Trots att Sverige tillhör de få europeiska länder som undslapp bombanfall under andra världskriget, är vi bland de bästa i världen på att bygga skyddsrum – hela 65000 stycken sedan mellankrigstiden.
Visa hela svaret

Vart ska man ta skydd om det blir krig?

Märkt med symbol – Ett skyddsrum är utmärkt med symbolen orange fyrkant med blå triangel. Det har förstärkta väggar och dörrar som kan stå emot tryckvågor från bomber, brand och bråte från rasande hus. Det har speciell ventilation och luftsluss så att man ska kunna minimera verkan från giftiga gaser.

Det finns kallvattenkranar och toautrymme där de där 30-liters toalettkärlen med “normal sitthöjd och utförda i åldringsbeständigt och slagtåligt material” ska ställas in. Men de står där inte nu, säger du ängsligt efter att ha sprungit ner och kollat ditt hyreshus rum. Nej, och det är helt i sin ordning.

Nu är det – tack och lov, hurra och måtte det förbli så! – fredstid och Sveriges 65 000 skyddsrum står i vänteläge. De står på paus. Men var lugn. Det är fastighetsägarna som har ansvar för underhållet av skyddsrum, de inspekteras och “generellt är statusen god”, enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Och det finns en plan. Om de mörka krigsmolnen börjar dra ihop sig, om hotbilden mot Sverige ändras, kan skyddsrummen på 48 timmar ställas om i aktivt läge. Då röjs parkerade bilar, pingisbord och soffor bort – och man ställer om ventilationen, fyller vattenförråden och bär dit 30-literstunnorna. Läs mer om var du hittar skydd hos,

Fakta: Hitta ditt skyddsrum 1. Se dig om i ditt närområde. Alla byggnader som har skyddsrum är märkta med symbolen orange fyrkant med blå triangel.2. Kolla på nätet. Gå in på MSB:s hemsida, msb.se/skyddsrum, och kolla.3. Kolla på kartan. Gå in på Geodataportalen, geodata.se, och klicka dig fram så här: I det blå fältet till höger med rubriken Geodataportalen klickar du på vita knappen “Till sök”.

Nu får du upp en karta över Sverige till höger. Gå till spalten längst till vänster där det längst upp finns en sökruta. Skriv in Skyddsrum och klicka på “sök”: Nu får du upp en resultatlista i mittenspalten, gå till raden Skyddsrum-Visningstjänst, klicka på symbolen som ser ut som ett grått litet kugghjul under rubriken “Länkar”. Titta på Sverigekartan, nu är den fylld med små blå prickar som markerar skyddsrum. Gå in på kartan och klicka på din hemort. Fortsätt att klicka, kartan zoomar in över området. Till slut har du en detaljkarta där varje skyddsrum är utmärkt med skyddsrumssymbolen – orange fyrkant med blå trekant.

INTE PLATS FÖR ALLA Det finns ungefär 7 miljoner skyddsrumsplatser och vi är drygt 9,5 miljoner som bor i Sverige – hur går det ihop? Så här det är tänkt: Skyddsrum ska finnas där andra “acceptabla alternativ till fysiskt skydd inte kan antas finnas”.

Kommun	Antal skyddsrum	Antal platser
Stockholms län
Botkyrka	483	73 385
Danderyd	203	27 275
Ekerö	35	4 676
Haninge	550	71 251
Huddinge	612	82 882
Järfälla	546	69 008
Lidingö	426	41 172
Nacka	507	66 372
Norrtälje	203	23 815
Nykvarn	2	166
Nynäshamn	160	15 918
Salem	61	8 195
Sigtuna	273	37 510
Sollentuna	422	52 817
Solna	817	112 343
Stockholm	6 680	736 012
Sundbyberg	295	41 073
Södertälje	793	94 176
Tyresö	239	29 409
Täby	376	49 626
Upplands Väsby	279	38353
Upplands-Bro	54	9 141
Vallentuna	95	10 486
Vaxholm	56	4 703
Värmdö	58	6 389
Österåker	105	13 519
Uppsala
Enköping	232	25 696
Heby	7	401
Håbo	34	5 408
Knivsta	1	124
Tierp	71	7 279
Uppsala	1 299	161 902
Älvkarleby	45	4 795
Östhammar	39	4 166
Södermanland
Eskilstuna	847	87 245
Flen	112	9 694
Gnesta	7	402
Katrineholm	336	27 084
Nyköping	410	45 380
Oxelösund	153	14 756
Strängnäs	134	13 819
Trosa	1	134
Vingåker	13	870
Östergötland
Boxholm,	2	75
Finspång	184	18 358
Kinda	8	496
Linköping	1 040	130 200
Mjölby	182	18 388
Motala	334	35 575
Norrköping	1 233	133 880
Söderköping	32	3 266
Vadstena	22	1 430
Valdemarsvik	11	636
Åtvidaberg	85	7 837
Jönköping
Aneby	1	83
Eksjö	104	9 787
Gislaved	81	10 075
Gnosjö	4	307
Habo	7	388
Jönköping	852	87 667
Mullsjö	1	78
Nässjö	207	21 832
Sävsjö	16	1 129
Tranås	180	16 736
Vaggeryd	8	564
Vetlanda	129	12 429
Värnamo	194	20 973
Kronoberg
Alvesta	95	9 296
Lessebo	8	420
Ljungby	228	18 936
Markaryd	1	63
Tingsryd	13	738
Uppvidinge	9	492
Växjö	597	70 430
Älmhult	120	11 373
Kalmar
Borgholm	9	460
Emmaboda	28	2 392
Hultsfred	80	8 225
Högsby	5	387
Kalmar	555	61 085
Mönsterås	13	772
Mörbylånga	5	409
Nybro	156	16 071
Oskarshamn	241	23 992
Torsås	1	75
Vimmerby	105	10 047
Västervik	233	25 227
Gotland
Gotland	349	33 371
Blekinge
Karlshamn	253	21 548
Karlskrona	452	47 794
Olofström	188	18 326
Ronneby	221	21 402
Sölvesborg	164	13 446
Skåne
Bjuv	46	4 531
Bromölla	97	7 206
Burlöv	126	16 619
Båstad	4	211
Eslöv	227	22 787
Helsingborg	1 008	117 387
Hässleholm	423	34 149
Höganäs	117	11 591
Hörby	70	6 409
Höör	56	5 747
Klippan	152	13 224
Kristianstad	521	52 586
Kävlinge	117	11 633
Landskrona	336	35 583
Lomma	87	7 600
Lund	826	98 622
Malmö	2 737	320 309
Osby	97	7 952
Perstorp	91	8 803
Simrishamn	130	11 864
Sjöbo	84	7 322
Skurup	37	4 475
Staffanstorp	61	6 314
Svalöv	17	1 402
Svedala	86	9 000
Tomelilla	84	6 607
Trelleborg	260	25 065
Vellinge	93	7 533
Ystad	238	25 000
Åstorp	123	10 073
Ängelholm	252	24 980
Örkelljunga	25	2 329
Östra Göinge	49	3 033
Halland
Falkenberg	185	18 601
Halmstad	842	80 581
Hylte	23	2 157
Kungsbacka	170	18 372
Laholm	84	8 080
Varberg	294	28 566
Västra Götaland
Ale	114	12 767
Alingsås	195	22 151
Bengtsfors	9	627
Borås	837	83 409
Dals-Ed	3	222
Essunga	4	250
Falköping	276	22 150
Gullspång	4	293
Göteborg	4 853	535 641
Götene	6	396
Herrljunga	37	3 573
Hjo	10	539
Härryda	126	12 826
Karlsborg	56	4 348
Kungälv	193	23 698
Lerum	80	9 061
Lidköping	269	28 030
Lilla Edet	43	4 616
Lysekil	68	8 012
Mariestad	220	24 533
Mark	112	11 791
Mellerud	47	4 087
Munkedal	19	1 536
Mölndal	559	61 700
Partille	211	26 248
Skara	153	14 875
Skövde	488	53 656
Sotenäs	17	1 410
Stenungsund	114	13 700
Strömstad	65	6 459
Svenljunga	1	45
Tibro	69	7 658
Tidaholm	88	9 086
Tjörn	4	153
Trollhättan	485	53 628
Töreboda	59	5 449
Uddevalla	388	44 552
Ulricehamn	114	8 533
Vara	3	196
Vårgårda	25	2 702
Vänersborg	244	25 221
Åmål	102	10 301
Öckerö	2	180
Värmland
Arvika	183	17 391
Eda	20	1 807
Filipstad	118	9 659
Forshaga	26	2 103
Grums	44	5 202
Hagfors	98	10 081
Hammarö	73	7 685
Karlstad	707	80 047
Kil	61	6 347
Kristinehamn	235	23 352
Munkfors	21	1 889
Storfors	21	1 487
Sunne	9	478
Säffle	141	12 131
Torsby	1	100
Årjäng	2	84
Örebro
Askersund	10	488
Degerfors	89	7 214
Hallsberg	106	10 695
Hällefors	58	5 353
Karlskoga	409	35 891
Kumla	156	13 502
Laxå	64	5 654
Lekeberg	2	166
Lindesberg	140	12 587
Ljusnarsberg	37	3 167
Nora	72	5 896
Örebro	925	106 026
Västmanlands län
Arboga	136	11 752
Fagersta	121	11 115
Hallstahammar	151	14 383
Kungsör	63	5 841
Köping	241	26 112
Norberg	1	45
Sala	166	16 215
Skinnskatteberg	5	377
Surahammar	57	5 633
Västerås	1 187	139 334
Dalarna
Avesta	247	21 585
Borlänge	453	47 414
Falun	425	46 072
Gagnef	3	195
Hedemora	111	9 146
Leksand	6	486
Ludvika	264	25 381
Malung-Sälen	9	483
Mora	139	14 380
Orsa	6	261
Rättvik	8	543
Smedjebacken	65	5 611
Säter	9	561
Vansbro	10	602
Älvdalen	5	441
Gävleborg
Bollnäs	204	21 459
Gävle	750	82 702
Hofors	109	8 919
Hudiksvall	288	28 858
Ljusdal	111	11 143
Ockelbo	30	2 644
Ovanåker	6	392
Sandviken	405	37 077
Söderhamn	253	23 921
Västernorrland
Härnösand	273	25 725
Kramfors	110	10 776
Sollefteå	192	15 590
Sundsvall	902	97 817
Timrå	150	14 423
Ånge	67	5 977
Örnsköldsvik	423	39 768
Jämtland
Berg	1	37
Bräcke	24	2 904
Härjedalen	48	4 195
Krokom	21	2 449
Ragunda	12	937
Strömsund	31	2 110
Åre	21	1 970
Östersund	645	66 720
Västerbotten
Lycksele	125	11 035
Skellefteå	471	44 250
Storuman	34	2 353
Umeå	1 103	106 758
Vindeln	3	219
Vännäs	72	5 251
Norrbotten
Arjeplog	8	464
Arvidsjaur	56	4 839
Boden	308	26 389
Gällivare	201	18 304
Haparanda	87	7 019
Jokkmokk	7	362
Kalix	109	9 538
Kiruna	271	25 428
Luleå	716	75 693
Pajala	14	1 145
Piteå	230	22 728
Älvsbyn	65	5 937
Överkalix	9	752
Övertorneå	17	1 527
Källa: MSB,

MISSA INGET FRÅN HEM & HYRA. för att följa oss på Facebook. : Om kriget kommer – här hittar du skyddsrummet
Visa hela svaret

Får man bygga eget skyddsrum?

Skyddsrum i samband med nybyggnation – 3 § Den som inom ett område där skyddsrum ska byggas avser att utföra sådana byggåtgärder som kräver bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900) och som kräver anmälan ska underrätta den myndighet som avses i 1 § om sin avsikt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från underrättelseskyldigheten enligt första stycket. Lag (2010:919),4 § Den som har lämnat en underrättelse enligt 3 § har rätt att få ett beslut i skyddsrumsfrågan enligt 1 §. Om beslutet innebär att ett skyddsrum ska byggas, ska beslutet även innehålla uppgift om det antal personer som ska kunna få plats i utrymmet.

I samband med att ett beslut enligt första stycket delges, får den som lämnat underrättelsen föreläggas att vidta åtgärder i enlighet med beslutet. Ett beslut enligt första stycket gäller i två år. Ett sådant beslut får ändras endast om den som beslutet gäller godtar ändringen.

1. Lag (2010:919),5 § Vid ett tekniskt samråd enligt 10 kap.
2. Plan- och bygglagen (2010:900) ska en genomgång göras av de åtgärder för besiktning, tillsyn och övrig kontroll som är nödvändiga för att ett skyddsrum ska kunna antas komma att uppfylla de krav som ställs i 2 kap.3 § och med stöd av 2 kap.4 § denna lag.

Bestämmelserna i 10 kap.3, 5-7, 18, 27, 29 och 34-37 §§ plan- och bygglagen om kontroll m.m. och om slutbevis ska tillämpas på arbetet med att bygga ett skyddsrum. Lag (2010:919),6 § En byggherre som utför sådana byggnadsåtgärder som avses i 3 § skall bygga och utrusta sådant skyddsrum som enligt ett föreläggande skall finnas i byggnaden eller anläggningen.
Visa hela svaret

Hur mycket kostar det att bygga ett skyddsrum?

Men generellt sett kostar ett skyddsrum mellan 20 000–25 000 kronor per plats att bygga och det brukar finnas runt 60–120 platser, säger Anders Johannesson. Generellt sett kostar ett skyddsrum mellan 20 000–25 000 kronor per plats att bygga och det brukar finnas runt 60–120 platser.
Visa hela svaret

Kan Sverige skydda sig mot kärnvapen?

FN:s medlemsstater har förhandlat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen. Men Sverige har inte skrivit under. Detta trots att dagens kärnvapen är farligare än någonsin. Styrkan i moderna kärnvapen är många gånger starkare än de atombomber som fälldes över Hiroshima och Nagasaki för över 70 år sedan.

• Ärnvapen är ett hot mot hela mänskligheten och vår planet.
• De humanitära konsekvenserna av ett nytt kärnvapenkrig går inte att överblicka.
• Att Sverige står upp mot kärnvapen och för nedrustning är därför viktigare än någonsin.
• FN-avtalet sätter press på kärnvapenstaterna och påminner dem om deras nedrustningslöften.

Vi har höjt våra röster mot kärnvapen under många år och flitigt debatterat frågan. Ett exempel är en debattartikel i januari 2021, I vårt remissvar till regeringens utredning skriver vi om vikten av att Sverige undertecknar och ratificerar kärnvapenkonventionen.

• Under sommaren 2019 meddelade regeringen att Sverige inte kommer att skriva under FN-avtalet mot kärnvapen.
• Det tycker vi är ett felaktigt beslut.
• Under 2019 samlade vi in över 5 860 namn till stöd för att Sverige ska skriva under FN-avtalet mot kärnvapen.
• I februari 2020 lämnade vi över namninsamlingen till utrikesminister Ann Linde,

Vårt opinionsarbete mot kärnvapen fortsätter!
Visa hela svaret

Kan Sverige hamna i krig 2022?

Är det krig i Sverige? – Nej, det är inte krig i Sverige. Försvarsmakten och dom svenska politikerna tror inte att det kommer att bli krig i Sverige just nu, även om det är omöjligt att säga säkert vad som kommer att hända, Sverige är inte med i NATO men vi har ansökt om att bli det.
Visa hela svaret

Finns det risk för krig i Sverige?

Försvarsmaktens bedömning av läget – Den säkerhetspolitiska situationen har blivit sämre, men Försvarsmakten följer utvecklingen noga och bevakar Sveriges territorium och närliggande områden dygnet runt. Sveriges statsminister har sagt att “Vi befinner oss inte under direkt hot om väpnat angrepp mot Sverige.

Samlad information om vad svenska regeringen gör med anledningen av läget i Ukraina Aktuella notiser från svenska myndigheter om kriget i Ukraina

Visa hela svaret

Var är säkrast att bo vid krig?

Publicerad 30 sep 2015 kl 16.55 Torka och översvämningar. Orkaner, snöstormar och höjda havsnivåer. Klimatförändringarnas effekter väcker frågor om var det kommer vara säkrast att bo i framtiden. Ironiskt nog är det några av de länder som i högst utsträckning bidrar till klimatförändringarna som kommer att klara sig bäst. Sveriges nordliga läge bidrar till att det är ett av världens säkraste länder vid en klimatkatastrof. Foto: Thomas Persson Notre Dame-universitet i USA rankar världens länder utifrån sitt globala anpassningsindex. Här betraktas Sverige som det elfte minst sårbara landet i världen för klimatförändringar och det andra bäst förberedda. Risken för naturkatastrofer är låg i Norge. Foto: Casper Tybjerg Vårt grannland är ytterligare ett snäpp säkrare, enligt undersökningen vid Notre Dame-universitetet. Risken för naturkatastrofer är låg och samhällsberedskapen mycket god. Norge har toppat listan varje år sedan den började publiceras för 20 år sedan. Flytta till Alaska, om du vill vara säker på att slippa extrema oväder. Foto: Becky Bohrer – Alaska kommer vara det nya Florida innan århundradet är slut, sa Camilo Mora, geografiprofessor vid University of Hawaii till New York Times i fjol. Det är enligt honom också den säkraste platsen att bosätta sig på i USA på lång sikt, om man vill vara säker på att slippa extrema oväder i form av orkaner. Nya Zeeland har god beredskap mot klimatförändringar. Foto: Colourbox Mindre frost och krympande glaciärer. Under de kommande åren väntas också mer torka och jorderosion. Trots detta väntas Nya Zeeland klara klimatförändringarna mycket väl och är det land utanför Europa som väntas klara sig bäst. Några hastiga omvälvningar är ej att vänta och landets beredskap är god. 5) SCHWEIZ Den höga marknivån talar för Schweiz om du vill vara trygg i längden. Foto: Colourbox Klimatforskaren James Hansen vid Columbia University i USA beskriver Schweiz, med sin höga höjd över havet, som en av världens säkraste platser på lång sikt. Detta med anledning av att han och hans forskarkollegor räknar med tre meter högre havsnivåer inom 50 år.
Visa hela svaret

Får man ha djur i skyddsrum?

Får jag ta med mitt husdjur till ett skyddsrum ? – Nej. Skyddsrummen är till för att skydda befolkningen – det vill säga människor och inte djur. Dessutom kan det finnas människor som är allergiska mot djuren. Man ska inte vara i skyddsrum i mer än några dagar, så om du har mat och vatten hemma kan ditt djur klara sig själv tills du är tillbaka.
Visa hela svaret

Får man bidrag för att bygga skyddsrum?

Kan man få bidrag för att bygga skyddsrum? I dagsläget byggs inga nya skyddsrum och du kan inte söka bidrag för det.
Visa hela svaret

Måste man besikta skyddsrum?

Vad säger lagen? – Enl 4 kap 2§ Lagen om Skyddsrum är du som ägare av fastigheten skyldig att underhålla skyddsrummet så det behåller samma funktion som när det byggdes. Är du ny ägare övertar du ansvaret. Som köpare har du undersökningsplikt vid fastighetsförvärv och kan tillgodose det kravet genom att beställa en skyddsrumsstatus.
Visa hela svaret

Hur säkra är skyddsrum?

Skyddsrum – så funkar det I dag fungerar de som till exempel pingisrum eller cykelförråd. Men vid höjd beredskap ska cyklarna vara utslängda och skyddsrummet iordningställt inom 48 timmar. Hur går det till? Vad finns i ett skyddsrum? Får man ta med sig sitt husdjur? MSB:s skyddsrumsexpert Lars Gråbergs svarar på Krisinformations frågor.

Vem iordningställer skyddsrummen? – Fastighetsägaren ansvarar för att all utrustning finns, att skyddsrummet fungerar som det ska och att det öppnas upp vid höjd beredskap. Men det är du som skyddssökande som måste tömma rummet, installera ventilationen och se till att vattenkärl och toaletter kommer på plats.

Varje skyddsrum har ett förråd med utrustning, verktyg och instruktioner. Vad finns i skyddsrummet när det är iordningställt? – Det är egentligen bara vattenkärl och torrtoaletter som avskärmas med hjälp av träväggar eller skynken. Utöver det finns det en ventilationsanläggning som kan drivas med hjälp av el eller manuellt med vev.

Det är inget lyxigt utrymme direkt. Vad skyddar skyddsrummet mot? – Ett skyddsrum är inget primärt mål vid en attack. Det ska skydda mot tryckvåg och splitter från en bomb som slår ned i närheten av skyddsrummet, däremot är det inte säkert att det står emot en direkt träff. Det skyddar även mot gaser, radioaktivitet och biologiska stridsmedel.

Vem är skyddsrummen till för? – De är endast till för civilbefolkning. Däremot behöver man inte ha svenskt medborgarskap eller vara bosatt i Sverige för att få söka skydd i ett skyddsrum. Finns det skyddsrum för hela Sveriges befolkning? – Nej, det finns 65 000 skyddsrum med plats för cirka 7 miljoner människor.

• Men man ska inte stirra sig blind på täckningsgrad.
• Det viktiga är att de finns på rätt ställen, till exempel större städer som är svåra att utrymma.
• Just nu utreds om det ska byggas nya skyddsrum, och beslutar man sig för det kommer man lägga stor vikt vid placeringen av dem.
• Man diskuterar även alternativa skydd som till exempel tunnelbanestationer och hur man kan förbättra skyddet i dessa.

Hur vet jag vilket skyddsrum jag ska gå till? – Man tillhör inte något visst skyddsrum utan du går helt enkelt till det som ligger närmast eftersom det inte är säkert att du befinner dig hemma när du behöver söka skydd. Får du inte plats i ett skyddsrum får du ta dig till nästa.

1. På MSB:s hemsida finns en,
2. Vid ett akut läge kan man även söka skydd i tunnlar eller källare.
3. Får man ta med sig stolar att sitta på? – Det finns inga regler för detta.
4. Varje person har 0,75 kvadratmeter och om man behöver sitta på en stol så hoppas jag att övriga personer i rummet tillåter det.
5. Hur gör man med mat? – Det måste man ta med själv.

Tänk på att det behöver vara mat som tål rumstemperatur och som inte behöver värmas. Vad ska man mer ha med sig? – Först och främst toapapper, hygienartiklar, mediciner, värdehandlingar och varma kläder. Ficklampa och vevradio är också bra. – Sedan får man så klart utgå från sina egna behov.

Får man ta med sig sitt husdjur till skyddsrummet? – Skyddsrummen är till för befolkningen och det finns inget stöd för att man ska kunna ta med husdjur. Finns det några rekommendationer för hur man ska bete sig i ett skyddsrum?

– Nej, det finns inga nedskrivna rekommendationer. Men man hoppas ju att människor hjälper varandra och inte bara tänker på sig själva.
Visa hela svaret

När kriget kommer 2023?

Sverige i krig – Ryskt anfall 2023 Sverige utsätts överraskande för ryska landstigningar, förbekämpning och luftlandsättningar. Detta är inslag i den regelrätta invasion av Sverige år 2023 som beskrivs i denna bok. Invasionsförberedelserna har dock påbörjats långt tidigare genom mer dolda handlingar.

Bakom kulisserna bedrivs ett spel där Sverige destabiliseras och den politiska ledningens handlingskraft förlamas. Tidigt har Sverige infiltrerats av spetsnazförband med uppgifter att tillfångata eller mörda nyckelpersoner och bidra till kaos i krigets öppningsskede. Skrämmande realistisk läsning som baseras på militära fakta.

: Sverige i krig – Ryskt anfall 2023
Visa hela svaret

Vad händer i Sverige om Ryssland använder kärnvapen i Ukraina?

Hur kan Sverige påverkas av en kärnkraftsolycka eller en kärnvapenexplosion i Ukraina? – Radioaktiva ämnen från en kärnkraftsolycka eller en kärnvapenexplosion späds ut i atmosfären. Koncentrationen av radioaktiva ämnen blir därför låg på stora avstånd.

• Vid en kärnkraftsolycka eller en kärnvapenexplosion i Ukraina begränsas konsekvenserna i Sverige av det stora avståndet mellan länderna.
• Om en sådan händelse skulle inträffa och vindarna för radioaktiva ämnen till Sverige är det inte aktuellt med jodtabletter, inomhusvistelse eller utrymning.
• Den påverkan som eventuellt kan ske i Sverige är i första hand på livsmedelsproduktion.

Så påverkas livsmedel av radioaktiva ämnen, på Livsmedelsverkets webbplats Om radioaktivt nedfall, på Jordbruksverkets webbplats
Visa hela svaret

Hur skulle Sverige klara ett ryskt anfall?

Vägsprängningar för att hindra fienden – Huvudscenariot som den svenska militären arbetade efter var att Sovjetunionen skulle anfalla från Finland över Torne älv och in i Norrland. Invasionsstyrkorna skulle då, genom mycket omfattande mineringar vid sidan om vägarna, kanaliseras till de fem vägar som ledde i västlig riktning från gränsen.

Det fanns långt över en halv miljon minor i mobiliseringsförråden, vilket möjliggjorde mineringar på 100 mil med en bredd av 10 meter. Sedan skulle fiendens framryckning bromsas upp av vägsprängningar. Det fanns över 200 förberedda med 300 kilo trotyl i varje (den sammanlagda sprängkraften motsvarade ett flertal medeltunga kärnvapenbomber) och varje vägsprängning skulle ta mellan tre och fem dagar att reparera.

Alla genomgående vägar norr om Lule älv hade mellan fem och tio förberedda sprängställen, fördröjningseffekten skulle bli mellan fjorton dagar och en månad per väg. Stenblock och träd skulle fällas i massor över vägarna, bröten byggas upp och allt skulle mineras för att försvåra röjning. Skidåkning var en viktig del i övningarna i Norrland. I den väglösa terrängen var det ofta det snabbaste sättet att ta sig fram. © Sjöberg bild Den operativa principen byggde på tre välplanerade faser, att först möta fienden, sedan hejda honom och slutligen slå honom.

En anfallande sovjetisk fiende skulle alltså kanaliseras längs de öst-västliga vägarna. Han skulle fördröjas och försvagas av förband grupperade vid sidan om vägarna för att nötas ut vid spärrarna och stoppas längre fram vid någon större älv. Fiendetrupperna skulle slutligen skäras av i delar genom ett samlat anfall i sidan.

Nästan alla svenska förband och förmågor ingick. För att lyckas i Krigsfall II N, det vill säga mot ett sovjetiskt anfall i Norrland, var Sveriges politiska ledning beredd att transportera upp och satsa nästan alla förband i Mellansverige, och enbart lämna en skärm av effektivt kustartileri i Stockholm, ett luftförsvar över Mälardalen och vissa strategiska reserver i Mellansverige och Skåne.
Visa hela svaret

Kan Sverige försvara sig mot Ryssland?

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt ansöka om medlemskap i Nato och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att ett demokratikrav införs i Nato och tillkännager detta för regeringen.

Vi lever i en orolig tid. Den ryska militära aktiviteten i Östersjön ökar med storskaliga k rigsövningar, och det ryska tonläget mot Sverige och våra grannländer blir allt hårdare. Den ryske utrikesministern och den ryska ambassaden i Stockholm har i svenska medier tidigare hotat med militära åtgärder om Sverige blir Natomedlem.

Putin fortsätter att frakta vapen över gränsen till Ukraina och vägrar ta a vstånd från separatisterna i de östra delarna av landet. Samtidigt har Ryssland under föregående år under militär ­ övningen Zapad mobiliserat över 100 000 man som bla nd annat har övat på chock ­ attack er gente mot Sverige,

Ett allt aggressivare Ryssland måste styra våra säkerhetspolitiska vägval. Under de senaste tio år en har Ryssland invaderat två europeiska länder. I och med den ryska aggressionen mot Georgien 2008 sänktes den ryska tröskeln för att använda militärt våld i närområdet rejält.

• Sedan dess har en stor militär upprustning pågått.
• Senare års ökade repression mot det civila samhället, hot mot journalister och kränkningarna av hbtq -personers rättigheter visar att den politiska utvecklingen på ett alarmerande sätt går åt helt fel håll.
• Den ökande ryska militära förmågan och brutaliseringen av det ryska ledarskapet i kombination med den pågående försvagningen av demokratiska strukturer är en klar riskfaktor.

Rysslands stormaktsambitioner har under de senaste åren tagit sig uttryck i aggressiva påtryckningar gentemot länder i närområdet som Moldavien, Armenien, Georgien och inte minst Ukraina. Fortfarande är två georgiska regioner under rysk ockupation. Den ryska aggressiviteten nådde en ny gräns för drygt tre år sedan då Ryssland i mars 2014 gick in med militär och annekterade Krimhalvön.

Det ryska agerandet förklarades med behovet av att försvara den ryska minoritetens rättigheter. I själva verket handlade det om att säkra strategiska land- och kustområden och hindra Ukrainas integration med väst. Det ryska agerandet strider mot såväl internationell rätt som de avtal som Ryssland ingått.

Genom införlivandet av Krim stjälpte Putin omkull den säkerhetspolitiska ordning som rått i Europa sedan Berlinmurens fall. Det ryska agerandet kommer att få följder för Europas säkerhetspolitik under lång tid framöver. De skäl som Putin angav för inmarschen i Georgien 2008 och Krim 2014 skulle likaväl kunna åberopas mot de baltiska länderna.

Efter Rysslands annektering av Krim och Georgien är oron för krig stor i Baltikum. Men för de baltiska länderna utgör Sverige en säkerhetspolitisk osäkerhet. De baltiska länderna vet inte riktigt var Sverige står. I valet mellan baltisk demokrati och rysk diktatur får Sverige aldrig någonsin tveka. FOI beskriver hur Ryssland uppnått en regional militär överlägsenhet i norra Europa.

Ryska stridskrafter uppvisar ett mer aggressivt militärt övningsmönster över Östersjön och vi har sedan 2014 sett hur den militära aktiviteten i och runt Östersjön ökat. Vi har bortom allt rimligt tvivel upp levt en bedömd ubåtskränkning. Vårt land, liksom våra nordiska grannländer, har utsatts för upprepade ryska kränkningar i luften och till sjöss.

• Ryssland genomförde i mars 2013 simulerade kärnvapenanfall mot Sverige.
• Under 2018 får Iskander missiler fast placering i Kalinin grad.
• Det innebär att stora delar av Sverige kan nås av ryska massförstörelsevapen – vi kan inte hantera den situationen själva.
• Det ryska agerandet i Ukraina visar hur ensamt ett enskilt land är när en stor granne agerar med vapenmakt.

Jämte hur vi bäst stärker det svenska försvaret, har frågan om Natomedlemskap ställts på sin spets också här i Sverige. Liberalerna prioriterar satsningar på försvaret, men oavsett resurserna behöver försvaret även stärkas genom ett svenskt Natomedlemskap.

• Sverige kan inte uteslutande på egen hand rusta sig till den nödvändiga försvarsförmågan.
• Den säkras genom samarbete.
• För ett litet land måste nationell säkerhet uppnås i samarbete med andra.
• Ett Natomedlemskap säkerställer fred och frihet tillsammans med andra länder som sedan andra världskrigets slut har försvarat det fria Europa.

Ett medlemskap i Nato skulle skapa förutsättningar för ett djupt och förtroendefullt samarbete med de övriga nordiska och baltiska länderna. Vi skulle vara med och fatta beslut i stället för att passivt invänta andras ställningstaganden. Vi skulle, precis som övriga medlemmar, också ha vetorätt när det gäller beslut om nya insatser.

1. Självklart har Ryssland länge utgått från att Sverige kommer att samverka med Nato i kris såväl som krig.
2. Vårt försvar är helt förberett och anpassat till nära samarbete med Natoländerna.
3. Samtidigt saknar vi den säkerhet som enbart följer med ett medlemskap.
4. Vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt ingenmansland.

Å ena sidan har vi ingen tro ­ värdig alliansfrihet, å andra sidan har vi inte heller några säkerhetsgarantier. Det är en mycket farlig position för ett litet land med ett utsatt geostrategiskt läge. Liberalerna krävde i de förhandlingar om försvarsbeslutet som fördes under vintern–våren 2015 att regeringen skulle utreda ett Natomedlemskap.

• I stället kom regeringen och de tre övriga allianspartierna överens om en allmängiltig säkerhetspolitisk utredning om för- och nackdelar med Sveriges internationella samarbeten i stort – i princip det ­ samma som Tomas Bertelman redan gjort.
• Trots att man alltså ville undvika en utvärdering av den militära alliansfriheten är den samlade bilden i den nya utredningen att Sverige omedelbart bör överge denna för att gå med i Nato.

Utredaren, ambassadör Krister Bringéus, pekar där på det faktum att Sverige inte kan försvara sig självt och att det för att vi ska kunna få hjälp krävs ett Natomedlemskap. Slutsatsen är att det stärker inte bara den svenska nationella säker ­ heten utan också stabiliteten och förutsägbarheten i hela Östersjöregionen.

För oss liberaler är slutsatsen ingen överraskning. Vi tar Sveriges säkerhet på allvar och har sedan 1999 drivit på för ett svenskt medlemskap. Nu är resten av Alliansen också för ett medlemskap i Nato. Vi liberaler har krävt att partiledaröverläggningar om vägen dit ska hållas mellan de fyra bor gerliga partierna och de två rödgröna partierna,

Det är nu dags för Sverige att ta näst a steg. Riksdagens sex anständiga partier bör gemensamt utarbeta en färdplan för ett svenskt Natomedlemskap. En sådan färdplan bör innehålla dels en tidtabell för den formella ansöknings- och beslutsprocessen, dels vilka steg som ska tas under tiden fram till fullt medlemskap vad avser planerings- och stabsförberedelser inom både Försvarsmakten och utrikesförvalt ­ ningen.
Visa hela svaret

Här Ryssland attackerat Sverige?

Hallenberg: Osannolikt med rysk attack mot Sverige Hallenberg, som arbetar som forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet, tror inte att Ryssland besitter förmågan i nuläget. – Ryssland är upptaget med ett stort krig i Ukraina. Att attackera Sverige och Finland är stora militära operationer, det görs inte på en eftermiddag och inte heller på tre månader.
Visa hela svaret

Vad händer om ryssen kommer?

Foto: Emy Åklundh/Försvarsmakten Gotlands regemente (P 18) har under den senaste tiden fått förstärkning från andra delar av landet. Andra exempel på Försvarsmaktens verksamhet är att myndigheten stöttade Kustbevakningen och Säpo med anledning av sabotagen på Nordstream 1 och 2.

1. Det ryska beskedet om delvis mobilisering som kom 21 september 2022 har redan omhändertagits av Försvarsmaktens beredskaps- och operationsplanering och myndigheten fortsätter att följa rysk militär verksamhet i närområdet.
2. Försvarsmakten har en bra bild av läget runt Sverige och god kännedom om Rysslands kapacitet, såväl i Ukraina som i vårt direkta närområde.

Försvarsmakten anpassar och vidtar de åtgärder som krävs, enskilt och tillsammans med våra partnerländer, för att möta och hantera olika typer av händelseutvecklingar, precis som tidigare.
Visa hela svaret

Hur stor risk är det att Ryssland attackera Sverige?

KRIGET I UKRAINA – Risken för anfall mot Sverige är låg – men ett trängt Ryssland ska ändå tas på allvar. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT Publicerad: 8 mar 2022, 09:15 Ukrainakriget (TT) De ryska militära styrkorna är begränsade och just nu befinner sig en majoritet av armén i Ukraina.

Ett anfall mot ytterligare länder är i detta läge osannolikt, enligt militära bedömare. – Risken för oss är relativt låg just nu, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Efter Rysslands invasion av Ukraina har överbefälhavare Micael Bydén varnat för att hotet mot Sverige ökat och uppmanat svenskarna att förbereda sig på att världen förändrats.

I befolkningen har en del börjat preppa och intresset för skyddsrum har ökat. Men just nu finns det inte någon överhängande risk för krig i Sverige. Regeringen har inte beordrat höjd beredskap, vilket den gör vid krigsfara. Militära experter konstaterar att de ryska militära resurserna just nu är upptagna på annat håll.
Visa hela svaret

Vad vill Ryssland ha från Sverige?

Sveriges förbindelser med Ryssland är breda och sträcker sig över de flesta områden. Sedan 2014 har dock de bilaterala relationerna påverkats negativt av Rysslands agerande i Ukraina. Sverige står bakom de sanktioner som EU har infört mot Ryssland efter den olagliga annekteringen av Krim och efterföljande aggression i östra Ukraina.

Sverige anser att sanktionerna ska ligga fast så länge skälen till att de infördes kvarstår. Sverige arbetar aktivt för en fredlig lösning på konflikten. Sverige har en ambassad i Moskva och ett generalkonsulat i Sankt Petersburg. Det finns även ett honorärkonsulat i Murmansk. Business Sweden har kontor i Moskva.

Handeln mellan Sverige och Ryssland har de senaste åren påverkats av den ryska finanskrisen och det låga oljepriset. Värdet av svensk export till Ryssland minskade kraftigt efter 2014, delvis till följd av en fallande rubelkurs, men 2017 vände trenden och blev åter positiv.

Under 2018 exporterade Sverige varor till Ryssland till ett värde av cirka 20 miljarder kronor, att jämföra med 22 miljarder 2014, vilket visar på en återhämtning. Exporten från Sverige till Ryssland består till stor del av maskiner och apparater, transportmedel och medicinska produkter. Importen har under samma period visat en liknande trend.2018 uppgick importen till ett värde av 48 miljarder kronor, och den positiva utvecklingen leder till att man närmar sig liknande importvärden som före 2014.

Från Ryssland importerar Sverige huvudsakligen råvaror, främst olja men också kemikalier och propan. Runt 500 svenska företag är verksamma i Ryssland. Svenska investeringar sker, förutom inom ovanstående branscher, också inom detaljhandeln, exempelvis inredning och kläder.

Antalet ryska turistövernattningar halverades mellan 2013 och 2016, men har visat på en positiv trend de senaste åren. Sverige har sedan Sovjetunionens sammanbrott gett ett omfattande reformstöd till Ryssland. Det breda reformstödet fasades ut 2008, då Ryssland inte längre klassificerades som biståndsland.

Regeringen beslöt dock att behålla ett specifikt stöd för svensk-ryska samarbeten inom demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö. Sida och Svenska institutet har uppdraget att genomföra stödet, som bland annat syftar till stärkta förutsättningar för en demokratisk utveckling i Ryssland, stärkt yttrandefrihet och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, liksom till en förbättrad miljö och ett fördjupat klimatarbete i bland annat Östersjöområdet.
Visa hela svaret

Vilka länder skulle hjälpa Sverige i krig?

Bild: Regeringskansliet “Vi sitter i samma båt” sade brittiska premiärministern Boris Johnson efter att ha skrivit under en gemensam försvarsdeklaration med statsminister Magdalena Andersson på onsdagen. Här syns de båda regeringscheferna i den traditionella roddturen i Harpsundsekan.

BRYSSEL 11 maj 2022 Sverige och Storbritannien har idag onsdag skrivit på en gemensam försvarsdeklaration där man försäkrar att komma till varandras undsättning vid en yttre attack. – Sverige är säkrare med den här deklarationen, säger Magdalena Andersson. Sverige och Storbritannien ska erbjuda varandra stöd i händelse av krig.

Det slog statsminister Magdalena Andersson och den brittiske premiärministern Boris Johnson fast i en gemensam säkerhetsdeklaration som skrevs under på Harpsund under onsdagen – en deklaration som är politisk men inte legalt bindande enligt internationell rätt.

1. Idag tar vi ett nytt steg för att förstärka vårt bilaterala försvars- och säkerhetssamarbete på en strategisk nivå.
2. Om det ena landet skulle råka ut för en kris eller en attack kommer Storbritannien och Sverige att hjälpa varandra på olika sätt, sade Magdalena Andersson på en presskonferens på Harpsund på onsdagseftermiddagen.

Stödet ska komma på begäran av det ena landet och kan inkludera militära resurser. Deklarationen ska gälla oavsett hur Sverige väljer att ställa sig i frågan om ett eventuellt Nato-medlemskap. – Om Sverige skulle attackeras skulle Storbritannien komma till Sveriges undsättning med det stöd som Sverige skulle begära, bekräftade Boris Johnson och underströk att det var ett ömsesidigt åtagande.

1. Enligt Boris Johnson för överenskommelsen de två länderna än närmare varandra.
2. Bland annat innebär den att länderna kommer att dela mer underrättelseinformation, stärka sina gemensamma militära övningar och gå framåt med gemensam utveckling av teknologi.
3. Det är en överenskommelse som förankrar de värderingar som Sverige värdesätter och som vi inte kommer att tveka att försvara, sade Boris Johnson.

Kommentera gärna nedan. I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s och, med deras kommentarsregler, erbjuder Europaportalen möjligheten för läsare att kommentera publicerat material. Observera att du är juridiskt ansvarig för alla kommentarer skrivna av dig.
Visa hela svaret

Var är säkrast att bo vid krig?

Publicerad 30 sep 2015 kl 16.55 Torka och översvämningar. Orkaner, snöstormar och höjda havsnivåer. Klimatförändringarnas effekter väcker frågor om var det kommer vara säkrast att bo i framtiden. Ironiskt nog är det några av de länder som i högst utsträckning bidrar till klimatförändringarna som kommer att klara sig bäst. Sveriges nordliga läge bidrar till att det är ett av världens säkraste länder vid en klimatkatastrof. Foto: Thomas Persson Notre Dame-universitet i USA rankar världens länder utifrån sitt globala anpassningsindex. Här betraktas Sverige som det elfte minst sårbara landet i världen för klimatförändringar och det andra bäst förberedda. Risken för naturkatastrofer är låg i Norge. Foto: Casper Tybjerg Vårt grannland är ytterligare ett snäpp säkrare, enligt undersökningen vid Notre Dame-universitetet. Risken för naturkatastrofer är låg och samhällsberedskapen mycket god. Norge har toppat listan varje år sedan den började publiceras för 20 år sedan. Flytta till Alaska, om du vill vara säker på att slippa extrema oväder. Foto: Becky Bohrer – Alaska kommer vara det nya Florida innan århundradet är slut, sa Camilo Mora, geografiprofessor vid University of Hawaii till New York Times i fjol. Det är enligt honom också den säkraste platsen att bosätta sig på i USA på lång sikt, om man vill vara säker på att slippa extrema oväder i form av orkaner. Nya Zeeland har god beredskap mot klimatförändringar. Foto: Colourbox Mindre frost och krympande glaciärer. Under de kommande åren väntas också mer torka och jorderosion. Trots detta väntas Nya Zeeland klara klimatförändringarna mycket väl och är det land utanför Europa som väntas klara sig bäst. Några hastiga omvälvningar är ej att vänta och landets beredskap är god. 5) SCHWEIZ Den höga marknivån talar för Schweiz om du vill vara trygg i längden. Foto: Colourbox Klimatforskaren James Hansen vid Columbia University i USA beskriver Schweiz, med sin höga höjd över havet, som en av världens säkraste platser på lång sikt. Detta med anledning av att han och hans forskarkollegor räknar med tre meter högre havsnivåer inom 50 år.
Visa hela svaret

Måste man stanna i landet om det blir krig?

Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige ingår i Sveriges totalförsvar och måste vara med och förbereda Sverige för krig, om det behövs. Det kallas för att vara totalförsvarspliktig. Här kan du läsa mer om totalförsvarsplikt.
Visa hela svaret

Var är vårt närmaste skyddsrum?

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på sin hemsida en karta över landets samtliga skyddsrum. Om man går in på https://msbgis.maps.arcgis.com/apps/instant/nearby/index.html?appid=8bfc89e7c6064bc181c6a1a6bbac2fa3&sliderDistance=1 så når man kartan.
Visa hela svaret