Moelven Fjällpanel för liggande montering. HusAma rekommenderar dimensionen 22×120. Moelvens spontade och falsade Moelven paneler följer svensk standard och har en överlappningen på 15 mm. Panel ska monteras i våg och spikas 30 mm från notsidan med c-avstånd högst 600 mm.

För stående panel kan användas Moelven Z-panel, Moelven Enkelfas. Även våra specialpaneler som Spontad eller Krusboda kan användas. Bottenbrädor skall vara minst 22 mm tjocka och högst 170 mm breda. Lockläkten ska vara 22×45. Bräder och läkt ska monteras i lod. Bottenbräder och lockbrädor ska vara minst 22 mm tjocka och högst 170 mm breda. Bräder ska monteras i lod och lockbrädan monteras med minst 20 mm överlapp på båda de underliggande bottenbräderna. Panel som skarvas ska snedskäras med fall utåt. Bottenbräder ska spikas i mitten på brädan med cc-avstånd högst 1 200 mm medan lockbrädan spikas parvis med cc 600 mm. Dela artikeln: : Montera ytterpanel gran
Visa hela svaret

Vilken panel ska man välja?

Att välja fabriksmålat från start – Hos våra tillverkare målas brädorna under de bästa förhållandena. De målar på färskt virke som aldrig blivit utsatt för sol, väder och vind. Det gör förutsättningarna nästintill optimala. Efter industrimålning blir resultatet dessutom bättre om man jämför med en vanlig pensel.
Visa hela svaret

Vilken typ av fasad är bäst?

Putsfasad – Den stora fördelen med en putsad fasad är att den håller i ungefär 50 år utan underhåll. Det enda underhåll som kan behöva göras på ljus puts är en rengöring. Ytterligare en fördel är att det går att välja mellan många olika färger. Nackdelar med puts är att den är ganska fuktkänslig och kan spricka om huset ligger vid kusten.
Visa hela svaret

Vad händer om man inte har luftspalt?

Fullisolerat tak utan luftspalt Att isolera hela utrymmet mellan ångtät utsida och ångtät insida utan att ventilera mellan skikten har ofta inneburit skador. Eventuell fukt kan inte torka ut och på sikt kan detta leda till rötskador och kol- laps.
Visa hela svaret

Hur tjock ska luftspalten vara?

Utförande – Ovanpå bjälkarna monteras påsalningsreglar och underlagsspont. En luftspalt på ≥ 25 mm bör utföras mellan isoleringens överkant och inbrädningen. Takbjälkarna skyddas mot väta med byggpapp till exempel YEP 2500. Beakta att byggpapp inte får ligga fritt exponerad i mer än tre månader.
Visa hela svaret

När ska man byta träfasad?

När och varför ska man byta ytterpanel? – Det är först när du upptäcker fuktskador, röta eller sprickor som det är aktuellt att byta ut husets fasadbeklädnad. Om du inte har undersökt tillståndet på bostadens fasad än, eller inte har gjort det på länge, kan det vara bra att göra det så fort som möjligt, gärna i dag.

• Om fasaden har fått fuktskador som inte upptäcks i god tid, kan det leda till en rad extra kostnader om det uppstår fler skador till följd av fukten.
• Du kan kontrollera fasaden på din bostad genom att leta efter missfärgningar, sprickor eller strukturförändringar.
• Har träet till exempel blivit mjukt och ger efter om du sticker en kniv eller skruvmejsel i det, är det dags att byta ytterpanelen.

Röta börjar normalt sett längst ner på brädorna och läkten, eller på andra ställen där trästommen ofta blir våt, exempelvis runt stuprör och takrännor. Några sorters röta orsakas även av äkta hussvamp som är en svampart som sprider sig snabbt och kan ge stora skador på husets stomme om den får växa ostört.
Visa hela svaret

Hur länge håller en panel?

Vilket material du väljer – Alla typer av fasader har både för- och nackdelar. Vi rekommenderar att du väljer en fasad som passar husets karaktär. Trä är den absolut vanligaste typen av fasad på svenska hus, vilket inte är så konstigt med tanke på att vi producerar mycket trä.

Det är ett naturligt, levande material som är lätt att arbeta med och som ger dig många valmöjligheter, t.ex. mellan stående eller liggande panel. Det är också relativt billigt. En träfasad håller länge om du sköter den rätt (den måste tvättas och målas om med ungefär 10-15 års mellanrum). De vanligaste träslagen som man brukar använda är gran, tall, lärk eller ceder.

Puts ger en robust fasad som inte behöver lika mycket underhåll som trä. Det räcker oftast att putsa om vart 50:e år. Skador i putsen kostar dock en hel del att laga eftersom man ofta behöver göra om hela sidan som skadats. Det är också bra att tänka på att det är svårare att fästa saker på en putsfasad eftersom den lätt spricker om man borrar i den.

Man måste lägga in en luftspalt bakom en putsfasad för att den inte ska vara känslig för fukt. Tegel är ett naturmaterial som ger huset flera hundra års livslängd, vilket också gör det till ett bra miljöval. Tegel är i stort sett underhållsfritt och man behöver inte oroa sig för att fukt ska få fäste.

Tegel är dock relativt dyrt och ger inte lika många valmöjligheter. Problem som kan uppstå är visst fogsläpp, frostsprängningar eller att infästningarna rostar. Många som bygger nytt eller byter fasad i dag vill ha någonting som är mer underhållsfritt och det finns en hel del spännande mer eller mindre nya material att utforska, t.ex.
Visa hela svaret

Hur sätta stående panel?

Utformning, montering och skarvning – Några detaljer i den konstruktiva utformningen som man särskilt bör uppmärksamma för att försäkra sig om en beständig fasad kan formuleras i följande grundregler (gäller såväl stående som liggande panel):

Med en luftspalt mellan panel och vattenavvisande vindskydd fungerar ytterväggen enligt tvåstegsprincipen, det vill säga det vatten som trots allt tränger igenom det yttre skyddet hindras av det inre skyddet att nå väggkonstruktionen. Vid sockel och över fönster behövs särskild vattenavledning av till exempel sockelbeslag respektive droppbleck. Vid skarvar mellan olika våningar eller element kan även fasadlister behöva monteras. Tidigare användes offerbrädor – brädor som lätt kunde bytas ut. Numera används plåtbeslag vid känsliga anslutningar. Uppåtvända ändträytor bör täckas. Fria uppåtvända träytor kan lutas så att vattnet rinner av. Nedåtvända ändträytor ska utformas så att de kan ytbehandlas och underhållas. Panelen avslutas lämpligen ≥ 200 mm över mark. Panelbrädor bör varken vara för breda eller för tunna. I bägge fallen finns det risk för svällning, krympning, kupning och sprickbildning. Panelbrädorsframsida och kantsidor bör vara industriellt grundbehandlade eller grundbehandlas på plats före montering. Skarvning av panelbrädor på plats bör i möjligaste mån undvikas. Stora längder kan erhållas genom användning av fingerskarvat virke. Bild med förslag till lösning om man ändå måste skarva visas här. Brädor ska fästas på ett sådant sätt att virket inte spricker och infästning ska inte utföras genom två brädor som måste kunna röra sig inbördes. Infästning nära ändträ är alltid riskabelt. Huvud på fästdon ska ligga jämnt med brädans yta, varken djupare eller högre. Träpanel bör efter uppsättning kontrolleras så att den är fri från sprickor och hål.

Bild 7 och 8. Stående lockpanel respektive stående panel med lockläkt består av bottenbrädor och lockbrädor respektive lockläkt. Bottenbrädan fästs med en spik eller skruv i centrum. Lockbrädan fästs med två spikar eller skruvar som inte går igenom bottenbrädan. Lockläkten fästs med en spik eller skruv i centrum. Bild 9. Stående panelbrädor kan skarvas över längsgående droppbleck. Blecket monteras mot vindskyddsskivan, under spikläkten. Spikläktens läge anpassas så att fästavstånd från brädänden blir ≥ 100-150 mm. Vid avstånd mindre än 150 mm är det lämpligt att förborra för fästdonen för att motverka sprickbildning i brädänden.
Visa hela svaret

Hur många spik i stående panel?

Stående eller liggande panel spelar ingen roll. Upp till 120 mm bred bräda ska bara ha en 1 spik, alltid 30 mm från kanten. Om du slår i två spikar finns risk att panelen spricker i mitten eftersom den då inte kan röra sig i takt med årstid och temperaturskiftningar.
Visa hela svaret

Vad är stående panel?

Konsten att välja panel till fasaden Ett av de val du behöver göra när du bygger hus är att välja panel på huset. Upplägget är enkelt, hos oss på VårgårdaHus finns det tre olika paneler att välja mellan; stående lockläkt, stående slät och liggande slät. Ändå kan valet vara mycket svårt. Här berättar vi lite mer om varje panel och vilken stil de passa extra bra till. Lockläktspanel var den vanligaste panelen i Sverige fram till 1970-talet då istället lockpanelen tog över och blev vanlig på bostadshus. Lockläktspanelen är framförallt tidstypisk för 1910-20-talet. Lockläktpanel är vertikal och består av breda brädor med ett relativt litet mellanrum som sedan täcks med en smal läckt, ofta ca 45 mm. Stående slät panel består av två lager med brädor som i båda lagren är lika breda. Det övre lagret med brädor täcker mellanrummet mellan brädorna i det undre lagret. Det synliga mellanrummet mellan brädorna i det övre lagret är relativt litet. Stående slät panel passar även till “ladhus” stilen och ger ett modernt och minimalistiskt uttryck! Högt till tak, stora fönster och öppna ytor att umgås på hör till den nordiska stilen, och till raka linje och minimalism passar en stående slät panel för att knyta ihop den moderna stilen. Det är vanligt att kombinera den stående panelen med liggande för att skapa mer liv i fasaden och markera olika huskroppar. : Konsten att välja panel till fasaden
Visa hela svaret

Vilken panel ska man välja?

Att välja fabriksmålat från start – Hos våra tillverkare målas brädorna under de bästa förhållandena. De målar på färskt virke som aldrig blivit utsatt för sol, väder och vind. Det gör förutsättningarna nästintill optimala. Efter industrimålning blir resultatet dessutom bättre om man jämför med en vanlig pensel.
Visa hela svaret

Vilken panel är bäst?

IPS-paneler – Sist ut bland de vanligaste paneltyperna på marknaden har vi IPS eller “In-Plane Switching”. Det är en teknik som också kallas bland annat PLS av företag så som Samsung. IPS-paneler har generellt bäst färgåtergivning av de tre paneltyper vi har nämnt i denna artikeln.

• IPS-paneler har även relativt bra prestanda vid höga betraktningsvinklar, vilket innebär att färgerna skiftar mindre än hos TN eller VA-paneler när skärmen ses från sidan.
• IPS-paneler är samtidigt ökända för vad som kallas “IPS glow”, som kan uppstå när bakgrundsbelysningen läcker genom panelen.
• Detta kan upplevas som ett sken i kanten av bildskärmen på kantbelysta skärmar.

Detta kan vara speciellt märkbart om skärmen används i ett rum med svag belysning och om bildmaterialet som ska visas är mörkt. Vad gäller responstid ligger IPS-paneler ofta omkring 4–5 millisekunder, vilket är ungefär samma område som många VA-paneler.
Visa hela svaret

Vad kostar liggande panel?

Hur mycket kostar det att byta ytterpanel? – Det här är kanske den viktigaste frågeställningen som många husägare har när det är dags för att byta fasadbeklädnad. För att kunna svara på frågan har vi på Byggstart utarbetat en prisdatabas som utgår från hundratals projekt som har utförts med hjälp av hantverkare som ingår i Byggstarts nätverk.

Vi tar emot en kopia av de olika anbuden som husägarna får och en kopia på fakturan för det anbud som byggherren har valt. Totalpriset för att byta fasadbeklädnad hamnar i regel mellan 1.400 och 2.500 kronor per kvadratmeter väggyta, med ett snittpris på 1.600 kronor per kvadratmeter. För ett helt hus kan alltså kvadratmeterpriset ha en stor inverkan på slutfakturan.

Lite längre ner i artikeln går vi igenom vilka parametrar som avgör om ditt projekt hamnar på nedre eller övre halvan av prisskalan. Priserna ovan inkluderar alla arbets- och materialkostnader som är knutna till projektet. De täcker alltså in både det material som entreprenören köper in och de som du själv ombesörjer inköpet av.

1. Priserna är mest representativa för bostäder av normal storlek.
2. Med normalbostäder menas fastigheter med två eller två och ett halvt plan.
3. Ett sådant hus har en väggyta på cirka 240 kvadratmeter vilket ger ett totalpris på 380.000 kronor om kvadratmeterpriset ligger på cirka 1600 kronor.
4. För större bostäder kan priset per kvadratmeter bli något lägre.

Anledningen till det är att det finns några skalfördelar som gör att större projekt blir billigare i förhållande till de mindre. Vill du ha offerter på arbetet? Få 3 offerter här,
Visa hela svaret